Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005"

Bernt Blomqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas mänskliga rättigheter (MR) finns utrymme för förbättringar. Flera grundläggande konventioner rörande mänskliga rättigheter har ännu inte ratificerats. Konstitutionen från 2001 innebar en legal förstärkning. Där föreskrevs bland annat rätten för landets medborgare att välja regering vart fjärde år baserat på en rotation mellan landets öar. Sådana val genomfördes för första gången Domstolsväsendet skall enligt konstitutionen vara skilt från den exekutiva makten vilket i stort sett respekteras men det finns brister främst beroende på resursbrist. Det finns också ytterst få juridiskt utbildade advokater i landet. Ytterligare reformer av rättsväsendet håller på att genomföras. Rätten till mötesfrihet respekteras generellt. Utbildnings- och hälsosektorerna är underutvecklade och i stort behov av stöd. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna rörande mänskliga rättigheter Komorerna har varken ratificerat eller undertecknat konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter eller konventionen angående flyktingars rättsliga ställning. Komorerna har anslutit sig till följande konventioner: - Konventionen mot alla former av rasdiskriminering har ratificerats - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor tillträddes den 31 oktober Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har ännu inte undertecknats. - Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning undertecknades den 22 september 2000.

2 - Konventionen om barnets rättigheter har ratificerats. De bägge tilläggsprotokollen om barn i väpnade konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi har ännu inte undertecknats. - Den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter har ratificerats. Komorerna har inte inlämnat sedvanliga rapporter till konventionskommittéerna avseende de konventioner som ratificerats, förutom en rapport inom ramen för barnkonventionen som ingavs i april Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Den nya konstitutionen förbjuder tortyr och annan omänsklig behandling. Inga rapporter om tortyr har noterats under året. Det finns inga rapporter om politiskt motiverade ofrivilliga försvinnanden. Förhållandena i fängelserna är svåra. 4. Dödsstraff Lagstiftningen föreskriver dödsstraff för vissa grövre brott. Det finns inga rapporter om verkställigheter eller att någon skulle ha dömts till dödsstraff under år Rättssäkerheten Konstitutionen föreskriver ett oberoende domstolsväsende. Det finns emellertid under tidigare år exempel på påverkan från president och regering. Brister i rättsäkerhet är också förknippade med bristande resurser inom domstolarna både personella och materiella. Det finns ytterst få advokater i landet vilket begränsar möjligheterna till juridiskt biträde för den enskilde. Det finns inga rapporter om politiska fångar. 6. Personlig frihet Den nya konstitutionen förbjuder godtyckliga arresteringar. Det finns inga rapporter om inrikes eller utrikes reserestriktioner. 7. Yttrande- och mediafrihet med mera Den nya konstitutionen tillförsäkrar yttrande- och mötesfrihet, vilken också i praktiken i stort respekterades under året. Det finns åtminstone två oberoende tidningar, vilka också tillåts att kritisera regeringens politik. Det finns två nationella radiokanaler, en regeringskontrollerad och en oppositionell. 2

3 3 Religionsfrihet föreskrivs i den nya konstitutionen. Av historiska skäl är i princip närmare 100 procent av befolkningen muslimsk. Det finns både katolska och protestantiska kyrkor. Myndigheterna begränsade emellertid användandet av dessa kyrkor till personer som inte är medborgare i Komorerna. 8. De politiska institutionerna Den politiska situationen på Komorerna har varit instabil sedan landets självständighet 1975 med återkommande militärkupper och politiska uppror. I december 2001 antogs med klar majoritet en ny konstitution som ger de tre öarna Maroni, Mohéli och Anjouan långtgående självbestämmanderätt med egna presidenter. Landets enhet skall dock bevaras med en gemensam nationell president som handhar bland annat försvar och utrikesärenden. Den 14 april 2002 valdes Azali Assoumani till landets president. Denne hade tidigare tagit makten i en militärkupp Enligt konstitutionen skall presidentämbetet rotera mellan de olika öarna vart fjärde år. Den första presidenten kom från ön Grand Comore. Under 2006 ska en president från Anjouan väljas. Det finns över tjugo politiska partier på Komorerna. Det nationella parlamentet har enligt konstitutionen 33 medlemmar av vilka femton skall väljas av respektive lokalt parlament (fem från vardera Maroni, Mohéli och Anjouan) och resterande arton väljs i allmänna val. Val hölls under 2004 och tre regionala och ett nationellt parlament har etablerats. 9. Rätten till arbete och relaterade frågor Oberoende fackföreningar tillåts att bildas. Strejkrätt föreskrivs i den nya konstitutionen och har också utövats vid flera tillfällen. Det finns inga minimilöner och regeringen har under senare år vid flera tillfällen inte betalt ut löner till de anställda eller betalt ut löner sent. 10. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn är otillräcklig i relation till efterfrågan. Särskilt på landsbygden är situationen besvärlig med bristande sjukhusfaciliteter och begränsad tillgång till mediciner. Andelen undernärda uppgick år 2000 till 42 procent och över halva befolkningen saknar tillgång till adekvat hälsovård. 11. Rätten till utbildning Utbildningsnivån är generellt låg. Utbildning är kostnadsfri fram till 10 års ålder. Det är brist på läromedel och många skolor, framför allt på Anjouan, behöver repareras. Vissa framsteg har skett sedan Världsbanken gått in med stöd.

4 12. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än 1 USD per dag. Nivån på fattigdomen skiljer sig något mellan öarna. Anjouan är den fattigaste. Hälsosektorn är underutvecklad, särskilt på landsbygden. Närmare 75 procent av befolkningen har inte tillgång till rent dricksvatten, vilket medför svåra hälsoproblem, till exempel tarmsjukdomar. OLIKA GRUPPERS SITUATION 13. Kvinnans ställning Komorerna har en matriarkalisk tradition enligt vilken kvinnor har rätt att äga jord. Generellt sett diskrimineras inte kvinnor i familjerättsliga och arvsrättsliga frågor. Av tradition behåller till exempel kvinnan det hus som hennes familj givit brudparet för den händelse de skiljer sig. Däremot förekommer diskriminering vad gäller rätt till utbildning och anställning. Våld mot kvinnor inom familjen förekommer, men endast i mindre utsträckning. Könsstympning tillämpas generellt inte. Kvinnans ställning skiljer sig mellan stad och landsbygd. På landsbygden förekommer diskriminering från samhällets sida mot kvinnor med mindre möjligheter till anställning och utbildning. Det finns en kvinna i det nationella parlamentet och en i ett av öarnas parlament. I regeringen finns det en kvinnlig minister och en biträdande minister. 14. Barnets rättigheter Utbildning är obligatorisk fram till det att barnen fyller 10 år. Ungefär 60 procent av barnen deltar i primärskola medan endast 34 procent går vidare till sekundärskola. Barnarbete förekommer i viss utsträckning. Det finns exempel på unga barn som arbetar som hemhjälp med långa arbetsdagar. Tvångsarbete för barn är inte förbjudet i lag och några fall har rapporterats. 15. Olika befolkningsgruppers situation Den nya konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av bland annat etnisk och religiös tillhörighet. Det förekommer emellertid diskriminering av kvinnor. 16. Diskriminering på grund av sexuell läggning Säkra uppgifter om homo-, bi- eller transsexuellas situation på Komorerna har inte funnits att tillgå. Homo-, bi- och transsexuellas sociala situation är i och med denna brist på underlag svår att uttala sig om. 4

5 17. Flyktingars rättigheter Det finns ingen asyllagstiftning på Komorerna. Landet samarbetar med FN:s flyktingkommissariat. Det saknas rapporter om tvångsvis utvisning av personer till länder där de kan utsättas för förföljelse. 18. Funktionshindrades situation Det finns inga rapporter som tyder på att det förekommer diskriminering mot funktionshindrade vad avser anställning, utbildning och andra statliga serviceområden. ÖVRIGT 19. Oberoende organisationer för de mänskliga rättigheterna Det finns ett antal både internationella och enskilda organisationer verksamma på området för mänskliga rättigheter. Dessa kan på central nivå verka utan några restriktioner från regeringens sida. Under 2004 har konsultationer hållits vid ett flertal seminarier med det civila samhället för att skapa en National Commission for Human Rights. Det förefaller som om en sådan kommer att inrättas under

Relevanta dokument

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns