Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i São Tomé och Principe 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Den demokratiska republiken São Tomé och Principe består av huvudöarna São Tomé och Principe, samt ett antal mindre kringliggande öar i Guineabukten utanför Afrikas sydvästra kustlinje. De invånarna bor i huvudsak på två öar med en sammanlagd yta av kvadratkilometer. Levnadsstandarden i öriket är låg och fattigdomen är utbredd. Under år 2006 genomfördes fria och rättvisa parlaments- och presidentval. Under 2007 ockuperade polisens specialstyrkor polisbyggnaden, men i allmänhet bedöms de civila myndigheterna ha kontroll över polis och militär. Staten bedöms i allmänhet ha för avsikt att respektera de mänskliga rättigheterna även om bland annat administrativa brister i rättsväsendet, omfattande korruption, straffrihet, våldsanvändning, diskriminering av kvinnor och personer som lever med hiv/aids, barnarbete och dåliga arbetsförhållanden förekommer. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Sao Tomé och Principe har ratificerat: Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), men inte de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination

2 Against Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter Flyktingkonventionen, Convention Related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1966 Sao Tomé och Principe har undertecknat, men ej ratificerat: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), liksom de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) São Tomé och Principe har ännu inte undertecknat: Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (öppnades för undertecknande 2007) Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances (öppnades för undertecknande 2007) São Tomé och Principe har enligt uppgift inte bjudit in någon av FN:s särskilda rapportörer för de mänskliga rättigheterna till öriket. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Dödsstraffet avskaffades i samband med den nya grundlagen som tillförsäkrar den enskilde rätten till liv och förbjuder användandet av tortyr eller annan grym behandling. Det finns uppgifter om att omild behandling förekommer såväl från polisen som i fängelserna. Förhållandena i landets fängelser är svåra. Många av fängelserna är överbelastade och det är ofta brist på mat. 2

3 3 4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det förekommer ingen känd rapportering om godtyckliga frihetsberövanden i São Tomé och Principe. Polisen tycks i allmänhet respektera att tvångsmedel i brottsundersökningar enligt lagen inte får företas utan medgivande av justitieministeriet, exempelvis när det gäller husrannsakan. Inga administrativa hinder eller restriktioner tillämpas när det gäller resor inom landet eller till utlandet. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Grundlagen innehåller klara regler om ett oberoende rättsväsende. Medborgarna tillförsäkras ett rättvist rättegångsförfarande, rätten till juridiskt biträde samt möjligheten till överklagande. Rättssystemet är uppbyggt efter portugisiskt mönster med högsta domstolen, Tribunal Supremo, som högsta dömande instans. I första instansen finns tre domstolar. Ett generellt problem inom rättssystemet är att få tjänstemän har tillräcklig utbildning. Dessutom är de i regel lågt avlönade vilket medför risk för korruption. Rättsväsendet lider därtill brist på budgetmedel för att bedriva en effektiv verksamhet. En relativt stor mängd framstående politiker dömdes under enpartistaten ( ) till exilstraff. De är numera välkomna att återvända till hemlandet. Exilstraffet avskaffades i och med den nya grundlagen. 7. Straffrihet Rättsväsendet är i princip fristående från staten, men kan i praktiken utsättas för påtryckningar och manipulation för att passa innehavare av högre offentliga ämbeten. Straffrihet uppges förekomma. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Grundlagen tillförsäkrar yttrandefrihet, föreningsfrihet, församlingsfrihet och religionsfrihet samt rätten att ansluta sig till politiska och fackliga organisationer. Regeringen respekterar i regel dessa rättigheter.

4 Det finns både statliga och oberoende medier som enligt uppgift verkar fritt. Det gäller även internationella medier som verkar i landet. De politiska partierna ger då och då ut nyhetsbrev och presskommunikéer, ofta med kritik mot regeringen och varandra. Det förekommer inga statliga begränsningar i användandet av Internet. Tillgången är dock begränsad. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Den gällande författningen trädde i kraft 1990 efter en folkomröstning. Författningen delar den verkställande makten mellan presidenten och premiärministern. Presidenten utser premiärministern, som i sin tur utser övriga ministrar i regeringen. Den lagstiftande makten ligger hos nationalförsamlingens 55 ledamöter, men presidenten har rätt att hindra lagar genom veto. Detta faktum har varit en källa till de många konflikter som skakat den politiska scenen sedan president Fradique de Menezes tillträde I mars år 2006 hölls parlamentsval med ett valdeltagande runt 50 procent. I några av valdistrikten uppmanades väljare att bojkotta valen för att markera sitt missnöje med att politikerna inte hade uppfyllt tidigare vallöften om att installera el och vatten och andra tjänster. Förespråkarna av en bojkott hindrade också väljare från att komma till valurnorna, vilket ledde till att myndigheterna beslöt att nästan väljare skulle få en andra chans att avlägga sin röst den 2 april. Parlamentet domineras av det ledande partiet Förnyelsekrafternas demokratiska rörelse - Partiet för demokratisk samling (MDFM-PCD), med nära band till presidenten samt Frihetsrörelsen för São Tomé och Principe (MLSTP) och Oberoende demokratisk handling (ADI). I presidentvalet den 30 juli återvaldes den förmögne, 64-årige kakaoodlaren Fradique de Menezes (med stöd av MDFM-PCD) med 60 procent av rösterna till ännu en presidentperiod. Hans främste utmanare, Patrice Trovoada från ADI, fick knappt 39 procent. Valdeltagandet var 63 procent och enligt utländska observatörer förlöpte valet lugnt och enligt internationella standarder. Den politiska makten i Sao Tomé och Principe är begränsad till en liten grupp av enskilda personer och familjer som utgör landets politiska och ekonomiska elit. Korruptionen anses allmänt vara omfattande. 4

5 5 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor São Tomé och Principe har ratificerat Internationella arbetsorganisationen ILO:s (International Labour Organizations) åtta centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna. Majoriteten av befolkningen bor i och omkring huvudstaden São Tomé. Arbetslösheten är hög. En stor andel av befolkningen är statligt anställd eller arbetar inom jordbruks- och fiskerinäringarna. São Tomé och Principe är för närvarande ett av världens fattigare länder och erhåller ett visst utvecklingsbistånd. Förhållandena på kakaoplantagerna i praktiken den största arbetsgivaren i São Tomé och Principe är svåra. Lönenivån är mycket låg. Arbetsveckan uppgår formellt till 40 timmar. Anställda i privat såväl som offentlig tjänst har enligt lag rätt till rimliga hälso- och säkerhetsförhållanden på arbetsplatsen. Regeringen är ansvarig för att lagen tillämpas, men i realiteten är de åtgärder som vidtas otillräckliga. Någon diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt har inte uppmärksammats. Det finns inga rapporter om tvångsarbete, som också är förbjudet enligt lag. Grundlagen ger medborgarna rätt att bilda fackföreningar och förhandla om löner, men eftersom staten ännu är en av de viktigaste arbetsgivarna dikteras oftast villkoren därifrån. Det existerar endast två fackföreningar. Strejkrätten är inskriven i grundlagen, men ILO har tidigare kritiserat regeringen för dess krav på två tredjedelars majoritet när anställda fattar beslut om att gå ut i strejk. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Runt tio procent av landets utgifter (år 2004) går till hälsovård, men det råder brist på utbildad sjukvårdspersonal och landet är beroende av bistånd utifrån för att kunna hålla sjukhusen i drift. Av födda barn dör i genomsnitt 53 under sitt första år. Medellivslängden är 65 år. 13 procent av barnen under 5 år uppges lida av undernäring 12. Rätten till utbildning Resurserna till utbildningssektorn är knappa. Tilldelningen av budgeten uppgår till mindre än 10 procent och behovet av internationellt bistånd är stort. All un-

6 6 dervisning upp till 15 år är kostnadsfri och i princip obligatorisk. Någon skillnad härvidlag mellan flickor och pojkar har inte rapporterats. Generellt lider skolsystemet av resurs- och personalbrister, vilket får omfattande följder för utbildningsnivån i landet. Enligt tillgänglig statistik har endast hälften av alla invånare genomgått fyra års skolgång och en tredjedel åtta år. I nuvarande generation är det dock 87 procent som har gått fyra år i skolan. Undervisningen anses hålla låg kvalitet och sker för det mesta endast några timmar om dagen. Skolbyggnaderna är i många fall i dåligt skick och utbildning upp till sjätte klass ges endast i provinshuvudstäderna. Endast hälften av lärarna i grundskolan är utbildade i sitt yrke. Det finns inga universitet i landet. När det gäller rätt till undervisning förekommer varken några kända skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan olika befolkningsgrupper. Befolkningen är relativt homogen och några etniska minoriteter i egentlig mening finns inte i São Tomé och Principe. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard São Tomé och Principe är ett av världens fattigare länder och ligger på plats 123 i FN:s utvecklingsprogram UNDP:s utvecklingsindex. Inkomsten per capita uppgår till ungefär 419 US-dollar om året. Tillgången på bostäder förefaller vara tillfredsställande, men dessa är inte av högre standard. 21 procent av befolkningen uppges sakna tillgång till rent vatten. Generellt förekommer det inte någon skillnad mellan män och kvinnor eller mellan olika befolkningsgrupper när det gäller rätten till en skälig levnadsstandard. São Tomé och Principe har ingått ett avtal med Nigeria om utvinning av råolja i havet. När detta avtal omvandlas i handling och om oljeindustrin får fotfäste i São Tomé och Principe kommer inte enbart arbetsmarknaden utan hela samhället att förändras i grunden. Oljeinkomsterna utgör en källa till konflikter mellan regeringen på São Tomé och den mycket fattiga befolkningen på Principe, som kritiserar regeringen för bristande intresse för ön. Oljefyndigheterna finns i Principes territorialvatten vilket, mot bakgrund av utvecklingen i Angola och Nigeria, föranleder oro att framväxten av separatiströrelser kan leda till ökade spänningar mellan öarna.

7 7 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Grundlagen ger kvinnor samma rättigheter som män. Misshandel av kvinnor har dock lyfts fram som ett omfattande problem. Under 2007 antogs en lag om förbud mot våld i hemmet. Det existerar vidare lagstiftning som garanterar kvinnor rätt till samma lön och behandling i övrigt på arbetsplatsen som män. Kvinnors läskunnighet är bland de yngre något lägre än för männen (92 procent jämfört med 95 procent), men bland de äldre betydligt lägre bland kvinnor än män (26 procent jämfört med 76 procent). 15. Barnets rättigheter São Tomé och Principe ratificerade barnkonventionen I anslutning till detta inrättades en nationell kommission med syfte att utarbeta ett handlingsprogram. I dag finns dock inga uppgifter om existensen av ett sådant dokument, eller om lagstiftningen givit resultat efter ratificeringen. Av befolkningen är 41 procent yngre än 15 år. I ett afrikanskt perspektiv är barnadödligheten relativt låg. Gatubarn och barnarbete förekommer, även om lagen bestämt en minimiålder på 14 år för att ta arbetsanställning. Åldersgränsen för särskilt riskfyllda eller tunga arbeten är 18 år. Underåriga får arbeta högst sju timmar om dagen, alltså max 35 timmar i veckan. Det finns ingen känd rapportering om att handel med barn skulle förekomma. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Befolkningen är relativt homogen. Enligt grundlagen har alla samma rätt oavsett ras, hudfärg, etnisk härkomst, sexuell läggning, religiös, politisk eller annan åskådning. Invandrare kommer i huvudsak från Angola, Kap Verde och Nigeria. De åtnjuter samma rättigheter som tomeaner, men fråntogs genom en ändring i vallagen 1996 rättigheten att rösta. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är inte uttryckligen förbjudet enligt lag; dock finns uppgifter om att strafflagens förbud mot upprepade handlingar i strid med naturens ordning tolkas som ett förbud. Inga uppgifter är kända på rapporter om förföljelse av homo-, bi- eller transsexuella.

8 8 18 Flyktingars rättigheter São Tomé och Principe har undertecknat FN:s flyktingkonvention. Den nationella lagstiftningen förefaller dock inte ge flyktingar några uttryckliga garantier. Samtidigt finns inte några uppgifter om att flyktingar skulle ha återsänts till länder där de riskerar att utsättas för övergrepp. Landet samarbetar med UNHCR (FN:s flyktingfond) flyktingströmmar till eller från landet är kända. Det finns heller inga internflyktingar. 19. Funktionshindrades rättigheter Öppen diskriminering av funktionshindrade har inte rapporterats. Åtgärder för att uppmärksamma funktionshindrade personers situation finns veterligen inte. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det civila samhället på São Tomé och Principe är litet och outvecklat. Ett visst stöd från internationella organisationer ges för att utveckla civilsamhällets kapacitet att följa upp hanteringen av de potentiella oljeinkomsterna. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Ett antal bilaterala biståndsgivare är verksamma i São Tomé och Principe. Även FN, Världsbanken, IMF (Internationella valutafonden) och EU bland annat ger stöd till fattigdomsbekämpning och kapacitetsutveckling. Sverige har få kontakter med São Tomé och Principe.