1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Island 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för mänskliga rättigheter i Island är gott. Den ekonomiska krisen de senaste två åren har orsakat svårigheter, men Island förblir ändå ett av de bästa exemplen i världen på ett land som tryggar medborgarnas friheter och rättigheter. Mänskliga rättigheter är till stor del grundlagsfästa. De frågor som legat i fokus sedan förra rapporten är bland annat kapaciteten inom fångvården, tillsättningen av domartjänster vid Högsta domstolen, riksrättsåtal mot en före detta statsminister för dennes passivitet i samband med finanskrisen, förstärkt pressfrihet, religiösa organisationers ställning i samhället, löneskillnader mellan kvinnor och män samt tillgången till sjukvård. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Island har ratificerat följande konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against

2 Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), dock inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr, som endast har undertecknats. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn och barnpornografi. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Följande konventioner har inte ratificerats: - Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances (öppnades för undertecknande 2007) undertecknat, men ännu inte ratificerat. - Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (öppnades för undertecknande 2007) - undertecknat, men ännu inte ratificerat De reservationer som har gjorts, till exempel till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot tortyr och konventionen om barns rättigheter, har utgjorts av förklaringar om isländska förhållanden eller gällt relationen till isländsk lagstiftning. Den mest uppmärksammade reservationen är mot artikel 10, paragraf 2 och 3 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående åtskiljandet av vuxna och minderåriga i fängelse. Island rapporterar regelbundet till FN:s olika konventionskommittéer i enlighet med sina åtaganden. Den fjärde rapporten till CESCR skulle dock ha varit överlämnad den 30 juni 2008, men har enligt uppgift ännu inte lämnats in. Island har givit en stående inbjudan till FN:s specialrapportörer. I juni 2010 besökte Navanethem Pillay, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Island. 2

3 3 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga rapporter om tortyr eller summariska avrättningar förekommer. Det finns en kapacitetsbrist i fångvården som gör att många dömda får vänta länge på att avtjäna sina straff. Fängelset i centrala Reykjavik är byggt 1874 och är i dag undermåligt, bland annat saknar cellerna toalett och handfat. Planer finns på att ersätta detta med ett nybyggt fängelse i närheten av huvudstaden, men upphandling av det projektet har inte genomförts än. Ett nytt fängelse i Akureyri öppnades hösten Dödsstraff Förekommer inte. Islands grundlag förbjuder dödsstraff och landet har ratificerat det andra tilläggsprotokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående avskaffandet av dödsstraff i fredstid, det sjätte protokollet till Europakonventionen angående avskaffandet av dödsstraff i fredstid samt det trettonde protokollet till Europakonventionen angående avskaffandet av dödsstraff under alla omständigheter. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det förekommer inga uppgifter om ofrivilliga försvinnanden eller godtyckliga frihetsberövanden på Island. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Island är en rättstat med ett väl utvecklat rättssystem som arbetar effektivt och väntetiden för en rättegång är inte särskilt lång. Det förekommer dock väntetider vad gäller avtjänande av fängelsestraff. Domstolsväsendet består endast av två nivåer. Högsta domstolen dömer också i överklagade civil- och brottsmål och inte bara i mål av prejudicerande karaktär. Tidigare har kritik riktats mot rutinerna för tillsättande av domare till Högsta Domstolen. Justitieministerns befogenhet har tolkats så att denne kunde utnämna vem som helst av de sökande som en särskild nämnd bedömt som lämpliga, med motiveringen att denne innehade önskvärd specialkompetens - även om den inte angivits vid utlysningen av tjänsten - något som gav spelrum för politiskt inflytande över den dömande makten. Lagen rörande detta ändrades i maj 2010 så att enbart den eller de kandidater som av nämnden

4 anses vara mest lämplig kan tillsättas på posten. Om justitieministern anser att någon av kandidaterna som bedömts som lämplig, men inte mest lämplig, ska tillsättas, ska parlamentet (Alltinget) besluta om tillsättningen. Detta anses ha minskat risken för politiska tillsättningar i domstolsväsendet. I september 2010 beslutade parlamentet att före detta statsministern Geir Haarde ska ställas inför riksrätt åtalad för att ha misskött sitt ämbete under finanskrisen. Detta förväntas genomföras under 2011 och det blir första gången i landets historia som denna så kallade landsdómur sammankallas sedan den instiftades Dom därifrån kan överklagas till Europadomstolen. Beslutet att väcka åtal var kontroversiellt och har beskyllts för att vara politiskt motiverat. Ungdomar över 15 år kan dömas till fängelsestraff. I praktiken döms dock personer under 18 år oftast till andra straff än fängelsestraff såsom skyddstillsyn, villkorlig dom eller behandlingsprogram. Ungdomar som döms till fängelse avtjänar sitt straff tillsammans med vuxna fångar, varför Island har reserverat sig mot artikel 10 (paragraf 2 och 3) i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående åtskiljandet av vuxna och minderåriga i fängelse. Alltinget har sedan 1987 en ombudsman till vilken allmänheten kan vända sig med rättsfrågor rörande statliga och lokala myndigheter. Denne kan även utreda frågor på eget initiativ. Ombudsmannen har tillgång till samtliga statliga faciliteter och har rätt att kalla alla statligt anställda till utfrågningar. Ombudsmannens beslut är inte juridiskt bindande men åtlyds som regel. Sedan 1995 finns även en barnombudsman. I Transparency Internationals årliga undersökning av graden av korruption i världens länder bedömdes Island 2010 ligga på index 8,5 (skalan går mellan 1 och 10 där högre siffra betyder mindre korruption), vilket placerade landet på 11:e plats i världen. Detta är en minskning från toppnoteringen 2005 då Island bedömdes vara världens minst korrupta land (index 9,7). Kritiker har dock påpekat att studien har vissa brister, då den förlitar sig på bedömningar från aktörer inom landet. Till exempel kan otillbörligt gynnande av släktingar och vänner ses som helt normalt i ett litet samhälle som Island, medan det av andra kan uppfattas som en form av korruption Straffrihet Det finns inga uppgifter om att straffrihet förekommer i Island. Allas likhet inför lagen betonas starkt i landet, som av tradition är byggt på respekt för lag och fastställda regler.

5 5 Efter finanskraschen har besvikelse hos allmänheten kunnat noteras över bristen på åtal mot finansmän angående påstådd ekonomisk brottslighet. Utredningar pågår dock rörande flera fall av detta. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, förenings- och församlingsfriheterna är grundlagsfästa och respekterade. Demonstrationer är tillåtna, men kräver anmälan hos polisen. Lagen förbjuder hets mot folkgrupp på basis av etnicitet, ras och religion. Riksradion och TV finansieras med skattemedel, kompletterat med bland annat reklamintäkter. Av staten helt oberoende media finns inom alla områden. I Reportrar utan gränsers Worldwide Press Freedom Index för 2010 bedömdes Island, tillsammans med bland annat Sverige, vara bland de länder med det bästa klimatet för journalistisk frihet. Ett initiativ för att ytterligare stärka pressfrihetslagstiftningen behandlas av parlamentet, och det har fått beröm av Reportrar utan gränser. Detta initiativ hämtar inspiration från lagstiftning i flera andra länder och inkluderar bland annat reformer för förbättrat källskydd, meddelarskydd samt processkydd i yttrandefrihetsrelaterade ärenden. Arbetet med att omvandla initiativet till konkret lagstiftning kommer att fortsätta under Religionsfrihet är grundlagstadgad. Samtidigt har Island enligt grundlagen en evangelisk-luthersk statskyrka som omfattar cirka 79 procent av befolkningen. Inför den kommande revisionen av grundlagen har det föreslagits att separation mellan stat och kyrka ska ske. Kyrkoskatt betalas och individen kan själv välja vilket registrerat samfund som den egna betalningen ska gå till. Är man inte medlem i ett religiöst samfund så går skatten till statskassan. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Politisk pluralism och flerpartisystem råder. Minst fem procent av rösterna krävs för att få representation i Alltinget, där för närvarande fem partier finns representerade. Efter påtryckningar från allmänheten efter finanskraschen hölls nyval i april Sedan dess innehas regeringsmakten av en koalition mellan Socialdemokraterna och Vänster-Gröna partiet. Koalitionen har en majoritet i parlamentet med 35 av 63 platser. En president med framför allt ceremoniella

6 uppgifter väljs för en mandatperiod på fyra år. Oppositionen har full frihet att verka. Individers möjligheter att delta och verka i det offentliga livet bedöms vara goda. Inga skillnader finns mellan mäns och kvinnors valdeltagande eller valbarhet. 6 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Öppen diskriminering förekommer inte. Arbetslösheten har ökat under de senaste årens ekonomiska kris och låg under tredje kvartalet 2010 på 6,4 procent. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden möter främst funktionshindrade. Det förekommer rapporter om att invandrare och invandrardominerade yrken har sämre arbetsförhållanden och lägre löner. Fackföreningar får verka fritt och har stort inflytande. Över 80 procent av arbetstagarna är fackligt anslutna, vilket hänger samman med att sjukersättningar och sjukpensioner utöver den statliga relativt låga miniminivån betalas av facken. Island har en betydande arbetskraftinvandring som dock har minskat i omfattning under den ekonomiska krisen. Kritik har tidigare riktats mot att arbetstillstånd innehades av arbetsgivaren vilket försatte arbetstagaren i en riskabel beroendeställning. Detta har ändrats från 2008 så att arbetstagaren innehar tillståndet. Rapporter förekommer om människohandel för tvångsarbete. Röda Korset uppskattar att mellan 59 och 128 personer blivit utsatta för människohandel till Island mellan 2005 och 2008 och ett par fall har förts till domstol under det senaste året. Sedan 2009 har Justitiedepartementet ansvaret för det nationella arbetet att motverka människohandel. Island har utan reservationer ratificerat ILO:s åtta kärnkonventioner. Tillämpningen observeras noga av många olika parter, inte minst de fackliga organisationerna. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Island har en av världens högsta medellivslängder, där kvinnor lever i genomsnitt 83 år medan samma siffra för män är 79 år. Barnadödligheten är bland de lägsta i världen, med omkring tre dödsfall per födslar.

7 Hälsosektorn är välutvecklad med allmän rätt till vård i offentlig regi. Världshälsoorganisationen (WHO) beräknade den isländska hälsosektorns andel av BNP till 11,7 procent år I efterdyningarna till den ekonomiska krisen försöker regeringen göra besparingar inom hälsosektorn och inför 2011 års budget fördes en intensiv debatt om dessa nedskärningar. Många människor är oroliga att tillgången till sjukvård kommer att försämras i de glesbefolkade delarna av landet Rätten till utbildning Den statligt finansierade utbildningssektorns del av BNP uppgick till 8,54 procent år Den tioåriga grundskolan är obligatorisk och kostnadsfri, men vissa skolavgifter och datorkostnader tas ibland ut på högre nivåer. Läs- och skrivkunnigheten ligger på näst intill 100 procent. Orientering om mänskliga rättigheter ska enligt läroplanen ingå i undervisningen. En enskilt initierad kampanj för att motverka mobbning har fått stort genomslag och medfört ökad uppmärksamhet kring problematiken också i andra samhällssektorer än skolan. Landet har sju universitet och högskolor. På universiteten studerar i dag fler kvinnor än män. På Islands universitet med många humanistiska discipliner är de kvinnliga studenterna i stor majoritet. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Island är i allmänhet god, även om den tidigare snabba ekonomiska tillväxten ersatts av en period av minskning av BNP de två senaste åren. Island placerar sig på 17:e plats i FN:s utvecklingsprograms (UNDP) Human Development Index år 2010 och räknas som mycket högt utvecklat, även om en försämring har skett sedan 2007 då landet låg på första plats. BNP per capita har drivits upp av stark tillväxt under de senaste två decennierna för att sedan falla efter 2008, men förblir på en relativt hög nivå (20:e plats i världen enligt Internationella Valutafonden). De som har drabbats hårdast av krisen är hushåll med stora skulder som nu tvingas betala höga räntor och amorteringar. Även arbetslöshet har slagit hårt mot redan utsatta grupper i samhället. Ett problem i skuldsaneringsarbetet är att det inte fastställts någon standardbudget eller realistisk miniminivå för levnadskostnader. Frågan har skjutits åt sidan, då ett fastställande skulle leda till att såväl minimilöner som sociala ersättningar skulle behöva höjas.

8 Bostadsstandarden är genomgående hög, men nybyggandet har kommit av sig och marknaden har nästintill stannat upp samtidigt som många hushåll har svårt att betala sina bostadslån. 8 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnors rättigheter respekteras i allmänhet och kvinnor åtnjuter i hög grad samma friheter som män. Kvinnlig rösträtt infördes år 1915 och CEDAW (konventionen om eliminering av alla former av diskriminering av kvinnor) ratificerades Enligt World Economic Forums årliga undersökning av jämställdhetsläget i världens länder placerade sig Island 2010 på första plats av totalt 134 undersökta länder. Därefter i listan följde Norge, Finland och Sverige. Island får mycket gott betyg för jämställdhet i utbildnings- och hälsofrågor men sämre när det kommer till näringsliv och politik. Jämställdhetslagstiftningen skärptes på en rad punkter Det uppmärksammas ofta att kvinnor i allmänhet får lägre lön än män för likvärdigt arbete. Vid en manifestation i oktober 2010 lämnade över isländska kvinnor sina arbeten kl. 14:25 den tidpunkt på arbetsdagen som motsvarar den lön som kvinnor får i förhållande till män. Studier visar att lönegapet har minskat under senare år men att det fortfarande är stort. Antalet kvinnor som söker sig till det isländska kvinnocentret för vålds- och sexbrottsoffer (Stígamót) har ökat under senare år. Många brottsoffer väljer att inte polisanmäla övergrepp. De flesta av de oanmälda brotten beräknas utgöras av övergrepp inom det egna hemmet. Våld inom hemmet faller under allmän strafflag. En studie från socialdepartementet publicerad 2009 visar att så många som 42 procent av isländska kvinnor över 16 års ålder har blivit utsatta för våld eller hot om våld. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har kritiserat sexualbrottsoffrens orimligt höga bevisbörda i rättegångar. I de fall där övergrepp har lett till rättegång och fällande dom tenderar straffen att bli låga. Straffskalan för våldtäktsmål sträcker sig upp till 16 år i fängelse. I praktiken utdöms sällan längre straff än ett till tre års fängelse. Inga fall av könsstympning eller så kallade hedersmord är kända.

9 9 15. Barnets rättigheter Island har fullt ut anammat barnkonventionen. Pappaledighet infördes år 2000 och en ny barnlag trädde i kraft Lagen innebar bland annat att föräldrarna får delad vårdnad vid skilsmässa om inte annat bestäms. Landet har alltjämt bland de högsta födelsetalen i Europa enligt en uppskattning för Barn uppmuntras att åta sig olika uppgifter som de kan klara av, även deltidsarbete, och många skolungdomar arbetar efter skoltid och under loven. Utegångsförbud gäller efter klockan för barn upp till 12 år och efter klockan för barn och ungdomar mellan 13 och 16 år utan vuxet sällskap. Under sommaren är det tillåtet att vara ute två timmar till. Barn från 15 år kan dömas till fängelse. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har uppmanat isländska myndigheter att se över rutinerna för hur man sätter häktade personer under 18 år i isolering. Det har på senare år uppdagats att systematiska övergrepp har begåtts mot intagna barn på flera isländska ungdomshem under flera decennier på talet. År 2009 gick statsminister Sigurðardóttir ut och bad offren om ursäkt å statens vägnar och utlovade skadestånd. Sedan 1998 finns det ett särskilt organ för barn som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp, Barnahús. Institutionen gör det möjligt för barn och deras förmyndare att få all hjälp och stöd på ett och samma ställe utan kostnad. Om ett ärende utreds av polisen är platsen för förhöret dock beroende av domarens beslut. Kommunernas barnomsorgsnämnder kan också ansöka om stöd från Barnahús med anledning av misstanke om andra sorters övergrepp mot barn. Det förekommer inga rapporter om barnprostitution, gatubarn, barnarbete eller handel med barn. Island saknar militära styrkor, följaktligen finns inga barnsoldater eller barn i väpnad konflikt. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Det finns ingen rapporterad systematisk diskriminering mot minoriteter. Vid sidan av ett trettiotal registrerade religiösa samfund finns små frikyrkogrupper som ibland inte har mer än något tiotal medlemmar. Ursprungsbefolkning har aldrig funnits. Invandrare arbetar ofta inom bygg- och restaurangbranschen samt lokalvård.

10 Den senaste tiden har situationen för de uppskattningsvis muslimerna i landet uppmärksammats. I över tio års tid har Islands muslimska förbund sökt en plats för att bygga en moské i Reykjavik och först i december 2010 meddelades att man blivit tilldelad en tomt av kommunen. Vid en opinionsundersökning bland allmänheten publicerad i tidningen Fréttablaðið uppgav 41,8 procent att de var emot planerna på en moské. Muslimska förbundets ordförande menar att det finns utbredda fördomar mot muslimer i det isländska samhället. Förslag på burkaförbud har lagts fram av en parlamentsledamot men detta har ännu inte lett till någon större debatt i frågan. I utlänningslagen stipuleras krav på dokumenterad undervisning i isländska för att få permanent uppehållstillstånd. Lagen ger justitieministern rätt att stadga reglerna kring undervisningen. Den nuvarande bestämmelsen ställer krav på 150 timmars undervisning, en kostnad som de inflyttade får stå för själva. Invandrares språkkunskaper är ofta uppe för debatt och många anser att de som bor och arbetar i landet måste kunna tala isländska Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är inte förbjudet i lag och öppna trakasserier är sällsynta. I Island är den sexuella öppenheten traditionellt sett stor. I slutet av varje sommar anordnas en gay pride -parad i Reykjavik vilken dragit till sig stora åskådarskaror. Homosexuella par har rätt till adoptioner och konstgjord befruktning och har samma rättigheter som heterosexuella i frågor rörande social- och livförsäkring, skatter, pensioner och arv. År 2010 infördes könsneutral äktenskapslagstiftning vilket möjliggör för homosexuella par att ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella. Detta ersatte den tidigare partnerskapslagen. En av de första som omvandlade sitt partnerskap till äktenskap när lagen ändrades var statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Hon har rönt internationell uppmärksamhet för att vara världens första öppet homosexuella regeringschef, något som inte har väckt nämnvärd kontrovers inrikes. 18. Flyktingars rättigheter De flesta ansökningar om asyl avvisas med hänvisning till Dublinkonventionen, eftersom Island sällan är första asylland. Landet tar tidvis emot ett begränsat antal kvotflyktingar från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR).

11 År 2008 tog man emot 29 palestinska flyktingar. Därefter dröjde det till december 2010 innan man tog emot flyktingar igen, denna gång sex colombianer. Brist på ekonomiska medel anges som skäl för det tvååriga uppehållet. Isländska Röda Korset fungerar som mottagande organisation och de kommuner som välkomnat placering av flyktingar har ett omvittnat välordnat mottagande Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ansträngningar görs för att förbättra de funktionshindrades situation, men de är alltjämt underrepresenterade på arbetsmarknaden. Hjälpmedel faller vanligen på den enskilde att bekosta. Genom ett föräldrainitiativ har ett centrum för funktionshindrade barn uppförts i Reykjavik. ÖBÍ, de handikappades riksorganisation, arbetar för att förbättra funktionshindrades situation i samhället. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i landet. De används bland annat som remissorgan av Alltingets utskott och andra myndigheter. Landets största organisation för mänskliga rättigheter, Icelandic Human Rights Center, arbetar för att främja förståelsen för mänskliga rättigheter, att bevaka lagstiftning inom detta område samt att förmedla information till internationella organisationer. Islands universitet har en institution för mänskliga rättigheter med kurser på engelska. Röda Korset är verksamt på Island och har en aktiv roll i mottagandet och integrerandet av flyktingar. Amnesty International har ett kontor i Reykjavik, men deras verksamhet är huvudsakligen koncentrerad till att samla in pengar för projekt utomlands. Stora aktörer på området mänskliga rättigheter, såsom Amnesty International och Human Rights Watch, har antingen bristfällig eller ingen information alls om Island på sina hemsidor.

12 Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Island har mottagit besök från FN och Europarådet på området mänskliga rättigheter, i första hand i samband med konferenser eller seminarier. Böcker har utgivits med konventioner om mänskliga rättigheter i isländsk översättning. Island har deltagit i den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel. I juni 2010 besökte Navanethem Pillay, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Island.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt

Läs mer

Regeringsformen 1 kap.

Regeringsformen 1 kap. Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [ ] [ ] [ ] Det allmänna skall verka för att

Läs mer

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer