Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Monaco 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna i Monaco är generellt sett mycket gott, och levnadsstandarden är bland de högsta i världen. Då monegaskerna utgör en minoritet av befolkningen bär lagstiftningen starka inslag av nationell preferens, för att säkra de egna medborgarnas tillgång till arbete och sociala förmåner. Viss laglig diskriminering av kvinnor kvarstår, främst i överföringen av medborgarskap. Monaco arbetar kontinuerligt med att anpassa sin lagstiftning efter sina internationella åtaganden. Som exempel kan nämnas den lag om yttrandefrihet som antagits efter tillträdet till Europakonventionen för mänskliga rättigheter i november Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det fakultativa protokollet om avskaffandet av dödsstraffet. Protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against

2 Women (CEDAW), men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), men inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter. Protokollet om handel med barn har undertecknats, men inte ratificerats. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, dock inte protokollet från 1966 om flyktingars rättsliga ställning. - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) undertecknades den 18 juli 1998 men har ännu inte ratificerats. - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), det sjätte tilläggsprotokollet om dödsstraffets avskaffande i fredstid och protokoll nr 13 om dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter. De reservationer som gjorts till konventionerna ovan är främst hänförliga till så kallad nationell preferens, vilket innebär att Monaco velat behålla lagstiftning som gynnar landets egna medborgare, exempelvis att monegasker har förtur vid anställning framför sökande av andra nationaliteter. Monaco för en kontinuerlig dialog med merparten av FN:s konventionskommittéer, men det kan noteras att man upprepade gånger rapporterat med flera års försening. FN:s specialrapportörer har inte genomfört några besök och inga planeras. Inte heller finns det någon stående inbjudan. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) genomförde i mars 2006 ett fyra dagar långt besök för att för första gången undersöka situationen för frihetsberövade i landet. Rapporten offentliggjordes den 31 maj MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Konstitutionen förbjuder uttryckligen tortyr och annan inhuman och förnedrande behandling. Det finns inga uppgifter om att rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr inte efterlevs, jämför dock avsnitt 18 nedan. Inte heller finns några uppgifter om att myndigheterna godtyckligt skulle ha berövat medborgare livet, eller att politiska mord skulle förekomma. 2

3 Fängelseförhållandena är i enlighet med internationell standard med separata avdelningar för unga lagöverträdare, män och kvinnor. Representanter för Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) besökte under 2006 landets fängelser och psykiatriska institutioner. Rapporten från besöket, som enligt CPT överlag gav ett positivt intryck, innehåller bland annat rekommendation om förbättringar av förhållandena för frihetsberövade. Monacos regering har i sitt skriftliga svar på rapporten åtagit sig att vidta relevanta åtgärder med anledning av rapportens innehåll. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades formellt för alla brott genom den nya konstitutionen I praktiken tillämpades dock inte dödstraffet längre, då den sista avrättningen ägde rum Vidare har Monaco tillträtt det sjätte protokollet till Europakonventionen om dödsstraffets avskaffande i fredstid samt protokoll nr 13 om dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen garanterar medborgarnas frihet och säkerhet. Ingen ska heller frihetsberövas utan stöd i lag. Det finns inga uppgifter om godtyckliga frihetsberövanden. Med undantag för den som tas på bar gärning, kan ingen arresteras utan ett skriftligt motiverat domstolsbeslut som ska delges vid arresteringen eller senast inom 24 timmar. FN:s kommitté mot tortyr, liksom CPT, har kritiserat Monaco för att en frihetsberövad person inte omgående måste informeras om grunden till frihetsberövandet samt att rätten till advokat inte inträder förrän efter 24 timmar. Regeringen har åtagit sig att ändra lagen till internationell standard. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Konstitutionen fastslår grundläggande straffrättsliga principer såsom att inget straff får utdömas utan stöd i lag och förbud mot retroaktiv lagstiftning. Konstitutionen garanterar domstolarnas självständighet i förhållande till den verkställande makten. Domare utses av fursten på förslag av chefen för Direction des Services Judiciaires som är den myndighet som alla domstolar är underställda. Myndighetschefen svarar inför fursten och är inte medlem av regeringen. Fursten har ingen funktion i den dömande verksamheten. Medborgare som upplever att någon lag står i strid med konstitutionen kan föra talan om det vid domstol. Domstolarna har också möjlighet att avgöra om rättigheter enligt internationella fördrag och konventioner är direkt tillämpliga. 3

4 4 7. Straffrihet Straffrihet förekommer såvitt känt inte. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Mötes- och föreningsfriheten är fastslagen i konstitutionen. För att bilda en förening bestående av enbart monegasker räcker det med en anmälan till myndigheterna. Finns utländska medborgare bland medlemmarna krävs däremot tillstånd, vilket hittills inte nekats någon. Ett lagförslag som undanröjer denna skillnad utarbetas sedan flera år tillbaka, men har ännu inte antagits. År 2005 antogs en lag om yttrandefrihet, tillämplig på alla former av offentliga yttranden, inklusive press, radio och tv. Kränkande yttranden på grundval av ras, etnicitet, religion eller sexuell läggning är straffbara. I samband med att Monaco tillträdde Europakonventionen inkluderades en reservation där man förklarade att artikel 10 rörande yttrandefriheten skulle gälla utan inverkan på reglerna om förtal av furstehuset. Enligt den monegaskiska strafflagen är det belagt med böter att skriva något i syfte att offentligen underminera fursten eller hans familj, om det görs med uppsåt att skada. Katolicismen är officiell statsreligion, men konstitutionen garanterar religionsfrihet och det finns inga uppgifter om förföljelse av religiös art. Övriga trossamfund tillåts verka i landet efter registrering hos regeringen, och alla församlingar har samma rätt till subventioner och lyder under samma skattregler. Inga samfund nekades registrering under Förhållandet mellan Monaco och den katolska kyrkan regleras genom en konvention, som bland annat medför att landets katolska präster är statligt anställda. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Monaco är en konstitutionell monarki, där arvsrätten tillkommer medlemmar av furstehuset Grimaldi. Nuvarande regent är Albert II, som sedan april 2005 är rikets statsöverhuvud och representerar landet i dess relationer till andra stater och internationella organisationer. Den verkställande makten utövas av fursten i samarbete med statsministern. Statsministern, som kan vara fransk eller monegaskisk medborgare, utnämns av prinsen efter godkännande av den franska regeringen. Utnämningen regleras i en konvention mellan Frankrike och Monaco. Statsministern bistås av en regering (Conseil de gouvernement) bestående av fem ledamöter med ansvar över var sitt departement. Regeringen är endast ansvarig inför fursten.

5 Den lagstiftande makten utövas gemensamt av fursten, som har initiativrätt till lagarna, och parlamentet (Conseil National). Parlamentet har 24 ledamöter som väljs för mandatperioder på fem år i direkta och hemliga val där endast monegaskiska medborgare över 18 år har rösträtt. Vid det senaste valet i februari 2003 var personer inskrivna i röstlängden. Valbar är den, man eller kvinna, som är monegaskisk medborgare sedan fem år tillbaka och har fyllt 25 år. För närvarande är två partier representerade i parlamentet; Union pour Monaco (UPM) med 21 platser och Union Nationale et Democratique (UND) med tre mandat. Fem av ledamöterna är kvinnor. Parlamentet röstar igenom lagarna och har även möjlighet att lägga fram egna lagförslag. Efter samråd med Kronrådet, se nedan, kan prinsen upplösa parlamentet och utlysa nyval. Det finns tre rådgivande organ. I frågor som rör statens högre intressen rådgör fursten med Kronrådet (Le Conseil de la Couronne) som består av sju medlemmar av monegaskisk nationalitet, utsedda av prinsen och parlamentet för en period av tre år. Kronrådet ska konsulteras i frågor som rör internationella konventioner, upplösning av parlamentet och nådeansökningar. Statliga rådet (Conseil d'etat) har tolv medlemmar som inte behöver vara monegasker, och har en rådgivande funktion i lagstiftningsarbetet. Bland de 33 ledamöterna i ekonomiska rådet (Conseil Economique et Social) finns representanter för arbetsgivare och fackföreningar. Den dömande makten tillkommer enligt konstitutionen fursten, men all utövning har delegerats till de monegaskiska domstolarna. Monaco har en konstitutionell domstol (Tribunal Suprême), med kompetens att döma i frågor som rör konstitutionen och avgör i jurisdiktionsfrågor. Hela Monacos territorium utgör en enda kommun, och beslut på lokal nivå fattas i kommunfullmäktige (Conseil Communal) där borgmästaren är ordförande. Rådet har 15 medlemmar, som väljs på fyra år i direkta val och ett system med proportionell representation. Efter det senaste valet som ägde rum 2003 är fem av ledamöterna kvinnor. Församlingens främsta uppgift är att rösta om den kommunala budgeten och ska rådfrågas vid byggandet av nya bostadshus, större offentliga arbeten med mera. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Omkring personer pendlar dagligen från grannländerna, främst Frankrike och Italien, för att arbeta i Monaco. Landet har cirka löntagare, varav arbetar i den privata sektorn och i den offentliga. Majoriteten av arbetstillfällena återfinns inom handel-, service- och banksektorn. Arbetslösheten är i princip obefintlig. 5

6 År 2006 var den lagstadgade minimilönen 8,27 euro i timmen eller 1398 euro i månaden. Lagen föreskriver 39 timmars arbetsvecka, men företag har möjlighet att tillämpa 35 timmars arbetsvecka om de önskar. Arbetsförhållandena är generellt sett goda. Hälso- och säkerhetskrav bestäms i lag och övervakas av skyddsombud på företagen och av regeringens särskilda arbetsinspektör. Arbetstagare har rätt att neka arbete som kan äventyra hälsa eller säkerhet, utan att riskera att mista sin anställning. Det finns inga uppgifter om diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt. En lag från 1974 slår fast principen om lika lön för lika arbete. Det ställs inget krav på bosättning i landet för att få tillgång till sociala förmåner relaterade till arbete. I konstitutionen garanteras alla människors rätt att försvara sin yrkeskårs rättigheter eller intressen genom facklig verksamhet. Även föreningsfriheten och rätten att strejka erkänns, med vissa lagstadgade undantag. Såväl statligt anställda som utländska medborgare har strejkrätt. Union des syndicats de Monaco (USM), etablerad 1944, är centralorganisationen för alla monegaskiska fackföreningar. Endast en liten del, cirka 10 procent, av arbetstagarna i Monaco är fackligt organiserade. Den senaste femårsperioden organiserades sju strejkdagar, varav den senaste i november Monaco är inte medlem i den internationella arbetsorganisationen ILO och har följaktligen inte ratificerat dess åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter på området. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Tillgången till vård och hälsotillståndet överlag är mycket gott. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) var hälsosektorns andel 9,9 procent av BNP under Under 2005 var förväntad livslängd 78 år för män och 85 år för kvinnor. För tillgång till fri sjukvård krävs att invånaren har varit bosatt i Monaco sedan minst fem år tillbaka. 12. Rätten till utbildning Utbildning är obligatorisk och kostnadsfri fram till 16 års ålder. I Monaco är 30 procent av de inskrivna eleverna bosatta utanför landets gränser, men deras villkor är desamma som för dem som bor i Monaco. Undervisning i mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, jämlikhet och barns roll i samhället sker inom ramen för lektioner i samhällskunskap. Läs- och skrivkunnigheten är 99 procent. 6

7 7 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Monaco är mycket hög. Landets yta på endast två kvadratkilometer ger Monaco svårigheter att garantera vissa skyldigheter under konventioner som ICCPR, till exempel rätten till bostad. Där förekommer viss diskriminering mellan medborgare och invånare av andra nationaliteter. Rätten till bostad tillkommer endast den som varit bosatt i Monaco sedan fem år tillbaka. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Genom 1962 års konstitution infördes kvinnlig rösträtt, och i ett tillägg från 2002 fastslås att män och kvinnor skall vara jämlika. Fortfarande kvarstår dock viss laglig diskriminering av kvinnor i reglerna för överföring av monegaskiskt medborgarskap. Vid giftermål med en monegaskisk man kan en utländsk kvinna söka medborgarskap i Monaco först efter 5 år, medan en man som gifter sig med en monegaskisk kvinna kan ansöka omgående. Lagstiftningen på området är under översyn. Nyligen infördes en ändring som gav kvinnor som fått sitt medborgarskap genom giftermål möjlighet att överföra det till sina barn under 18 år. Fortfarande gäller dock att dessa kvinnor inte kan överföra medborgarskapet till sina barn i händelse av skilsmässa, något som är möjligt för män. Abort var tidigare inte tillåtet under några omständigheter. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har rekommenderat Monaco att häva förbudet i fall där det finns medicinska skäl för abort eller där graviditeten är ett resultat av incest eller våldtäkt. I oktober 2006 antogs en lag som tillåter abort under sådana omständigheter. Beslutet var kontroversiellt med tanke på katolska kyrkans starka ställning i landet (jämför avsnitt 8). Rätten till lika lön för lika arbete garanteras genom lag, och den statliga arbetsinspektören kan ålägga företag att visa dokumentation att principen efterlevs. Trots detta får kvinnor enligt inofficiella uppskattningar 20 procent mindre i lön för samma arbete. Vissa yrken är fortfarande stängda för kvinnor, som brandman och polis. En arbetsgivare får inte avskeda en kvinna på grund av graviditet, undersöka om hon är gravid eller använda det som argument för att inte anställa henne. Kvinnan är inte skyldig att uppge om hon är gravid vid anställningsintervju. Efter avslutad föräldraledighet har hon rätt att återuppta sitt arbete på samma eller en liknande position, med samma lön. Där förut rätt till vissa bidrag enbart tillkom mannen som familjeöverhuvud, kan nu även en

8 kvinna få dem. I maj 2006 antogs en lag om pappaledighet, som ger fadern rätt till 12 dagars ledighet. Våld i hemmet och våld mot kvinnor faller under allmän strafflag. En särskilt utbildad grupp inom polisen har ansvar för att ta hand om våldsutsatta kvinnor, och det har även skapats ett kriscentrum dit drabbade kvinnor kan vända sig. Människohandel (trafficking) är straffbart, liksom prostitution och koppleri. Kvinnor är valbara till den kommunala och nationella församlingen på samma villkor som män. Emellertid utgör kvinnor fortfarande en minoritet; endast fem av 15 medlemmar i kommunfullmäktige och fem av 24 i parlamentet. I regeringen finns inga kvinnliga ministrar. 15. Barnets rättigheter De senaste åren har Monaco moderniserat sin civilrättsliga lagstiftning som tidigare gjorde skillnad på legitima barn, det vill säga barn födda inom äktenskapet, samt utomäktenskapliga barn. I praktiken förekommer fortfarande viss diskriminering, bland annat inom socialförsäkringssystemet. Ersättning vid dödsfall i arbetet utbetalas exempelvis endast till den avlidnas inomäktenskapliga barn. Minimiåldern för anställning är 16 år och särskilda regler styr arbetsvillkoren för åringar. Monaco har inga egna väpnade styrkor och följaktligen är inte barns deltagande i strider eller förband aktuellt. De grupper som har militär status är furstens vakter och brandmännen, med en åldersgräns på 21 år för anställning. Landet har likväl ratificerat Barnkonventionens tilläggsprotokoll om barn i väpnad konflikt. Barn under 13 års ålder kan inte hållas straffrättsligt ansvariga för sina gärningar. Straffmyndighetsåldern är 18 år, varefter individen döms på samma villkor som en vuxen. För gärningsmän mellan 13 och 18 år tillämpas en reducerad straffskala och ett eventuellt frihetsberövande straff avtjänas på en separat avdelning. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk I Monaco är de egna medborgarna i minoritet, runt personer av befolkningens Staten har bedömt att det därför är nödvändigt att vidta vissa åtgärder för att värna om sina medborgare. Som exempel kan nämnas de 8

9 tidsgränser på bosättning under fem år innan utländska medborgare har rätt till bostad, fri sjukvård och andra sociala förmåner. Enbart monegasker har rösträtt och är valbara till de nationella och lokala församlingarna, och medborgarskapet måste ha beviljats fem år innan valdagen. De största grupperna utländska medborgare kommer från Frankrike och Italien. Konstitutionen slår fast att franska är det officiella språket, men press och radio finns även tillgänglig på italienska och engelska. Monaco har inte undertecknat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och inte heller konventionen om regionala språk och minoritetsspråk. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen om yttrandefrihet förbjuder kränkande uttalanden med hänsyn till sexuell läggning. Det finns inga uppgifter om förföljelse eller diskriminering sanktionerad av staten. 18 Flyktingars rättigheter Enligt avtal med Frankrike behandlas alla asylansökningar som inkommer till Monaco av franska myndigheter, vars beslut landet följer. FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har ifrågasatt avsaknaden av förbud i monegaskisk lag att återsända en person till land där han eller hon riskerar att utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (nonrefoulement). Monaco har invänt att alla avvisningar sker först till franskt territorium, eftersom det omger landet och att Frankrike i sin tur är bundet av Tortyrkonventionens förbud. 19. Funktionshindrades rättigheter Diskriminering av funktionshindrade på arbetsmarknaden, inom utbildningssektorn och sjukvården är förbjuden enligt lag. Regeringen har vidtagit åtgärder för att alla offentliga byggnader ska vara tillgängliga även för funktionshindrade. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter I Monaco finns ett flertal frivilligorganisationer, men dessa är i huvudsak inriktade på sociala frågor och välgörenhet. Registrerade föreningar uppbär statligt stöd. Röda Korset har en lokalavdelning, medan organisationer med särskilt fokus på mänskliga rättigheter som Amnesty International inte är 9

10 representerade. Detta beror dock inte på något statligt förbud. Organisationer i grannländerna observerar till viss del även situationen i Monaco. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sverige har inget samarbete med landet som inbegriper insatser för mänskliga rättigheter. FN har kontinuerlig dialog med landet genom konventionernas olika övervakningskommittéer. Europarådets parlamentariska församling genomförde i juni 2006 ett besök för att undersöka hur Monaco efterlevt sina skyldigheter efter inträdet Församlingen gjorde den 28 juni 2007 en uppföljning av Monacos åtaganden inom ramen för Europarådet. 10

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer