1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen på Malta vad gäller mänskliga rättigheter är överlag god. Sedan den 1 maj 2004 är landet medlem i Europeiska Unionen, vilket innebär att man anses ha uppnått de politiska villkor som krävs för medlemskap. Med andra ord bedöms Malta ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättstatens principer, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. De senaste åren har Malta emellertid påverkats av omfattande irreguljära immigrationsströmmar från framför allt Afrika, vilket man på många sätt har haft svårt att hantera. Det har resulterat i ökade spänningar och frekvent kritik från internationella organisationer vad gäller mottagande och behandling av flyktingar. Bland annat UNHCR och Amnesty International framfört starka synpunkter på området. Katolicismen har en mycket stark ställning i Malta, vilket medför att abort- och skilsmässomotståndet är utbrett. Abort är förbjudet enligt lag och Malta tillåter inte, som enda EU-land, skilsmässor. Maltesiska staten erkänner dock skilsmässor genomförda i utlandet. Under 2000-talet har Malta sett en ökning av antalet rapporterade fall av våld mot kvinnor i hemmet. Mellan år 2008 och 2009 skedde emellertid en minskning då antalet rapporterade fall föll från 341 till 314.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Malta har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) samt de frivilliga protokollen om enskild klagorätt och avskaffande av dödsstraffet Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), men inte det frivilliga protokollet om enskild klagorätt (CEDAW-OP) Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt det frivilliga protokollet om förebyggande av tortyr Konventionen om barnens rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Under 2010 rapporterade Malta om landets tillämpning av CEDAW. FN:s aktuella granskningskommitté menade i sammanhanget att kvinnors deltagande i det politiska livet på Malta fortfarande var lågt, men att Malta hade alla förutsättningar för att förbättra situationen. Likaså framfördes viss kritik mot bristande efterlevande av konventionen inom arbetslivet. I samband med ratificeringen av CEDAW reserverade sig Malta mot bland annat rätten för kvinnor att göra abort.

3 3 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och all kränkande behandling är förbjuden enligt grundlag. Till följd av den katolska kyrkans starka ställning på Malta anses rätten till liv inkludera foster. Landet har följaktligen en lagstiftning som förbjuder abort. De omfattande irreguljära immigrationsströmmar sedan 2005 har lett till att kritik har riktats mot Malta för flyktingars ofta svåra situation.. Immigranter har hållits i slutna förläggningar upp till 18 månader och förhållandena har varit svåra. Den långa väntetiden har i åtskilliga rapporter från människorättsorganisationer varit föremål för stark kritik och respekten för den kroppsliga integriteten har i många avseenden brustit. 4. Dödsstraff Dödsstraff avskaffades år Rätten till frihet och personlig säkerhet Enligt grundlagen är godtyckliga frihetsberövanden förbjudna. Polisen kan gripa en person om skäliga misstankar finns, men måste sedan antingen ställa denne inför en domare inom 48 timmar, eller släppa personen fri. Under de 48 timmarna finns ingen rätt till rättsligt biträde. Malta tillämpar borgenssystem och borgen beviljas regelmässigt. Häktningar är således mindra vanliga. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Maltas författning garanterar medborgerliga fri- och rättigheter samt domstolars oberoende. Högsta domstolen har rätt att pröva grundlagen och är dömande instans i alla fall av påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter. Författningen fastslår rätten till en rättvis rättegång inför en opartisk domstol. En åtalad har rätt att själv välja sin försvarare. Rättshjälp finns dessutom för den som inte själv kan betala för sitt försvar. Europadomstolen kritiserade Malta år 2009 för bristande jävsregler för domare. I till exempel fallet Micallef hade domaren i en maltesisk rättegång varit svåger med en av parternas advokat, vilket Europadomstolen inte ansåg uppfylla kraven på en opartisk rättegång. Malta har i samband med pedofilifallen inom katolska kyrkan kritiserats för att inte ha vidtagit rättsliga åtgärder för fall som tidigt anmäldes. Även Maltas rättsliga hantering av de irreguljära flyktingströmmarna från Afrika har ifrågasatts. Immigranter har bland annat hållits i slutna centra i över

4 ett år utan att få sina fall prövade. Det är även oklart huruvida asylprövningen är individuell, då intrycket är att vissa folkgrupper oftare får avslag än andra. Den maltesiska advokaten Katrine Camilleri arbetar sedan flera år tillbaka inom Jesuit Refugee Service (JRS) för flyktingars rättigheter och fick år 2007 ta emot UNHCR:s Nancen Refugee Award för sitt arbete. EU har kritiserat Malta för dess avsaknad av antikorruptionsprogram. I november 2009 anklagades finansminister Tonio Fenech för korruption i samband med fastighetsförsäljning. Malta placerades på plats 45 av 180 i Transparancy Internationals index Straffrihet Endast i förhållande till Maltas president tillämpas straffrihet för handlingar utförda i tjänsten. Vad beträffar internationella brott begångna i utlandet har landets domstolar kompetens att döma om förövaren i fråga är maltes eller bosatt i Malta och brottet avser folkmord, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera Yttrandefriheten garanteras i Maltas grundlag. De flesta radio- och tv-stationer är idag privatägda, då det statliga monopolet för etermedier gradvis har upphört under senare år. Fyra stora dagstidningar två på maltesiska och två på engelska säkrar en fri och öppen politisk dialog. Dessutom finns flera tidskrifter och ett antal veckotidningar. Religionsfrihet garanteras i grundlagen. Katolicismen är statsreligion, men full religionsfrihet råder och katolska kyrkans samarbete med andra aktörer och kyrkor är gott. Det finns en muslimsk privatskola på Malta. De fackliga organisationerna har en mycket stark ställning på Malta och kan fritt bedriva sin verksamhet. Två tredjedelar av de anställda tillhör någon av landets omkring 35 registrerade fackföreningar. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Regeringen utövar den verkställande makten, medan parlamentet stiftar lagar. Presidenten, som är Maltas statschef, har enbart representativa uppgifter. De två partier som finns representerade i parlamentet har växlat vid makten sedan Malta blev självständigt år Endast sex av Maltas 69 parlamentsledamöter är kvinnor, vilket motsvarar 8,7 procent. Det innebär att 4

5 man ligger långt under de 30 procent som rekommenderats av Commonwealth Gender plan of Action för I de lokala råden är 19,8 procent kvinnor. Samtliga maltesiska europaparlamentariker är i dagsläget män. Allmänna val ska hållas senast första halvåret år EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Malta har anslutit sig till de åtta centrala konventionerna om mänskliga rättigheter i Internationella arbetsorganisationen, International Labour Organization, (ILO): - Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105) - Förbud mot barnarbete (konventionerna nr 132 och 182) - Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98 Arbetare har rätt att bilda och vara medlemmar i fackföreningar. Ungefär 55 procent av Maltas befolkning är fackföreningsanslutna. År 2008 förbättrades även lagstiftningen kring strejkrätten, men fortfarande finns en klausul som ger Maltas regering rätt att tvinga fram en lösning på strejker. Klausulen bryter mot ILO:s konvention nr 87. Malta har reserverat sig mot delar av FN:s kvinnokonvention från 1991, som gäller gravida kvinnors rätt till arbete, med hänvisning till behovet av att skydda det ofödda fostret. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Malta har ett tiotal större sjukhus med totalt över läkare. All sjukvård och alla läkemedel är gratis. Omkring 16 procent av statens utgifter går till hälsosektorn. Medellivslängden beräknades år 2010 till 77 år för män och 82 år för kvinnor. Den omfattande irreguljära immigrationen under de senaste åren har inneburit att Malta har haft svårt att garantera en god hälsosituation för alla asylsökande. De slutna mottagningscentrerna har varit överbelastade och ohygieniska, samtidigt som infekterade personer tvingats vistas på samma område som friska. Dessutom har vistelsetiden varit lång, med immigranter som har vistats på slutna center i upp till 18 månader. Läkare utan gränser har vid flera tillfällen uppmärksammat situationen, och är också den organisation som har fått stå för en stor del av sjukvården. Under vinterhalvåret 2008/2009 var man närvarande vid tre slutna centra. Andningsproblem utgjorde i mars procent av de diagnoser som ställdes av Läkare utan gränser. Den främsta anledningen till 5

6 6 detta var en följd av nedkylning och obehandlade infektioner. Även psykiska problem till följd av hårda förhållanden och osäkerhet inför framtiden är vanligt förekommande bland de asylsökande. 12. Rätten till utbildning Skolgång är obligatorisk och kostnadsfri i Malta för barn mellan 5 och 16 år. Skolorna håller hög klass. Det finns dessutom flera privatskolor som i de flesta fall drivs av katolska kyrkan och blev avgiftsfria på 1980-talet. Omkring en fjärdedel av Maltas elever går idag i privatskolor. På Malta finns ett universitet, L università ta Malta, som grundades på talet av jesuiter. Runt elever studerar för närvarande vid universitetet. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Malta har ökat kraftigt och motsvarar den i andra sydeuropeiska länder.. Enligt det index som upprättas av FN:s utvecklingsprogram United Nations Development Program (UNDP) rankas Malta numera som nummer 38 av världens 177 redovisade länder. De senaste åren har landet rankats lägre på listan än tidigare. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Jämställdhetsarbetet på Malta går relativt långsamt, trots att förändringar i lagstiftningen har genomförts för att främja kvinnans ställning i samhället. I Social Watchs Gender Equity index för 2009 återfinns Malta på 58:e plats av 156 stater. Andelen kvinnor på höga befattningar är fortsatt låg, även om inga formella hinder finns för ökat kvinnligt deltagande i arbetslivet. Fri barnomsorg finns tillgänglig för föräldrar med barn över tre år. Under 2000-talet har Malta sett en ökning av antalet rapporterade fall av våld mot kvinnor i hemmet. Mellan år 2008 och 2009 skedde emellertid en minskning då antalet rapporterade fall föll från 341 till 314. Maltas polis samlar sedan 1998 in data om antalet rapporterade fall direkt från varje polisstation. Det finns en särskild kommission som leder arbetet mot våld i hemmet och rapporterar till Socialdepartementet. Malta ratificerade FN:s kvinnorättskonvention (CEDAW) år 1991, men reserverade sig mot ett flertal punkter bland annat rätten till abort. Även vid medlemskapsförhandlingarna med EU beviljades landet ett undantag från eventuell framtida gemensam lagstiftning på området. Behovet av att skydda

7 fostret kan relateras till de katolska formuleringarna om rätten till liv, från konceptionen till den naturliga döden, vilka har satt avtryck inom det maltesiska samhället. Även Maltas förbud mot abort kan härledas till Katolska kyrkans syn i frågan. Förbudet har ett starkt stöd i samhället och så många som 93 procent av kvinnorna och 77 procent av männen är abortmotståndare. Abort kan straffas med upp till tre års fängelse. Enligt maltesisk lag är skilsmässor förbjudna. Skilsmässor som genomförs utomlands accepteras emellertid av den maltesiska staten. I juli 2010 aktualiserades skilsmässofrågan då Jeffrey Pullicino Orlando från det regerande nationalistpartiet presenterade en parlamentsmotion där skilsmässa i vissa fall av ohjälplig söndring föreslås legaliseras. Debatten har således tagit ny fart och enligt opinionsundersökningar stödjer procent av den maltesiska befolkningen en legalisering. Maltas skilsmässoförbud har kritiserats av FN:s kvinnodiskrimineringskommitté 2010 vid en granskning av Maltas implementering av CEDAW. Kritik framfördes även mot en kvarvarande patriarkal syn på familjen i Malta samt mot att fängelsestraff till följd av abort förekommer. På det ekonomiska området finns fortfarande en del skillnader mellan kvinnor och män. Vid ratificeringen av CEDAW, reserverade sig Malta mot vissa bestämmelser genom att framhålla att landet även i fortsättningen ville tillämpa sin nuvarande skattelagstiftning. Denna innebär att en gift kvinnas inkomst i vissa fall kan ses som hennes makes och därmed också beskattas som sådan. Även vad gäller socialförsäkringar framfördes reservationer. Bidrag skulle enligt Malta kunna utbetalas till familjens överhuvud, vilken enligt landets lagstiftning är maken. Att främja prostitution är ett brott som föranleder stränga straff på Malta. 15. Barnets rättigheter Maltas regering har visat ett starkt engagemang för barns rättigheter. Landet har anslutit sig till FN:s barnkonvention (CRC) och det första tilläggsprotokollet om barn i väpnade konflikter, samt undertecknat tilläggsprotokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Lagen förbjuder anställning av barn under 16 år och skolgång är obligatorisk och kostnadsfri från 5 till 16 år. Sedan en lång tid tillbaka finns i Malta också ett starkt engagemang inom civilsamhället för ofödda barn och foster. Paraplyorganisationen The Unborn Child Movement har bland annat uppmärksammat riskerna med alkohol i samband med graviditeter och driver projekt med syfte att utvidga klimatrevolutionen även till livmodern, genom så kallade green 7

8 8 pregnancies. På barnhälsoområdet har också Maltas höga andel barnastma uppmärksammats, vilket bland annat anses vara en följd av utbredd biltrafik. Malta har en barnkommissionär med uppdraget att se till barns välfärd och Maltas uppfyllande av barnkonventionen. Även i Malta har övergrepp mot barn av katolska präster uppdagats under slutet av 2000-talet. Under 2010 anklagades bland annat tre katolska präster för att ha begått övergrepp på tio, nu vuxna, maltesiska pojkar under och 1990-talet på ett barnhem. Kritik har, liksom på andra håll i världen, riktats mot katolska kyrkan för att ha mörkat övergreppen. Även det sekulära rättsystemet har varit långsamt i sina utredningar. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Etniskt, språkligt och religiöst är Maltas befolkning relativt homogen och några grövre problem inom rättighetsområdet har inte rapporterats. Maltas minoritetsbefolkningar utgörs av serber, italienare, britter och araber, vilka generellt är välintegrerade i det maltesiska samhället. Det finns en stark känsla av nationell identitet, där det maltesiska språket är en sammanhållande faktor. I Malta finns även afrikanska minoriteter som ofta inte integreras i lika hög grad som övriga befolkningsgrupper. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är inte förbjuden i lag. Det finns emellertid bara en lag som direkt förbjuder diskriminering av homosexuella och det är i arbetslivet. Katolska kyrkans starka inflytande i landet innebär att många ser HBTpersoner som en avvikelse från det naturliga. Synen på homosexualitet har sin grund i kyrkans sexualsyn, där Gud skapade den heterosexuella mannen och kvinnan. Allt som överskrider det normala strider således mot naturen. På samma sätt utgör kärnfamiljen samt äktenskapet baserat på en förening mellan man och kvinna två av grundstenarna i samhället. Organisationer för HBTpersoner kan dock verka och delta i samhällsdebatten. 18. Flyktingars rättigheter Många av de problem inom mänskliga rättigheter som redan har nämnts bottnar i de extensiva flyktingströmmarna till Malta. Mellan januari och oktober 2009 anlände över immigranter och asylsökande. Stora mängder immigranter har de senaste åren således tagit sin tillflykt till Malta med båt från Nordafrika. Läget för immigranterna har i flera rapporter beskrivits som allvarligt, men har förbättrats något de under senaste två åren sedan landet

9 9 tecknat ett avtal med Libyen om assistans till respektive eftersöknings- och räddningsmissioner. I avvaktan på asylutredning kan de maltesiska myndigheterna hålla immigranter i slutna förläggningar i upp till 18 månader. Havande kvinnor, barn och äldre hålls i öppna mottagningscentra. Förhållandena i de ofta överfulla förläggningarna är svåra och myndigheterna medger att immigranterna lever under oacceptabla villkor samt att tillräckliga resurser saknas. FN:s flyktingkommissarie, EU, Amnesty International och andra internationella organisationer har vid flera tillfällen kritiserat Malta för de rådande förhållandena, inte minst för den långa tid immigranterna hålls i slutna förläggningar. Malta menar samtidigt att också övriga EU-länder måste ta sitt ansvar i frågan och att något måste göras för att minska trycket på enskilda länder. År 2008 antog EU en European Pact on Immigration and Asylum, vilket välkomnades av den maltesiska regeringen som länge kämpat för initiativ på området och delat ansvar för flyktingmottagande. Ett år senare aktualiserades emellertid immigrationsfrågan igen när en båt med eritreanska båtflyktingar på väg till Malta sjönk och 75 personer omkom. Den italienska utrikesministern Franco Frattini anklagade Malta för att inte ha kontroll över sin Search and Rescue Area. Frattini krävde att Malta antingen skulle överlämna en del av sitt område till Italien eller ta hand om de immigranter italienska båtar tar om hand om på maltesiskt vatten, något som emellertid avvisades av Malta. För Malta har situationen inneburit en besvärlig belastning på landets ekonomi och givit upphov till social oro och politiska spänningar bland befolkningen. FN:s flyktingkommissarie finns representerad på Malta och asylsökande har rätt att rådfråga UNHCR, som har fri tillgång till alla nödvändiga handlingar. Det förkommer även ett utvecklat samarbete mellan regeringen, FN och andra humanitära organisationer för att lindra nöden bland immigranterna. Läkare utan gränser har under lång tid stått för sjukvård i flera av de slutna förläggningarna. 19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2007 skrev Malta under konventionen med tilläggsprotokoll om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Man har också antagit lagar som innebär att lagstiftning för funktionsnedsatta inom den statliga sektorn även utökas till att gälla på privata företag.

10 10 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter kan utföra sina uppgifter utan några restriktioner. Den katolska organisationen Jesuit Refugee Service (JRS) är en av de mer betydelsefulla och verkar för ett bättre flyktingmottagande. Även Läkare utan gränser och Amnesty International har gjort mycket för att förbättra situationen för asylsökande. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sverige har inte något samarbete med Malta inom mänskliga rättigheter. Sverige har inte heller engagerat sig i EU:s pilotprojekt om flyktingfördelning utan håller fast vid Dublinkonventionen. Internationella organisationer har gjort insatser främst för asylsökande för att främja de mänskliga rättigheterna på Malta.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Malta

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Malta Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Mänskliga rättigheter Heliga Stolen och Vatikanstadsstaten 2011. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter Heliga Stolen och Vatikanstadsstaten 2011. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem

Läs mer

Unga lagöverträdare och barnkonventionen

Unga lagöverträdare och barnkonventionen Unga lagöverträdare och barnkonventionen RättsPM 2013:7 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad maj 2016 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Allmänt om barnkonventionen... 8 2.1 Historik...

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kommittédirektiv. Färre i häkte och minskad isolering. Dir. 2015:80. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015

Kommittédirektiv. Färre i häkte och minskad isolering. Dir. 2015:80. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015 Kommittédirektiv Färre i häkte och minskad isolering Dir. 2015:80 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att minska användningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Polen 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Polen 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Polen 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det allmänna läget i Polen för de mänskliga rättigheterna (MR) fortsätter att förbättras.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte Utrikesdepartementet ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Innehåll 1 Redogörelsen ett styrmedel för människorättsarbetet... 5 1.1 Beredningen av redogörelsen... 7 1.2 Grundprinciperna för arbetet för

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses. KLAGA HOS RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN? 1) Vad gör justitieombudsmannen? Justitieombudsmannen övervakar att myndigheterna och tjänstemännen följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Också andra som sköter

Läs mer

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer