Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
|
|
- Thomas Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Guinea-Bissau kämpar fortfarande med att återhämta sig från inbördeskriget under slutet av 1990-talet samt från en rad statskupper varav den sista ägde rum Presidentval genomfördes 2005 och den före detta kuppmakaren och ledaren Joao Bernardo "Nino" Vieira (1980 till 1999) valdes till president efter fem år i exil i Portugal. År 2006 och även början av år 2007 präglades av politisk instabilitet. Efter en regeringsombildning i april har det politiska läget blivit stabilare. Med stöd av det internationella samfundet har arbetet påbörjats för att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna och för att göra landet till en fullvärdig rättsstat. Processen är bräcklig och hotas av svaga institutioner, politiska motsättningar, korruption och ekonomisk kris, vilket har skapat sociala motsättningar. Den svåra sociala och ekonomiska situationen tillsammans med svaga institutioner, bristande kapacitet och politisk vilja att bekämpa brott, liksom landets geografiskt strategiska läge, har bidragit till att drogsmuggling och andra former av organiserad brottslighet fått ett starkt fäste i Guinea-Bissau. Sedan statskuppen 2003 har respekten för vissa mänskliga rättigheter ökat, även om det fortfarande finns många brister. Fortfarande begås övergrepp av polis. Straffrihet och korruption förekommer och diskriminering av kvinnor sker regelmässigt. Många barn lever under mycket svåra förhållanden. Barnarbete är utbrett, handel med barn förekommer och är inte förbjudet enligt lag.
2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Guinea-Bissau har ratificerat följande konventioner: - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees samt tillhörande protokoll från Landet har skrivit under men ännu inte ratificerat övriga centrala konventioner om mänskliga rättigheter och deras tilläggsprotokoll. Detta gäller dock inte det fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter vad gäller dödsstraffets avskaffande och det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr om förebyggande av tortyr. Rapportering till FN:s kommittéer har endast gjorts till FN:s kommitté för barnets rättigheter år Guinea-Bissau har skrivit under Romstadgan för internationella brottsmålsdomstolen men ännu inte ratificerat den. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Konstitutionen förbjuder tortyr och omänsklig behandling och rapporter om tortyr av gripna har minskat betydligt de senaste åren. I avsaknad av fängelser sätts gripna och straffade i fängsligt förvar på militärbaser eller på polisstationer. Utifrån rekommendationer av FN:s mission i Guinea-Bissau, UNOGBIS, har förhållandena i dessa provisoriska fängelser förbättrats något även om de fortsatt håller mycket låg standard. Avsaknad av fängelser och långsam administration gör att människor som satts i fängsligt förvar ofta får trängas på en liten yta under mycket dåliga förhållanden. Det förekommer att dömda fångar friges för att ge plats åt dem som begått grövre brott. Det finns inte heller någon kapacitet att på ett säkert sätt flytta fångar mellan institutioner.
3 3 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt lag. I praktiken förekommer dock gripanden av journalister, oppositionsmedlemmar och fackliga ledare. Den utbredda droghandeln och dess förgreningar inom politiken har inneburit att den personliga säkerheten för journalister och andra som uppmärksammar detta fenomen är särskilt utsatt. Under 2007 inträffade flera fall av förföljelse av journalister och representanter från civila samhället som rapporterat om droghandeln. I augusti sökte människorättsaktivisten Mario sa Gomes skydd på UNOGBIS högkvarter i Bissau efter det att en arresteringsorder utfärdats mot honom. Gomes hade anklagat höga officerare inom armén och flera ministrar i regeringen för att vara inblandade i drogrelaterad brottslighet. Flera journalister har under året råkat ut för liknande övergrepp. Den internationella journalistorganisationen (IJF) har uppmanat president Vieira att ingripa för att få ett slut på hot och förföljelser av journalister. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Ansträngningar pågår för att skapa en högre grad av självständighet inom rättssektorn i enlighet med grundlagen. Bristen på utbildade jurister samt problem med utbetalningen av löner, inte minst inom statliga institutioner, underblåser korruption och extern påverkan. Det finns både civila och militära domstolar. På landbygden tillämpas i flertalet fall traditionella rättssystem för att skipa rättvisa. Efter en lång tid av institutionellt vakuum och bristande rättssäkerhet försöker nu UNOGBIS i samarbete med regeringen att öka kunskapen om och respekten för de mänskliga rättigheterna och rättssäkerhet. Initiativ tas för att komma till rätta med gamla åtal och ett program för allmän rättshjälp har återupptagits. En angelägen omorganisation av säkerhetssektorn har länge diskuteras och förväntas inledas, bland annat för att stärka den civila kontrollen av armén. En nationell strategi för säkerhetsektorreform har utarbetats och genomförandet av denna ses som en förutsättning för stabilitet och demokratisk utveckling, liksom för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Emellertid krävs finansiering från givarsamfundet. 7. Straffrihet Rapporter om straffrihet förekommer ofta och det är sällsynt att brott som begås av personer ur säkerhetsstyrkorna leder till åtal eller fällande domar. En
