2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Macao 2013 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna respekteras i huvudsak, men det folkliga inflytandet är begränsat i praktiken och de politiska partierna är svaga. Pressfriheten är begränsad och självcensur förekommer bland landets media. Inkomstskillnaden ökar, trots insatser för att utjämna sociala och ekonomiska skillnader och utländsk arbetskraft utsätts för diskriminering. Människohandel är fortfarande ett stort problem i Macao och den omfattande spelverksamheten i landet har bidragit till problem med korruption. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Efter mer än 440 år under portugisisk förvaltning och som portugisisk koloni, införlivades Macao år 1999 i Folkrepubliken Kina som en särskild administrativ region med betydande autonomi. Ratifikationen av centrala konventioner har därför före år 1999 gjorts av det portugisiska styret och efter år 1999 genom Folkrepubliken Kina. Under det portugisiska styret ratificerade Portugal för Macaos räkning sju av de centrala FN-konventionerna om mänskliga fri- och rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights, ICCPR, 1993, men inte de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.

2 - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, ICESCR, 1993, men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, CERD, Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW, 1999, men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, CAT, 1999, men inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC, 1999, samt genom Folkrepubliken Kina de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter, 2008, respektive om handel med barn och barnpornografi, Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet, Under Folkrepubliken Kinas överhöghet har en konvention ratificerats för Macaos räkning: - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, 2008, men inte det fakultativa protokollet från Macaos rapportering till de olika konventionskommittéerna sker numera via Peking. FN:s människorättskommitté, Human Rights Committee, som bevakar implementeringen av ICCPR, rekommenderade 2013 att Macao arbetar för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, motverkar våld i hemmet, förhindrar människohandel, förbättra situationen för utländsk arbetskraft samt minskar självcensuren i media. 2 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Enligt Macaos grundlag åtnjuter dess medborgare rätt till liv och kroppslig integritet. Landets fängelser uppvisar problem med överbeläggning och problemet har tilltagit de senaste åren. Ett nytt fängelse är under uppbyggnad. Cirka två tredjedelar av internerna kommer från Kina. Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter har tillåtits besöka fängelserna.

3 3 4. Dödsstraff Enligt den nationella strafflagen från 1996 är dödsstraff förbjudet. Endast tidsbestämda straff får utdömas. Utlämning av brottsmisstänkta eller dömda till ett land som tillämpar dödsstraff är förbjudet enligt Macaos internationella förpliktelser, men landets grundlag är otydlig i frågan. Enligt FN:s människorättskommitté saknas nationell lagstiftning som hindrar Macao från att lämna ut personer till Kina, där risken för dödsstraff kvarstår. Samma kommitté menar dock att rättsväsendet i liknande situationer under 2013 de facto blockerat möjligheterna till utlämning. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Grundlagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. Uppgifter tyder på att detta förbud respekteras. Häktningsförhandling måste hållas inom 48 timmar efter ett gripande. Rättegång måste hållas inom sex månader. Medborgare får pass och kan resa fritt. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Enligt överenskommelsen mellan Portugal och Kina ska den lagstiftning som fanns i Macao före övergången fortsätta att gälla, såvida dessa inte strider mot Macaos nya grundlag. I grundlagen finns skydd för grundläggande fri- och rättigheter inskrivna. Domstolarna är självständiga i förhållande till såväl den verkställande makten som till Kina. Enligt grundlagen utnämner regeringschefen, på förslag av en oberoende kommission, domare på alla nivåer. Domare kan enligt lagen endast avsättas om de gjort sig skyldiga till kriminella handlingar. Även utländska medborgare har möjlighet att bli domare. Det råder fortfarande stor brist på utbildad personal i domstolsväsendet vilket leder till förseningar i rättsprocessen och därför till minskad rättssäkerhet. Huvudspråket vid domstolsförfaranden är portugisiska, vilket en stor del av befolkningen i Macao inte talar. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter som tyder på att staten låter bli att utreda brott. Macao tillämpar inte principen om universell jurisdiktion. Korruptionskommissionen, som utses av regeringschefen, har genom ny lagstiftning fått ökat utrymme att agera. Chefen för kommissionen har i praktiken samma befogenheter som en ombudsman och allmänheten har möjlighet att anmäla frågor om korruption till kommissionen.

