1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Fiji 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Fijis moderna historia präglas av motsättningar mellan etniska fijianer och fijiindier som samlats inom Fiji Labour Party, FLP. Dessa motsättningar och även spänningar inom den fijianska befolkningsgruppen har sedan självständigheten 1970 resulterat i fyra statskupper den senaste i december Vid samtliga kupper har de mänskliga rättigheterna i varierande grad åsidosatts. Den senaste kuppen innebär ett klart brott mot konstitutionen och ett kraftigt bakslag för den demokratiska utvecklingen. Den 5 december 2006 avsatte överbefälhavaren Voreqe Bainimarama regeringen och presidenten, upplöste parlamentet och införde undantagstillstånd, utropade sig själv till president och tillsatte en regering helt beroende av hans vilja. I januari 2007 återinsatte Bainimarama presidenten och lät sig själv utses till ny premiärminister. Chefer inom polis och förvaltning har avsatts och nya lojala krafter utsetts. Pressfriheten och den fria rörligheten har inskränkts, och ett antal politiker har satts i husarrest. Den nya regimen har förklarat att varje försök att motsätta sig dess åtgärder kommer att slås ned med våld om nödvändigt. Efter statskuppen har Fiji har isolerats internationellt och den nya regimen har fördömts av bland annat FN och EU. Fiji har suspenderats ur Samväldet. Redan före kuppen var vissa mänskliga rättigheter eftersatta. Viktiga brister gäller kvinnors och barns åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Funktionshindrade är en annan utsatt grupp. Förhållandena i fängelserna är bristfälliga.

2 Domstolar och rättsskipning har emellertid en lång tradition av självständighet och integritet i Fiji och har vid tidigare oro kunnat stå emot odemokratiska krafter och ta beslut som riktat sig mot brott mot konstitutionen och de mänskliga rättigheterna. Det var i januari 2007 oklart om denna självständiga ställning kan hävdas och påverka utvecklingen. En bekymmersam och oviss tid väntar Fiji. Grundläggande rättigheter har åsidosatts och vägen tillbaka blir svår. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Fiji har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD), konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW ) och konventionen om barnets rättigheter (CRC). Fiji har undertecknat men ännu inte ratificerat de två anslutande protokollen till CRC. Landet ligger efter med rapporteringen till övervakningskommittéerna för CEDAW och CRC. En rapport till CERD lämnades under 2006 och kommer att behandlas under Fiji har ratificerat FN:s flyktingkonvention och Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr garanteras i konstitutionen och dessa rättigheter respekteras i stort. Fall av polisbrutalitet har rapporterats men dessa har i stor utsträckning åtgärdats och beivrats. Poliser har genomgått utbildning om mänskliga rättigheter. Under kuppen år 2000 åsidosattes rättigheterna gravt. De skyldiga har i viss utsträckning lagförts men processerna är ännu inte avslutade. 4. Dödsstraff Dödsstraff kan utdömas i krig eller under andra exceptionella omständigheter. Inget dödsstraff har utdömts eller verkställts sedan

3 3 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Fijis rättsystem är i hög grad utformat efter det brittiska systemet. Rörelsefrihet är garanteras i lag och det finns inbyggda garantier mot godtyckliga frihetsberövanden. En anhållen har rätt att inom viss, kortare tid få sin sak preliminärt prövad, det vill säga om han ska fortsatt hållas i förvar eller ska friges. Fram till kuppen i december 2006 hade inga politiskt motiverade frihetsberövanden rapporterats. Efter kuppen är läget oklart. Ett antal för de nya makthavarna misshagliga personer har tagits om hand och satts i förvar eller husarrest, däribland flera ministrar ur den avsatta regeringen. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna är självständiga och har kunnat fatta beslut utan inblandning. Friheten markeras med att man ofta lånar in domare utifrån. Ett stort problem är långa handläggningstider och att fängelserna inte håller måttet. En anhållen har rätt till ombud, besök och partsinsyn. Domar kan överklagas men värdet av denna rätt hämmas av de långa väntetiderna. Den nationella MR-kommissionen Fiji Human Rights Commission ( har en konstitutionell roll som oberoende övervakningsorgan av den rättighetsförklaring (Bill of Rights) som ingår i landets konstitution. Kommissionen har undersökt och inskridit vid övergrepp från militär, polis och kriminalvården, samt mot korruption. Kommissionens rapporter sprids vitt, publiceras på Internet och läses. Efter kuppen 2006 synes kommissionens fortsatta verksamhet något oklar. 7. Straffrihet Det förslag som den tidigare regeringen drev om straffrihet för ett antal av kuppmakarna från år 2000 är knappast längre aktuellt. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Regeringen har inflytande över vissa medier men bilden har hittills varit att debatten är fri och att det gått bra att uttrycka olika åsikter utan restriktioner. Den nya militärledda regeringen har emellertid uttalat att man inte tvekar inskrida mot kritiska röster, och inskränkningar i pressfriheten kan redan noteras. Det är hittills oklart vilka effekter detta kommer att få för den fria opinionsbildningen. Det finns ingen inskränkning i användningen av Internet. Den akademiska friheten respekteras.

4 4 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Fiji var fram till den 5 december 2006 en parlamentarisk demokrati med vissa inslag av traditionella beslutsstrukturer. Flerpartisystem har rått och partierna har varit etniskt uppdelade liksom även merparten av mandaten i representanthuset (46 av 71). Samma förhållande har gällt i senaten. Partierna är väl organiserade och debatterna är många och intensiva. Val skall hållas vart femte år. Val genomfördes i huvudsak i god ordning i maj Valet vanns knappt av de fijianska partierna, men resulterade i en bred koalition mellan de båda befolkningsgruppernas partier. Denna regering styrde landet framtill statskuppen i december Great Council of Chiefs, som består av representanter från framstående etniska fijifamiljer, har till uppgift att vaka över fijisamfundets traditioner och värdegrunder. Rådet har också en politisk roll, man utser president och vicepresident och ett antal ledamöter i senaten. Genom statskuppen har alla nu nämnda institutioner upplösts eller åsidosatts. Det är oklart om och när val kan hållas igen och vilka villkor som då kommer att gälla. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Det finns en betydande arbetslöshet främst i städerna. På landsbygden utgör tvister om mark och arrende ett stort problem. Marken ägs av etniska fijianer men arrenderas och brukas i stor utsträckning av fiji-indier. Osäkerheten om rättsläget har gjort att arrenden inte förnyats, att mark ligger obrukad och att de som brukat jorden flyttar. Efter år 2000 har många fiji-indier valt att lämna Fiji. Förenings- och förhandlingsrätt garanteras i lag. De fackliga organisationerna står fria och är etniskt uppdelade. Det har förkommit klagomål från arbetare som anser sig utsatta för påtryckningar och uppsägningshot. Det finns regler mot tvångsarbete, om minimiålder och om minimilön och om arbetarskydd och yrkesinspektion. Kollektivavtalsförhandlingar förs och konflikträtt kan utövas efter varselanmälan till Arbetsmarknadsministeriet. Några strejker förekom under året. Fiji har ratificerat samtliga Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner av särskild MR-betydelse. - Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105) - Förbud mot barnarbete (konventionerna nr 138 och 182)

5 5 - Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111) - Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98) 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Sjukvårdsresurserna är begränsade och ibland svåråtkomliga. Det finns ett större sjukhus i Suva. Där finns även Fiji School of Medicine som utbildar alla typer av medicinsk personal och dessutom är en forskningsinstitution. Skolan är regional och rekryterar från samtliga stater på öarna i Stilla havet. Barnsjukvården är kostnadsfri men har brist på resurser, särskilt i mer avlägsna delar av landet. 12. Rätten till utbildning Utbildning har hög prioritet och tar 28 procent av statsbudgeten. Avgifter i de högre klasserna gör att många familjer inte har råd med skola för sina barn. Det finns ingen påtaglig skillnad när det gäller skolgång mellan pojkar och flickor. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Fiji hade efter kuppen år 2000 ett antal svåra år men läget förbättrades successivt. Turismen utvecklade sig särskilt väl och man var 2005 ikapp siffrorna före kuppen. Det investerades stort i allt fler turistanläggningar och många nya arbetstillfällen skapades. Konfrontationen och kuppen 2006 har dramatiskt förändrat bilden. Redan i september förekom avbokningar och många resor ställdes in. Fiji hade redan före kuppen många problem inom näringslivet. Dit hör sockeröverskottet, den problemtyngda textilindustrin och utvandringen av kompetent arbetskraft. I UNDP:s Human Development Index ligger Fiji på plats 92 av 177 länder. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld och diskriminering av kvinnor är vanligt förekommande. Långtifrån alla fall anmäls. Det finns ett antal aktiva kvinnorättsorganisationer som hjälper drabbade och stödjer utsatta kvinnor. Kvinnor har lagstadgad lika rätt men de är ofta i realiteten uteslutna från att delta i beslut om mark och ägande. Kvinnor är oftast sämre betalda än manliga kolleger.

6 6 15. Barnets rättigheter Se beskrivningarna ovan om utbildning och hälsovård. Det finns tecken på ökade övergrepp mot barn och barnprostitution. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Det råder sedan lång tid svåra etniska motsättningar mellan inhemska fijianer och fiji-indier. Motsättningarna har utlöst statskupper och lett till nationella trauman. Företrädare för den kinesiska minoriteten har framfört klagomål över ökad utsatthet. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet I april 2005 dömdes två män för homosexuella handlingar. Landets högsta domstol upphävde domen i augusti samma år och uttalade att brottslagstiftningen var diskriminerande och bröt mot konstitutionen genom att straffbelägga frivilliga sexuella förbindelser mellan män. 18 Flyktingars rättigheter Fiji har ratificerat flyktingkonventionen och dess protokoll. Lagstiftningen torde efter kompletteringar som låg för behandling i det nu upplösta parlamentet helt uppfylla flyktingkonventionens krav. Man utvisar inte någon som hotas av förföljelse i sitt hemland. Regeringen samarbetade med flyktingkommissarien och ett antal frivilligorganisationer. 19. Funktionshindrades rättigheter Allas lika rätt stipuleras i lag. Det finns bestämmelser som avser att på olika sätt underlätta för funktionshindrade (transporter, tillträde till offentliga lokaler med mera) men stora brister finns fortsatt vad gäller efterlevnad och sanktion. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal frivilligorganisationer verksamma på MR-området. De har hittills kunnat arbeta fritt och självständigt och i viss samverkan med

7 7 myndigheterna. På Fiji finns också flertalet FN-organ med inriktning på MRfrågor representerade. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är av central betydelse och har hög prioritet i givarsamfundets mål och inriktning.