14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

Transkript

1 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Helena Sjöstrand Trivector 2 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Två grundläggande konventioner: medborgerliga och politiska rättigheter ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Särskilda konventioner: Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Att skydda (CERD) mot från diskriminering 1965 är en FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av förutsättning för att förverkliga de kvinnor (Kvinnokonventionen, eller CEDAW) från 1979 FN:s konvention mänskliga om barnets rättigheterna (Barnkonventionen) från 1989 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2008 DISKRIMINERING Direkt diskriminering medveten sämre behandling på grund av kön, religion, etnicitet etc. Indirekt diskriminering t ex när regelverk är utformat för att tillgodose allas behov, men trots det diskriminerar vissa grupper. 3 4 DISKRIMINERINGSGRUNDER Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN 1. Dåligt bemötande och service gäller alla resenärsgrupper, framförallt utifrån etnisk tillhörighet och religion/trosuppfattning samt HBTQ-personer. 2. Svårigheter att ta till sig information före och under resan pga. språk, funktionsförmåga etc. gäller barn, äldre och utifrån etnisk tillhörighet 3. Otillförlitlighet, att känna en otrygghet i att inte veta om hela resan går att genomföra gäller barn och äldre 4. Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafiken gäller barn, äldre och personer utifrån etnisk tillhörighet 5 6 1

2 Kön Könsöverskridande identitet och uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder: barn Ålder: äldre Diskrimineringsrisk Diskrimineringsgrunder DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN 5. Otrygghet och rädsla för brott och hot om våld, trakasserier gäller alla resenärsgrupper, särskilt kvinnor. 6. Känsla av inte vara välkommen och inkluderad gäller alla resenärsgrupper, särskilt utifrån etnisk tillhörighet och religion/trosuppfattning samt HBTQpersoner. 7. Fysiska hinder i kollektivtrafiken gäller barn och äldre, men även personer med barnvagn (oftare kvinnor). 8. Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik resefterfrågan gäller alla resenärsgrupper, särskilt grupper vars efterfrågan och förutsättningar inte går att utläsa ut resvaneundersökningar och liknande. Dåligt bemötande och service Svårigheter att ta till sig information pga. språk, funktionsförmåga etc. Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan går att genomföra Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafiken Otrygghet, rädsla för brott Känsla av att inte vara välkommen och inkluderad Fysiska hinder i kollektivtrafiken (och till/från) Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik resefterfrågan 7 8 ETNISK TILLHÖRIGHET Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige finns ca 1,5 miljoner utlandsfödda medborgare, varav ca 1 miljon är födda utanför Norden Undersökningar från Malmö visar att utlandsfödda har lägre körkortsinnehav och gör färre resor dvs. beroende av fungerande kollektivtrafik. ETNISK TILLHÖRIGHET Diskriminering handlar ofta om: Dåligt bemötande, t ex att busschaufförer inte stannar och ifrågasättande/misstänkliggörande vid biljettkontroll. Otrygghet, särskilt för utsatta etniska minoriteter. Svårt att använda informations- och kommunikationssystemen om man inte förstår skriven eller talad svenska (problem kopplat till språk snarare än etnicitet dock) FUNKTIONSHINDER Funktionsnedsättning och Funktionshinder Illustration: Ystads kommun

3 SEXUELL LÄGGNING ÅLDER: BARN HBTQ (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) Ca 5 % av invånarna identifierar sig som bi- eller homosexuella (självidentifikationsstudier i USA och Nederländerna). Otrygghet pga. risk att utsättas för verbala och fysiska övergrepp (även i kollektivtrafiken) leder till att man begränsar sig till riskfria miljöer och situationer. Dåligt bemötande från personal och medresenärer kan förstärka otrygghetskänslor. Ca var femte svensk är yngre än 18 år Barnperspektivet är viktigt i planeringen, dvs. att sätta sig in i och försöka förstå barns situation, analysera konsekvenserna av beslut ur barnens perspektiv osv. Barnens förmåga att resa på egen hand styrs av utvecklings- och mognadsgraden vid ca 12 års ålder anses barn klarar av att cykla i samma trafikmiljö som vuxna ÅLDER: BARN Risker: Inte tas på allvar Dåligt bemötande Otrygghet Storlek Förstå information ÅLDER: ÄLDRE Två dimensioner av åldersdiskriminering: Ålderism (avhumanisering) (ny teknik) Diskriminering pga. funktionshinder ÅLDER Äldre och barn utesluts i undersökningar: Kollektivtrafikbarometern år Nationella resvaneundersökningen 6-84 år Nationella trygghetsundersökningen år Även andra grupper HUR KAN RISKER FÖR DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN MINSKAS OCH UNDVIKAS? Rikta sig mot diskrimineringsriskerna Olika beroende på resenärsgrupp De flesta åtgärderna är bra för alla Många människor tillhör flera grupper

4 BEMÖTANDE OCH SERVICE INFORMATION OCH TILLFÖRLITLIGHET Information i olika format Information på olika språk Tryckta tidtabeller, lättförståelig information Kundtjänst/trygghets service Störningsinformation i olika format Trygghetsvärdar RESTRÄNING NYBÖRJARGUIDE LEDSAGNING TRYGGHETSÅTGÄRDER Utformning Belysning Underhåll / skötsel Trygghetsvärdar Telefontjänst, t ex Trygghetscentralen Kameraövervakning Nattstopp i kollektivtrafiken (med hänsyn till trafiksäkerhet) Brottsförebyggande arbete tillsammans med Polisen

5 KOLLEKTIVTRAFIKENS IMAGE/BUDSKAP Utsmyckning Reklambudskap Bilder i material Konst Att alla är välkomna FYSISK TILLGÄNGLIGHET Hela resan! Året runt! ÖVERGRIPANDE PLANERING/FÖRVALTNING SYNERGIEFFEKTER Anpassa kollektivtrafikens öppettid samt start- och målpunkter (täckning) utifrån olika resenärsgruppers resefterfrågan Enkel och självförklarande kollektivtrafik Konsekvensanalyser, bristanalyser, utvärderingar och andra analyser görs för olika resenärsgrupper. Kontinuerlig dialog med alla resenärsgrupper, t ex genom samrådsmöten Rutiner för att ta emot och åtgärda synpunkter Personer kan befinna sig i flera grupper samtidigt under hela eller delar av livet (intersektionalitet). Det som är nödvändigt för en del, är bra för alla, t ex resenärer med barnvagn gynnas av barnvagns/ rullstolsplatser och minimering av nivåskillnader. Äldre har liknande behov som personer med funktionsnedsättningar (äldre har ofta en kombination av flera funktionsnedsättningar, tilltar med åldern). Barn har svårt att se/nå och för komplexa och komplicerade miljöer. Även trafiksäkerheten på vägen till/från kollektivtrafiken är av betydelse barnens möjlighet att resa på egen hand KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM MEDEL FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING Jämställdhet jämnare resursfördelning i samhället och jämnare arbetsfördelning i hemmen. Delaktighet i samhället personer med sämre biltillgång (eller körförmåga) får möjlighet att nå platser och aktiviteter. Plus redan nämnda åtgärder MOTVERKA DISKRIMINERING Alla har lika tillgång till kollektivtrafiken oavsett tidigare nämnda grupper Olika tillgång beroende på andra faktorer (bostadsort, land/stad, stråk mm)

6 Helena Sjöstrand