4 4 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet. Yttrande-, press- och informationsfrihet garanteras i grundlagen och respekteras överlag. Medieutbudet är dock begränsat och pressen är inte frispråkig när det gäller kritik av Kina och det förekommer uppgifter om självcensur i media. Det finns rapporter om begränsningar i de trådlösa nätverk som tillhandahålls av regeringen. I övrigt är tillgången till internet inte begränsad. År 2010 antogs en nationell säkerhetslag. Kritiker menar att den nya lagens vaga definitioner av brott som uppvigling, omstörtande verksamhet och stöld av statshemligheter kan missbrukas och leda till inskränkningar i yttrande- och föreningsfriheten. Det är ännu svårt att bedöma lagens effekter i praktiken. Enligt FN:s människorättskommittés rapport från 2013 har lagen använts för att förhindra inresande journalister från Hong Kong från att ta sig in i landet. Kommittén ifrågasatte nödvändigheten av denna restriktion och uttryckte en oro för yttrandefriheten i landet. Polisen har enligt uppgift vid flera tillfällen kvarhållit aktivister och journalister längre än vad som varit motiverat. 9. Mötes- och föreningsfrihet Grundlagen ger rätt till mötes- och föreningsfrihet, inklusive rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Fackföreningsrörelsen är dock svag och outvecklad. Det förekommer rapporter om att polisen systematiskt filmar demonstrationer. 10. Religions- och övertygelsefrihet Rätten till religionsfrihet är inskriven i grundlagen. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Demokratin är relativt outvecklad och de politiska partierna är svaga. En valkommitté bestående av 400 personer, som utses i Peking, väljer landets regeringschef. År 2009 valdes Fernando Chui till regeringschef efter Edmund Ho, som suttit i två mandatperioder. Inga motkandidater ställde upp i valet. Av de 33 ledamöterna i parlamentet utses 14 genom direkta val, 12 genom funktionella yrkesvalkretsar och 7 av regeringschefen. Drygt två femtedelar av parlamentet är alltså folkvalda. Antalet medlemmar i den lagstiftande församlingen har ökat från 23 ledamöter år 1999 till 33 ledamöter år av de 33 ledamöterna i den lagstiftande församlingen är kvinnor.

5 5 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Macaos ekonomi och välfärd är starkt beroende av spelindustrin och turismen. Tillväxten i landet har varit mycket hög och var år 2013 närmare 10 procent. I princip råder full sysselsättning. Det finns ingen lagstiftning kring minimilön eller lagstadgade krav på arbetsgivare att stå för sociala omkostnader. År 1984 infördes sex dagars arbetsvecka och barnarbete förbjöds. Över 30 procent av arbetskraften är utländska medborgare. Majoriten av dessa är kinesiska medborgare från fastlandet eller från närregioner som arbetar i Macao och det finns uppgifter om att de diskrimineras genom att få lägre betalt, sakna formella kontrakt och endast få osäkra korttidsanställningar. Macao har ratificerat samtliga av International Labour Organizations, ILO, åtta kärnkonventioner. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Tillgången till hälsovård är god. Särskilt utsatta grupper får gratis sjukvård. Primärvård ges på sju hälsocentra, som kan remittera patienter till specialister på sjukhus. Det går en läkare på 400 invånare och en sjukhussäng på 435 invånare. 14. Rätten till utbildning Tillgången till skolgång är god. Antalet studenter på den högre utbildningen har ökat, dock har den totala andelen av befolkningen som studerar minskat. Regeringen har ökat satsningarna på utbildning. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard BNP per capita har ökat extremt snabbt under senare år och uppgår nu till över USD. Landet har trots detta betydande sociala och ekonomiska klyftor.

6 6 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Det finns lagstiftning som förbjuder att kvinnor diskrimineras. Kvinnor intar i allt högre grad ledande positioner i samhället och kvinnors ställning har gradvis förbättrats under senare år. Dock är löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsatt stora, särskilt i den privata sektorn. I Macao förekommer omfattande prostitution i spåren av spelverksamheten. Omfattningen av handeln med kvinnor är svår att uppskatta, men uppfattas vara utbredd. FN:s människorättskommitté har riktat kritik mot den låga nivån uppklarade fall och antal dömda. I nästan samtliga fall handlar det om kvinnor från fastlandet eller närregioner. Myndigheterna gör regelbundet tillslag mot hotell för att komma åt prostitution och människohandel, särskilt inför högnivåbesök från fastlandet. Effekterna av tillslagen betraktas som kortvariga. 17. Barnets rättigheter Det finns inga specifika skrivningar om barns rättigheter i grundlagen. Strafflagen tar däremot upp olika brott mot barn, till exempel sexualbrott. Det finns lagstadgad obligatorisk skolgång för barn mellan 5 och 15 år och grundläggande utbildning upp till 15 års ålder är avgiftsfri. Familjer med låga inkomster kan få statligt stöd för omkostnader kring skolgången. Barnarbete förekommer i princip inte och lagen förbjuder arbete för barn under 16 år. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Befolkningen är till 95 procent kinesisk. Grundlagen förbjuder alla former av diskriminering på grund av nationalitet, ras, kön, språk, religion, politisk åskådning, utbildningsnivå och ekonomisk eller social situation. Trots detta uppges att utländsk arbetskraft diskrimineras. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Det finns ingen specifik lagstiftning som förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Det finns få tillgängliga uppgifter om situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner i Macao.

7 7 20. Flyktingars rättigheter Det finns inga rapporter om att flyktingar har återförts till länder där de riskerar förföljelse. Immigrationsministeriet i Macao sammarbetar med FN:s flyktingkommission, United Nations High Commissioner for Refugees, UNHCR, och andra humanitära organisationer för att erbjuda skydd och assistans för flyktingar, asylsökande och papperslösa. Antalet flyktingar och asylsökande är mycket litet. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det har skett vissa förbättringar vad gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning och möjligheten att få ekonomiskt stöd och rehabilitering har ökat. Dessutom ska allmänna platser, byggnader och gator enligt lag anpassas så att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende människorättsorganisationer kan verka fritt och publicera sitt material utan restriktioner. Det finns dock relativt få sådana organisationer i Macao.