2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter på Cypern 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är idag relativt gynnsam men förblir ändå otillfredsställande så länge Cypern-konflikten inte får en politisk lösning. Spänningarna mellan grekcyprioter och turkcyprioter cementerades genom den turkiska arméns ockupation av öns norra del 1974, vilken resulterade i en de facto-delning. Vid sidan av frågor relaterade till den ovan nämnda konflikten, förekommer våld mot och diskriminering av kvinnor. Fall av polisbrutalitet rapporteras regelbundet. Många av de förbättringar av läget för mänskliga rättigheter som ägt rum på Cypern de senaste åren har sin grund i anpassningen till EU. Republiken Cypern har sålunda antagit en nationell plan för bekämpning av rasism och diskriminering. På norra sidan har situationen också förbättrats med stadigt ökande anpassning till EU. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Cypern har ratificerat följande centrala konventioner om mänskliga rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, (ICCPR), samt de två fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).

2 - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), samt det fakultativa protokollet om handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. Det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter har varken undertecknats eller ratificerats. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). 2 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Vare sig den regeringskontrollerade eller turkcypriotiska sidan av Cypern sanktionerar politiska mord eller avrättningar, vilka förekom tidigare i konflikten. Ej heller har politiskt motiverade försvinnanden rapporterats på senare tid. Slaveri förekommer ej. Polisväsendet bär ansvaret för lagens efterlevnad i den regeringskontrollerade delen respektive den norra delen av Cypern. Polismakten på regeringssidan är underställd civil kontroll men kritiseras ofta i media för brutalitet och korruption på det lokala planet. Polismakten i norr är underställd den turkiska armén, vilket innebär att den är undantagen politisk kontroll. Efter en längre tids EU-kritik beträffande bristen på samarbete har polisen på båda sidor av demarkationslinjen installerat en arbetsgrupp för polisiära frågor. Både den cypriotiska författningen och turkcypriotisk så kallad basic law förbjuder tortyr. Fall av inhuman behandling och brutalitet har emellertid rapporterats från polisstationer och fängelser på såväl den norra som den södra delen av ön. Fängelserna på bägge sidor uppfyller generellt sett internationella krav, dock med vissa undantag. Det förekommer ofta att fångar, fällda för mindre brott, blandas med tyngre belastade interner i trånga lokaler. På båda sidor saknas separat förvaring av ungdomsbrottslingar och på båda sidor förekommer klagomål på förhållandena i fängelserna.

3 3 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte på Cypern. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet På båda sidor garanteras grundläggande rättssäkerhet genom ett oberoende domstolsväsende och en fungerande rättsordning. Denna bygger på traditionella brittiska rättsprinciper, vilket bland annat inkluderar rätten att bli behandlad som oskyldig fram till fällande dom, samt öppna och rättvisa rättegångar och rätt till överklagan. Enligt lag har alla åtalade som inte har råd med egen advokat rätt till offentlig försvarare. Det finns inga speciella domstolar för till exempel säkerhets- eller politiskt betingade brott på någondera sida av ön. Civila kan i vissa fall ställas inför militär domstol på den turkcypriotiska sidan. Det finns inga uppenbara skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Det grekcypriotiska ombudsmannaämbetet inrättades Antalet klagomål uppgick 2002 till 1543 och 2005 till Antalet klagomål för 2009 är Från 2004 är ombudsmannen även diskrimineringsombudsman. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Cyperns regering förbjuder tredjelandsmedborgare att anträda ön på andra platser än regeringskontrollerat territorium. Sedan Cypern blev medlem av EU har EU-medborgare möjlighet att anlända eller avresa från ön varhelst de önskar. Turkcyprioter har svårigheter att resa till andra länder om de använder resedokument utfärdade av Turkish Republic of Northern Cyprus, TRNC, en statsbildning som endast erkänns av Turkiet. Istället använder de flesta resedokument från Turkiet eller Republiken Cypern. Grekcyprioterna har numera möjlighet att besöka Turkiet utan förhandsvisering och kan efter EUinträdet även använda sig av hamnarna på norra sidan för att ta sig in och ut från Cypern. De i samband med den turkiska invasionen försvunna grekcyprioterna, de så kallade missing persons, är en av de mest angelägna frågorna för regeringssidan. Det rör sig om cirka personer. Information om de försvunnas öde är ett oavvisligt krav från grekcypriotiska politikers sida, oberoende av partifärg. Också myndigheterna på Turkcypern eftersöker turkcyprioter som försvann

4 under första delen av konflikten mellan , cirka 500 personer. Undersökningskommittén som granskar frågan om försvunna personer består av en representant från FN samt en från vardera den grek- och turkcypriotiska sidan. Kommitténs arbete har intensifierats de senaste åren. Nya gravplatser med kvarlevor undersöks kontinuerligt. Dessa DNA-analyseras i ett laboratorium i buffertzonen. Den turkiska arméns invasion av öns norra del 1974 orsakade ett allvarligt flyktingproblem då ungefär var tredje cypriot tvingades lämna sina hem om de befann sig på "fel" sida. De grekcypriotiska och turkcypriotiska flyktingarna i respektive delar förefaller idag vara väl integrerade, varför problemet numera är av politisk snarare än av humanitär natur. Enligt FN-källor lever några hundratal grekcyprioter och drygt hundra kristna maroniter kvar på nordsidan. Desto fler turkcyprioter är bosatta i söder och åtskilliga pendlar dagligen över demarkationslinjen för att arbeta i söder. Sedan 1974 har mellan personer (uppgifterna varierar) från det turkiska fastlandet, så kallade bosättare, bosatt sig på den turkcypriotiska delen av ön. Som konsekvens av detta har öns demografiska balans förskjutits, vilket försvårar en politisk lösning av Cypernfrågan. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer i regel inte. Det har dock hänt att polisövergrepp inte lett till någon påföljd. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera Yttrande- och tryckfrihet är lagstadgad. Någon officiell censur finns inte, men i norr kan smädelse av nationen och statsöverhuvudet fortfarande beivras. På båda sidor föreligger förenings-, församlings- och religionsfrihet. Europarådets parlamentariska församling har dock fastslagit att Turkiet och de turkcypriotiska myndigheterna kränker de i den turkcypriotiska delen bosatta maroniternas och grekcyprioternas rätt att utöva sin religion, att bedriva undervisning och, med generell innebörd, att ha tillgång till sin egendom. Bristande respekt för kulturarvet förekommer på båda delarna av ön. 4

5 5 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Enligt författningen från 1960 är Cypern en republik med ett flerpartisystem, en exekutiv president och ett folkvalt parlament. Konstitutionens bikommunala stadgar upphörde dock att gälla efter oroligheterna 1963 och öns båda delar styrs sedan 1974 av skilda förvaltningar. På grekcypriotisk sida hålls såväl president- som parlamentsval vart femte år. Valen är allmänna och hemliga. Enligt 1960 års författning tillåts turkcyprioter enbart att rösta i valet till vicepresident och på turkcypriotiska parlamentskandidater, vilket på grund av den rådande politiska situationen innebär att turkcyprioter i de regeringskontrollerade områdena ej har möjlighet att utöva sin rösträtt. Medborgarna på Turkcypern väljer ledare och representanter till en nationell församling vart femte år eller oftare. Grekcyprioter, maroniter och armenier som bor i norr tillåts inte delta i turkcypriotiska val men har möjlighet att dels rösta fram egna byrepresentanter, dels att delta i grekcypriotiska val men måste då bege sig till den södra delen för att utöva denna rättighet. Den turkiska militärens inflytande på den norra delen av ön begränsar utrymmet för regeringens maktutövning. Polis och brandkår är underställda turkiska armén. Denna förfogar också över vidsträckt egendom i form av militärt område. Inga märkbara skillnader råder mellan kvinnors och mäns valdeltagande och valbarhet, men kvinnor är underrepresenterade i det politiska livet på båda sidor av ön. Sålunda finns det för närvarande endast två kvinnliga medlemmar av regeringen i Republiken Cypern. Också minoriteter är underrepresenterade. De tre minoritetsrepresentanterna i Republiken Cyperns parlament har ingen rösträtt. På norra sidan är minoriteterna inte representerade i parlamentet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den registrerade arbetslösheten på den grekcypriotiska sidan uppgår till 6,8 procent av den arbetsföra befolkningen. Lagstiftning på bägge sidor förespråkar lika lön för lika arbete, något som i stora drag efterlevs inom den offentliga sektorn. Samtliga arbetare på båda sidor har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar.

6 6 Rätten att strejka accepteras av båda sidor. Ett undantag är dock poliser och militärer. På den regeringskontrollerade sidan har poliser bara möjlighet att gå med i föreningar som har rätt att förhandla men inte att strejka. Tvångsarbete är förbjudet på båda sidor av ön. Rapporter gör emellertid gällande att betydande kvinnohandel för prostitution förekommer. På sydsidan söker man komma till rätta med detta problem genom lagstiftning och ökad poliskontroll. Det är emellertid oklart hur framgångsrika dessa ansträngningar är och det finns betydande tolerans av "kabaréernas" verksamhet med temporär "import" av utländska prostituerade. Detsamma gäller i norr. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Vad gäller tillhandahållande av hälsovård och till detta relaterade tjänster såsom bostäder och sociala tjänster förekommer ingen av myndigheterna sanktionerad diskriminering. Enligt UNDP:s Human Development Index rankas Cypern på 35:e plats, efter Estland och före Ungern. Medellivsvlängden är 80 år. Turkcyprioter som också är medborgare i Republiken Cypern har rätt till fri hälsovård på den södra sidan där kvalitén på vården generellt är högre. 12. Rätten till utbildning 7,1 procent av Cyperns BNP går till utbildning. På den regeringskontrollerade sidan är utbildningen gratis upp till 18 år. Skolgången på båda sidor är obligatorisk upp till 15 år. Den genomsnittliga läskunnigheten för personer över 15 år var år ,1 procent. Trots förbättrade levnadsförhållanden för grekcyprioter och maroniter bosatta på den norra sidan finns där ingen tillgång till utbildning på grekiska över gymnasienivå inrättades ett grekiskspråkigt gymnasium med den nya turkcypriotiska regeringens tillstånd inrättats på den norra sidan, vilket utgör ett litet men viktigt steg framåt. Antalet elever ökade något skolåret FN har emellertid inte lyckats i sina försök att upprätta en separat turkiskspråkig skola i Limassol där det finns ett 50-tal turkisktalande barn i skolåldern. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Minimilönen ligger högre på den regeringskontrollerade sidan än på Turkcypern, då levnadsstandarden på den förstnämnda generellt är betydligt högre. I söder är minimilönen knappt 800 euro per månad men är ändå inte tillräcklig för en tillfredsställande levnadsstandard. Lönerna för de statligt anställda är emellertid avsevärt högre än miniminivån.

7 Medelinkomsten på den turkcypriotiska sidan är betydligt lägre än på den grekcypriotiska. Dessutom finns ett antal gästarbetare i norr med sämre villkor som saknar socialförsäkring. Klyftan i ekonomiskt avseende är alltså stor mellan den rikare södra och den fattigare norra delen. Till den turkcypriotiska ekonomiska stagnationen bidrar EU:s handelsrestriktioner baserade på ett beslut av Europadomstolen 1994, enligt vilket export från norra delen av Cypern endast kan ske med ursprungsoch sanitetsintyg utfärdade av den folkrättsligt erkända administrationen i söder. Detta har lett till att den export som tidigare skett från Turkcypern inte längre kunde äga rum. Sedan turkcyprioterna i folkomröstningen den 24 april 2004 röstat ja (grekcyprioterna röstade nej) till Annan-planen om att förena norra och södra Cypern, beslöt EU:s ministerråd ge EU-kommissionen i uppdrag att föreslå åtgärder för att häva turkcyprioternas isolering. Kommissionen sammanställde två förordningar, en om finansiellt bistånd och en om direkt handel. På grund av grekcypriotiskt motstånd kunde förordningen om finansiellt bistånd antas först på våren 2006, medan direkthandelsförordningen fortfarande är föremål för förhandlingar. EU har försökt få till stånd handel från norr till söder över demarkationslinjen genom den så kallade gröna linjen-förordningen hittills med begränsad framgång. 7 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor åtnjuter formellt samma rättigheter som män på öns båda sidor och författningarna innehåller inga diskriminerande element. Däremot förekommer en viss traditionsbunden diskriminering av kvinnor vad gäller politiskt inflytande, ställning på arbetsmarknaden och i familjelivet. Cypriotisk lagstiftning fastslår lika lön för lika arbete. På den turkcypriotiska sidan har dock kvinnor verksamma inom jordbruks- och textilsektorerna generellt lägre löner än männen. Hustrumisshandel är ett uppmärksammat problem i samhällsdebatten. Trots att det tack vare en lag från 2000 blivit lättare att göra polisanmälan är det fortsatt få fall av misstänkt hustrumisshandel som når grekcypriotisk domstol. Statistiken över hustrumisshandel har emellertid förbättrats de senaste åren. Lagstiftningen har också ändrats så att fall av hustrumisshandel ej längre är att betrakta som familjedispyter utan blir föremål för straffrättsligt åtal.

8 8 Ett fåtal frivilligorganisationer för misshandlade kvinnor är verksamma på Cypern. På den norra sidan av ön väcker frågan om hustrumisshandel liten uppmärksamhet och få fall når domstol. Påtryckningar från familjen och kvinnans ekonomiska beroendeställning anses vara de huvudsakliga orsakerna till att existerande lagstiftning har haft liten effekt. Påtvingad prostitution i strid mot lagen, förekommer på båda sidor av ön. Ofta är offren kvinnliga tredjelandsmedborgare som anställs på barer och nattklubbar under falska förespeglingar. Människohandel utgör ett synligt problem på ön. Det finns numera lagstiftning mot sexuella trakasserier på den regeringskontrollerade sidan. Även på norra sidan är sexuella trakasserier förbjudna enligt lag. 15. Barnets rättigheter Både den grekcypriotiska regeringen och de turkcypriotiska myndigheterna försöker respektera barnets rättigheter. I republiken instiftades år 2002 en lagkommissionär som också år 2007 fick ansvar för beskyddandet av barns rättigheter. Minimiåldern för anställning på båda sidor av ön är 16 år. På den turkcypriotiska sidan kan emellertid minderåriga anställas som lärlingar vid 15 års ålder. Tvångsarbete för barn är förbjudet enligt lag. Den nedre gränsen för militärtjänstgöring är 18 år på båda sidor. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Författningen och andra lagar förbjuder diskriminering på båda sidor av ön. Lagstiftningen är generellt respekterad. Grekcyprioter och maroniter bosatta på norra sidan, och till viss del turkcyprioter och turkspråkiga romer som bor på södra sidan förhindras dock från att fullt ut åtnjuta sina rättigheter enligt Europakonventionen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Säkra uppgifter om HBT-personers situation på Cypern finns inte att tillgå. Någon officiell diskriminering förekommer ej. I norr finns dock vissa lagstiftade inskränkningar.

9 9 18. Flyktingars rättigheter Cypern har anslutit sig till FN:s flyktingkonvention. Cypern samarbetar generellt med UNHCR när det gäller asylsökande som kommer till landet. Kritik förekommer mot de asylsökandes levnadsvillkor och den långa behandlingstiden av deras ärenden. Enligt UNHCR finns brister i flyktingmottagningen. Asylproceduren undergrävs av brist på handläggande tjänstemän. Flyktingar som anlänt till den turkcypriotiska sidan har med hjälp av lokalt verksamma enskilda organisationer kunnat presentera sina fall hos UNHCR. 19. Funktionshindrades rättigheter På den turkcypriotiska sidan ska varje arbetsgivare anställa åtminstone en funktionshindrad per 25 anställda. Denna lagstiftning är dock föremål för bristfällig efterlevnad. Detta gäller även för den grekcypriotiska lag som kräver att nybyggda offentliga lokaler samt turistinrättningar skall vara anpassade till funktionshindrade personer. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter På båda sidor arbetar såväl inhemska som internationella organisationer för mänskliga rättigheter under stor frihet. De flesta organisationer är inriktade på den andra sidans påstådda eller verkliga kränkningar av minoriteters rättigheter. Organisationer med ett bredare mandat har emellertid bildats under senare år, bland annat för att öka medvetandet om våld i familjen samt för att följa upp anklagelser om polisbrutalitet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter UNHCR har kontor på Cypern som bistår cypriotiska myndigheter med hanteringen av flyktingverksamheten.