4 amnestilag antogs av parlamentet 2004 för även politiskt motiverade brott begångna under 1990-talet fram till Den innebar straffrihet för militären, inklusive president Vieira. Lagen har kritiserats av internationella samfundet. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande- och mediefrihet föreskrivs i landets grundlag. Tidigare års bruk av självcensur bland journalister vid statligt ägda mediaföretag har i princip upphört förutom vad avser den växande handeln med droger (se även under rubrik 5 rätten till frihet och personlig säkerhet ). Vid sidan av en statligt ägd tidning utges fem privatägda dagstidningar. Oregelbundenheten i utgivningen beror främst på finansiella svårigheter och brist på papper. Det finns flera oberoende radiostationer och ett nationellt TV-företag. Mötesfriheten och föreningsfriheten garanteras av grundlagen och respekterades överlag av myndigheterna. Det förekommer dock att demonstranter grips av polis och att polis då använder övervåld. Religionsfrihet råder och respekteras överlag. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Det politiska systemet i Guinea-Bissau har sedan självständigheten 1974 präglats av motsättningar, vilket lett till åtskilliga kuppförsök, statskupper och till inbördeskrig. Sedan statskuppen i september 2003 har Guinea-Bissau med stort stöd av det internationella samfundet, lyckats genomföra val som beskrivits som fria. Den tidigare presidenten upplöste landets lagstiftande församling I mars 2004 valdes en ny lagstiftande församling.the African Party for the Independence of Guinea-Bissau and Cape Verde (PAIGC) vann majoritet valdes Joao Bernardo "Nino" Vieira på nytt till landets president. Vieira var även landets president 1980 till 1999 efter att ha kommit till makten genom statskupp. År 2006 var politiskt instabilt. Året präglades av en politisk kamp mellan PAIGC och dess ledare Gomes Junior och presidenten, om rätten att utse en premiärminister, samt återkomsten av den tidigare presidenten Yala och dennes politiska utspel i syfte att underminera den sittande presidenten. I januari 2007 intensifierades de politiska motsättningarna efter mordet på Mohammed Lamine Sanha, chef för flottan och tidigare medlem av den militärjunta som tog makten från Vieira Mordet ledde till våldsamma protester. En polisman dog och ett av president Vieiras hus förstördes. Gomes Junior (PAIGC) anklagade Vieira för att ha beordrat mordet, vilket resulterade 4
5 i en arresteringsorder från regeringen. Gomes flydde till UNOGBIS högkvarter där han stannade i 17 dagar till dess att FN genom medling lyckades lösa konflikten med regeringen. I mars avgick premiärminister Aristide Gomes efter en missförtroendeförklaring i parlamentet. I april utsåg presidenten Martinho N Dafa Kabi som ny premiärminister. Den nya regeringen som består av en koalition av PAIGC, Partido de Renocaçao Social (PRS) och Partido Unido Social Democrata (PUSD) har lett till ett stabilare politiskt klimat och förnyat hopp hos det internationella samfundet och givarna om Guinea-Bissaus politiska framtid. Nästkommande parlamentsval förväntas äga rum i slutet av Nationalförsamling och president utses på fem år. Av nationalförsamlingens 102 medlemmar är för närvarande 19 kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Majoriteten av befolkningen bor på landsbygden och försörjer sig genom självhushållning. Den övriga arbetsmarknaden präglas av kraftig arbetslöshet där situationen för kvinnor och unga är kritisk. Uteblivna löneutbetalningar till statsanställda under nära ett år var en avgörande faktor bakom statskuppen Sedan 2000 hade staten inte kunnat betala regelbundna löner till lärare, statliga tjänstemän och läkare. Under de senaste åren har situationen dock förbättrats även om uteblivna löner fortfarande är en realitet för många yrkeskårer. Uppgifter om diskriminering på arbetsmarknaden förekommer. Guinea-Bissau har ratificerat fem av Internationella arbetsorganisationen, ILO:s åtta centrala konventioner. Två konventioner om förbud mot barnarbete har ännu inte ratificerats. Anställda har rätt att organisera sig, att strejka och att bilda fackförbund. Tvångsarbete är förbjudet men förekommer ändå, särskilt bland barn. Lagstadgad minimilön räcker inte till försörjningen av en familj. Detta gör extrainkomster ifrån jordbruk och bidrag från släktingar nödvändiga. Varken minimilöner eller reglerad arbetstid om högst 45 timmar per vecka upprätthålls. 5
6 6 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Statsmaketerna i Guinea-Bissau tillgodoser inte bassjukvård för landets befolkning. Hälsovårdens andel uppgår endast till 3,5 procent av statsbudgeten, enligt statistik från Världshälsoorganisationen (WHO). Den redan tidigare undermåliga hälsovården har sedan kriget ytterligare försämrats, trots att sjukvård uppges vara en prioritering för regeringen. Barn drabbas svårt av sjukdomar och dödsfall till följd av dålig tillgång på rent vatten. Antalet fall av hiv/aids har ökat på grund av kriget och kan uppgå till uppemot 6 procent. Efter att nivån sjunkit till 20 procents täckning efter inbördeskriget, har kraftfulla vaccinationsprogram för barn genomförts med goda resultat. 12. Rätten till utbildning Analfabetismen är utbredd i Guinea-Bissau. Exakta uppgifter saknas men enligt UNESCO:s bedömning är 55 procent av befolkningen analfabeter. Andelen kvinnor är större än män. Flera skolor blev förstörda under kriget och skolorna i offentlig regi har under upprepade perioder tvingats stänga på grund av uteblivna lärarlöner och lärarstrejk. Sedan 2004 har skolsystemet dock överlag fungerat och mellan år 2002 och 2005 hade antalet elever inskrivna i skolan ökat med 30 procent. Skolgången är obligatorisk från årskurs ett till sex, för barn mellan sju och tolv år och kostnadsfri från klass ett till fyra. Uppgift saknas dock om hur stor andel av barnen som i praktiken går i skola. Ingen högre utbildning erbjuds i landet. Kvinnor har sämre tillgång till utbildning än män. FN:s samarbetsorganisation för utbildning, vetenskap, kultur och media (UNESCO) stöttar arbetet med att bygga upp en yrkesskola för ungdomar som ett konstruktivt alternativ till arbetslöshet. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Guinea-Bissau är ett av världens fattigaste länder enligt FN:s utvecklingsindex där landet finns på plats 175 av 177. Den ekonomiska och sociala situationen i landet fortsätter att vara ytterst sårbar även om en viss återhämtning i ekonomin skett efter nedgången år Landet har goda förutsättningar med rika fiskevatten och bördig jordbruksmark. Den ekonomiska utvecklingen hindras av en mycket bräcklig infrastruktur, en svag och utarmad industri, ett förstört elnät, utbredd arbetslöshet och en outvecklad statsförvaltning. Guinea-Bissau är helt beroende av givarstöd från utlandet. Biståndet uppgår till mer än hälften av statsbudgeten.
7 7 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Även om diskriminering är förbjudet enligt konstitutionen är kvinnans situation i Guinea-Bissau mycket svår och präglas av omfattande diskriminering, särskilt på landsbygden. Kvinnor och barn utgör en majoritet av landets fattiga. Våld i hemmet är utbrett. Myndigheterna står passiva i frågan. Våldtäkt är förbjudet, men lagen upprätthålls inte. Därutöver anses kvinnan vara ansvarig för jordbruket, det vill säga för familjeförsörjningen. Kvinnor har dålig tillgång till utbildning vilket försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Diskriminerande restriktioner förekommer inom arvs- och äganderätten. Könsstympning är tillåtet och utbrett bland många av de etniska grupperna. Uppskattningsvis berörs nära hälften av landets kvinnor. Ett lagförslag från 2001 som förbjuder könsstympning, skulle på nytt ha lagts fram för parlamentet hösten 2006, men har fortfarande inte behandlats. Frågan drivs av internationella och nationella enskilda organisationer, i synnerhet av organisationen Sinim Mira Nassigue vars strategi går ut på att främja en alternativ symbolisk rit för kvinnor istället för könsstympning. Människohandel förekommer och har inte förbjudits enligt lag men landet har förbundit sig till att motarbeta företeelsen på grundval av en deklaration gjord av ECOWAS (Economic Community of West African States) medlemsländer. Ministeriet för sociala frågor arbetar för att förbättra kvinnors livsvillkor bland annat genom att bilda nätverk, stödja enskilda organisationer och kvinnogrupper. I regeringen är 5 av 20 ministrar kvinnor. Parlamentet består av 14 procent kvinnliga ledamöter. En kvinnlig domare leder högsta domstolens arbete. 15. Barnets rättigheter Befolkningen består till 57 procent av barn under 18 år. Undernäring är ett utbrett problem, i synnerhet på landsbygden där majoriteten av befolkningen bor. Tvångsäktenskap av unga flickor förekommer. Ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden vilket också bidrar till att prostitution, ungdomskriminalitet och drogmissbruk ökar. I städerna är gatubarn vanliga. Barnarbete är ytterst vanligt och hälften av alla barn mellan 5 och 14 år beräknas arbeta. Under perioder då skolor har varit stängda och familjerna
8 generellt haft stora svårigheter att klara sitt uppehälle har även barnen fått bidra till försörjningen. Det finns inga uppgifter om insatser från regeringen för att motarbeta barnarbete. Pojkar från fattiga familjer på landsbygden sänds ofta till koranskolor i Senegal där förhållandena är mycket svåra och tiggeri ingår som en del av undervisningen. En kommission med ansvar för frågor om barn och kvinnor har tillsatts men några resultat har ännu ej uppvisats. 600 barn, varav många under 16 år, beräknas ha deltagit som barnsoldater i kriget Ett återanpassningsarbete pågår där ILO är en av flera organisationer som medverkar. Många barn har fallit offer för minor. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Enligt landets lagstiftning är alla former av diskriminering förbjudna. Uppgifter saknas om hur detta efterlevs i praktiken. Det finns ett 20-tal etniska grupper i Guinea Bissau. Den största, balante, utgör ungefär 30 procent av befolkningen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Det finns inga lagar som uttryckligen innebär inskränkningar av människors rättigheter på grund av deras sexuella läggning. Uppgift saknas om huruvida diskriminering på grund av sexuell läggning förekommer i praktiken. 18 Flyktingars rättigheter Guinea-Bissau har anslutit sig till flyktingkonventionen och har utvecklat ett system för skydd av flyktingar. Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) finns ungefär flyktingar i Guinea-Bissau varav merparten kommer från Casamance i Senegal. Flyktingar tillåts arbeta för att försörja sig. 19. Funktionshindrades rättigheter Guinea-Bissau saknar lagar som förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder. Många har fallit offer för minor på grund av kriget vilket har ökat antalet personer med funktionshinder. Uppgift saknas om huruvida funktionshindrade diskrimineras i praktiken. 8
9 9 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Lokala och internationella människorättsorganisationer tillåts verka i landet och samarbetet mellan dessa och myndigheterna fungerar i huvudsak väl. Den nationella organisationen för mänskliga rättigheter, Liga Guineense dos Direitos Humanos, är inte längre förbjuden att verka i landet. Andra nationella organisationer som verkar inom området är AMAE (Associacao das Mulheres de Actividade Economica), som arbetar för att ge kvinnor bättre ekonomiska förutsättningar, Sinim Mira Nasseque, landets drivande kraft mot könsstympning, samt Alternag som syftar till att fördjupa demokrati och uppbyggnaden av ett civilt samhälle i enlighet med grundlagen. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter FN:s kontor i Guinea-Bissau, UNOGBIS, verkar för att upplysa landets civila och militära institutioner om vikten av de mänskliga rättigheterna respekteras i landet. På initiativ av ECOWAS har en internationell kontaktgrupp för Guinea-Bissau inrättats i syfte att mobilisera det internationella samfundets stöd för Guinea-Bissaus återuppbyggnad. EU har planer på att sända en mission till Guinea-Bissau i syfte att stödja reformen av säkerhetssektorn. FN:s organisation som arbetar mot droger och organiserad brottslighet (UNODC) har utarbetat en plan för att stödja rättssektorn och stärka landets kapacitet för att motverka organiserad brottslighet. Planen kommer att presenteras vid en internationell konferens om drogsmugglingen i Guinea-Bissau, i Lissabon i slutet av december.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Guinea-Bissau 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Guinea-Bissau 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Guinea-Bissau har med stöd av det internationella samfundet påbörjat arbetet med
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merFred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en
Läs merOljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merOrganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merVALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER
VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs mer2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Läs merEUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merHur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS
CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merDominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merMotion till riksdagen 1989/90:0645
Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merAmnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av
Läs merANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))
Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merGuyana har ratificerat följande centrala konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan
Läs mer[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen
[översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE
Läs merFörslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna
Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merERICSSONS Uppförandekod
ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merSeptember 2015. SMHIs UPPFÖRANDEKOD
September 2015 SMHIs UPPFÖRANDEKOD SMHI är Sveriges expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Med ett globalt perspektiv bidrar vi till ett säkert och hållbart samhälle,
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merSÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING
SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merMänskliga rättigheter i Somalia 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen i Somalia är fortsatt mycket allvarlig. Politiskt våld och utbredd kriminalitet
Läs mer