1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna respekteras i stor utsträckning allt sedan självständigheten En stor del av landets kvinnor och barn utsätts dock för diskriminering. Trots kampanjer till stöd för utsatta kvinnor och skärpt lagstiftning har myndigheterna inte lyckats bryta detta negativa mönster. Rättsapparaten är underdimensionerad vilket leder till stora rättsliga brister med långa häktningstider och avskrivna brott utan rättslig process. Även inom polisväsendet saknas resurser för att ett effektivt arbete ska kunna bedrivas. Den politiska viljan förefaller finnas för fortsatt konsolidering av demokrati och mänskliga rättigheter. Regeringen bedriver ett utvecklat samarbete med lokala och internationella organisationer i det civila samhället. En nationell kommission för de mänskliga rättigheterna har etablerats. I mars 2006 hölls presidentval då sittande president Pedro Pires, PAICV (Kap Verdes afrikanska självständighetsparti), återvaldes för ytterligare en mandatperiod. Trots att de sociala och ekonomiska utvecklingsansträngningarna har burit frukt och Kap Verde nått en högre standard än de flesta länder i Afrika, lever en tredjedel av befolkningen fortfarande i fattigdom. Landets geografiska spridning, det svåra klimatet, den höga befolkningstillväxten och frånvaron av naturresurser hämmar de satsningar som genomförs för att förbättra levnadsvillkoren på öarna.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Kap Verde har ratificerat följande konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), samt de två tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och dödsstraffets avskaffande. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). - Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD). - Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) men inte tilläggsprotokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr (CAT), men inte tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter (CRC), samt de två tilläggsprotokollen om barn i väpnade konflikter och handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. - Den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter. Kap Verde har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention, däremot dess tilläggsprotokoll från Landet har skrivit under men ej ratificerat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Rapportering enligt konventionerna sker endast sporadiskt och med stor eftersläpning. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Rapportering om att polis misshandlar personer som tagits i förvar förekommer, trots myndigheternas försök att stoppa denna företeelse. Fängelseväsendet är kraftigt underdimensionerat och förhållandena är mycket otillfredsställande för de intagna. Män och kvinnor hålls åtskilda medan ungdomsbrottslingar saknar egna avdelningar. Lokala enskilda organisationer tillåts besöka fängelser. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades innan Kap Verde blev självständigt 1975.

3 3 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det finns inga uppgifter om godtyckliga frihetsberövanden eller reserestriktioner. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättssäkerheten garanteras i konstitutionen men brister kan konstateras särskilt beträffande kvinnors och barns rättsäkerhet. Domstolarna är enligt konstitutionen självständiga i förhållande till den exekutiva makten, vilket i allmänhet också respekteras. Rättsväsendet utgörs av regionala domstolar samt en högsta instans. Domstolarna är dock underbemannade och ineffektiva vilket leder till att personer ofta hålls fängslade utan rättegång under längre tider. Det är därför vanligt förekommande att åtal läggs ner utan rättegång. 7. Straffrihet Straffrihet uppges förekomma bland annat inom polisväsendet vid interna utredningar. Problemen med korruption uppges vara relativt begränsade i Kap Verde. Regeringen har i sitt program sagt sig vilja utrota "begynnande tendenser till korruption". 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, media-, förenings-, församlings- och religionsfrihet garanteras i författningen och respekteras i allmänhet väl. För att vara ett så litet land finns en variationsrik press samt flera privata radiokanaler. Läskunnigheten är relativt hög vilket gör att press når många läsare. Utländska TV-kanaler tillåts vid sidan av den statligt ägda nationella kanalen. Enligt uppgift förekommer självcensur bland de journalister som arbetar vid statligt ägda medieföretag. Religionsfriheten respekteras i allmänhet. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Under landets första 15 år av självständighet styrdes det av befrielserörelsen PAIGC (Partido Africano para a Independência da Guiné e Cabo Verde efter 1981 benämnd PAICV Partido Africano para a Independência de Cabo

4 Verde). Under denna period byggdes de politiska och administrativa strukturer upp som konsoliderades under 90-talet. Nuvarande konstitution är från 1992 då flerpartisystem infördes. Den lagstiftande makten är åtskild från den exekutiva makten. Från och med 1991 anses alla politiska val inklusive maktskiften ha varit nära nog mönstergilla. I början av år 2001 ägde maktskifte åter rum efter ett mycket jämnt val och PAICV, under oppositionsåren omformat till ett socialdemokratiskt parti, fick absolut majoritet i parlamentet och en ny president ur egna led, Pedro Pires. Pires återvaldes till en andra mandatperiod i presidentval Till följd av den höga andel Kap Verdier bosatta i utlandet disponerar dessa alltid fem platser i parlamentet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den kapverdiska arbetsmarknaden karaktäriseras av flera skevheter. Dels arbetar 40 procent av arbetskraften i den så kallade informella sektorn, ofta outbildad arbetskraft utan anställningskontrakt i små familjeföretag. Hälften av arbetskraften är koncentrerad till ön Santiago, där huvudstaden ligger, medan andra öar präglas av hög arbetslöshet. 90-talets stora tillväxtperiod innebar en kraftig minskning av arbetslösheten för män, men den stora gruppen arbetslösa ungdomar och kvinnor utan utbildning och arbetslivserfarenhet har förblivit utanför arbetsmarknaden. Konstitutionen garanterar förhandlings- och strejkrätt. Kollektivavtal är sällsynta och lönesättningen inom offentlig sektor är ofta vägledande även inom den privata sektorn. Minimilöner har fastställts för den offentliga sektorn men inkomsterna är otillräckliga för att garantera en arbetare och dennes familj en rimlig levnadsstandard, varför många är beroende av sidoinkomster från jordbruk med mera. Kap Verde har ratificerat 7 av ILO:s 8 centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Landet har inte ratificerat den ILO-konvention som reglerar minimiålder för arbete och Kap Verde tillåter barnarbete från 14 år. Justitieministeriet och arbetsministeriet ansvarar för att lagarna efterföljs, men ändå är det vanligt förekommande att även barn yngre än 14 år arbetar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Tack vare ett målinriktat arbete för att förbättra folkhälsan visar Kap Verde en imponerande utveckling i jämförelse med övriga länder i regionen med en 4

5 5 medellivslängd på 70 år och en barnadödlighet med 26 barn per tusen. Även mödradödligheten har minskat kraftigt men ökar nu på grund av hiv/aids. Enligt WHO:s statistik allokeras cirka 11 procent av statsbudgeten till hälsosektorn. 12. Rätten till utbildning Kap Verde har gjort stora framsteg inom utbildningsområdet. I den obligatoriska och avgiftsfria skolgången för barn mellan sex och 12 år skrivs 99 procent av barnen in. Hur många som fortsätter är dock osäkert. UNICEF uppger hela 96,5 procent men rapporterar även att många flickor avslutar skolan i förtid på grund av sexuella övergrepp med tidiga graviditeter som följd. Fortsatt skolgång upp till 14 år är obligatorisk men bara 65 procent av barnen deltar på grund av skolavgifter som ekonomiskt svaga familjer inte har råd med. Läskunnigheten bland vuxna är 76 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard UNDP:s Human Development Index rankar Kap Verde högt plats106 som tredje land i Afrika söder om Sahara. På tio år har fattigdomen minskat med en fjärdedel, men fortfarande är drygt var tredje person fattig. Välståndet har ökat men skapat större klyftor, vilket inneburit försämrade villkor för redan fattiga kvinnor och barn på landsbygden. Landets geografiska spridning, frånvaron av naturresurser och en mycket låg självförsörjningsgrad på livsmedel är avgörande orsaker till den bestående fattigdomen. Den höga befolkningstillväxten försvårar situationen ytterligare och idag består nära halva befolkningen av barn under 18 år. En strategi för att minska fattigdomen har utarbetats. Landet är kraftigt beroende av bidrag från internationella givare och från kapverdier i utlandet. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Trots att våld mot kvinnor, våldtäkt i hemmet liksom all form av diskriminering av kvinnor är förbjudet fortsätter kvinnor att diskrimineras på Kap Verde. Det gäller även inom yrkeslivet där kvinnor ofta har sämre lönevillkor. Våld i hemmet är vanligt förekommande och kvinnorna saknar kunskap om sina lagliga rättigheter. En revidering av strafflagen garanterar vissa rättigheter för offer för sexuella övergrepp men ger ingen kompensation till dessa. Trots att lagstiftningen skärpts och att myndigheterna genomför kampanjer är det svårt att bryta igenom de sociala och kulturella mönster som hindrar en större öppenhet kring vad som pågår inom familjen.

6 6 Av landets 25 procent analfabeter är de flesta kvinnor. I synnerhet är det kvinnor med barn på landsbygden som utgör landets allra sämst ställda. Kvinnoföreningarna spelar en viktig och aktiv roll för att förbättra kvinnors villkor på Kap Verde. Kap Verde har utvecklats till ett ursprungs- och transitland för människohandel. Människohandel är förbjudet och myndigheterna har etablerat ett samarbete med europeiska myndigheter och grannländer, bland annat genom ECOWAS (Economic Community of West African States), för att förhindra denna handel med kvinnor och barn. Vidare har lagstiftningen inom området skärpts. 15. Barnets rättigheter Barnens rättigheter uppmärksammas i allt högre grad av regering och myndigheter. Ett särskilt barninstitut och en nationell plan för barn och ungdomar konkretiserar den politiska viljeinriktningen. Goda resultat uppvisas inom mödra- och barnavårdsområdet liksom inom utbildningssektorn. Trots detta utgör barn under 15 år, främst barn från stora familjer på landsbygden, 51 procent av de fattiga i Kap Verde. Kronisk undernäring förekommer och många flickor slutar skolan i förtid på grund av sexuella övergrepp och tidiga graviditeter. Även gatubarn förekommer. Det överbelastade rättssystemet har inte kapacitet att försvara barnets rättigheter. Flickor och i viss mån pojkar exploateras för barnprostitution och även handel med barn förekommer. Myndigheterna arbetar tillsammans med lokala och internationella organisationer för att förbättra barns levnadsvillkor. Även media spelar en viktig roll bland annat i arbetet med att ändra grundläggande attityder. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av ras, kön, funktionshinder, språk eller social status. Trots regeringens ökade ansträngningar på detta område drabbas i synnerhet kvinnor och barn av diskriminering. För att få officiellt erkännande som religiös grupp erfordras registrering hos justitiedepartementet. Underlåtenhet att göra sådan registrering har inte inneburit några begränsningar vid utövande av olika trosbekännelser.

7 7 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen förbjuder homosexualitet. Det starka tabu som omger området ökar risken för smittspridning av hiv/aids eftersom personerna hemlighåller sin läggning för sina partners. 18. Flyktingars rättigheter Kap Verde har ratificerat 1967 års flyktingprotokoll men inte 1951 års flyktingkonvention. Lagen medger dock asyl och flyktingstatus i enlighet med den senare. Samarbetet med UNHCR fungerar väl. 19. Funktionshindrades rättigheter Författningen anger att funktionshindrade skall ges särskilt skydd. De sociala programmen innehåller ett antal åtgärder med målet att personer med funktionshinder skall integreras i samhället. Resursknapphet har gjort att genomförandet av åtgärderna ofta inte låtits konkurrera med andra behov. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter uppmuntras av myndigheterna att verka i landet. I Kap Verde bedriver tre nationella MRorganisationer verksamhet: The National Commission of the Rights of Man, Ze Moniz Association och Alcides Barros Association. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Regeringen samarbetar i demokrati- och MR-frågor med traditionella partners i utvecklingssamarbetet.