Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.
|
|
- Lennart Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat de flesta konventioner på området. Sedan 1994 finns en ombudsmannainstitution med ansvar för att bevaka att respekten för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutionen består av en ombudsman med övergripande ansvar för MR-frågorna, och tre biträdande ombudsmän med ansvar för olika delfrågor. Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Slovenien har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, och man rapporterar till berörda FN-kommittéer som övervakar efterlevnaden av de olika konventionerna. Under 2004 har man kommit i fatt den eftersläpning i rapporteringen som man tidigare drogs med. Slovenien har dock inte ratificerat protokoll 12 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Slovenien har visserligen undertecknat protokollet, men avser inte ratificera det förrän Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har reformerats. 3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Grundlagen förbjuder tortyr, inhuman behandling och förödmjukande bestraffning eller behandling. Fängelserna uppfyller internationella normer och har inte givit upphov till klagomål från internationella organisationer även om viss överbeläggning förekommer. I början av 2004 öppnades ett nytt och
2 2 modernt fängelse i kuststaden Koper och fångar överförs nu dit från de äldre, överbelagda fängelserna. Enligt Ombudsmannakontoret har detta förbättrat situationen, även om viss överbeläggning i häktena kvarstår. Det finns veterligen ingen rapportering om tortyr, försvinnanden, politiska mord eller avrättningar. Fall av polismisshandel av romer har rapporterats av massmedia. Media och ombudsmannen har vidare rapporterat om bristande intresse från polisen för att undersöka brott mot dem. Varje slovensk polis har utrustats med ett kort att föra med sig som uppmanar den enskilde polisen att behandla alla människor lika, oavsett kulturell eller etnisk bakgrund. Antalet klagomål till ombudsmannen mot polisen är ungefär detsamma som 2004 då de var 94. Oftast rör det sig om klagomål antingen om att polisen använder mer våld än nödvändigt eller att polisen inte ingriper effektivt. Numera hanteras allmänhetens klagomål mot polisen av ett särskilt råd, där bland annat representanter för det civila samhället ingår. 4. Dödsstraff 1990 avskaffades dödsstraffet i Slovenien. 5. Rättssäkerhet Enligt konstitutionen är domstolarna självständiga i förhållande till den verkställande respektive den lagstiftande makten. Detta respekteras i praktiken. Domare utses på obestämd tid av parlamentet på rekommendation av det oberoende lagrådet. Varken militärdomstolar eller andra extraordinära domstolar får utses under fredstid. Som nämndes i inledningen finns det sedan 1994 en ombudsman som bevakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Ingen åtskillnad görs mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Straffbarhetsåldern är 18 år. Viss kritik mot det slovenska rättsväsendet har framförts av landets ombudsman som pekar på att de långsamma domstolsprocesserna leder till att rättssäkerheten äventyras. 6. Personlig frihet Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och förekommer knappast. Inga inrikes eller utrikes reserestriktioner förekommer. Inga svårigheter för medborgarna att erhålla passhandlingar föreligger. 7. Straffrihet Parlamentsledamöter har immunitet mot brottspåföljd. Genom omröstning i parlamentet kan denna immunitet hävas, vilket senast skedde vid ett tillfälle under 2001.
3 3 8. Yttrande- och mediafrihet Grundlagen garanterar yttrande- och mediafrihet. De grundlagsstadgade religions-, förenings- och församlingsfriheterna respekteras. Författningsdomstolen avvisade i juli 2004 ett förslag att folkomrösta om byggandet av en moské i Ljubljana med motiveringen att en sådan omröstning skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till religionsfrihet. 9. De politiska institutionerna Slovenien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell republik. Makten delas mellan premiärministern, som utser regeringen, och parlamentet, som har två kammare. Det politiska systemet karakteriseras av öppna och demokratiska val. I Slovenien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Det finns inga hinder för oppositionen att agera. Valdeltagandet ligger på cirka 60 procent och är jämnt fördelat mellan könen 12 av 90 parlamentsledamöter är kvinnor. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Slovenien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det finns veterligen inga rapporter om diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion, politisk åsikt eller liknande. Arbetsförhållandena bedöms vara goda och anställda har, enligt lag, rätt att avstå från farligt arbete utan att deras anställningsförhållande förändras. Arbetsveckan är 40 timmar med 30 minuters betald lunch per dag. Anställda har rätt till minimum 20 arbetsdagars årlig semester och lönerna ligger betydligt över nivån i andra nya EU-medlemsstater. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn upptar 22,6 procent av statens budget. Tillgången till hälsovård anses god för samtliga medborgare. 12. Rätten till utbildning Utbildningens andel av statsbudgeten uppgår till 18,6 procent. Den grundläggande utbildningen är obligatorisk fram till tionde årskurs (14-15 år). Utbildningen är kostnadsfri fram till och med motsvarande svensk gymnasial utbildning. Skolböcker bekostas av de studerande. Eftergymnasial utbildning är kostnadsfri för studerande utan arbete medan inkomstprövning görs för övriga.
4 4 Det förekommer ingen diskriminering på utbildningsområdet. Kvinnor utgör majoritet bland dem med högre utbildning. 13. Rätten till tillfredställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren är goda i Slovenien och levnadsstandarden hög, motsvarande 75 procent av genomsnittet i det utvidgade EU. 14. Kvinnans ställning Kvinnor har en relativt stark ställning i Slovenien även om de är underrepresenterade både i politiken och på högre poster i näringslivet. År 2002 trädde en horisontell ramlag på jämställdhetsområdet i kraft. Kvinnors inkomster ligger på i genomsnitt 89 procent av mäns. Våld i hemmet faller under särskild strafflag (domestic violence) men även allmän strafflag tillämpas. Antalet anmälningar av misstänkta fall av våld mot kvinnor har ökat starkt under de senast åren. Det förmodas bero på att medvetenheten om dessa brott ökar och inte på att antalet sådana brott har ökat. Slovenien utgör en del av the Balkan route för handel med kvinnor. Landet är främst en transitsträcka för vidare transport mot Västeuropa men en mindre del av handeln har Slovenien som destination. Prostitution avkriminaliserades 2003 i och med att den prostituerade inte längre kan åtalas. 15. Barnets rättigheter Barns rättigheter garanteras i grundlagen. En ny familjeslagstiftning antogs i maj i år. Efter några planerade revideringar kommer lagen att vara helt kompatibel med FN:s barnkonvention. I januari 2003 inrättades posten som biträdande ombudsman för sociala- och barns rättigheter. Det förekommer ingen rapportering om gatubarn i Slovenien. Minimiåldern för anställning är 16 år ratificerade Slovenien ILOkonventionen om värsta former av barnarbete och konventionen trädde i kraft i maj detta år. Inget barnarbete har rapporterats. För rekrytering till Sloveniens försvarsväsende krävs 18 års ålder. Ungdomar under 18 år som begår brott placeras på ungdomsvårdanstalter. 16. Olika befolkningsgruppers situation Minoriteter utgör cirka 17 procent av Sloveniens befolkning. De ungerska, italienska och i viss mån romska minoriteterna har tillerkänts särskilda
5 5 grundlagsstadgade rättigheter. De ungerska och italienska minoriteterna garanteras var sin ledamot i nationalförsamlingen. Romerna är i tjugo kommuner garanterade en plats i den lokala styrelsen. Andra minoriteter såsom serber, kroater, bosnier och kosovo-albaner, har inget särskilt skydd. Religionsfrihet råder i Slovenien och diskriminering p.g.a. religion förekommer inte i någon omfattning. De jugoslaviska medborgare som bodde permanent i Slovenien och som i samband med landets självständighet inte ansökte om slovenskt medborgarskap inom den utsatta tiden ströks 1992 ur registret över permanent boende i Slovenien. Dessa "utraderade" personer berövades därmed sina sociala rättigheter. Efter beslut i Författningsdomstolen våren 2003 har Inrikesministeriet under 2004 utfärdat retroaktiva bevis till merparten av dessa personer som retroaktivt återger dem deras status som permanent boende i Slovenien från Till den 13 januari 2005 hade inrikesministeriet beslutat om permanent uppehållstillstånd för strax över sådana "utraderade". Enligt ombudsmannen väntar sedan dess ytterligare runt personer på motsvarande beslut. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt grundlagen. Förföljelse på grund av sexuell läggning anses inte förekomma, även om homosexualitet är mindre accepterad i Slovenien än i några andra europeiska länder. Från den 23 juli gäller en lag om partnerskap för homosexuella. Lagen ger bland annat homosexuella par som registrerar sitt partnerskap samma rätt till arv och underhåll som heterosexuella par. 18. Flyktingars rättigheter Människor tar sin tillflykt till Slovenien även om landet främst är ett transitland för flyktingar på deras väg till Västeuropa. Det finns ett ordnat mottagningssystem och en fungerande asylprocedur. Flyktingar tas om hand i enlighet med internationella riktlinjer. I september 2004 öppnades ett nytt mottagningscentrum för asylsökande, byggt enligt internationell inklusive EUstandard. De personer som flydde till Slovenien undan krigen i det forna Jugoslavien och som under närmare 10 år saknade egentlig status i landet, fick genom ändrad lagstiftning sommaren 2002 permanent uppehållstillstånd i Slovenien.
6 6 19. Funktionshindrades situation Slovensk lagstiftning förbjuder all diskriminering av funktionshindrade och enligt föreskrifterna skall dessa personer även tillförsäkras tillträde till alla offentliga byggnader. De nödvändiga åtgärderna för att genomföra denna lagstiftning och integrera de funktionshindrade i samhället pågår även om ombudsmannen har uttryckt kritik mot den långsamma takten i reformarbetet. Någon systematisk diskriminering förekommer emellertid inte. Under 2004 antogs en ny lag om rehabilitering och anställning av funktionshindrade, som nu har börjat tillämpas. Lagen ger funktionshindrade rätt till rehabilitering för inträde i yrkeslivet och skyddad anställning på särskilda arbetsplatser. Den medger även stöd till arbetsgivare som anställer funktionshindrade. För de företag som har fler än 20 anställda beräknas en kvot som anger antalet funktionshindrade som ska anställas olika för olika branscher. I det fall företaget ej följer reglerna måste det betala 70 procent av den icke anställdes lön i avgift till en fond som har till syfte att stödja arbetsgivare som har funktionshindrad personal anställd. För funktionshindrade barn finns en särskild lag om barn med särskilda behov. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Det finns ett fåtal MR-organsationer i landet. De mest aktiva är Helsinki Monitor och Amnesty International. Det finns inget lagligt hinder för dessa att bedriva verksamhet i Slovenien. Enligt uppgift har de en god dialog med regeringen och inga egentliga försök att påverka deras verksamhet görs. Regelbundna möten genomförs mellan berörda departement och de oberoende MR-organisationerna inför viktigare möten och konferenser. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter UNHCR verkar i landet. Samarbetet med de slovenska myndigheterna löper enligt organisationen friktionsfritt.
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
Läs mer4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merLandet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merOrganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merDet civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merGuyana har ratificerat följande centrala konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merDen senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.
Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs merBarnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merBarnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras
Läs merAndorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande mänskliga rättigheter (MR) i Luxemburg är i stort sett mycket gott.
Läs merDominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merMaoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs merBARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merFrämjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merLiechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs mer(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,
Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merKINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD
1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit
Läs merOljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en
Läs merFÖRSLAG TILL RAPPORT
ACP-EU JOINT PARLIAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 5.3.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merAmnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merRättigheter och skyldigheter
Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa
Läs merInternationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan
1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Irland 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Irland 2005 1. Sammanfattning av läget beträffande de mänskliga rättigheterna Irland är medlem i EU och är en demokrati och rättsstat. Läget vad gäller mänskliga
Läs mer