1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Slovenien 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat de flesta internationella konventionerna på området. Det finns en ombudsmannainstitution med ansvar för att bevaka att respekten för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutionen består av en ombudsman med övergripande ansvar för MR-frågorna och tre biträdande ombudsmän med ansvar för olika delfrågor. Sedan självständigheten 1991 har fem allmänna val hållits. Ingen känd kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Slovenien har ratificerat de sex centrala konventionerna om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)

2 Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1966 Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Slovenien rapporterar till berörda FN-kommittéer som övervakar efterlevnaden av de olika konventionerna. Tidigare framfördes kritik mot att Slovenien släpade efter i rapporteringen. Något man nu bättre lever upp till. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Grundlagen förbjuder tortyr, omänsklig behandling och förödmjukande bestraffning eller behandling. Fängelserna lever upp till internationella normer. Viss överbeläggning förekommer. Det förekommer inga rapporter om tortyr, försvinnanden, politiska mord eller avrättningar. Oftast handlar klagomål till ombudsmannen om att polisen antingen använder mer våld än nödvändigt eller att polisen inte ingriper effektivt. Numera hanteras allmänhetens klagomål mot polisen av ett särskilt råd, där bland annat representanter för det civila samhället ingår. 4. Dödsstraff Slovenien avskaffade dödsstraffet Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och det förekommer inga rapporter om att sådana skulle förekomma. Lagstiftningen medger inga inrikes eller utrikes reserestriktioner. Det finns inga svårigheter för medborgarna att få pass och liknande handlingar.

3 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Enligt konstitutionen är domstolarna självständiga i förhållande till den verkställande respektive den lagstiftande makten. Detta respekteras även i praktiken. Domare utses på obestämd tid av parlamentet på rekommendation av det oberoende lagrådet. Varken militärdomstolar eller andra extraordinära domstolar får utses under fredstid. Som nämndes i inledningen finns det sedan 1994 en ombudsman som bevakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Ingen åtskillnad görs mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Straffbarhetsåldern är 18 år. Den slovenska ombudsmannen har framfört viss kritik mot de långsamma domstolsprocesserna, vilket ombudsmannen menar leder till att rättssäkerheten äventyras. 7. Straffrihet Parlamentsledamöter har immunitet mot brottspåföljd för vad de sagt och gjort i denna egenskap. Genom omröstning i parlamentet kan denna immunitet hävas. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. De grundlagsstadgade yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfriheterna respekteras. Direkt censur förekommer ej. Medierna är formellt oberoende av staten. Kritik har dock förekommit inom journalistkåren, som hävdar att medias fria ställning riskerar att urholkas genom att staten äger aktier i olika mediaföretag. Regeringen får därför stort inflytande vid tillsättandet av styrelseledamöter och redaktionsledning i dessa företag. Kritikerna menar därför att en journalist löper risken att förlora sitt arbete om han inte följer direktiven från sina politiskt utnämnda chefer. Journalistkåren har således hävdat att "självcensur" de facto kan förekomma. Det finns en moské i Jesenice i nordvästra Slovenien och islamiska centret i Ljubljana planerar även de att bygga en moské efter diverse turer kring tillståndet att bygga. Författningsdomstolen avvisade 2004 ett förslag om folkomröstning gällande tillstånd att uppföra en moské i Ljubljana med motiveringen, att en sådan omröstning skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till religionsfrihet. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna

4 Slovenien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell republik. Makten delas mellan premiärministern, som utser regeringen, och parlamentet, som har två kammare. Det politiska systemet karakteriseras av öppna och demokratiska val. I Slovenien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Det finns inga hinder för oppositionen att agera. Valdeltagandet i senaste parlamentsvalet 2008 låg på dryga 63 procent och var jämnt fördelat mellan könen. Kvinnor och män har samma valbarhet. I politiska livet är dock kvinnor underrepresenterade och endast 13 av 90 parlamentsledamöter är kvinnor. Av regeringens 19 ministrar är endast fem kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Slovenien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Arbetslösheten var 7,6 procent i oktober 2010, vilket är en tydlig uppgång jämfört med för ett par tre år sedan då arbetslösheten låg på under fem procent. Något som dock till stor del beror på kvardröjande effekter av den ekonomiska krisen. Statistik visar även på en konstant något högre arbetslöshet för ungdomar, särskilt de som efter avlagd universitetsexamen söker sitt första arbete. Arbetslösheten bland romer är dramatiskt mycket högre än bland den övriga befolkningen. Av de uppåt romer som är bosatta i landet uppges endast cirka två procent ha arbete (se även kapitel 16). Det förekommer inga rapporter om diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt. Arbetsförhållandena bedöms vara goda. Arbetsveckan är 40 timmar med 30 minuters betald lunch per dag. Anställda har rätt till minimum 20 arbetsdagars årlig semester och lönerna ligger betydligt över nivån i de andra länderna som blev medlemmar samtidigt som Slovenien den 1 maj Medellönen ligger på cirka euro per månad och minimilönen på knappa 735 euro per månad. Fackföreningar finns och kan verka fritt. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Tillgången till sjukvård får anses god. Statens offentliga utgifter för hälsovård motsvarade 2008 dryga sex procent av BNP.

5 12. Rätten till utbildning Den grundläggande utbildningen är obligatorisk fram till tionde årskurs (14-15 år). Utbildningen är kostnadsfri fram till och med motsvarande svensk gymnasial utbildning. Skolböcker bekostas av de studerande. Eftergymnasial utbildning är kostnadsfri för studerande utan arbete, medan inkomstprövning görs för övriga. Statens offentliga utgifter för utbildning motsvarade 2008 dryga sex procent av BNP. Det förekommer ingen diskriminering på utbildningsområdet. Den romska minoriteten är dock underrepresenterad inom alla utbildningsnivåer, särskilt inom den högre utbildningen Kvinnor utgör majoriteten av dem med högre utbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren är goda i Slovenien och levnadsstandarden hög jämfört med övriga länder från det forna Jugoslavien, motsvarande över 80 procent av genomsnittet i EU. Se dock kapitel 16 om romernas situation. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor har en relativt stark ställning i Slovenien, även om de är underrepresenterade både i politiken och på högre poster i näringslivet. En övergripande ramlag på jämställdhetsområdet finns. Kvinnors inkomster motsvarar i genomsnitt knappa 90 procent av männens. Våld i hemmet faller under en särskild strafflag men även allmän strafflag tillämpas. Antalet anmälningar av misstänkta fall av våld mot kvinnor har ökat starkt under de senast åren. Det förmodas bero på att medvetenheten om dessa brott ökar och inte på att antalet sådana brott har ökat. Slovenien utgör en del av the Balkan route för handel med kvinnor. De senaste fem-sex åren ska denna trafik ha minskat något och tagit andra vägar. 15. Barnets rättigheter Barns rättigheter garanteras i grundlagen och i den nya familjelagstiftningen, vilken efter ett antal revideringar står i överensstämmelse med FN:s barnkonvention. En biträdande ombudsman för sociala och barns rättigheter finns. Det förekommer mycket få rapporteringar om gatubarn i Slovenien.

6 Minimiåldern för anställning är 16 år. Inget barnarbete har rapporterats. För rekrytering till Sloveniens försvarsmakt krävs en minimiålder på 18 år. Ungdomar under 18 år som begår brott placeras på ungdomsvårdanstalter. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Minoriteter utgör cirka 17 procent av Sloveniens befolkning. De ungerska, italienska och i viss mån romska minoriteterna har tillerkänts särskilda grundlagsstadgade rättigheter. De ungerska och italienska minoriteterna garanteras var sin ledamot i nationalförsamlingen. Romerna är i ett tjugotal kommuner garanterade en plats i den lokala styrelsen. I sydöstra Slovenien finns en liten tysktalande minoritet, de så kallade Gottschee-tyskarna. I enlighet med ett avtal mellan Österrike och Slovenien har denna minoritet vissa rättigheter på det kulturella området. Andra minoriteter såsom serber, kroater, bosnier och kosovo-albaner, har inga särskilda minoritetsrättigheter. Religionsfrihet råder i Slovenien och diskriminering på grund av religion uppges inte förekomma. Den muslimska minoriteten består av cirka personer. Ljubljana saknar ännu en moské. Det finns en liten moské i Jesenice i nordvästra Slovenien men ännu så länge ingen naturlig samlingspunkt för muslimer i huvudstaden. Efter diverse turer kring byggnadstillstånd är dock Islamiska centret i Ljubljana på gång att bygga en moské. Författningsdomstolen avvisade 2004 ett förslag om folkomröstning gällande tillstånd att uppföra en moské i Ljubljana med motiveringen att en sådan omröstning skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till religionsfrihet. De jugoslaviska medborgare, som bodde permanent i Slovenien och som i samband med landets självständighet inte ansökte om slovenskt medborgarskap inom den utsatta tiden, ströks 1992 ur registret över permanent boende i Slovenien. Dessa "utraderade" personer berövades därmed sina sociala rättigheter. Konstitutionsdomstolen har i två beslut 1999 samt 2003 fastställt att "utraderingen" var illegal. Av de cirka personer som inledningsvis var drabbade lämnade landet tämligen omgående. Cirka fick fram till 2007 sin status löst via ett

7 antal fall i konstitutionsdomstolen, men för cirka personer tog det ända till 2010 innan det löstes via lagändringar. UNHCR kritiserade länge Slovenien för dessa olösta fall. Bland annat Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, kommenterade i december 2010 att Slovenien nu löst situationen för dessa utraderade personer. Som nämnts ovan är arbetslösheten för romer extremt hög. Av de romer som uppskattas bo i Slovenien, beräknas endast två procent ha arbete. Den slovenske ombudsmannen är i en rapport kritisk till behandlingen av denna grupp. Myndigheterna anses inte hjälpa romerna genom att ersätta integration med ekonomiska bidrag. En långsiktig integrationsstrategi behövs istället enligt ombudsmannen, som framhåller att det kan ta flera generationer innan integrationen lyckas. Incidenter förekommer med lokalbefolkning som kräver att myndigheterna skall flytta på romska familjer till någon annan ort. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt grundlagen. Förföljelse på grund av sexuell läggning anses inte förekomma, även om homosexualitet är mindre accepterad i Slovenien än i flera andra europeiska länder. De homosexuella par som registrerar sitt partnerskap har enligt lag samma rätt till arv och underhåll som heterosexuella par. Pride-parader har vid ett antal tillfällen hållits i Ljubljana. 18. Flyktingars rättigheter Människor tar sin tillflykt till Slovenien, även om landet främst är ett transitland för flyktingar på deras väg till Västeuropa. Det finns ett ordnat mottagningssystem och en fungerande asylprocedur. Flyktingar tas om hand i enlighet med internationella riktlinjer. 19. Funktionshindrades rättigheter Slovensk lagstiftning förbjuder all diskriminering av funktionshindrade och enligt föreskrifterna skall dessa personer även tillförsäkras tillträde till alla offentliga byggnader. Nödvändiga åtgärder för att genomföra lagstiftningen och integrera de funktionshindrade i samhället pågår. Kritik har dock uttryckts av den slovenske ombudsmannen mot den långsamma takten i reformarbetet. Lagen ger funktionshindrade rätt till rehabilitering för inträde i yrkeslivet och skyddad anställning på särskilda arbetsplatser. Den medger även stöd till arbetsgivare som anställer funktionshindrade.

8 För funktionshindrade barn finns en lag om barn med särskilda behov. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett fåtal frivilligorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i landet. Det finns inget lagligt hinder för dessa att bedriva verksamhet i Slovenien. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter UNHCR täcker Slovenien från sitt regionkontor i Budapest. Samarbetet med de slovenska myndigheterna löper enligt organisationen friktionsfritt.

9