1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte Utrikesdepartementet ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Schweiz 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är generellt sett hög. Schweiz har en djupt rotad demokratisk tradition, hög levnadsstandard och en omfattande öppenhet. Konstitutionen innehåller en omfattande fri- och rättighetskatalog baserad på den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Främjandet av mänskliga rättigheter är även ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken och landet återvaldes i maj 2010 för en treårig mandatperiod i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Vad gäller medborgerliga och politiska rättigheter är situationen generellt sett mycket god och det finns ett utpräglat drag av direktdemokrati, dels i form av regelbundna folkomröstningar och dels i form av en starkt förankrad subsidiaritetsprincip.

2 2(17) Den huvudsakliga kritiken från internationella granskningsorgan gäller utlänningars situation; dels finns det rapporter som berör polisbrutalitet vid häktning och kvarhållande av asylsökande och immigranter och dels finns det en risk för att utlänningar riskerar att utsättas för tortyr efter tvångsavvisning. Kritik har även vid upprepade tillfällen framförts mot övervåld vid avvisning av asylsökanden. Oro har också uttryckts för överbeläggningen på landets största fängelse utanför Genève. Kritik har framförts mot domstolars underlåtenhet att gå till botten i fall där polis missbrukat sina befogenheter. Vad gäller religionsfrihet fick folkomröstningen om ett förbud att bygga minareter stor internationell uppmärksamhet och bl.a. den europeiska kommissionen mot rasism och tolerans (ECRI) yttrade stark oro över att det går att folkomrösta om begränsningar av de mänskliga rättigheterna. Kvinnors möjligheter att delta på den politiska scenen och i yrkeslivet är relativt god och begränsas huvudsakligen av en med svenska mått mätt dåligt utbyggd barnomsorg. Jämställdheten har dock förbättrats under senare år och lagstiftningsmässigt bedöms allt vara på plats. Arbetslösheten är överlag mycket låg i Schweiz. Löneläget är det högsta i Europa men Schweiz får kritik för de facto lönediskriminering av kvinnor. En liten andel av befolkningen lever i relativ fattigdom. Sjukvården är väl utbyggd och fungerar mycket bra. Även barnens rättigheter respekteras väl; den huvudsakliga kritiken gäller brist på daghem i offentlig regi samt att det inte finns någon barnombudsman på federal nivå. Under hösten 2010 fick Schweiz ånyo stor internationell uppmärksamhet p.g.a. en folkomröstning som resulterade i att regeringen under 2011 måste utarbeta ett lagförslag om automatisk utvisning av kriminella utlänningar. Folkomröstningen var kontroversiell även inom Schweiz och kritiserades för att bryta mot landets åtaganden mot internationell rätt och mänskliga rättigheter. Schweiz har också kritiserats, bl.a. av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (nedan kallat ESK-kommittén) samt FN:s kommitté mot tortyr för att ännu inte ha satt upp någon nationell MR-institution med brett mandat i enlighet med Parisprinciperna. Som ett slags första steg har Schweiz initierat ett pilotprojekt som skapar ett specialiserat center för mänskliga rättigheter inom

3 3(17) universiteten under fem år, vilket dock FN:s kommitté mot tortyr anses vara otillräckligt. 2. Ratifikationsläget för de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Schweiz har ratificerat de centrala konventionerna på området mänskliga rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, (ICCPR), samt det fakultativa protokollet om avskaffandet av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, (CEDAW), Schweiz undertecknade tilläggsprotokollet om enskild klagorätt i februari 2007 efter en längre tids utredning. - Konventionen mot tortyr, (CAT) inkl. det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. - Flyktingkonventionen, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, (ICC) - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) För vissa artiklar i konventionerna har Schweiz gjort reservationer, men dessa är inte omfattande. Schweiz kunde dra tillbaka ett antal reservationer efter en omfattande översyn av lagstiftningen på en rad områden som påbörjades efter den senaste revisionen av författningen. Det kan noteras att landet inte har undertecknat det första tilläggsprotokollet (om enskild klagorätt) till FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Det finns för närvarande inte heller några planer på att skriva under detta, vilket bl.a. bekräftats i MR-kommitténs rapport från november I samma rapport understryks det att Schweiz ska vidta åtgärder för att

4 4(17) också domstolar i landets kantoner bidrar till att konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter respekteras. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Rätten till liv och personlig frihet är uttryckligen fastställd i författningen som också förbjuder tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Författningen förbjuder vidare uttryckligen utlämning eller utvisning av personer till stater där de hotas av tortyr, men internationella MR-organ har framfört kritik mot att detta ändå riskerar att genomföras, samt att dödsfall förekommit i samband med tvångsavvisningar (se mer under punkt 16 och 18 nedan). FN:s MR-kommitté har konstaterat att Schweiz vidtar åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren i landets fängelser och för att minska överbeläggning inom fångvården. Kommittén var dock oroad över de fortsatta inadekvata levnadsvillkoren i anstalten Champ-Dollon där beläggningen enligt medieuppgifter i oktober 2010 låg på drygt 600 interner; mer än dubbelt så många som de 276 platser som fängelset utrustats med. De mindre enpersonscellerna om 12 m2 ska numera husera tre interner medan de större cellerna om 25 m2 som inledningsvis var byggda för tre personer nu inrymmer sex interner. FN:s kommitté mot tortyr framförde under sommaren 2010 att Schweiz bör genomföra en utredning om den i säkerhetscell inlåsta internen Skander Vogts död vid fängelset Plaine de l Orbe. I samband med att Schweiz ratificerade tilläggskonventionen mot tortyr i september 2009 tillsatte parlamentet en kommission som ska verka för förebyggande av tortyr. FN:s kommitté mot tortyr har i en rapport från sommaren 2010 uttryckt tillfredsställelse över att Schweiz fortsätter att se över lagstiftning och procedurer för att efterleva konventionens anda. Kommittén skulle dock vilja se att Schweiz i sin straffrättslagstiftning inkluderar en definition av tortyr, enligt konventionens artikel 1. Schweiz tillåter indirekt aktiv samt passiv dödshjälp under vissa villkor som dock inte är reglerade i lag. Ett par frivilligorganisationer, såsom Dignitas och Exit har erbjudit sådan dödshjälp och för att få ett klarare rättsläge tillsatte regeringen en utredning vars remissrunda avslutades i september 2010.

5 5(17) Regeringen förbereder ett lagförslag som sannolikt presenteras FN:s MR-kommitté har också efterlyst att det ska bli tydligare att en person som sökt dödshjälp har givit fritt och informerat samtycke. 4. Dödsstraff Dödsstraff är uttryckligen förbjudet i landets författning. Schweiz har tillträtt det andra tilläggsprotokollet till FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt ratificerat tilläggsprotokoll nr 13 till europeiska konventionen om mänskliga rättigheter avseende dödsstraffets avskaffande i alla sammanhang. Den fjärde världskongressen gällande dödsstraffet hölls i Genève i februari Rätten till frihet och personlig säkerhet Frihetsberövande får endast ske i enlighet med schweizisk lag och någon förekomst av godtyckliga frihetsberövanden är inte känd. Den som har frihetsberövats i Schweiz ska omedelbart underrättas på ett för honom eller henne begripligt språk om grunderna för frihetsberövandet och har rätt att ofördröjligen ställas inför en domare. Rätten för landets medborgare att lämna landet och återvända är fastlagd i författningen. Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr (CPT) har kritiserat Schweiz för brister i rättssäkerheten för dem som är tvångsomhändertagna för psykiatrisk vård. Ett lagstiftningsarbete för att öka rättssäkerheten på detta område har inletts. Det har riktats viss kritik från juristorganisationer och media mot att polisens befogenheter för bland annat brottsprevention är alltför långtgående. Detta gäller särskilt en lagrevidering från 2006 mot våldshandlingar i samband med sportevenemang som har kritiserats för att kränka grundläggande mänskliga fri - och rättigheter på ett godtyckligt sätt. Allvarlig kritik från bland annat Amnesty International har också riktats mot att polisutbildningarna är bristfälliga samt att det finns stora kvalitetsskillnader kantoner emellan. Amnesty International har också framfört kritik mot att den schweiziska polisen vid manifestationer i Basel och Bern i januari 2009 häktat minderåriga utan att respektera deras rättigheter.

6 6(17) FN:s MR-kommitté uttryckte i november 2009 oro för polisbrutalitet vid häktning och kvarhållande, framförallt vad gäller asylsökande och immigranter. Oro uttrycktes likaså över att de flesta kantoner saknar en oberoende instans som undersöker klagomål mot polisen. FN:s kommitté mot tortyr har i en rapport från sommaren 2010 i stora drag upprepat denna oro och då också specificerat att människor från Afrika var särskilt utsatta. Kommittén slog samtidigt fast att kantonerna Genève och Vaud var särskilt problematiska. Kommittén rekommenderade Schweiz att tillsätta en oberoende utredning som tittade på samtliga anklagelser som framförts samt att straffa dem som begått brott och ersätta dem som utsatts för brott. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprinciper De lokala, kantonala och federala domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Landets författning garanterar rätten till en rättvis rättegång inför oberoende och opartiska domstolar. Militärdomstolar dömer i brott mot den humanitära rätten (krigets lagar) och i mål som avser obehörigt röjande av militära hemligheter. FN:s kommitté mot tortyr kritiserade under sommaren 2010 Schweiz för att landets övre tidsgräns på 24 månader (12 månader för minderåriga mellan års ålder) för förvaring av utlänningar utan uppehållstillstånd var för lång. 7. Straffrihet Så kallad straffrihet, det vill säga underlåtenhet från statens sida att beivra och bestraffa brott och särskilt brott begångna av representanter för staten, förekommer inte. Amnesty International har dock tidigare allvarligt kritiserat bland annat oviljan hos landets domstolar att avkunna fällande domar i fall där poliser missbrukat sina befogenheter. FN:s kommitté mot tortyr har understrukit att Schweiz inte fullt ut har genomfört dess rekommendation om att i varje kanton inrätta en oberoende utredningsmekanism mot polisvåld (se även punkt 5). Någon central JO-institution till vilken klagomål kan riktas finns inte. I vissa kantoner finns dock en typ av ombudsmannainstitution. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.fl.

7 7(17) Författningen garanterar åsikts- och informationsfrihet liksom pressfrihet och frihet för radio och TV. Dessa rättigheter respekteras även i praktiken. Landet har ett stort antal oberoende tidningar. Censur är uttryckligen förbjuden och det finns inga uppgifter om att media skulle bedriva självcensur. Föreningsfriheten, församlingsfriheten och religionsfriheten garanteras också av författningen och respekteras i praktiken. Hösten 2009 hölls på folkligt initiativ en folkomröstning om ett förbud mot att bygga minareter, i vilken en majoritet röstade ja. I kampanjen hade ja-sidan tryckt upp posters där minareter såg ut att fyras av likt missiler, mot en schweizisk flagga som fond. Folkomröstningen innebar en ändring av konstitutionen och att inga nya bygglov för minareter får ges, man kunde dock uppföra minareter i de fall där bygglov redan förelåg. Den europeiska kommissionen mot rasism och tolerans (ECRI) har yttrat stark oro över att det går att folkomrösta om begränsningar av de mänskliga rättigheterna. Human Rights Watch har framfört att folkomröstningsresultatet, som gäller möjligheten till religionsutövning, diskriminerar mot islam. Detta är kritik som bl.a. MR-kommittén också tagit fasta på. Rätten att gå samman i fackföreningar och arbetsgivarorganisationer garanteras av författningen, liksom rätten till strejk och lockout (se även punkt 10). 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Schweiz är en federal statsbildning och i högsta grad ett pluralistiskt samhälle. Ett tiotal partier är representerade i det federala parlamentet. I de senaste allmänna valen hösten 2007 låg valdeltagandet på knappt 50 procent, vilket med schweiziska mått mätt får betecknas som högt. Efter valet är 59 av parlamentets 200 direktvalda ledamöter kvinnor (Nationalrat), det vill säga 29,5 procent. I den kantonala kammaren (Ständerat) är 11 av 46 ledamöter kvinnor, vilket motsvarar 23 procent. De roterande talmansposterna i de båda kamrarna innehölls under 2010 av kvinnor och andelen kvinnliga parlamentsledamöter steg några procentenheter i samband med detta val. I Schweiz utses regeringen av parlamentet och består av sju poster i en så kallad konkordansregering, där samtliga stora partier har minst en post var.

8 8(17) Fyra av de sju ministrarna i regeringen är kvinnor och kvinnor innehar också den viktiga posten som förbundspresident under såväl 2010 som I World Economic Forums Global Gender Gap-rapport för 2010 rankas Schweiz på plats 13 på området politiska möjligheter för kvinnor. Ett särdrag i det schweiziska politiska systemet är direktdemokratin, vilken innebär att ett stort antal frågor på federal, kantonal och lokal nivå avgörs genom folkomröstningar. Schweizarna kallas till valurnorna flera gånger per år. Valdeltagandet i folkomröstningarna är ofta lågt, runt 30 procent, och ibland väcks frågan om dessa omröstningars legitimitet. Den federala högsta domstolen slog i ett uppmärksammat avgörande 2003 fast att direktdemokratin inte får utövas så att den kränker enskildas rättigheter. Så får till exempel ingen anonym folkomröstning om enskilda individers medborgarskap hållas (jmf även under punkt 16 nedan). Decentraliseringsgraden är mycket hög. En stor del av den offentliga makten utövas på kantonal nivå. Det finns 26 kantoner. Många frågor avgörs på lokal nivå i landets drygt kommuner. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetslösheten är sedan flera år tillbaka mycket låg och ligger 2010 på ca 3,5 procent. Den låga siffran kan till viss del förklaras av att en stor andel kvinnor arbetar deltid (56,9 procent under 2009) och att en del mödrar väljer att vara hemma tills deras barn börjar skolan och följaktligen står utanför arbetsmarknaden under flera år. Enligt ILO-kriterier - som också tar med arbetslösa som inte är inskrivna i en kantonal arbetsförmedling - låg arbetslösheten på 4,3 procent för andra kvartalet För kvinnor som grupp låg nivån på 4,9 procent medan den för män låg på 3,7 procent. För utlänningar låg arbetslösheten mycket högre än för schweiziska medborgare; 7,6 procent gentemot 3,2 procent (utländska kvinnor utmärker sig med en arbetslöshetsnivå på 10,1 procent). ESK-kommittén har uttryckt oro över den höga nivån på arbetslöshet i vissa specifika grupper. Löneläget är ett av de absolut högsta i Europa och lönespridningen är relativt stor, men tenderar inte att öka. Knappt hälften av arbetstagarna är medlemmar i fackföreningar. Någon tendens till ökad organisationsgrad finns

9 9(17) inte. Schweiz, som har varit med i ILO sedan 1919, har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. FN:s ESK-kommitté (övervakar konventionen om ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter) uttryckte i november 2010 dock oro över att strejkrätten i Schweiz är begränsad till när det så anses skäligt (reasonableness), vilket har lett till att fackföreningsföreträdare dömts för strejkbrott i domstol. Kommittén har därför begärt att Schweiz ska vidta en grundlig studie över hur strejkrätten fungerar i praktiken och presentera sina slutsatser vid nästa rapporteringstillfälle. ESK-kommittén har även uttryckt oro över att fackföreningsföreträdare som sagts upp p.g.a. fackliga aktiviteter inte kan återanställas och har rekommenderat Schweiz att överväga en ändring av lagen. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Schweiz har ett väl utbyggt men dyrt hälsovårdssystem som till stor del finansieras av obligatoriska sjukförsäkringar. Över 10 procent av BNP går till hälsovården. Antalet läkare i förhållande till befolkningen är högt och möjligheten att få tillgång till läkarvård samma dag är en självklarhet även för icke-akut vård. Medellivslängden för såväl män som kvinnor hör till de högsta i världen. Spädbarnsdödligheten ligger på mycket låg nivå. Alla delar av befolkningen har tillgång till grundläggande hälsovård. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorns andel av BNP hör till de högsta i Europa. Den obligatoriska (skattefinansierade) skolgången är nio år med skolstart vid sex eller sju års ålder. De flesta väljer att fortsätta sina studier efter grundutbildningen; 70 procent går någon av landets över 300 olika lärlingsutbildningar medan 20 procent går vidare till gymnasiet som ger behörighet till universitet och högskolor. Undervisning om de mänskliga rättigheterna bedrivs i skolorna. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Schweiz är genomgående mycket hög. Inkomstskillnaderna är dock relativt stora. Enligt Caritas lever 9,3 procent av

10 10(17) barnen i Schweiz 2009 i relativ fattigdom och medieuppgifter gör gällande att pensionärer lever i fattigdom. Enligt officiella uppgifter tog 2,9 procent av befolkningen emot socialhjälp Kategorin Working Poor, det vill säga personer som trots arbete har en inkomst under en skälig levnadsnivå, definieras som de som har en månadsinkomst understigande CHF (motsvarande ca SEK). I denna kategori kan man se att vissa sociala grupper har en högre representation, bland annat ensamstående föräldrar och personer med invandrarbakgrund. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter På federal nivå fick kvinnor rösträtt först På kantonal nivå har kvinnlig rösträtt införts vid olika tidpunkter. Efter en dom av den federala domstolen införde kantonen Appenzell Innerrhoden kvinnlig rösträtt först 1990, varefter kvinnor således fick rösta även i kantonens angelägenheter trädde en jämställdhetslag i kraft och författningen betonar särskilt vikten av jämställdhet mellan kvinnor och män. I september 2008 ratificerade Schweiz protokollet till FN:s konvention mot all slags diskriminering mot kvinnor. Landet har ratificerat protokollet om trafficking, vilket enligt FN:s kommitté mot tortyr förekommer i landet (se mer under punkt 15). Man kan hävda att Schweiz har kommit en god bit på väg mot formell jämställdhet. I en rapport från november 2010 understryker dock FN:s ESKkommitté att Schweiz ska tolka stadgan om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som juridiskt bindande. Kommittén rekommenderade därför Schweiz att anta heltäckande lagstiftning som säkerställer rättigheterna både på federal och kantonal nivå, liksom att man säkerställer att det finns möjligheter till effektiva rättsliga åtgärder. Schweiz rekommenderades även att säkerställa att landets icke-diskrimineringslagar verkligen efterlevs. I realiteten är det på många områden i det traditionellt konservativa Schweiz långt kvar till en verklig jämställdhet, även om situationen förbättrats under senare år. I World Economic Forums Global Gender Gap-rapport för 2010

11 11(17) rankas Schweiz på plats 10 (att jämföras med plats 13 året innan; 14 under 2008 och 40 under 2007). I samma rapports kategori för ekonomisk delaktighet och möjlighet hamnade Schweiz på plats 30 och i kategorin utbildning hamnade landet på plats 71. Till skillnad från de flesta OECDländer har kvinnor i Schweiz i mindre utsträckning än män skaffat sig högskoleutbildning. 58 procent av kvinnorna är yrkesverksamma, varav en stor andel är deltidsarbetande. Kvinnor är överrepresenterade i låglönesektorn där de utgör mer än två tredjedelar (68,8 procent) av arbetskraften. ESKkommittén underströk i ovan nämnda rapport att lönegapet mellan män och kvinnor nyligen återigen börjat öka. Kvinnornas löner är i genomsnitt 20 procent lägre än männens och upp till 30 procent lägre på ledningsnivå där antalet kvinnor endast utgör tre till fyra procent. Trots att ett principbeslut fattades redan 1945 var det först 2005 som Schweiz inrättade en federal mödraförsäkring vilken garanterar modern 14 veckors ledighet med åttio procents löneersättning. Det finns även en faderskapsförsäkring på fem dagar med hundra procent ersättning av lönen. Fadern har sedan rätt till ytterligare 12 veckors ledighet, dock utan ersättning. Begreppet "föräldraförsäkring" förekommer knappast i den aktuella samhällsdebatten. Ett stort hinder för en verklig jämställdhet är den i de flesta kantoner och kommuner svagt utbyggda offentliga barnomsorgen. Det finns inte någon lagreglerad garanti till dagisplats. Många kantoner väljer ändå att ge ett visst finansiellt stöd till såväl statlig som privat barnomsorg. Platserna är allmänt sett mycket dyra (till exempel ca 1000 kronor per dag i huvudstaden Bern) och antalet tillgängliga platser varierar starkt mellan de olika kantonerna. Sedan 1988 finns en jämställdhetsbyrå i det federala inrikesdepartementet vilken bl.a. har annat utarbetat en federal handlingsplan för jämställdhet. Våld i hemmet faller enligt en lagändring som trädde i kraft 2005 under allmänt åtal men Schweiz har bl.a. av MR-kommittén kritiserats för att inte ha heltäckande lagstiftning om våld mot kvinnor, inklusive möjligheten till skydd (se mer under punkt 16). 15. Barnets rättigheter Enligt Schweiz konstitutions artikel 11 ska barn och ungdomar beredas särskilt skydd och artikel 67 ålägger kantonerna och konfederationen att bistå

12 12(17) med nödvändiga medel. Familjerättslagstiftningen betonar vikten av att barnets åsikt inhämtas till exempel i vårdnadsfrågor. Barnkonventionen är liksom andra internationella fördrag en del av den schweiziska inhemska rättsordningen och konventionen har framgångsrikt kunnat åberopas direkt i en del fall inför lokala domstolar. Det finns inga uppgifter om att gatubarn och barnarbete förekommer i landet. Schweiz har stärkt sin traffickinglagstiftning och personer kan åtalas för sexköp av barn utomlands. En polisiär samordningsenhet för traffickingärenden har inrättats på federal nivå. Schweiz har även en samordningsenhet för cyberbrott som bl.a. är ansvarig för att hitta olagligt innehåll och göra djupare analyser av brottslighet på nätet. Schweiz har annonserat att man kommer att ratificera Europarådets konvention om cyberbrott. Innehav av barnpornografi är förbjudet och lagstiftningen likställer nedladdning med framställning av barnpornografi. Enligt ECPAT Schweiz förekommer det att pedofiler spelar in övergrepp på barn vilket senare kan spridas. ECPAT Schweiz framhåller i detta sammanhang också att man i landet av egen fri vilja kan prostituera sig från 16-års ålder; åldersgränsen ska dock komma att höjas till 18 år. Organisationen framhåller även att trafficking förekommer i Schweiz och att det blivit mer vanligt sedan landet gick med i Schengen. Enligt ECPAT Schweiz kommer många av offren från Ungern, varav en del är romer. Aga av barn är inte tillåten i skolorna, men däremot inom familjen då det går under benämningen bestraffning för utbildning, vilket kritiserats av FN:s barnkommitté (CRC). Ett förslag om förbud mot aga har lagts fram för parlamentet. Barnomsorgens utbyggnad är begränsad; endast omkring fem procent av barnen kan beredas plats på daghem i offentlig regi vilket är en stor brist när det gäller Schweiz åtaganden enligt barnkonventionen, vilket också framförts i kritik från ESK-kommittén (se mer ovan, under punkt 14). Straffbarhetsåldern höjdes 2007 från sju till tio år. De påföljder som existerar för den som är under 15 år är "tillrättavisning" eller högst tio dagars arbete för "sociala ändamål". För den som är mellan 15 och 18 år gäller en lindrigare straffskala än enligt den ordinarie brottsbalken. Den som är äldre än 15 år kan dömas till fängelse.

13 13(17) Någon "barnombudsman" på federal nivå som övervakar efterlevnaden av till exempel barnkonventionen finns inte. Vissa kantoner har däremot inrättat motsvarande institutioner. Konfederationen ger bistånd till frivilligorganisationer som arbetar med barnfrågor. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga eller religiösa minoriteter samt urfolk Schweiz har tillträtt den europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Någon urbefolkning som har status som särskild etnisk minoritet finns inte i landet. Kantonerna har olika religiösa särdrag samt åtnjuter ett synnerligen stort mått av självstyre. De flesta kantoner är enspråkiga, några har två officiella språk och en kanton har tre officiella språk. Den schweiziska statsbildningens speciella uppbyggnad gör att rättigheter för personer som tillhör minoriteter i hög grad respekteras. De skyddas också av det allmänna diskrimineringsförbudet i författningen. Det finns en särskild federal kommission mot rasism som har till uppgift att ge råd till federala myndigheter och bilda opinion. Kommissionen har tillsatts som ett led i Schweiz åtaganden enligt FN:s rasdiskrimineringskonvention men har av MR-kommittén kritiserats för att inte ha mandat att initiera rättsliga förfaranden vid klagomål om diskriminering. I slutet av november 2010 ägde en folkomröstning rum om utvisning av kriminella utlänningar. Landets största parti, SVP, låg bakom ett så kallat folkinitiativ som syftade till att ändra landets grundlag för att få till stånd en automatisk utvisning av utlänningar som begått allvarliga våldsbrott såsom mord och våldtäkt eller har begått offentligrättsliga brott såsom missbruk av Schweiz socialförsäkringssystem. Ja-sidan stod bakom en kampanj som återigen använde sig av ett svart och ett vitt får mot en fond av den schweiziska flaggan. I media kritiserades ja-sidan för att delvis ha använt missvisande information om utlänningars brottsbenägenhet. Övriga partier i parlamentet tog fram ett motförslag som var mer nyanserat och bl.a. framhävde vikten av integration, respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter samt lade fast att utvisningar skulle baseras på proportionalitetsprincipen. Ja-sidan samlade 54 procent av rösterna och regeringen kommer under 2011 att utarbeta ett lagförslag för att implementera folkomröstningsresultatet. FN:s kommitté mot tortyr har kritiserat initiativet för att bryta mot konventionens artikel 3 (se även punkt 18).

14 14(17) Andelen utlänningar av totalbefolkningen är mycket hög, cirka 22 procent, vilket dels beror på att Schweiz är ett för många attraktivt invandringsland, dels att det tar mycket lång tid för en utlänning att förvärva schweiziskt medborgarskap. När det gäller naturalisation varierar praxis mellan kantonerna. Beslut om upptagande till schweizisk medborgare fattas av respektive kommunstyrelse på orten och ibland genom lokal folkomröstning. I några uppmärksammade fall i mindre kommuner har vissa invandrargrupper varit klart diskriminerade när det gäller möjligheten att förvärva medborgarskap, vilket bl.a. uppmärksammats av internationella granskningsorgan. Trots att de formella kraven varit uppfyllda så har medborgarskap ändå förvägrats dem. Rätten att överklaga sådana ärenden är begränsad. Man räknar med att det finns omkring personer som räknar sig till folkgruppen "resande" ( romer, sinti och jenisch). Av dessa lever fortfarande omkring 15 procent på ett nomadiserande sätt. Denna folkgrupp är ibland utsatt för diskriminering och har på senare tid blivit föremål för vissa stödåtgärder. ESK-kommittén har uttryckt oro över att Schweiz inte har en enhetlig politik för folkgruppen. I sin rapport från november 2009 uttryckte MR-kommittén oro för en skarp ökning av antalet antisemitiska incidenter i Schweiz och framhöll dels stenkastning och muntliga hot vid ett möte i Genève i mars 2009 och dels mordbranden som förstörde den största synagogan i samma stad ESK-kommittén uttryckte i november 2010 oro för att den federala lagen om utlänningar i praktiken innebär att kvinnor av utländsk härkomst, som har varit gifta kortare tid än tre år, inte anmäler våld i hemmet p.g.a. risken för att förlora sitt uppehållstillstånd. Rådet uppmanade även Schweiz att anta lagstiftning mot påtvingade äktenskap, vilket man befarar fortfarande förekommer i Schweiz. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Schweiz har sedan 2005 en lag som erkänner partnerskap för samkönade par, vilka dock är utestängda från rätten att adoptera och skaffa barn på medicinsk väg. I andra delar är deras rättigheter dock jämställda med par som är gifta; bl.a. gäller detta beskattning och sociala bidrag.

15 15(17) Allmänhetens känslor inför HBT (Homo- och bisexuella samt transpersoner) är svåra att mäta, men situationen verkar vid en överblick jämförbar med den svenska. Fördomar finns, men HBT-personer kan vara offentliga med sin läggning. Enligt FELS (se nedan) har samhället öppnat sig för homosexualitet under de senaste tio åren, t.ex. anordnades EuroPride i Zürich Det finns flera olika organisationer som arbetar med HBT-frågor och som på olika sätt försöker öka förståelsen, sprida information och stödja personer som vill komma ut. Det finns organisationer som samlar unga, gamla, män, kvinnor, var för sig eller tillsammans. Några exempel är: - Queeramnesty En del av människorättsorganisationen Amnesty international. - Pink Cross Samlar landets homosexuella män. - LOS (Lesbenorganisation Schweiz) - För homosexuella kvinnor. - FELS (Freundinnen, Freunde und Eltern von Lesben und Schwulen) - Organisation för vänner och föräldrar till homosexuella. - TransPersona För transpersoner 18. Flyktingars rättigheter Schweiz har traditionellt tagit emot ett stort antal flyktingar; 2009 behandlades i första instans asylansökningar, varav beviljades. Det finns en väl fungerande asylprocedur (i vilken man under den ordinära proceduren har rätt till gratis juridiskt bistånd), och ett utbyggt mottagningssystem för asylsökande. FN:s kommitté mot tortyr har kritiserat Schweiz för att inte erbjuda gratis juridiskt bistånd även i den s.k. extraordinära proceduren. ESK-kommittén kritiserade i november 2010 också Schweiz för rapporter om att en del asylsökande tvingas bo i underjordiska bunkers under den tid deras ärende behandlas. Kommittén uttryckte också oro över att det finns en risk för att familjer separeras i behandlingen och att barn då kan få dela sovsal med vuxna asylsökanden. Sedan 2007 gäller en reviderad asyllag som ger kantonerna möjlighet att avvisa personer som vistas i Schweiz utan laglig grund. Asylsökande kan till exempel avkrävas att visa identitetshandling inom 48 timmar. Lagen har kritiserats av bland andra FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, som befarat att lagens skärpta krav på identitetshandlingar kan leda till att även personer med

16 16(17) genuint skyddsbehov i vissa fall inte får asyl i Schweiz. FN:s kommitté mot tortyr har under sommaren 2010 framfört att Schweiz bör ändra sin lagstiftning för att förhindra att asyllagen och utlänningslagen strider mot tortyrkonventionens artikel 3 som stipulerar att man inte får utvisas om det finns välgrundade skäl att tro att personen riskerar tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. Sedan 2008 gäller att tillträde till den schweiziska arbetsmarknaden för personer som kommer utanför EU och EFTA är begränsat till att endast gälla så kallad kvalificerad arbetskraft. Det uttalade syftet är att begränsa arbetslösheten och belastningen på socialförsäkringssystemet. Försök till missbruk av bestämmelserna, till exempel skenäktenskap, kommer att bekämpas mer intensivt (se även punkt 16 ovan). Från internationella granskningsorgan och organisationer har kritik vid upprepade tillfällen riktats mot övervåld i samband med avvisning av asylsökande och det har också efterlysts att oberoende observatörer deltar vid tvångsavvisningar. Det schweiziska parlamentet antog i mars 2009 en lag som tillåter användning av elpistol och polishund vid tvångsavvisning av asylsökanden och vilken enligt Amnesty International riskerar att bryta mot Europarådets normer om proportionalitet vid avvisningar. FN:s kommitté mot tortyr tog i sin rapport under sommaren 2010 upp fallet med den nigerianske medborgaren Joseph Ndukaku Chiakwa som den 10 mars samma år avled under en tvångsavvisning. I detta specifika fall framförde kommittén att Schweiz utredning bl.a. måste leda fram till att de ansvariga ställs till svars och att offrets familj ges kompensation. 19. Funktionshindrades rättigheter Schweiz författning innehåller ett förbud mot diskriminering bland annat på grund av funktionshinder. Detta har också fastställts i lag och en federal myndighet, Handikappsombudsmannen, inrättades 2004 med uppgift att verka för funktionshindrades rättigheter. Myndighetens budget för projekt som syftar till att integrera funktionshindrade ligger på ca 2 miljoner CHF per år (ca 14 miljoner SEK). Den schweiziska regeringen anser det önskvärt att underteckna och ratificera konventionen om handikappades rättigheter och studerar förutsättningarna för detta.

17 17(17) ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter har inga svårigheter att verka i landet. De deltar aktivt i samhällsdebatten och ett drygt hundratal konsulterades i arbetet i FN:s MR-råd med dess rapport om Schweiz, som publicerades i april Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Vare sig svenska eller internationella organisationer genomför insatser i Schweiz inom området mänskliga rättigheter. Schweiz är högkvarter för många internationella organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter liksom FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s flyktingkommissarie, Internationella rödakorskommittén och Internationella federationen av rödakors- och rödahalvmåneförbunden.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Unga lagöverträdare och barnkonventionen

Unga lagöverträdare och barnkonventionen Unga lagöverträdare och barnkonventionen RättsPM 2013:7 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad maj 2016 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Allmänt om barnkonventionen... 8 2.1 Historik...

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2002)

Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2002) P5_TA(2003)0376 Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2002) Europaparlamentets resolution om situationen när det gäller de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer