Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska rättigheterna är väl tillgodosedda. Detsamma gäller i fråga om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Mänskliga rättigheter såväl hemma som i utlandet har hög profil i norsk politik. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Norge har ratificerat de centrala FN-konventionerna angående de mänskliga rättigheterna. I allmänhet följs dessa konventioner också mycket noggrant samtidigt som regeringen har ambitionen att i möjligaste mån följa rekommendationerna från granskande FN-organ. I oktober 2001 ratificerade Norge det fakultativa protokollet till FN:s barnkonvention som förbjuder handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. År 2003 ratificerade Norge det fakultativa protokollet om barn i väpnade konflikter samt FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad kriminalitet. Vidare undertecknade Norge år 2003 tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention. Under år 2005 ratificerade Norge också protokoll 13 till den europeiska MR-konventionen om absolut förbud mot dödsstraff. Genom lagen om mänskliga rättigheter från maj 1999 blev tre centrala konventioner införlivade med norsk rätt. Det gäller den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, FN-konventionen om civila och politiska rättigheter och FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Därigenom har de mänskliga rättigheterna fått ett stärkt skydd i norsk rättstillämpning. Under år 2005 inkorporerades även kvinno- och rasdiskrimineringskonventionerna i norsk lag.

2 2 Norge var under år 2005 föremål för utfrågning i FN:s kommission för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) samt i kommittén för barnets rättigheter (CRC). 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Av statsmakten sanktionerade politiska mord, försvinnanden, tortyr, slaveri eller annan inhuman behandling förekommer ej i Norge. Förhållandena i norska fängelser uppfyller internationella normer; däremot har Norge fått kritik i FN och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (se avsnitt 6) mot att myndigheterna ibland inte respekterar maxtiderna för hur länge frihetsberövade får sitta i polisarrest innan de överförs till häkteslokaler. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades i Norge år 1905 för allmänna brott och för alla brott överhuvudtaget år I samband med uppgörelsen med Quislingregimens medlöpare efter andra världskriget avrättades många norrmän, den sista så sent som år Som nämnts under avsnitt 2 ratificerade Norge också år 2005 protokoll 13 till Europakonventionen om absolut förbud mot dödsstraff. 5 Rättssäkerhet Rättssäkerheten i Norge är god. Möjlighet till fri rättshjälp finns. Domstolarna är självständiga gentemot den exekutiva makten. Förutom domstolar finns ett antal ombudsmannainstitutioner, av svensk modell, som allmänheten kan vända sig till för klagomål. Den så kallade Sivilombudsmannen motsvarigheten till svenska Justitieombudsmannen skall förutom att utöva tillsyn av den offentliga förvaltningen även tillse att myndigheterna uppfyller sina förpliktelser vad gäller mänskliga rättigheter. Till skillnad från JO i Sverige kan den norske Sivilombudsmannen dock inte väcka åtal utan endast utfärda erinringar eller göra uttalanden, vilka oftast respekteras. 6 Personlig frihet Det finns inga rapporter om att olaga frihetsberövanden skulle förekomma i Norge. Norska MR-organisationer, bland annat Amnesty, är kritiska till att polisen ibland tvingar personer att sitta i polisarrest (glattcelle) under mer än tillåtna 24 timmar efter det att häktningsbeslut har fattats. Under år 2005 framförde den norska barnombudsmannen också stark kritik mot att ungdomar under arton år i avvaktan på rättegång ibland sätts i arresterings- eller häktningsceller avsedda för vuxna kriminella, och bjöd in Europarådets tortyrkommitté (CPT) att granska saken.

3 3 De norska myndigheterna har förklarat situationen bland annat med platsbrist i landets häkten och fängelser. Tortyr omfattades redan tidigare av ett generellt förbud, men sedan år 2004 finns också en speciell paragraf i strafflagen som förbjuder tortyr. Norge har dock på senare år fått kritik av bland annat FN:s och Europarådets tortyrkommittéer för lagstridig isolering av personer som sitter häktade i väntan på åtal. För att tillmötesgå kritiken har norska myndigheter infört regler med innebörd att frågan om eventuell isolering måste avgöras av domstol. Sådana isoleringsbeslut kan förlängas men de får inte fattas för mer än två veckor i taget. Efter kritik från Europarådets tortyrkommitté om att det i samband med häktningar alltför ofta beslutas om brev- och besöksförbud har det också införts regler om begränsning av dessa förbud i relation till strafflängden för det brott som den häktade är misstänkt för. Bland annat Amnesty har kritiserat att mentalsjuka i brist på vårdplatser - ibland hålls i fängsligt förvar i stället för att få adekvat vård. 7 Straffrihet Straffrihet förekommer inte. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrande- och mediafriheten, liksom församlingsfriheten, är lika fast förankrad i det norska samhället som den är i Sverige. Enligt grundlagen råder religionsfrihet. Kraven i grundlagens paragraf 12 om att minst hälften av medlemmarna i regeringen skall vara medlemmar i den lutherskt protestantiska statskyrkan (gäller även kungen) har emellertid kritiserats av den norska sektionen av Helsingforskommittén för att vara diskriminerande och ett indirekt ingrepp i den annars vidsträckta religionsfriheten. En utredning om kyrkans fortsatta relationer med staten väntades bli klar hösten 2005 och förslag läggas fram. 9. De politiska institutionerna Norge är en konstitutionell monarki och en väl fungerande parlamentarisk demokrati där andelen kvinnor i regeringen uppgår till knappt 50 procent och till knappt 40 procent i den folkvalda församlingen, Stortinget. Rättsväsendet är oberoende från den exekutiva makten. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Norge har ratificerat de centrala ILO-konventionerna på området vilka även tillämpas. Arbetsförhållandena, inklusive löne- och arbetsvillkor är goda, för att inte säga mycket goda i internationell jämförelse. I samband med granskning i

4 FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) har kommittén emellertid uttryckt oro över att invandrare och i synnerhet invandrarkvinnor har problem att få arbete. Stora löneskillnader mellan män och kvinnor och det höga antalet arbetsplatsolyckor inom främst fiskeri- och oljenäringarna var andra områden som oroade kommittén Rätten till bästa uppnåeliga hälsa, utbildning och en tillfredställande levnadsstandard Sjukvårdssektorns respektive utbildningssektorns andel av statens totala budget ligger på ungefär samma nivå som övriga nordiska länder. Alla invånare har rätt till fri sjukvård och utbildning ungefär som i Sverige. Levnadsstandarden - mätt i BNP per capita - i Norge är en av de högsta i världen. Dessutom rankades Norge såväl 2003 som 2004 på första plats i UNDP:s Human Development Index, vars kriterium för mänsklig utveckling förutom levnadsstandard även tar hänsyn till livslängd, hälsa och utbildning. Även om livsförhållandena således är mycket goda för de flesta norrmän har fattigdomsklyftor bland vissa missgynnade grupper alltmer börjat uppmärksammas och regeringen antog under år 2005 ett särskilt handlingsprogram för att ta itu med dessa frågor. OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnors situation Kvinnor och män har samma rättigheter enligt lagen, men i praktiken finns ungefär samma skillnader mellan könen i Norge som förekommer i flertalet andra jämförbara länder, exempelvis i fråga om lön och befordringsmöjligheter. Antalet anmälda fall av våldtäkt och misshandel mot kvinnor har ökat på senare år. FN:s kvinnokommission har påpekat att norska domstolar är sena med att ta upp våldtäktsmål i rätten och att våldtäktsmål sällan leder till fällande domar. Åtgärder har dock vidtagits från regeringens sida att stärka polisens och domstolarnas utredningsresurser samtidigt som skyddshärbärgen för hotade kvinnor inrättats på allmänna eller privata initiativ runt om i landet. Regeringen har även antagit handlingsplaner mot kvinnovåld i och utanför hemmet. Emellertid saknas ett särskilt lagrum som specifikt förbjuder våld i hemmet. Myndigheterna och många enskilda organisationer är starkt engagerade i kampen mot människohandel (trafficking). Maximistraffet för sådana brott är tio år. År 2003 antogs även en norsk nationell handlingsplan för bekämpning av handel med kvinnor. Fortsatt utgör dock Norge en attraktiv destination för 4

5 handel med kvinnor, delvis beroende på att prostitution inte är olaglig och för sitt utövande inte heller erfordrar uppehålls- och arbetstillstånd. Enligt lag från 2003 skall 40 procent av styrelseplatserna i aktiebolagen besättas av kvinnor eller mer precist av det motsatta könet till det som är mest representerat i den aktuella styrelsen. Från och med år 2007 kommer företag som inte uppfyller dessa bestämmelser att kunna bestraffas av regeringen genom att de stryks från börslistan. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter ges hög prioritet i Norge. Barnkonventionen är inarbetad i den nationella lagstiftningen och det finns en oberoende barnombudsman med ansvar att tillvarata barnens intressen. 16. Olika befolkningsgruppers situation Norge har en hög andel invandrare som möter ungefär samma problem och fördomar som invandrare i Sverige. Regeringen arbetar aktivt mot rasism och diskriminering på grund av etnisk härkomst exempelvis. Flera handlingsplaner den senaste för tiden har antagits. Dessutom antog Stortinget i juni år 2005 en särskild lag om förbud mot diskriminering. Lagen skall gälla på alla samhällsområden och förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakassering på grund av etnisk tillhörighet, nationellt ursprung, härstamning, hudfärg, språk, religion eller livssyn i övrigt. Lagen tillkom på förslag av regeringen med särskild hänvisning till kritik om bristande rättsskydd som Norge tidigare fått av FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD). Norge agerar internationellt för att FN skall anta en förklaring om ursprungsbefolkningarnas rättigheter. En mindre, finsktalande befolkning finns i norr. Denna har tillgång till undervisning på sitt eget språk och närheten till Finland breddar utbytet av media på det egna språket. Samerna har en särställning i Norge. Deras rättigheter till utveckling av det egna språket, kultur och samhällsliv regleras sedan 1987 i grundlagen. Ett lagförslag om bland annat samernas rätt till land och vatten i Finnmarks fylke det mest nordliga länet - antogs av Stortinget under år Enligt lagen inrättas ett nytt, självständigt förvaltningsorgan i vars styrelse skall ingå tre företrädare för Sametinget och tre personer som representerar motsvarigheten till Landstinget. Innan lagen träder i kraft fullt ut vid årsskiftet 2006/2007 skall en särskild kommission identifiera redan existerande rättigheter. För att avgöra eventuella framtida tvister kommer också att finnas en särskild skiljedomstol. 5

6 6 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Situationen beträffande diskriminering på grund av sexuell läggning är jämförbar med vad som gäller i Sverige. En lag som förbjöd homosexuellt samliv avskaffades för trettio år sedan. Sedan ett antal år finns en partnerskapslag som gör det möjligt för homosexuella par att registrera sitt förhållande. Många diskriminerande attityder mot Norges uppskattningsvis homosexuella personer lever dock ännu kvar, inte minst inom arbetslivet, med följd att många utsätts för trakasserier eller fördomar som leder till hinder i karriären. 18. Flyktingars rättigheter Flyktingar har sina rättigheter skyddade i enlighet med de internationella konventioner som Norge anslutit sig till. Vad gäller flyktingkonventionen har norska myndigheter emellertid ibland intagit en relativt snäv tolkning av flyktingbegreppet. Under år 2004 kritiserades också Norge av Europarådets kommission mot rasism och intolerans, ECRI, för behandlingen av personer som fått avslag på sina asylansökningar men som av olika skäl inte kan eller vill sändas tillbaka till det land de kom från. Uppgifter förekommer även om att icke-europeiska flyktingar ibland diskrimineras på arbetsplatser. Likaså är handläggningstiderna i flykting- och uppehållstillståndsärenden ofta mycket långa. 19. Funktionshindrades situation Generellt sett råder i Norge stora skillnader mellan de politiska målen och den verklighet som de funktionshindrade upplever när det gäller deras möjligheter att i största utsträckning delta i samhällslivet på samma villkor som den övriga befolkningen. Den norska ambitionen har hittills varit att inkorporera bestämmelser om de funktionshindrades rättigheter i befintlig lagstiftning i stället för att anta särlagar. Sedan år 2004 finns en särskild handlingsplan för att stärka de funktionshindrades möjligheter att delta aktivt i samhällslivet. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter De enskilda MR-organisationernas möjligheter att ha en öppen dialog med regeringen är goda. Exempel på oberoende organisationer i Norge som engagerar sig för mänskliga rättigheter eller för olika gruppers situation i Norge är Den norske Helsingforskommité, Amnesty International och Funktionshemmedes Fellesorganisasjon. Dessutom har Norsk Senter for menneskerettigheter av regeringen getts status som nationell institution för mänskliga rättigheter. Det faktum att centret tillhör Oslo universitet gör dock att det inte är fullt oberoende från statsmakten, vilket också påpekats av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR).

7 7

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 285/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande till konventionen om barnets rättigheter samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Regeringsformen 1 kap.

Regeringsformen 1 kap. Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [ ] [ ] [ ] Det allmänna skall verka för att

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem

Läs mer

Unga lagöverträdare och barnkonventionen

Unga lagöverträdare och barnkonventionen Unga lagöverträdare och barnkonventionen RättsPM 2013:7 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad maj 2016 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Allmänt om barnkonventionen... 8 2.1 Historik...

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Diskrimineringslag Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att främja likabehandling

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Innehåll 1 Redogörelsen ett styrmedel för människorättsarbetet... 5 1.1 Beredningen av redogörelsen... 7 1.2 Grundprinciperna för arbetet för

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Innehåll Inledning Allas lika värde...5 Malmö stad och antidiskriminering...7 Visioner...9

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte Utrikesdepartementet ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Likavillkorsplan 2009-2011

Likavillkorsplan 2009-2011 Likavillkorsplan 2009-2011 Lika villkor, vad menar vi med det? De mänskliga rättigheterna gäller oss alla och ska utgöra en grund för vår verksamhet. På vår länsstyrelse ska vi värna om allas lika möjligheter,

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD 3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord] 5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Änglagårdens förskola Vi på Änglagårdens förskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Datum

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Kyrkskolans förskola Likabehandlingsplan

Kyrkskolans förskola Likabehandlingsplan Kyrkskolans förskola 3 (18) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 Vision... 9 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 10 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER...

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen i Somalia är fortsatt mycket allvarlig. Politiskt våld och utbredd kriminalitet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer