1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är gott. Det gäller medborgerliga och politiska rättigheter såväl som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Schweiz har en djupt rotad demokratisk tradition, hög levnadsstandard och en omfattande öppenhet och insyn. En ny konstitution trädde i kraft den 1 januari Den innehåller en omfattande fri- och rättighetskatalog baserad på den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. I och med den nya konstitutionen har förutsättningar skapats för ett lagstiftningsarbete som bland annat berör området mänskliga rättigheter. Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. I samband med att FN etablerade Rådet för mänskliga rättigheter 2006 valdes Schweiz in som medlem i rådet för den första treårsperioden. En lag om ökad offentlighet inom den federala och delvis i den kantonala förvaltningen trädde i kraft Transparens i förvaltningsbeslut och tillgång till förvaltningsrättsliga dokument är således lagstadgat. Det finns några svaga punkter som har uppmärksammats vid de granskningar av Schweiz som skett inom FN:s barnkommitté (CRC), FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (CCPR), FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD), FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), FN:s särskilda rapportör om rasism och Europarådets antitortyrkommitté (CPT). Gemensamt för dessa organ är att de framförallt är kritiska mot Schweiz behandling av utlänningar. Även

2 2 Amnesty International riktar viss kritik mot Schweiz i sin senaste rapport över landet. Till de olika kommittéer som granskar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna på olika områden har Schweiz överlämnat omfattande rapporter, varav de flesta finns tillgängliga på Internet. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Schweiz har ratificerat de centrala konventionerna på området mänskliga rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, (ICCPR), samt det fakultativa protokollet om avskaffandet av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, (CEDAW) - Konventionen mot tortyr, (CAT). Det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr har endast undertecknats. - Konventionen om barnets rättigheter, (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi - Flyktingkonventionen, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, (ICC) - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) För vissa artiklar i konventionerna har Schweiz gjort reservationer, men dessa är inte omfattande. Till följd av den omfattande översyn av lagstiftningen på en rad områden som påbörjats med anledning av den nya författningen, har Schweiz kunnat dra tillbaka ett antal reservationer. Det kan noteras att landet inte har undertecknat det första tilläggsprotokollet (om enskild klagorätt) till FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Det finns för närvarande inte heller några planer på att skriva under detta. Schweiz undertecknade tilläggsprotokollet om enskild klagorätt

3 3 till FN:s kvinnokonvention (CEDAW) i februari 2007, detta efter en längre tids utredning. Ett regeringsförslag om accepterande av enskild klagorätt enligt rasdiskrimineringskonventionen (CERD) antogs av parlamentet år MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Rätten till liv och personlig frihet är uttryckligen fastställd i den nya författningen. Författningen förbjuder också tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Den nya författningen förbjuder uttryckligen utlämning eller utvisning av personer till stater där de hotas av tortyr. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har dock för några år sedan riktat allvarlig kritik mot Schweiz för att dödsfall förekommit efter genomförda avvisningar av utlänningar. Europarådets antitortyrkommitté (CPT) har konstaterat att förhållanden på fängelser och andra slutna anstalter med några undantag är goda. I sammanhanget bör noteras att Schweiz, som ett av få länder, tillåter aktiv dödshjälp genom ett par frivilligorganisationer i landet. 4. Dödsstraff Dödsstraff är uttryckligen förbjudet i landets författning. Schweiz har tillträtt det andra tilläggsprotokollet till FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt ratificerat tilläggsprotokoll nr 13 till europeiska konventionen om mänskliga rättigheter avseende dödsstraffets avskaffande i alla sammanhang. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Förekomst av godtyckliga frihetsberövanden är inte kända i Schweiz. Enligt landets författning får ingen frihetsberövas utom i sådana fall som särskilt är tillåtna enligt lag. Det har dock riktats viss kritik från juristorganisationer (DJS) och media mot att polisens befogenheter för bland annat prevention av brott är allt för långtgående. Detta gäller särskilt en lagrevidering från 2006

4 4 som ska rikta sig mot våldshandlingar i samband med sportevenemang men som kritiserats för att kränka grundläggande mänskliga fri - och rättigheter på ett allt för godtyckligt sätt. Allvarlig kritik från bland annat Amnesty har också riktats mot att polisutbildningarna är bristfälliga samt att det finns stora kvalitetsskillnader i utbildningen mellan kantonerna. I uppmärksammade fall under de senaste åren har personer kvävts till döds när de fasthållits av polis. Den som har frihetsberövats i Schweiz ska omedelbart underrättas på ett för honom eller henne begripligt språk om grunderna för frihetsberövandet. En frihetsberövad har rätt att ofördröjligen ställas inför en domare. CPT har kritiserat Schweiz för att det finns brister i rättssäkerheten för dem som är tvångsomhändertagna för psykiatrisk vård. Ett lagstiftningsarbete för att öka rättssäkerheten på detta område har inletts. Restriktioner mot resande förekommer inte. Rätten för landets medborgare att lämna landet och återvända dit är fastlagd i författningen. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprinciper De lokala, kantonala och federala domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Landets författning garanterar rätten till en rättvis rättegång inför oberoende och opartiska domstolar. Militärdomstolar dömer när det gäller brott mot den humanitära rätten (krigets lagar). Sådana domstolar har även rättsutövning i mål som avser obehörigt röjande av militära hemligheter. 7. Straffrihet Så kallad straffrihet, det vill säga underlåtenhet från statens sida att beivra och bestraffa brott och särskilt brott begångna av representanter för staten, förekommer inte. FN:s mänskliga rättighetskommitté (CCPR) uttrycker dock i sin senaste granskning stark oro över rapporter om oproportionerligt våld utövat av poliser, ofta mot utlänningar, och påpekar att det i en del kantoner saknas oberoende organ som kan undersöka och påtala påståenden om övervåld från polisens sida. Amnesty har i en ny utredning allvarligt kritiserat bland annat oviljan hos landets domstolar att avkunna fällande domar i fall där poliser missbrukat sina befogenheter. Någon central JO-institution till vilken klagomål kan riktas finns inte. I vissa kantoner finns dock en typ av ombudsmannainstitution.

5 5 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.fl. Författningen garanterar åsikts- och informationsfrihet liksom pressfrihet och frihet för radio och TV. Dessa rättigheter respekteras även i praktiken. Landet har ett stort antal oberoende tidningar. Censur är uttryckligen förbjuden. Föreningsfriheten, församlingsfriheten och religionsfriheten garanteras också av författningen och respekteras i praktiken. I detta sammanhang kan det så kallade minaret-initiativet omnämnas. Detta innebär att underskrifter för närvarande håller på att samlas ihop i ett par kantoner, med syfte att få en folkomröstning till stånd för att förbjuda byggandet av minareter i anslutning till muslimska bönehus. Rätten att gå samman i fackföreningar och arbetsgivarorganisationer garanteras också av författningen liksom rätten till strejk och lockout. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Schweiz är en federal statsbildning och i högsta grad ett pluralistiskt samhälle. Ett tiotal partier är representerade i det federala parlamentet. Allmänna val ägde rum I parlamentets första kammare är 11 av 46 ledamöter kvinnor, det vill säga 23 procent. I andra kammaren är 59 av 200 ledamöter kvinnor, vilket motsvarar 29,5 procent. Detta innebär en ökning av antalet kvinnor med 3,5 procent jämfört med förra valet. Valdeltagandet var för Schweiz högt då knappt 50 procent av den röstberättigade befolkningen röstade. I Schweiz utses regeringen av parlamentet och består av sju poster i en så kallad konkordansregering, där samtliga stora partier har minst en post var. Tre av de sju ministrarna i regeringen är kvinnor. En kvinna innehar också den viktiga posten som kansler, ett ämbete som framförallt innebär samordning av regeringens arbete. Ett särdrag i det schweiziska politiska systemet är direktdemokratin, vilken innebär att ett stort antal frågor på federal, kantonal och lokal nivå avgörs genom folkomröstningar. Schweizarna kallas till valurnorna flera gånger per år. Valdeltagandet i folkomröstningarna är ofta lågt, runt 30 procent, och ibland väcks frågan om dessa omröstningars legitimitet. Den federala högsta domstolen har i ett uppmärksammat avgörande år 2003 konstaterat att direktdemokratin inte får utövas så att den kränker enskildas rättigheter. Så får

6 6 till exempel ingen anonym folkomröstning om enskilda individers medborgarskap hållas (jmf även under punkt 16 nedan). Decentraliseringsgraden är mycket hög. En stor del av den offentliga makten utövas på kantonal nivå. Det finns 26 kantoner. Många frågor avgörs på lokal nivå. För närvarande finns drygt kommuner. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetslösheten är sedan flera år tillbaka mycket låg. Idag ligger den på 2,4 procent, och är något högre för kvinnor än för män. Antalet kvinnor som arbetar deltid ligger på 59,7 procent. Lönenivån är mycket hög, den högsta i Europa. Lönespridningen är relativt stor, men tenderar inte att öka. På Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) lista över ekonomisk säkerhet för arbetstagare placeras Schweiz enligt den senaste listningen på 16:e plats. Knappt hälften av arbetstagarna är medlemmar i fackföreningar. Någon tendens till ökad organisationsgrad finns inte. Schweiz, som har varit med i ILO sedan år 1919, har ratificerat ILO:s åtta centrala konventionen (core labour standards) avseende mänskliga rättigheter. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Schweiz har ett väl utbyggt men dyrt hälsovårdssystem som till stor del finansieras av obligatoriska sjukförsäkringar. Över 10 procent av BNP går till hälsovården. Antalet läkare i förhållande till befolkningen är högt. Möjlighet att få tillgång till läkarvård samma dag är en självklarhet även för icke-akut vård. Medellivslängden för såväl män som kvinnor hör till den högsta i världen. Spädbarnsdödligheten ligger på mycket låg nivå. Alla delar av befolkningen har tillgång till grundläggande hälsovård. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorns andel av BNP hör till de högsta i Europa. Den obligatoriska (skattefinansierade) skolgången är nio år med skolstart vid sex eller sju års ålder. De flesta väljer att fortsätta sina studier efter grundutbildningen, 70 procent med en yrkeslära och 20 procent går vidare till

7 7 gymnasiet som ger behörighet till universitet och högskolor. Undervisning om de mänskliga rättigheterna bedrivs i skolorna. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Schweiz är genomgående mycket hög. Inkomstskillnaderna är dock relativt stora. Av befolkningen kan 8,5 procent betecknas som fattig, det vill säga inkomsten är för låg för en skälig levnadsnivå. Antalet har gått ner något under de senaste åren (9,5 procent år 2000) på grund av högkonjunktur. Antalet Working Poor, det vill säga personer som trots arbete har en inkomst under en skälig levnadsnivå, ligger på 4,5 procent. Här kan man se att vissa sociala grupper har en högre representation, bland annat ensamstående föräldrar (10,3 procent) och personer med invandrarbakgrund (8,5 procent). Av befolkningen lever 3,3 procent på socialbidrag. Barn i åldersgruppen 10 till 17 år och personer över 42 år och framförallt ensamförsörjare är högt representerade. Orsakerna anses vara avsaknad av yrkesutbildning, svårare arbetsmöjligheter och ändrade familjestrukturer. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter På federal nivå fick kvinnor rösträtt först Kantonerna har på sin nivå infört kvinnlig rösträtt vid olika tidpunkter. Efter en dom av den federala domstolen införde kantonen Appenzell Innerrhoden kvinnlig rösträtt 1990, då kvinnor fick rösta även i kantonens angelägenheter. Den nya författningen betonar särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män. År 1996 trädde en jämställdhetslag i kraft. Den formella jämställdheten mellan kvinnor och män anses idag i stort sett vara uppnådd. I realiteten är det emellertid på många områden i det traditionellt konservativa Schweiz långt till en verklig jämställdhet. Till skillnad från vad som till exempel är fallet i de flesta OECDländer har kvinnor i Schweiz i mindre utsträckning än männen skaffat sig högskoleutbildning. Andelen kvinnor i högre funktioner på federal nivå är låg. I kommunala beslutande organ är andelen kvinnor drygt 20 procent. Antalet kvinnliga VD i schweiziska företag är 3 procent, i företagsstyrelserna representerar de 4 procent av posterna.

8 8 Trots att ett principbeslut fattades redan år 1945 är det först 2005 som en federal moderskapsförsäkring har införts. Begreppet "föräldraförsäkring" förekommer knappast i den aktuella samhällsdebatten. Moderskapsförsäkringen garanterar modern 16 veckors ledighet med hundra procent löneersättning, sedan följer 14 veckors ledighet med åttio procent i löneersättning. Det finns även en faderskapsförsäkring på fem dagar med hundra procent ersättning av lönen. Fadern har sedan rätt till ytterligare 12 veckors ledighet, dock utan någon löneersättning. Våld i hemmet faller enligt en lagändring som trädde i kraft 2005 under allmänt åtal. Sedan år 1988 finns en jämställdhetsbyrå i det federala inrikesdepartementet. Byrån har bland annat utarbetat en federal handlingsplan för jämställdhet. Förvärvsfrekvensen är hög både för män och för kvinnor, högre än i Sverige. Av kvinnorna är 58 procent yrkesverksamma. Antalet deltidsarbetande bland kvinnorna är dock högt. Lönerna är i genomsnitt 20 procent lägre än för män, vilket delvis kan ses som ett resultat av lönediskriminering. På senare år har orättvisa löneskillnader mellan kvinnor och män kommit att uppmärksammas och med stöd av jämställdhetslagen har mål om lönediskriminering framgångsrikt drivits i landets domstolar. Ett stort hinder för en verklig jämställdhet är den i de flesta kantoner och kommuner svagt utbyggda offentliga barnomsorgen. Det finns inte någon lagreglerad garanti till dagisplats. Många kantoner väljer ändå att ge ett visst finansiellt stöd till så väl statlig som privat barnomsorg. Platserna är allmänt sett mycket dyra och antalet tillgängliga platser varierar starkt mellan de olika kantonerna. 15. Barnets rättigheter Enligt den nya författningen ska barn och ungdomar beredas särskilt skydd. Familjerättslagstiftningen betonar vikten av att barnets åsikt inhämtas till exempel i vårdnadsfrågor. Tilläggsprotokollet till barnkonventionen om barn i väpnade konflikter har trätt i kraft. Minimiåldern för deltagande i väpnade styrkor är 18 år. Aga av barn är inte tillåten i skolorna, men däremot inom familjen, vilket kritiserats av FN:s barnkommitté (CRC). Ett förslag om förbud mot aga har

9 9 nyligen lagts fram inför parlamentet. Barnomsorgens utbyggnad är begränsad. Endast omkring fem procent av barnen kan beredas plats på daghem i offentlig regi. Just den illa utbyggda barnomsorgen är en stor brist när det gäller Schweiz åtaganden enligt barnkonventionen. Gatubarn och barnarbete förekommer inte i landet. Det finns inget som tyder på att barnprostitution är något utbrett fenomen. Straffbarhetsåldern har höjts från 7 till 10 år De påföljder som existerar för den som är under 15 år är "tillrättavisning" eller högst tio dagars arbete för "sociala ändamål". För den som är mellan 15 och 18 år gäller en lindrigare straffskala än enligt den ordinarie brottsbalken. Den som är äldre än 15 år kan dömas till fängelse. Någon "barnombudsman" på federal nivå som övervakar efterlevnaden av till exempel barnkonventionen finns inte. Vissa kantoner har däremot inrättat motsvarande institutioner. Barnkonventionen är liksom andra internationella fördrag en del av den schweiziska inhemska rättsordningen och konventionen har framgångsrikt kunnat åberopas direkt i en del fall inför lokala domstolar. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga eller religiösa minoriteter samt urfolk Schweiz har tillträtt den europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Någon urbefolkning som har status som särskild etnisk minoritet finns inte i Schweiz. Schweiz är en federal statsbildning med 26 kantoner som kan ha olika språkliga och religiösa särdrag. Kantonerna har ett synnerligen stort mått av självstyre. De flesta kantoner är enspråkiga, några har två officiella språk och en kanton har tre officiella språk. Den schweiziska statsbildningens speciella uppbyggnad gör att rättigheter för personer som tillhör minoriteter i hög grad respekteras. De skyddas också av det allmänna diskrimineringsförbudet i författningen. Man räknar med att det finns omkring personer som räknar sig till folkgruppen "resande" ( jenisch). Av dessa lever fortfarande omkring 15 procent på ett nomadiserande sätt. Denna folkgrupp är ibland utsatt för diskriminering och har på senare tid blivit föremål för vissa stödåtgärder.

10 10 Det finns en särskild federal kommission mot rasism som har till uppgift att ge råd till federala myndigheter i frågor rörande bekämpande av rasism och medverka i opinionsbildning mot rasism. Kommissionen har tillsatts som ett led i Schweiz åtaganden enligt FN:s rasdiskrimineringskonvention. I det schweiziska parlamentsvalet, den 21 oktober 2007, blev det högerpopulistiska schweiziska folkpartiet, SVP, en av de främsta segrarna. Partiet är redan sedan förra valet 2003 landets största parti, och anses ha nått stor framgång framförallt genom att kräva hårdare tag mot (kriminella) utlänningar. I juli 2007 lanserade SVP ett så kallat folkinitiativ för att få till stånd en folkomröstning för ytterligare skärpningar i bestämmelserna för utlänningar. Partiets provokativa kampanjer i valet 2007, med bland annat fyra små gulliga vita får i en beteshage som sparkar ut ett svart får ur hagen, har fått mycket kritik från president Calmy-Rey, samt från den federala kommissionen mot rasism. Även FN:s särskilde rapportör om rasism har kritiserat landet för dess rasistiska tendenser. Andelen utlänningar av totalbefolkningen är mycket hög, cirka 20 procent, vilket dels beror på att Schweiz är ett för många attraktivt invandringsland, dels att det tar mycket lång tid för en utlänning att förvärva schweiziskt medborgarskap. När det gäller naturalisation varierar praxis mellan kantonerna. Beslut om upptagande till schweizisk medborgare fattas av respektive kommunstyrelse på orten och ibland genom lokal folkomröstning. I några uppmärksammade fall - i mindre kommuner - har vissa invandrargrupper varit klart diskriminerade när det gäller möjligheten att förvärva medborgarskap. Trots att de formella kraven varit uppfyllda för att få medborgarskap så har det ändå förvägrats dem. Rätten att överklaga medborgarskapsärenden är inte självklar då det inte anses vara en rättighet att bli schweizisk medborgare. Vid en folkomröstning för en tid sedan, förkastades av parlamentet antagna lagändringar som syftade att förenkla naturalisationsförfaranden för andra och tredje generationens invandrare. Internationella granskningsorgan har kritiserat Schweiz för att det i praktiken förekommer diskriminering av utlänningar. Den nya lagen delar upp utlänningar som medborgare i EU-länder eller icke EU-länder. I realiteten innebär den en skärpning av kraven för att bli schweizisk medborgare för utlänningar som kommer från icke EU-länder.

11 Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Efter det att en reviderad sexualstrafflag trädde i kraft 1992 finns det inte längre någon lag som uttryckligen diskriminerar homosexuella. Det finns även en lag som erkänner partnerskap för samkönade par. Dock är denna grupp utestängd från rätten att adoptera och skaffa barn på medicinsk väg. Partnerskapslagen trädde i kraft 2005, efter att 58% röstat för (enl. Pink Cross). Detta kan sägas tala för en relativt hög toleransnivå, åtminstone juridiskt. De rent subjektiva känslorna inför HBT (Homo- och bisexuella samt transpersoner) hos allmänheten är svåra att mäta, men situationen verkar vid en överblick jämförbar med den svenska. Fördomar finns, men HBTpersoner kan vara offentliga med sin läggning. Enligt FELS (se nedan) har samhället öppnat sig för homosexualitet under de senaste tio åren. Det är idag lättare att vara öppen med sin sexuella läggning. Ytterligare ett exempel på en relativt hög toleransnivå är att EuroPride kommer att hållas i Zürich Det finns flera olika organisationer som arbetar med HBT-frågor och som på olika sätt försöker öka förståelsen, sprida information och stödja personer som vill komma ut. Det finns organisationer som samlar unga, gamla, män, kvinnor, var för sig eller tillsammans. Några exempel är: Queeramnesty En del av människorättsorganisationen Amnesty international. Pink Cross Samlar landets homosexuella män. LOS (Lesbenorganisation Schweiz) - För homosexuella kvinnor. FELS (Freundinnen, Freunde und Eltern von Lesben und Schwulen) - Organisation för vänner och föräldrar till homosexuella. TransPersona För transpersoner 18. Flyktingars rättigheter Schweiz har traditionellt tagit emot ett stort antal flyktingar. Antalet asylsökande i förhållande till befolkningen är relativt högt även om trenden de senaste åren varit neråtgående. Under första halvåret 2007 tog Schweiz emot 5372 asylansökningar. Det finns en väl fungerande asylprocedur och ett utbyggt mottagningssystem för asylsökande. Sedan den 1 januari 2007 gäller en ny reviderad asyllag vilken tillkom efter en folkomröstning i september Genom den reviderade asyllagen får kantonerna möjlighet att avvisa personer som vistas i Schweiz utan laglig grund. Asylsökande kan till exempel avkrävas att visa identitetshandling inom

12 12 48 timmar. Lagen har kritiserats av bland andra FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, som befarat att lagens skärpta krav på identitetshandlingar kan leda till att även personer med genuint skyddsbehov i vissa fall inte får asyl i Schweiz. Även FN:s särskilda rapportör om rasism uttalar sig kritiskt mot tendensen att endast fokusera på den nationella säkerheten genom en restriktiv och repressiv asyllag som resulterat i ett kriminaliserande av de asylsökande. En ny utlänningslag träder i kraft den 1 januari Enligt den nya lagen begränsas tillträdet till den schweiziska arbetsmarknaden för personer som kommer från länder utanför EU och EFTA, till att endast gälla så kallad kvalificerad arbetskraft. Det uttalade syftet är att begränsa arbetslösheten och belastningen på socialförsäkringssystemet. Integrationen av invandrare ska också bli regleras i lag. Försök till missbruk av bestämmelserna, till exempel skenäktenskap, kommer att bekämpas mer intensivt. Från internationella granskningsorgan och organisationer har kritik riktats mot övervåld i samband med utvisning av asylsökande. 19. Funktionshindrades rättigheter Den nya författningen innehåller ett förbud mot diskriminering bland annat på grund av funktionshinder. Det schweiziska samhället är på vissa områden endast i mindre utsträckning anpassat till personer med funktionshinder, det gäller exempelvis i kollektivtrafiken eller för gående/rullstolsburna. Likställdhet för funktionshindrade är fastställd i lag och en ny federal myndighet, Handikappsombudsmannen, har inrättats med uppgift att verka för funktionshindrades rättigheter. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter har inga svårigheter att verka i landet. Det finns ett flertal och de deltar aktivt i samhällsdebatten. Amnesty International med flera organisationer driver sedan flera år en kampanj för inrättandet av en nationell institution för mänskliga rättigheter, liknande de svenska ombudsmännen. Frånvaron av en sådan institution

13 13 noterades också av FN:s särskilde rapportör mot rasism i dennes rapport i januari 2007 till FN:s råd för de mänskliga rättigheterna. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Vare sig svenska eller internationella organisationer genomför insatser i Schweiz inom området mänskliga rättigheter. Schweiz är högkvarter för många internationella organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter liksom FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s flyktingkommissarie, Internationella rödakorskommittén och Internationella federationen av rödakors- och rödahalvmåneförbunden.