Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan förvärrades markant efter ett påstått attentat mot president Nijazov i november Ett 70-tal personer beräknas ha dömts för inblandning i attentatet i rättegångar, som närmast kan liknas vid Stalintidens processer. I många fall förefaller erkännanden ha framtvingats genom tortyr. Hundratals släktingar till de dömda har tagits in för förhör och utsatts för hotelser och i vissa fall tortyr. De har blivit av med sina arbeten, vräkts från sina bostäder och belagts med förbud att bo i huvudstaden Asjchabat. Landet är en enpartistat, ja, närmast en enmansstat, där president Nijazovs makt är total. Såväl parlament som regering verkar sakna reellt inflytande. Istället intar en fjärde maktgren, Folkets råd, med presidenten som ordförande, positionen som landets högsta maktorgan. Personkulten kring presidenten genomsyrar hela samhället och har ökat de senaste åren. Politisk opposition saknas helt. Såväl enskilda individer som det civila samhället kontrolleras hårt av säkerhetstjänsten. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Turkmenistan har tillträtt: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och dess två protokoll om enskild klagorätt och om avskaffandet av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor - Konventionen mot tortyr

2 2 - Konventionen om barnets rättigheter års flyktingkonvention Turkmenistan har inte tillträtt tilläggsprotokollen till konventionerna om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, mot tortyr respektive om barnets rättigheter. Enligt uppgift från FN rapporterar Turkmenistan till berörda FN-kommittéer vad gäller tillämpningen av konventionerna om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, mot diskriminering av kvinnor samt om barnets rättigheter, men däremot inte vad gäller konventionen mot tortyr eller konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga uppgifter om politiska mord eller så kallade försvinnanden har framkommit under året. Däremot rapporteras regelbundet om tortyr i häkten och fängelser, ofta som ett sätt att tvinga fram bekännelser. Fallen av tortyr och misshandel ökade markant i samband med utredningarna av det påstådda attentatet mot president Nijazov i november Även släktingar till dem som anklagades för inblandning i attentatet rapporteras ha utsatts för hotelser och i vissa fall tortyr. Förhållandena på landets fängelser är mycket bristfälliga. Fängelserna är överfulla och de sanitära förhållandena undermåliga. Sjukdomar som tuberkulos sprids snabbt och det råder brist på mat och mediciner. Många interner måste förlita sig på att släktingar och vänner levererar mat för att överleva. De fångar som är dömda enligt lagen om fosterlandsförrädare får inte ta emot matpaket utifrån. Flera dödsfall i fängelser har inträffat med anledning av ohälsosamma förhållanden. Presidentens årliga amnestier, som numera synes ha blivit något av en tradition, föranleds, enligt flera MR-organisationer, främst av att fängelsesystemet inte fysiskt klarar av att hantera alla fångar. Enligt officiella uppgifter skulle årets amnesti omfatta cirka av landets fångar. Fristående bedömare uppskattar det totala antalet fångar till en betydligt högre siffra, snarare uppemot Det bör också noteras att politiskt misshagliga fångar inte omfattas av amnestin, som främst synes omfatta personer dömda för stöld eller narkotikabrott. 4. Dödsstraff Turkmenistan har avskaffat dödsstraffet.

3 5. Rättssäkerhet Rättssystemet har i stort sett inte förändrats sedan sovjettiden. I praktiken är rättsväsendet underställt presidenten, som har makt att tillsätta och avsätta alla domare. Det finns lokala och regionala domstolar samt en Högsta domstol. Enligt lagen skall rättegångar vara offentliga och åtalade, som inte har råd med försvarsadvokat, skall förses med en försvarsadvokat genom statens försorg. Dessa rättigheter respekteras dock inte alltid i praktiken och få advokater är verkligt oberoende. Rättegångarna efter det påstådda attentatet mot presidenten har av flera organisationer som verkar för de mänskliga rättigheterna liknats vid Stalintidens processer. Vid tiden för attentatet var lagens strängaste straff 20 års fängelse. Folkets råd antog i samband med rättegångarna en särskild ny lag om fosterlandsförrädare vilken stipulerar livstidsstraff eller intern förvisning. Flera av de huvudanklagade dömdes sedan till livstids fängelse. Säkerhetsministeriet rapporteras hålla öppet några timmar i veckan för att ta emot medborgarnas eventuella klagomål om brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns inga uppgifter om hur detta förfaringssätt fungerar i praktiken. Det finns även en särskild kommission för mänskliga rättigheter, som enligt uppgift regelbundet tar emot klagomål men kommissionen verkar inte ha någon reell makt att ta itu med problemen. 6. Personlig frihet Säkerhetstjänsten är president Nijazovs främsta organ för att kontrollera medborgarna. Organisationen antas vara effektiv och ha mycket god kännedom om vad som sker i samhället. Såväl den egna befolkningen som utländska besökare och diplomater övervakas genom personlig bevakning, telefonavlyssning och kontroll av e-post. Det saknas lagliga begränsningar vad gäller avlyssning och övervakning. Godtyckliga frihetsberövanden förekommer i stor omfattning. Särskilt utsatta är de som utpekas som kritiska mot regeringen. Vanligtvis arresteras dessa personer efter anklagelser som inte är relaterade till politisk verksamhet. I samband med attentatet mot presidenten arresterades inte bara direkt misstänkta personer utan även deras släktingar och vänner. Efter det påstådda attentatet mot presidenten återinfördes kravet på utresevisum. Släktingar till dem som arresterats och dömts för attentatet uppgavs inte kunna få utresevisum på flera år. Även om kravet på utresevisum avskaffades i januari 2004, har myndigheterna stora möjligheter att godtyckligt avgöra vem som kan få utrikespass och resa utomlands. 3

4 Ett vanligt förekommande problem är att myndigheterna konfiskerar privatbostäder. Detta sker ofta i samband med att fastigheter rivs för att lämna plats för lyxbostäder eller monument till presidentens ära. De personer som drabbas får ringa eller ingen ersättning. 7. Straffrihet Straffrihet, det vill säga underlåtenhet från statens sida att beivra och bestraffa brott och särskilt brott begångna av representanter för staten, är ett problem. Visserligen förekommer med jämna mellanrum att polis och säkerhetstjänst undersöks, enligt uppgift för att utreda anmälningar om tortyr och misshandel. Det finns dock anledning att misstänka att detta är ett sätt att göra sig av med misshagliga tjänstemän snarare än en process för att värna de mänskliga rättigheterna. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrande- och tryckfrihet föreskrivs i konstitutionen men i praktiken är dessa rättigheter kraftigt beskurna. All media kontrolleras av staten. Såväl tidningar som etermedia domineras av hyllningar av presidenten. Kritik mot presidenten och regeringen är otänkbar, förutom då presidenten själv offentligt förolämpar och avskedar ministrar och tjänstemän i direktsänd TV. Staten finansierar nästan alla tryckta media och censurerar dagstidningar. Endast en dagstidning utges på ryska (en närmast ordagrann översättning av en motsvarande turkmenskspråkig). Det är mycket svårt att få tag på tidningar från utlandet. Prenumerationen på utländsk press motarbetas och förhindras. Alla tryckpressar och kopieringsmaskiner i landet måste registreras, varvid en person måste anges som ansvarig för det som trycks och kopieras. I den rankning av pressfriheten, som organisationen Reportrar utan gränser gjort år 2005 i 167 länder, hamnar Turkmenistan på plats 165. De som har råd att köpa en egen parabol kan se kabel-tv med vissa utländska kanaler. Kanaler som sänt inslag som är kritiska till Turkmenistan och dess styre går dock inte att få in ens med parabol. Den enda internetleverantören är statlig och det finns tecken på att e- postkommunikation övervakas. Likaså verkar besöken på oppositionella hemsidor som etablerats utomlands registreras av myndigheterna. De flesta invånare har dock inte råd med internet. Konstitutionen föreskriver förenings- och församlingsfrihet men i praktiken är dessa rättigheter begränsade. Det enda registrerade politiska partiet är Demokratiska partiet det före detta Kommunistpartiet. Inga andra politiska partier har enligt myndigheterna uppfyllt kraven för att bli registrerade. Det är 4

5 5 inte förbjudet att tillhöra något annat parti än Demokratiska partiet men de som öppet gör det, uppges ha utsatts för trakasserier och i vissa fall blivit av med sina arbeten. Även enskilda organisationer uppger att det är mycket komplicerat att bli registrerad och endast ett fåtal verkligt oberoende organisationer finns, ingen av dem verksam inom MR-området. Det krävs tillstånd för att anordna offentliga möten och demonstrationer och sådana utfärdas sällan. Organisationer som inte är registrerade tillåts inte hålla demonstrationer. Konstitutionen påbjuder religionsfrihet men denna är i praktiken begränsad. Alla religiösa samfund måste registrera sig och för att göra det krävs minst 500 medlemmar på varje ort där registrering önskas. I början av förra året avskaffades de tidigare bestämmelserna om straff gentemot icke-registrerade religiösa samfund. Samtidigt gjordes vissa ändringar i bestämmelserna, vilket lett till att förutom de tidigare registrerade sunnimuslimska och ryskortodoxa grupperingarna ytterligare totalt nio samfund har registrerats. Även om ett samfund fått officiell registrering kan deras möten och sammankomster utsättas för trakasserier från myndigheterna. 9. De politiska institutionerna Turkmenistan är inte bara en enpartistat utan i praktiken även en stat med all makt koncentrerad till president Nijazov. Personkulten kring presidenten har tilltagit de senaste åren. Till hans officiella titel "Türkmenbaşy" alla turkmeners fader har tillfogats "den store". Samtliga större byggnader i huvudstaden Asjchabat pryds med presidentens porträtt och ett stort antal statyer har rests till hans ära. President Nijazov skrev 2001 en bok "Ruchnama" avsedd att vara en spirituell vägledning för det turkmenska folket och som nu är obligatorisk att studera i skolor, på universitet och på arbetsplatser. År 1999 antog Folkets Råd en ny lag, som tillåter Nijazov att sitta kvar som president på livstid. Presidenten har dock sagt att presidentval skall hållas 2009 efter det att han presenterat lämpliga kandidater år Om det blir något val är fortfarande oklart. Vid sitt möte nyligen beslutade nämligen ledamöterna i Folkets råd enhälligt att ärendet Lag om val av president skulle strykas från dagordningen. Det senaste parlamentsvalet, som hölls i december 2004, resulterade i att alla 50 invalda representerar presidentens parti. Samtliga kandidater var utvalda och godkända i förhand av regeringen. Parlamentet stöder rutinmässigt presidentens dekret och kan inte betraktas som oberoende. Inga oppositionspartier tillåts verka.

6 Även regeringen kontrolleras helt av presidenten, som ofta avskedar sina ministrar. Det är ovanligt att en minister blir vid sin post mer än ett eller två år. Detta förhindrar på ett effektivt sätt att någon kompetens och erfarenhet, som skulle kunna användas mot presidenten, byggs upp. I Turkmenistan finns även en fjärde maktgren, det så kallade Folkets råd. Sommaren 2003 utarbetades flera nya tillägg till grundlagen, vilka bland annat medförde att Folkets råd blev landets högsta maktorgan. Rådet består av presidenten, parlamentsledamöter, regeringen, riksåklagaren, guvernörerna, representanter för äldreråd, ungdomsorganisationer, fackföreningar etc. Presidenten är ordförande för Folkets råd, som har till uppgift att godkänna grundlagen och ändringar av denna, besluta om datum och förutsättningar för val och folkomröstningar och godkänna program för landets politiska, ekonomiska och sociala utveckling. Kvinnorna är underrepresenterade i det politiska livet. 14 av 50 parlamentsledamöter är kvinnor och ingen kvinna satt i regeringen Rätten till arbete och relaterade frågor Diskriminering inom arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är förbjuden men förekommer i viss utsträckning, i synnerhet gentemot etniska minoriteter. Den normala arbetsveckan är 40 timmar. Enligt uppgift skall minimilönen ha fastställts till 75 USD/månad men det är oklart om denna bestämmelse tillämpas på alla arbetsplatser. Det finns inga fastställda hälso- och säkerhetsnormer för arbetsplatserna. Lagen nämner inte uttryckligen något om fackföreningar. De fackföreningar som existerar kontrolleras av regeringen. Tvångsarbete är förbjudet men lär förekomma i viss utsträckning. Turkmenistan har tillträtt ILO:s (International Labour Organization) konventioner om föreningsfrihet och förhandlingsrätt, icke-diskriminering i arbetslivet och förbud mot tvångsarbete men som framkommit ovan är tillämpningen i många fall bristfällig. Turkmenistan har inte tillträtt ILOkonventionerna om förbud mot barnarbete. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Det är svårt att få tillgång till tillförlitliga uppgifter om hälsosektorns finansiering. Många bedömare hävdar att korruption och mutor är ofta förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns även uppgifter om att regimen, uppenbarligen i syfte att minska kostnaderna, ersatt sjuksköterskor och annan utbildad personal med outbildade värnpliktiga. Presidenten har under året förklarat att sjukvård i landsorten inte längre behövs och myndigheterna har på vissa håll även börjat stänga sjukhus ute i landet. Detta 6

7 7 har lett till att friställda läkare och sjuksköterskor söker sig till Uzbekistan för att där kunna arbeta inom sitt gebit. Även många patienter söker sig till grannlandet för vård. 12. Rätten till utbildning Bristerna i utbildningssektorn utgör ett allvarligt problem i Turkmenistan. Flera år av nedskärningar har medfört att standarden för såväl grundskola som högre utbildning kraftigt försämrats. Grundutbildningen har förkortats och det råder stor brist på lärare och undervisningsmaterial. Ryskspråkigt undervisningsmaterial får inte längre användas trots att det många gånger helt saknas motsvarande material på turkmenska. Den förkortade skolgången innebär att studenter från Turkmenistan endast i undantagsfall betraktas som behöriga för studier vid universitet utomlands. Grundskoleutbildningen är obligatorisk och utbildning är officiellt avgiftsfri. Det är dock vanligt förekommande med mutor för att erhålla en av landets få universitetsplatser. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard I ett så slutet land som Turkmenistan är det svårt att få en uppfattning om de allmänna livsvillkoren. Inte minst gäller detta för landsbygden och mindre städer, dit utlänningar ofta fysiskt förhindras att resa. Flera utomstående bedömare talar dock om utomordentligt svåra levnadsvillkor på många håll, inte minst i de regioner där arbetslösheten uppskattas vara över 50 procent. 14. Kvinnans ställning Lagen förbjuder diskriminering på grund av kön men i praktiken görs inte tillräckligt för att motverka sådan diskriminering. Kvinnorna är underrepresenterade på högre tjänster inom statlig förvaltning och företag. De flesta kvinnor arbetar inom lågavlönade sektorer såsom hälsovård och utbildning. Kvinnor på landsbygden har generellt sämre utbildning än kvinnor i städerna och de tar mer sällan arbete utanför hemmen. Våld mot kvinnor i hemmen är utbrett. Många brott av detta slag anmäls aldrig och problemet diskuteras inte i samhället. Handel med kvinnor för prostitution är ett problem och det finns ingen lagstiftning mot människohandel. 15. Barnets rättigheter Regeringen har inte avsatt tillräckliga resurser för att säkra barnens grundläggande behov. Särskilt hälsosituationen är dålig med hög barnadödlighet. Minimiåldern för att få arbeta är 16 år. Visserligen har Turkmenistan, som enda land i Centralasien, en lag som förbjuder barnarbete men tillämpningen och

8 8 efterlevnaden brister många gånger. Det är inte ovanligt att barn så unga som 10 år hjälper till att arbeta med bomullsskörden. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter, urbefolkningar med flera) Som en följd av presidentens program för att främja det turkmenska nationsbyggandet upplever många minoritetsgrupper, varav ryssar och uzbeker utgör de största, att de diskrimineras. Turkmenskan är det enda officiella språket och har kommit att ersätta ryskan på många områden. Antalet skolor med undervisning på ryska har minskat kraftigt de senaste åren och all universitetsutbildning sker på turkmenska. Ingen undervisning i turkmenska erbjuds för vuxna, vilket innebär att den som behöver lära sig turkmenska för att få tillgång till högre utbildning måste ha råd att anlita en privatlärare. Icketurkmener uppger även att de diskrimineras på arbetsmarknaden, särskilt vad gäller högre tjänster kom Ryssland och Turkmenistan överens om att bryta den bilaterala överenskommelsen om dubbelt medborgarskap. Turkmenistan gjorde tolkningen att detta beslut kunde gälla retroaktivt och uppmanade alla med dubbelt medborgarskap att välja vilket de ville behålla. Genomförandet av detta tvång att välja medborgarskap synes dock inte bedrivas med någon större frenesi. Ryssland har dock i mycket försiktiga ordalag uttryckt oro över den ryska minoritetens ställning i Turkmenistan. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexuella handlingar mellan män är förbjudet enligt lag men åtal enligt denna paragraf är ovanliga. Homosexualitet mellan kvinnor har inte reglerats i lagstiftningen. Traditionella värderingar gör att homo- och bisexuella och transpersoner knappast är socialt accepterade. Personer som väljer att öppet visa sin homosexualitet riskerar att utsättas för trakasserier av omgivningen. Från myndighetshåll verkar det däremot inte förkomma någon systematisk förföljelse av homosexuella. 18. Flyktingars rättigheter Regeringen samarbetar med UNHCR för att bedöma flyktingars status och för att bistå dem med hjälp. Landets flyktingar kommer framför allt från Afghanistan men även från Tadzjikistan. Värt att uppmärksamma är att myndigheterna under sommaren 2005 gav medborgarskap åt cirka flyktingar från Tadzjikistan (etniska turkmener). Ytterligare cirka flyktingar beviljades permanent uppehållstillstånd. Turkmenistan har även samarbetat aktivt med det internationella samfundet avseende leveranser av humanitär hjälp till flyktingar i Afghanistan.

9 9 19. Funktionshindrades situation Diskriminering av funktionshindrade förekommer i viss utsträckning på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn. Från statens sida har mycket lite gjorts för att komma till rätta med dessa problem. Funktionshindrade får vissa statliga bidrag men dessa är inte tillräckliga för att klara en dräglig levnadsstandard. Barn med funktionshinder går i särskilda internatskolor. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Det civila samhället är mycket begränsat och övervakas av säkerhetstjänsten. Inga lokala eller internationella organisationer för mänskliga rättigheter kan verka i Turkmenistan. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter OSSE, som har ett kontor i Asjchabad, har på grund av det politiska klimatet i landet begränsade möjligheter att genomföra några mer omfattande insatser på området mänskliga rättigheter

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Turkmenistan Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Turkmenistan Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Ala skola läsår 2014/2015 Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 47, 16 31 45 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer:

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje. Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Regeringsformen 1 kap.

Regeringsformen 1 kap. Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [ ] [ ] [ ] Det allmänna skall verka för att

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen i Somalia är fortsatt mycket allvarlig. Politiskt våld och utbredd kriminalitet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 1 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning 3 Begrepp och definitioner 3 Diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling /Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924 2 (24) INLEDNING 3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION...

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Lundbyskolan Likabehandlingsplan Eskilstuna Kommun 2007-05-07 Lundbyskolan 1 (8) Lundbyskolan Likabehandlingsplan Innehåll Kopplingar till lagar och förordningar s.2 Skolans uppdrag Vad är kränkande behandling? s.3 Definitioner Rättigheter

Läs mer

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt

Läs mer

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling? Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen Planen utgår från diskrimineringslagen (2008 :657 ) samt kränkande behandling kapitel 6 skollagen (2010:800) och förordningen kränkande

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD 3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,

Läs mer

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Datum för upprättande av planen: 2012-11-06 Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola VISION På Taurus förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla ska ha samma rättigheter,

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015 Upprättad HT- 2015 Förskolan Gula Huset Tvärålund Vår vision Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barnen ska mötas av vuxna som ser varje barns möjligheter. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Utgår från diskrimineringslagen och skollagen kap 5 och 6 Varje enhet reviderar årligen enhetens likabehandlingsplan i samråd med

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

År 2004 infördes ett moratorium på dödsstraffet, vilket innebär att inga avrättningar verkställs.

År 2004 infördes ett moratorium på dödsstraffet, vilket innebär att inga avrättningar verkställs. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Tadzjikistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter brister på många områden i Tadzjikistan. Det

Läs mer

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling Datum för upprättande av planen: 2015-03-03 Diarienummer: Lagaholmsskolan Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling 1.Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens Behrens Advokatbyrå AB Hornsgatan 92 11821 Stockholm

Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens Behrens Advokatbyrå AB Hornsgatan 92 11821 Stockholm FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2010-11 -02 UM 480-10 Migrationsdomstolen Avd 5 Meddelad i Anna Kask Malmö Sida l (5) KLAGANDE Doron Korbanov, 870425- Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16 Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Sunne 10 maj 2010 37 Sunne kommun, Svetsarevägen 2, SE-686 80 Sunne. Tel +46 565-179 00. Fax +46 565-179 01. info@brobygrafiska.se Bankgiro 113-8445. Postgiro

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Etisk kod och hållbarhetspolicy

Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer