1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Mauretanien 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Efter en internationellt fördömd statskupp i augusti 2005 har en övergång till civilt styre genomförts såsom militärjuntan tidigare utlovat. Under hösten 2006 hölls val till parlamentet och kommunerna. I enlighet med den nya grundlag som begränsar utövningen av presidentmakten till högst två mandatperioder hölls presidentval hållits i mars Den nye presidenten Abdallahi har fortsatt demokratiseringsprocessen, en process som fått starkt stöd både i Mauretanien och av det internationella samfundet. Den nya regeringen har på kort tid gripit sig an två svåra frågor, nämligen slaveriet, som redan tidigare var formellt avskaffat men nu även är kriminaliserat, samt frågan om konkreta åtgärder för att svarta befolkningsgrupper, vilka fördrevs från landet 1989, skall kunna återvända. Flera svarta mauretanier har fått framträdande poster inom stat och regering. Demokratiska framsteg fortsätter på flera områden. Pressen anses vara i det närmaste fri medan etermedierna alltjämt är statliga även om televisionen blivit öppnare. Den offentliga politiska debatten har ökat. Reformer har genomförts inom rättssektorn. Flera organisationer för mänskliga rättigheter som tidigare varit förbjudna har officiellt erkänts av regeringen och tar aktivt del i dialogen mellan regeringen och civila samhället. Det kommer dock att krävas tid innan reformerna ger resultat i det mycket traditionella, etniskt segregerade och hierarkiskt stratifierade mauretanska samhället. Brister i respekten för mänskliga rättigheter består, bland annat diskriminering av kvinnor, barn och vissa etniska grupper. Efter kvotering till parlament ökade kvinnornas representation avsevärt och i regeringen finns nu kvinnor Vissa etniska och språkliga minoriteter är diskriminerade i arbetslivet och inom

2 2 utbildningssystemet. Uppgifter om slavliknande förhållanden rapporteras alltjämt. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Mauretanien har ratificerat följande konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), men inte tillhörande tilläggsprotokoll om individuell klagorätt respektive dödsstraffets avskaffande. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW). Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har inte undertecknats. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr har varken ratificerats eller undertecknats. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC). Tilläggsprotokollen om barn i väpnad konflikt har varken ratificerats eller undertecknats. Däremot har tilläggsprotokollet om handel med barn, om barnprostitution samt barnpornografi tillträtts i april Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, och det tillhörande protokollet från Den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. - Konventionen om skydd av migrantarbetare och deras familjemedlemmars rättigheter har tillträtts i januari Mauretanien har lämnat allmänt formulerade reservationer till CEDAW och CRC med hänvisning till sharialagar. Rapporteringen till konventions - kommittéerna har varit oregelbunden. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr av fångar och frihetsberövade uppges ha förekommit tidigare. Huruvida detta förändrats under övergångsregeringens tid är okänt. Erkännanden av

3 fängslade islamister som hävdat att dessa framtvingats efter tortyr underkändes av en domstol vid rättegångar i juni och nästan alla åtalade frigavs. Säkerheten i vissa fängelser har förbättrats, men situationen påverkas av omoderna anstalter samt undermåliga humanitära förhållanden. Sanitetsförhållandena uppges vara bristfälliga vilket medför att sjukdomar som tuberkulos är vanligt förekommande. Mediciner är en bristvara och i den mån de förekommer tillhandahålls de av enskilda organisationer. Trots att slaveriet har varit förbjudet enligt lag sedan 1981 förekommer fortfarande uppgifter om slavliknande förhållanden samt diskriminering av tidigare slavar. Hjälporganisationen SOS Esclaves har erkänts av regeringen och verkar aktivt. Den nya regeringen har brutit de tabun som omgärdat slaveriet, vilket nu straffbelagts. Regeringen har förberett sociala och ekonomiska åtgärder för att inlemma frigivna slavar eller deras ättlingar i samhället. 4. Dödsstraff Dödsstraff kan enligt lag utdömas för brott som hotar statens säkerhet, våldtäkt av minderårig samt för homosexualitet. Den senaste avrättningen ägde rum Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden av såväl polis som av säkerhetsstyrkor under den tidigare regimen har rapporterats, men förefaller ha minskat efter övergången till civilt styre. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Grundlagen liknar Frankrikes men är starkt påverkad av islamsk rätt. Mauretansk nationell lagstiftning hänvisar i allmänna ordalag till sharia (islams religiösa lag) som rättskälla och den är grunden för den traditionella lagstiftningen och lagtolkningen i både civilrätt och straffrätt. I övrigt präglas rättsväsendet framförallt av det franska systemet. Kännedomen om det senare är svag och rättsliga beslut anses följa traditionen eller religiösa ledares avgöranden. Reformer har genomförts inom rättsväsendet, vilka torde ha haft ringa genomslagskraft till följd av bristande kontroll av juridiska institutioner och svag institutionell kapacitet. Nationella organisationer för mänskliga rättigheter har tidigare kritiserat rättsväsendet för att i praktiken inta handla oberoende utan vara underställt den verkställande makten. Den nya regeringen har 3

4 förklarat att rättsväsendets svaga kapacitet skall stärkas liksom dess oberoende men detta kommer att kräva tid. Det finns skillnader i domstolarnas behandling av män och kvinnor. Många våldtäktsoffer betraktas som prostituerade, men kvinnor hejdas sällan av polisen vid förseelser. Ärenden rörande brott begångna av barn mellan 7 och 18 år behandlas sedan år 2000 av en specialdomstol. Dessutom finns en ungdomsbrigad inom polisen. I stället för fängelsestraff utdöms vistelse på ungdomsanstalt, men det finns endast en anstalt som i praktiken är ett ungdomsfängelse. Pojkar separeras från män, se ovan, men flickor och kvinnor finns i samma fängelse. Barn mellan 16 och 18 kan berövas friheten men skiljs alltså från vuxna. 7. Straffrihet Efter statskuppen i augusti 2005 utlyste den nya militärregeringen en allmän amnesti för politiska brott. Ett tjugotal åtalade som fängslats för terrorism genom samröre med en islamistisk salafitisk grupp undantogs dock från amnestin. Under rättegångarna anklagade några av de åtalade polisen för att ha framtvingat bekännelser under tortyr. Alla utom en åtalad frikändes av domstolen. Ingen av de för tortyr utpekade poliserna har såvitt bekant ännu åtalats. Uppgifter gör gällande att anmälningar rörande slaveri regelmässigt ignoreras av domstolarna. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Den mauretanska grundlagen garanterar yttrandefrihet. Tryckfriheten uppges under det senaste året ha förbättrats avsevärt, från att ha varit starkt begränsad i form av förhandscensur och granskning av inrikesministeriet. Krav på förhandsgodkännande för publicering har avskaffats genom en ny presslag. Bristen på en pressfrihetstradition och journalist- utbildning har lett till vissa överdrifter och anklagelser om förtal. TV och radio är fortfarande kontrollerad av staten men tillåter en betydligt friare politisk debatt nu än tidigare. Som resultat av liberaliseringen har en s k medborgarnas radiostation inrättats i samarbete med nationella radion. Valprocesserna var lugna och rätten till mötes- och föreningsfrihet uppges ha respekterats. Grundlagen slår fast att Mauretanien är en islamisk republik och att alla dess medborgare är muslimer. De få kristna som finns i landet kan emellertid utöva sin religion. Att bedriva mission för andra religioner betraktas emellertid som ett försök att undergräva samhällsstrukturen och är förbjudet. Politiska partier med religiös inriktning är enligt lag förbjudna. Detta har lett till att ett par politiska partier som kallat sig islamiska förbjudits. Under senare delen av året 4

5 5 blev dock ett parti som betecknats som moderat islamiskt tillåtet, Tawassoul, under ledning av Jamil Mansour. Alla moskéer utgör enligt ett beslut från 2003 offentliga miljöer och kontrolleras därmed av regeringen. Regeringen har lagstadgad rätt att begränsa distribution, framställning och import av religiös litteratur som inte är muslimsk. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Civilt styre har genomförts av övergångsregimen, som i likhet med den nya civila regeringen gjort flera framsteg i demokratiseringsprocessen. Denna har fått ett tydligt stöd av det internationella samfundet. Det militära råd som styrt landet efter militärkuppen har i en lugn atmosfär genomfört en folkomröstning om ny grundlag sommaren 2006, som begränsar presidentens mandattid till fem år, det vill säga han kan endast återväljas en gång. Parlaments- och kommunalval under hösten 2006 och presidentval i mars 2007 genomfördes med ett stort antal internationella valövervakare från EU och Afrikanska unionen (AU), som betecknat valen som rättvisa och transparenta och de kanske friaste i regionen. President Abdellahi vann presidentvalen knappt över oppositionsledaren Ould Daddah, som fått en officiellt erkänd ställning som oppositionsledare. En ny regering har tillsatts dominerad av yngre tjänstemän. Kuppledaren, tillika presidenten i övergångsregeringen Ely Ould Mohamed Vall har trätt tillbaka. Ingen av militärrådets medlemmar fick ställa upp i valet, men delar av den gamla militärledningen finns dock kvar bakom den nye presidenten. Arméns politiska roll är i praktiken förmodligen relativt betydande efter att i decennier ha styrt landet. Partier i opposition till det gamla militärregimen fick ungefär lika många platser i parlamentet som de så kallade oberoende ledamöterna, av vilka många anses ha nära band till den förra regimen. Då politiska partier med religiösa förtecken är förbjudna kandiderade politiker som betecknat sig som islamister såsom oberoende ledamöter till parlamentet. Det är oklart vilket stöd islamiska grupper har bland befolkningen i slumområden i städerna, eller på landbygden. Andelen kvinnor inom de politiska institutionerna har traditionellt varit mycket låg i Mauretanien. Inför kommunala val och parlamentsval 2006 infördes kvotering av kvinnliga ledamöter. Resultatet av parlamentsvalen visar att 18 procent av invalda ledamöter är kvinnor och i de kommunala råden 30 procent. Dessutom har kvinnliga ministrar liksom ambassadörer utnämnts.

6 6 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetslösheten är mycket utbredd i det fattiga landet, officiellt över 30 procent men i praktiken betydligt högre. Den informella sektorn dominerar och ger inte ens existensminimum för de samhällsskikt som rangeras lägst i det mycket traditionella samhället och där många levt under slavliknande förhållanden. Ungefär hälften lever på mindre än en US-dollar per dag. Mauretanien har ratificerat Internationella arbetsorganisationen ILO:s åtta centrala konventioner. Tillämpningen av konventionerna ifrågasätts dock bland annat utifrån uppgifter om att slaveri eller slavliknande förhållanden alltjämt förekommer. Rätten till facklig anslutning samt strejkrätten är fastställda i lag, och fackliga organisationer tillåts verka men har en undanskymd roll. Att endast arabiska är officiellt språk har kritiserats av inhemska organisationer verksamma för de mänskliga rättigheterna, eftersom de anser att det utgör en lagstadgad diskriminering i arbetslivet av dem som inte behärskar detta språk. Franska är officiellt arbetsspråk inom förvaltningen vid sidan av arabiskan. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Landets sjukvårdssystem uppvisar stora brister. Antalet sjukhusplatser och vårdinrättningar är otillräckligt, framförallt på landsbygden. Bristerna på kvalificerad personal och tillfredsställande utrustning är stora. Det finns endast en läkare per invånare och cirka 40 procent av befolkningen har mer än fem kilometer till närmsta hälsostation (över 65 procent på landsbygden). Regeringen arbetar aktivt med dessa frågor. Tillgången till olika former av vård har ökat under den senaste 10-årsperioden, men uppges vara ojämnt fördelad över regionerna i landet. Mödradödligheten har visserligen sjunkit men är fortfarande en av de högsta i Västafrika, 747/ Samma gäller för spädbarnsdödlighet som de senaste åren sjunkigt från tolv procent till knappt åtta procent. Hög dödlighet bland spädbarn och barn under fem år beror framförallt på bristen på rent vatten (diarré) och akuta luftvägsinfektioner, malaria, ett icke heltäckande vaccinationsprogram, samt hög kronisk undernäring bland barn, som uppgår till cirka 30 procent. 12. Rätten till utbildning Sedan 2003 är grundskolan obligatorisk för barn upp till 16 år. Under senare år uppges över 90 procent av barnen ha börjat skolan men andelen elever som slutar sin grundskoleutbildning i förtid är mycket stor. Uppskattningsvis 56 procent fullföljer inte de första sex åren. Satsningar på flickors utbildning har gett vissa resultat utgjorde flickor 46 procent av eleverna i skolan efter

7 sjätte året. Kvalitén på den offentliga skolan anses dock låg och stadsbor som har finansiella möjligheter sätter sina barn i privata skolor. Franska har återinförts i statliga skolor vid sidan av arabiskan. Privata skolor får undervisa även i språken wolof, soniké och pular. Många barn hamnar helt utanför utbildningssystemet. I princip alla barn går i koranskolor mellan fem och sju år och lär sig vissa grunder i arabiska. Analfabetismen uppskattas till ungefär 36 procent för män och 65 för kvinnor. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Enligt officiell statistik (2004) lever 47 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. I stad respektive landsbygd uppges motsvarande andel vara 29 och 59 procent. Mauretanien ligger på 153:e plats av 177 länder i FN:s utvecklingsindex. Regeringen har uttalat en avsikt att bekämpa den utbredda fattigdomen. Vissa framsteg kan noteras men mycket återstår för att Mauretanien skall ha en chans att nå upp till FN:s millenniemål. Tre fjärdedelar av landets invånare bor i städerna, främst i Nouakchott, där mer än halva befolkningen bor. På grund av en omfattande flykt från landsbygden av främst yngre män ökar den urbana befolkningen kraftigt. Drygt 40 procent av befolkningen är under 15 år. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor i Mauretanien har i jämförelse med många andra muslimska länder en ganska betydande frihet, trots familjelagen från 2005 och trots en bestående diskriminering. Det finns krafter och organisationer som strävar efter att stärka kvinnans rättigheter. För att öka andelen kvinnor på politiskt beslutsfattande nivå infördes i den nya grundlagen krav på kvotering vid kommunala val och parlamentsval Detta resulterade som nämnts i att 18 procent av de invalda parlamentsledamöterna är kvinnor, och 30 procent är kvinnor i de kommunala råden. Vissa rättigheter för kvinnan beträffande egendom och vårdnad av barn finns reglerat i lag, vilket tillämpas i större utsträckning i stadsområden än på landsbygden. Månggifte är tillåtet enligt lagen för män. En man kan välja att gifta sig med ytterligare kvinnor utan medgivande från sin hustru. Skilsmässa är möjlig och är mycket vanligt och ofta på kvinnans initiativ, och innebär inte någon allmänsocial stigmatisering för kvinnorna. För att gifta sig krävs endast två vittnen och äktenskap registreras ofta inte. Män och kvinnor behåller sin separata egendom i äktenskapet och vid skilsmässa kan de behålla sin enskilda 7

8 egendom om inget noterats. Traditionen uppges föreskriva att mannen lämnas bostaden till kvinnan. Såvida modern har vårdnaden måste mannen i princip betala underhåll för pojkar upp till elva år och flickor till nio. Nationalförsamlingen röstade år 2004 mot ett förslag om att ge kvinnor lika rättigheter som män vid skilsmässa. Våldtäkt och andra övergrepp rapporteras sällan till myndigheterna. Månggifte, tvångsmatning och handel med kvinnor och barn förekommer men blir allt mer sällsynt. Kvinnlig könsstympning, som omfattar cirka 70 procent av kvinnorna och tidiga giftermål är mycket vanliga. Efter omfattande kampanjer i samarbete med enskilda organisationer har könsstympning minskat. Tvångsmatning av unga kvinnor innan giftermål förekommer fortfarande bland grupper av arabiskt ursprung men uppges minska (cirka tio procent i gruppen år). Mauretanien utgör ett genomfartsland för smuggling av kvinnor och barn från Afrika söder om Sahara till bland annat Europa. Det uppges även förekomma handel med unga kvinnor från avlägsna byar som säljs för slavliknande hushållsarbete i städerna. Ofta löper dessa kvinnor risk att utsättas för övergrepp. Analfabetismen är högre bland kvinnor än bland män, cirka 65 procent för kvinnor och 36 bland män. Lönen för en kvinna ligger ofta lägre än för en man med motsvarande arbetsuppgifter, trots att principen om lika lön för lika arbete slås fast i lag. 15. Barnets rättigheter Kunskapen om medborgerliga och barnens rättigheter enligt nationell lagstiftning är svag, då traditionell shariatolkning och de religiösa ledarnas uppfattning dominerar. Respekten för barnets rättigheter har många brister och i flera hänseenden saknas skydd i lagen mot diskriminering av barn. Men den största svagheten är att lagen inte tillämpas därför att det saknas finansiella medel och myndigheters och domstolars kapacitet är låg. Särskilt utsatta är barn med funktionshinder och gatubarn. Både familjer och kommuner saknar medel för att tillgodose dessa barns behov av skolgång och vård. Lagstiftningen är otydlig beträffande åldersgräns för yrkesarbete. 13 år uppges utgöra gräns för arbete inom jordbruksektorn (med vissa undantag) samt 14 år för övrigt yrkesarbete. Myndigheterna saknar möjlighet att bevaka att lagstiftningen efterlevs. Barn under 18 år som yrkesarbetar uppges få mellan 70 till 90 procent av etablerad minimilön. Barnarbete bedöms vara utbrett. Mauretanien deltar i regionalt samarbete för att bekämpa handel med barn. Tillsammans med Mali försöker regeringen stärka gränskontrollen mellan 8

9 9 länderna i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten, inklusive människohandel. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Mauretaniens befolkning utgörs till större delen av morer vilka kan indelas i två grupper med gemensamt språk och kultur men av olika ursprung. Ljushyade morer som är av arabiskt eller berber-ursprung dominerar och talar den arabiska dialekten hassania. Det gör även de svarta morerna (haratin) som är tidigare slavar eller slavättlingar till de förstnämnda men av afrikanskt ursprung. I södra delen finns svarta afrikanska folkgrupper som pular, soninké och wolof, vilka lever nära gränsen till Senegal och Mali, och utgör cirka en tredjedel av befolkningen och som talar sina nationella språk. De ljushyade morerna dominerar politiskt och ekonomiskt. Arabiska är officiellt språk och i förvaltningen används även franska som officiell arbetsspråk. Social diskriminering av etniska grupper är vanlig. Etniska grupper som pular, soninké och wolof är underrepresenterade i politiken, inom polis och militär samt inom näringslivet. Nationella organisationer för mänskliga rättigheter har anklagat regeringen för systematisk diskriminering av den svarta befolkningen. FN:s kommitté om avskaffande av rasdiskriminering har uppmanat Mauretanien att tillåta skolor att ha undervisning på alla nationella språk. Den nya regeringen har dock tydligt prioriterat en nationell försoningsprocess för att bekämpa diskrimineringen av de svarta morerna och svarta mauretanier av afrikanskt ursprung. Några av dessa har med den nya civila regimen fått en del framträdande poster i regeringen och i staten, bland annat är ordförande i Nationalförsamlingen haratin. Regeringen har snabbt påbörjat förberedelser för att drygt av de svarta befolkningsgrupper som fördrevs från landet kring till Senegal och Mali ska kunna återvända. Återvändandet förbereds på grundval av ett avtal mellan FN:s flyktingkommissariat UNHCR samt Mauretaniens, Senegals och Malis regeringar och inom ramen för en nationell dialog med organisationer för mänskliga rättigheter. Återvändandet påbörjas sannolikt i början av FLAM, en grupp som organiserar de fördrivna, har välkomnat återvändandet. Under krisen 1989 dödades hundratals svarta officerare. Frågan om eventuell gottgörelse för deras familjer har diskuterats men hittills inte följts av konkreta åtgärder. Inga steg har tagits för att utkräva ansvar av de som genomdrev fördrivningen och dödsskjutningarna. Slaveriet straffbelades 2007 men för att de slavliknande förhållandena ska avskaffas krävs omfattande ekonomiska och sociala åtgärder, särskilt rörande

10 jordägarfrågan, eftersom en tidigare slavägare har rätt till den jord som brukas av före detta slavar. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är förbjuden enligt lag och belagt med dödsstraff. 18. Flyktingars rättigheter Lagstiftningen har inga föreskrifter om asyl eller flyktingstatus i enlighet med 1951 års flyktingkonvention som landet ratificerat. I praktiken följer dock regeringen UNHCR:s (FN:s flyktingkommissariat) rekommendationer och beviljar såväl asyl som flyktingstatus. Beträffande återvändande av svarta mauretanier som fördrevs i samband med konflikten , se avsnitt Funktionshindrades rättigheter I Mauretanien finns ingen särskild lagstiftning med syfte att förbättra situationen för personer med funktionshinder. Visst stöd i form av rehabilitering är tillgängligt, men det föreligger brist på kvalificerad personal med mera. Enskilda organisationer har börjat engagera sig i dessa frågor. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Framsteg har skett beträffande oberoende organisationers rätt och möjlighet att verka i Mauretanien. Situationen för flera organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter har avsevärt förbättras sedan de officiellt erkänts av regeringen efter att i flera år arbetat under svåra förhållanden. Det gäller bland annat Forum national des organisations des Droits de l Homme som är aktivt i frågan om de fördrivnas rättigheter och som deltagit i regeringens dialog liksom SOS Esclaves. En annan organisation för kvinnors rättigheter är Association des Femmes Chefs de famille. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter I samband med statskuppen i augusti 2005 suspenderades Mauretanien från AU:s beslutande organ men återupptogs i AU (African Union) efter presidentvalet våren EU har under övergångsperioden fört en dialog med regeringen om bland annat mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning. En dialog enligt Cotonouavtalets artikel 96 påbörjades (om handel och bistånd mellan EU och 77 länder i Afrika, Karibien och Stilla havet) men övergick 10

11 snabbt till det normala förfarandet enligt artikel 8 i avtalet, som reglerar den politiska dialogen. 11

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer