1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Island 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för mänskliga rättigheter i Island är gott. Få förändringar har skett sedan föregående år. Mänskliga rättigheter är till stor del grundlagsfästa. I regeringsförklaringen i maj 2007 framhålls mänskliga rättigheter som en hörnsten i landets utrikespolitik. Landets äldsta fängelse är i dåligt skick och har liksom landets övriga fyra fängelser stundtals varit överbelagt. Ett nytt fängelse är planerat, men ännu saknas anslag. Tillgång till psykiatrisk vård för de intagna är bristfällig. Isoleringsceller har använts för att förvara häktade i väntan på rättegång, utan att en domstol fattat ett sådant beslut. Kvinnor har som grupp lägre lön än män i liknande befattningar. Kvinnor är underrepresenterade i maktpositioner i både den privata och den statliga sektorn. En ny jämställdhetslag är utarbetad och ligger på förslag i alltinget. Rapporter om människohandel förekommer regelbundet, men kan sällan verifieras. Uppgifterna rör dels Island som mottagarland, men framförallt som transitland för människohandel. Kriminaliserandet av innehav av förfalskade eller otillräckliga identifikationshandlingar innebär ett problem i strävan att få offer för människohandel att träda fram. Våld mot kvinnor förekommer i viss utsträckning. Det uppskattas att endast en bråkdel kvinnomisshandelsfallen i hemmet polisanmäls. Invandrarkvinnor som utsätts för våld av sin partner undviker ofta att anmäla brottet på grund av rädsla för att bli utvisad. I rättsfall av kvinnomisshandel och sexuella brott mot kvinnor utdöms i regel straff viktade mot den lägre änden av straffskalan.

2 Island har under året tagit emot ett begränsat antal flyktingar från Colombia på uppdrag av United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR). Asylsökande som tar sig till Island på egen hand avvisas i regel med hänvisning till Dublinkonventionen. Gränsvakter har kritiserats för otillbörlig behandling av asylsökande. För uppehållstillstånd baserat på giftermål eller samboförhållande med en person bosatt i landet tillämpas en åldersgräns på 24 år. Detta har kritiserats av bland annat Europakommissionären för mänskliga rättigheter. Arbetstillstånd för invandrare delas ut till arbetsgivaren, inte till arbetstagaren, vilket kan leda till en osund beroendesituation. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Island har ratificerat följande konventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Dock inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr, som endast har undertecknats Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1966 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) 2

3 3 Följande konventioner har inte ratificerats: Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances (öppnades för undertecknande 2007) - ej undertecknat Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (öppnades för undertecknande 2007) - undertecknat, men ännu inte ratificerat De reservationer som har gjorts, till exempel till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot tortyr, och konventionen om barns rättigheter, har utgjorts av förklaringar om isländska förhållanden eller gällt relationen till isländsk lagstiftning. Den mest uppmärksammade reservationen är mot artikel 10, paragraf 2 och 3 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående åtskiljandet av vuxna och minderåriga i fängelse. Island rapporterar regelbundet till FN:s olika konventionskommittéer i enlighet med sina åtaganden. Den sjätte rapporten till CEDAW skulle dock ha varit överlämnad den 18 juli 2006 och har till dagens datum ännu inte lämnats in. Den tredje rapporten till CAT lämnades in i november 2005 och skall tas upp till behandling i maj Övriga rapporter som ska överlämnas år 2008 är den kombinerade nittionde och tjugonde rapporten till CERD (4 januari), den kombinerade tredje och fjärde rapporten till CRC (26 maj), samt den fjärde rapporten till CESCR (30 juni). Under juli 2005 besökte Europarådets dåvarande kommissarie för mänskliga rättigheter, Mr. Alvaro Gil-Robles, Island. Landet har en stående inbjudan till FN:s specialrapportörer. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Alvaro Gil-Robles, riktade kritik mot ett antal rutiner vid landets fängelser efter sitt besök 4-6 juli Den démarche som Finland överlämnade å Portugals vägnar i augusti 2007 innehöll en uppmaning till Island att se över behovet av ytterligare fängelseplatser. Fängelset i centrala Reykjavik är byggt 1874 och i dag undermåligt. Bland annat saknar cellerna toalett och handfat. Det fängelse som främst används för kvinnor har också brister som gör att det behöver läggas ner. Det finns långtgående planer på ett nytt fängelse som ska ersätta dessa två, samtidigt som antalet

4 fångplatser ska utökas från 137 till 180. Dock har ännu ingen tidsplan fastställts för uppförandet av det nya fängelset. Fångars tillgång till psykolog har tidvis varit bristfällig. Enligt fängelseadministrationen har detta, åtminstone delvis, berott på (de civila) sjukhusens motvilja att ta emot fångar på besök. Sjukhusen hänvisar å sin sida till brist på resurser. Det finns misstankar om att Förenta Staternas Central Intelligence Agency (CIA) har använt sig av isländska flygplatser när de har förflyttat fångar som sedan uppges ha blivit utsatta för tortyr i tredje land. Sedan 2001 uppges minst 67 av CIA:s flygplan ha landat på Island. I vilken omfattning dessa plan har haft fångar ombord är svårt att kontrollera. Under hösten 2007 gjorde utrikesminister Ingibjörg Gísladóttir ett uttalande där hon betonade att förflyttandet av fångar till länder där de riskerar tortyr är ett allvarligt brott under internationell lag och att alla CIA-plan som hädanefter landar på Island ska genomsökas. En lokal människorättsorganisation har uppmärksammat ett fall där en ung kvinna blev arresterad för rattfylleri utanför Reykjavik. Då kvinnan vägrade lämna urinprov ska de manliga polismännen enligt uppgift ha dragit ner hennes byxor med våld och tvingat upp en kateter i kvinnans urinrör. Kvinnan anmälde händelsen, men åklagaren valde att inte utreda fallet. 4. Dödsstraff Islands grundlag förbjuder dödsstraff. Island har ratificerat det andra tilläggsprotokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående avskaffandet av dödsstraff i fredstid, det sjätte protokollet till Europakonventionen angående avskaffandet av dödsstraff i fredstid samt det trettonde protokollet till Europakonventionen angående avskaffandet av dödsstraff under alla omständigheter. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det förekommer inga uppgifter om ofrivilliga försvinnanden eller godtyckliga frihetsberövanden på Island. Det har förekommit tillfällen då häktade har blivit placerade i isolering på obestämd tid, i väntan på rättegång efter beslut av polis. Isolering av häktade anses i särskilda fall vara nödvändigt av utredningsskäl, men den bör vara tidsbestämd och endast ske efter beslut av en domare. Justitieministeriet är medvetet om problematiken och håller på att utarbeta en ändring i lagtexten, vilken skulle klargöra att endast en domstol eller domare kan fatta beslut om isolering av häktade. 4

5 Miljöaktivister som protesterade mot dammprojektet Kárahnjúkar under 2005 och 2006 hävdar att de blivit utsatta för godtyckliga gripanden och övervåld från polisens sida. Aktivister som protesterat i Island under sommaren 2007 påstår även att en gripen kvinnlig aktivist blivit nekad rätten att överklaga sitt fall. Ett flertal av aktivisterna hävdar vidare att polisen godtyckligt beslagtagit deras pass. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Island är en rättstat med ett väl fungerande rättssystem. Rättsystemet arbetar effektivt och det förekommer ingen betydande väntan på rättegång eller andra rättsliga procedurer. Domstolsväsendet består endast av två nivåer, Högsta domstolen dömer också i överklagade civil- och brottsmål och inte bara i mål av prejudicerande karaktär. Specialdomstolar förekommer inte. Högsta domstolens processrutiner har i vissa överklagandemål varit föremål för kritik, bland annat har parter inte kallats till muntlig förhandling. Det har även hävdats att Högsta domstolen låter sig påverkas av den exekutiva makten. I flera mål har domstolen dock markerat sitt oberoende och hänvisat till grundlagen och den europeiska rättsutvecklingen. Dåvarande Europarådskommissarien för mänskliga rättigheter, Alvaro Gil- Robles, uttryckte vid sitt besök en viss oro över rutinerna för tillsättande av domare till Högsta domstolen. Dess medlemmar tillsätts av Islands president, på förslag av landets justitieminister. De sittande medlemmarna av Högsta domstolen lämnar sedan sitt utlåtande om huruvida kandidaten är lämplig eller inte utifrån vissa fastställda kriterier. Anses kandidaten inte lämplig kan denna inte tillsättas. Varken högsta domstolen eller presidenten har dock befogenhet att rekommendera en alternativ kandidat. Denna uppgift tillfaller endast justitieministern, varför domstolens oberoende gentemot den verkställande makten har ifrågasatts. I ett bemötande av kritiken skriver justitieminister Björn Bjarnason att utnämningsproceduren är utformad efter andra nordiska länders förfarande (Norges och Danmarks) och att den i praktiken försäkrar domstolens oberoende då domstolens ledamöter konsulteras inför en nyutnämning. Två av högsta domstolens nio medlemmar är kvinnor. Ungdomar över 15 år gamla kan dömas till fängelsestraff. I praktiken döms dock personer under 18 år oftast till andra straff än fängelsestraff såsom skyddstillsyn, villkorlig dom eller behandlingsprogram. Ungdomar som döms till fängelse avtjänar sitt straff tillsammans med vuxna fångar, varför Island har reserverat sig mot artikel 10 (paragraf 2 och 3) i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående åtskiljandet av vuxna och minderåriga i fängelse. Under 2007 började en 16-årig pojke att avtjäna ett två och ett halvt år långt fängelsestraff. 5

6 I Transparency Internationals årliga undersökning av graden av korruption i världens länder bedömdes Island, tillsammans med Finland och Nya Zeeland, vara ett av världens minst korrumperande länder år Kritiker har dock påpekat att studien har vissa brister, då den förlitar sig på bedömningar från aktörer inom landet. Till exempel kan otillbörligt gynnande av släktingar och vänner ses som helt normalt i ett litet samhälle som Island, medan det av andra kan uppfattas som en form av korruption. Alltinget har sedan 1987 en ombudsman till vilken allmänheten kan vända sig med rättsfrågor rörande statliga och lokala myndigheter. Han kan även utreda frågor på eget bevåg. Ombudsmannen har tillgång till samtliga statliga faciliteter och har rätt att kalla alla statligt anställda till utfrågningar. Ombudsmannens beslut är inte juridiskt bindande, men åtlyds som regel. Den nuvarande ombudsmannen har uttryckt missnöje över att utlämnandet av handlingar som han har begärt att få tillgång till har dröjt orimligt länge. Sedan 1995 finns även en barnombudsman. Det förekommer diskussioner om huruvida en patientombudsman skall inrättas. Ett jämställdhetsråd verkar under socialministeriet. Detta tar emot klagomål angående könsdiskriminering och ger råd till socialministern angående förfaranden i jämställdhetsfrågor. I dagsläget är jämställdhetsrådets utlåtanden endast rekommendationer, men enligt ett nytt lagförslag kan rådet komma att få betydligt större makt. Den nya jämställdhetslagen kommer att behandlas i alltinget under våren Straffrihet Det finns inga uppgifter om att straffrihet förekommer i Island. Allas likhet inför lagen betonas starkt i landet, som av tradition är byggt på respekt för lag och fastställda regler. Resurserna för utredandet av ekonomiska brott anses alltför små. Även konkurrensverkets utredningskapacitet är begränsad, varför eventuella brott mot konkurrenslagen riskerar att preskriberas. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, förenings- och församlingsfriheterna är grundlagsfästa och respekterade. Demonstrationer är tillåtna, men kräver anmälan hos polisen. Omkring 85 procent av arbetstagarna är fackligt anslutna. Fackligt anslutna tenderar att prioriteras vid anställning. Fackföreningarna får verka fritt och har stort inflytande. 6

7 Riksradion och TV finansieras med licensmedel, kompletterat med bland annat reklamintäkter. Av staten helt oberoende media finns inom alla områden. Under kom regeringen med ett förslag till en grundlig förändring av Massmedielagen. Det främsta syftet var att begränsa möjligheterna för marknadsdominerande företag eller företagsgrupper att också äga massmedier. Efter omfattande diskussioner och ett unikt ingripande (veto) från statschefen drogs förslaget tillbaka från alltinget. Ett nytt, omarbetat, lagförslag har våren 2007 förelagts alltinget. Enligt det nya förslaget kan inte företag eller enskilda personer äga mer än 25 procent av ett medieföretag som har mer än en tredjedel av marknaden. Det nya förslaget innehåller också regler kring transparens i ägandefrågor. Syftet är att befolkningen ska ha full insyn i vilka personer och företag som äger respektive media, något som är svårt i dag på grund av stort korsägande och bristfällig information från icke börsnoterade företag. I Reporters Without Borders Worldwide Press Freedom Index för 2007 bedömdes Island, tillsammans med Norge, ha det bästa klimatet för journalistisk frihet av 169 rangordnade länder. Island har en evangelisk-luthersk statskyrka som omfattar cirka 86 procent av befolkningen. Religionsfrihet råder. En lokal människorättsorganisation uppmärksammade bruket att registrera medborgarnas religiösa tillhörighet av skatteskäl. Kyrkoskatt fördelas mellan de olika trosförbunden i landet efter medlemsantal. Infödda islänningar betalar per automatik till statskyrkan om de inte angivit annat. Nyanlända medborgare tillfrågas däremot om sin religiösa tillhörighet varvid den registreras för att kyrkoskatten ska fördelas. För invånare som inte bekänner sig till någon trosinriktning går kyrkoskatten till landets universitet. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Politisk pluralism och flerpartisystem råder. Minst fem procent av rösterna krävs för att få representation i alltinget, där för närvarnade fem partier finns representerade. Regeringen består sedan valet i maj 2007 av en koalition mellan Självständighetspartiet och den Socialdemokratiska Alliansen. Koalitionen har en klar majoritet i alltinget med 43 av 63 platser. En president med framför allt ceremoniella uppgifter väljs för en mandatperiod på fyra år. Oppositionen har full frihet att verka. Individers möjligheter att delta och verka i det offentliga livet bedöms vara goda. Inga skillnader finns mellan mäns och kvinnors valdeltagande eller valbarhet, dock finns färre kvinnor än män på valbar plats på röstsedlarna. Av alltingets 63 ledamöter är 20 kvinnor och av landets tolv ministrar är fyra kvinnor. I landets kommuner är sammanlagt 190 av 529 ledamöter kvinnor. 7

8 8 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Öppen diskriminering förekommer inte. Arbetslösheten är mycket låg, omkring en procent under 2007, och inom många områden råder brist på arbetskraft. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden möter främst funktionshindrade. Det förekommer rapporter om att invandrare och invandrardominerade yrken har sämre arbetsförhållanden och lägre löner. Island har en betydande arbetskraftsinvandring. Arbetstillstånd för utländska arbetare ställs ut till arbetsgivare, vilket underlättar kontrollen över arbetsmarknaden, men kan riskera att drabba arbetstagarnas rättigheter negativt. Vid en eventuell uppsägning kan arbetstagare från EU-länder fritt söka nytt arbete under en tremånadsperiod medan arbetstagare från icke-eu-länder riskerar utvisning om arbetsgivaren säger upp kontraktet. Att arbetstillstånd ställs ut till arbetsgivaren minskar också arbetstagarens insyn i att alla dokument är i sin ordning. I enskilda fall har slarv från arbetsgivarens sida resulterat i utvisning av arbetstagaren till följd av ogiltigt arbetstillstånd. Enligt en nyligen genomförd studie har kvinnor i Island 16 procent lägre lön än män på samma positioner. Studien har tagit hänsyn till faktorer som ålder, erfarenhet, utbildning och antal arbetade timmar. Den lönesekretess som är praxis inom stora delar av näringslivet försvårar arbetet med att bekämpa omotiverade löneskillnader. Andelen kvinnor i affärslivet har ökat, men de är fortfarande underrepresenterade i flera maktpositioner. En majoritet av alla offentligt anställda är kvinnor, men även de är underrepresenterade i högre befattningar. Island har utan reservationer ratificerat ILO:s åtta kärnkonventioner. Tillämpningen observeras noga av många olika parter, inte minst de fackliga organisationerna. De avvikelser som kan noteras att Island har en genomsnittlig arbetstid på 47 timmar, att arbetsgivarna tenderar att välja manlig arbetskraft framför kvinnlig vid lika meriter, att kvinnor avskedas först och i större omfattning vid omorganisationer, att invandrad arbetskraft är koncentrerad till vissa sektorer, att barn uppmuntras att ta på sig lönade uppgifter anses i regel falla utanför konventionernas definitioner eller vara gränsfall med ekonomiska eller sociala förklaringar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn är välutvecklad, med allmän rätt till vård i offentlig regi. Sektorn finansieras med 85 procent skattemedel och 15 procent serviceavgifter. Hälsosektorns del av BNP uppgår till 25,2 procent av 2007 års statsbudget. Denna

9 höga siffra kommer av att försäkringskassan, inklusive bland annat pensioner, budgeteras under hälsoministeriet. Detta kommer att förändras under år 2008, då pensionerna istället kommer att förvaltas under socialministeriet. Världshälsoorganisationen beräknade den isländska hälsosektorns andel av BNP till 9,9 procent år Antalet läkare per capita är högt, men trots detta är det ibland svårt att tillsätta vårdcentral- och distriktsläkartjänster. Köerna till vissa behandlingar är långa och antalet serviceplatser på sjukhem otillräckliga. Mental- och psykvården för såväl vuxna som barn anses sakna tillräckliga resurser. Island har en av världens högsta medellivslängder, där kvinnor lever i genomsnitt 83 år medan samma siffra för män är 79 år. Barndödligheten är bland de lägsta i världen, med två till fyra dödsfall per födslar. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorns del av BNP uppgår till 25,2 procent av 2007 års statsbudget. Den tioåriga grundskolan är obligatorisk och kostnadsfri, men vissa skolavgifter och datorkostnader tas ibland ut på högre nivåer. Barn från invandrarfamiljer har svårare att följa undervisningen och börjar i allmänhet oftare än infödda isländska barn att arbeta direkt efter grundskolan. Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD) har uttryckt besvikelse över kunskapsstandarden hos grundskoleelever och rekommenderat en ökad andel kvalificerade lärare. Dessa bör särskilt tillsättas på landsbygden, för att utjämna regionala skillnader i utbildningshänseende. Avhoppen från högstadiet och gymnasiet är fler än i övriga Norden, men en relativt stor andel (särskilt kvinnor) återgår till studier senare i livet. Orientering om mänskliga rättigheter ska enligt läroplanen ingå i undervisningen. En enskilt initierad kampanj för att motverka mobbning har fått stort genomslag och medfört ökad uppmärksamhet kring problematiken också i andra samhällssektorer än skolan. På universiteten studerar i dag fler kvinnor än män, som i större utsträckning väljer kortare och mer målinriktade kurser. Landet har nio universitet och högskolor. På Islands universitet med många humanistiska discipliner och lärarhögskolan är de kvinnliga studerandena i stor majoritet. Stora satsningar görs för närvarande för att stimulera till vuxenutbildning och vidareutbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden på Island är god. Landet placerar sig på första plats i FN:s 9

10 utvecklingsprograms (UNDP) Human Development Index år Island har upplevt en kraftig ekonomisk tillväxt de senaste åren, bland annat till följd av ekonomisk liberalisering och privatisering av statliga bolag. Idag är landet ett av världens rikaste sett till BNP per capita. Den ekonomiska utvecklingen har gjort ett fåtal personer oerhört förmögna, men även för allmänheten har levnadsstandarden förbättrats väsentligt. Vissa problem förekommer dock. Den starka tillväxten har stundtals lett till hög inflation. Detta har gjort att utsatta grupper upplevt en nettominskning av bidrag och pensioner. En relativt stor del av befolkningen är skuldsatt, vilket skapar ekonomisk stress. Det finns också fattigdomsluckor. Vissa ansträngningar görs för att ge en hjälpande hand åt missbrukare av alkohol och droger. Funktionshindrades inkomster, boende och villkor samt hälsovården på det psykologiska området och situationen för det ökande antalet pensionärer (bland annat otillräcklig tillgång till servicebostäder) hör till de aktuella samhällsproblemen. Bostadsstandarden är genomgående hög, men det råder brist på små lägenheter och hyreslägenheter. Funktionshindrade, pensionärer, arbetslösa, äldre män och ensamstående mödrar lever i vissa fall under knappa ekonomiska förhållanden. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnors rättigheter respekteras i allmänhet och kvinnor åtnjuter i hög grad samma friheter som män. Kvinnlig rösträtt infördes år 1915 och CEDAW (konventionen om eliminering av alla former av diskriminering av kvinnor) ratificerades Den isländska jämställdhetslagen saknar en definition av diskriminering, något som har kritiserats av en lokal människorättsorganisation. Enligt World Economic Forums årliga undersökning av jämställdhetsläget i världens länder placerade sig Island på fjärde plats av totalt 128 undersökta länder. Listan toppas av Sverige. Island får mycket gott betyg för jämställdhet i utbildnings- och hälsofrågor, men sämre när det kommer till näringsliv och politik. Prostitution är lagligt på Island. En ny lag som blev antagen i mars 2007 upphävde det tidigare förbudet mot prostitution som huvudsaklig inkomstkälla. Lagen innehåller ett förbud mot att tredje part tar ekonomisk vinning av prostitutionen. Det finns dock starka misstankar om att prostitution bedrivs på landets strippklubbar, där klubbägarna tar del av inkomsten från sexköp. För 10

11 11 att komma tillrätta med den här problematiken antogs i juli 2007 en lag som bland annat förbjuder privata danser. Efter att den nya lagen infördes har arbetstillståndsansökningar för strippklubbsarbetare minskat markant. Antalet kvinnor som söker sig till det isländska kvinnocentret för vålds- och sexbrottsoffer (Stigamót) ökar stadigt. Polisanmälningarna för dessa brott har däremot legat still. En stor majoritet brottsoffer, enligt vissa uppskattningar över 80 procent, väljer att inte polisanmäla övergrepp. De flesta av de oanmälda brotten beräknas utgöras av övergrepp inom det egna hemmet. Våld inom hemmet faller under allmän strafflag. Ett problem i anknytning till anmälan om övergrepp på kvinnor är att Island inte har något vittnesskyddsprogram, och att domstolar väldigt sällan utdömer besöksförbud för dömda brottslingar. Risken finns att utsatta kvinnor inte upplever att de får tillräckligt skydd från myndigheternas sida för att anmäla eventuella övergrepp. Ett annat problem är att utländska brottsoffer är rädda att riskera utvisning om de anmäler ett övergrepp. Lagen säger att om en utländsk person, som har fått uppehållstillstånd i landet på grund av giftermål eller samboskap, lämnar sin partner inom tre år efter det att uppehållstillståndet beviljats kommer den utländska personen att utvisas. Regeln appliceras inte av myndigheter om kvinnan som lämnat sin partner blivit utsatt för brott, men detta undantag är sällan känt bland utsatta kvinnor. Cirka 40 procent av de kvinnor som söker sig till Reykjaviks kriscenter för kvinnoövergrepp har utländskt påbrå. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har kritiserat sexualbrottsoffrens orimligt höga bevisbörda i rättegångar. I de fall där övergrepp har lett till rättegång och fällande dom tenderar straffen att bli låga. Straffskalan för våldtäktsmål sträcker sig upp till 16 år i fängelse. I praktiken utdöms sällan längre straff än ett till tre års fängelse. Det florerar upprepade rapporter om att det förekommer offer för människohandel på landets strippklubbar och även på andra ställen. Utländska kvinnor uppges ha blivit fråntagna sina identitetshandlingar vid ankomsten till Island för att tvingas arbeta tillbaka sin skuld genom prostitution innan handlingarna återlämnas. Dessa rapporter grundar sig dock oftast på hörsägen och är svåra att verifiera. Människorättsorganisationer på Island menar att bristen på vittnesmål om människohandel beror på samma problematik med lagstiftning som gör att offer för sexual- och våldsbrott sällan anmäls (se ovan). Ytterligare ett hinder är att utlänningar som saknar korrekt dokumentation för uppehållsoch arbetstillstånd, vilket offer för människohandel som regel gör, riskerar att utvisas. Inga fall av könsstympning eller så kallade hedersmord är kända. Konstgjord befruktning erbjuds gifta kvinnor, kvinnor i samboförhållande och lesbiska par, men inte ensamstående kvinnor. Vid granskningen av Islands

12 tredje rapport om implementeringen av CESCR (Committee on Economic, Social and Cultural Rights) kritiserades detta förfarande som diskriminerande. 15. Barnets rättigheter Island har fullt ut anammat barnkonventionen. Pappaledighet infördes år 2000 och en ny barnlag trädde i kraft Lagen innebar bland annat att föräldrarna får delad vårdnad vid skilsmässa om inte annat bestäms. Landet har alltjämt bland de högsta födelsetalen i Europa. Barn uppmuntras att åta sig olika uppgifter som de kan klara av, även deltidsarbete, och många skolungdomar arbetar efter skoltid och under loven. Utegångsförbud gäller efter klockan för barn upp till 12 år och efter klockan för barn och ungdomar mellan år utan vuxet sällskap. Under sommaren är det tillåtet att vara ute två timmar till. Antalet rättsfall rörande sexuellt utnyttjande av barn har ökat, band annat beroende på att problemet som sådant fått ökad uppmärksamhet. Barn från 15 år kan dömas till fängelse. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har uppmanat isländska myndigheter att se över rutinerna för hur man sätter häktade personer under 18 år i isolering. Vid en incident på Keflaviks flygplats i augusti 2007 arresterades en 16-årig flicka för innehav av ett halvt kilo kokain. De efterföljande förhören utfördes utan att de obligatoriska barnrättsrepresentanterna tillkallades. Flickan placerades sedan i isolering på fängelset Litla-Hraun, som är avsett för män. Det förekommer inga rapporter om barnprostitution, gatubarn, barnarbete eller handel med barn. Island saknar militära styrkor, följaktligen finns inga barnsoldater eller barn i väpnad konflikt. En barnombudsman verkar under statsministeriet sedan Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Det finns ingen rapporterad diskriminering mot minoriteter. Vid sidan av ett trettiotal registrerade religiösa samfund finns små frikyrkogrupper som ibland inte har mer än något tiotal medlemmar. Ursprungsbefolkning har aldrig funnits. Invandrare arbetar ofta i lågstatusyrken. De ansatser till integration som görs har inte varit helt effektiva och oberoende mänskliga rättighetsorgan verkar för ett nytt åtgärdsprogram. 12

13 En ny utlänningslag antogs I den stipuleras bland annat krav på dokumenterad undervisning i isländska för att få permanent uppehållstillstånd. Lagen ger justitieministern rätt att stadga reglerna kring undervisningen kom en bestämmelse från justitieministern med krav om 150 timmars undervisning, en kostnad som de inflyttade får stå för själva. Invandrares språkkunskaper är ofta uppe för debatt, de flesta anser att de som bor och arbetar i landet måste kunna tala isländska. Utlänningslagen har kritiserats för åldersgränsen på 24 år för att erhålla ett uppehållstillstånd baserat på att make eller maka bor i landet. Syftet med åldersgränsen är att förhindra tvångs- och skenäktenskap, men den kan ha diskriminerande effekter. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är inte förbjudet i lag och öppna trakasserier sällsynta. I Island är den sexuella öppenheten traditionellt sett stor. I slutet av varje sommar anordnas en gay-pride -parad i Reykjavik som dragit till sig stora åskådarskaror. År 2006 trädde en ny lag i kraft som innebar en rad viktiga lagförändringar rörande samboskap, adoptioner och konstgjord befruktning för homosexuella. Homosexuella par har nu samma rättigheter som heterosexuella i frågor rörande social- och livförsäkring, skatter, pensioner och arv. Homosexuella par kan ingå partnerskap. Under året har det debatterats huruvida homosexuella par även ska kunna vigas. En majoritet av befolkningen är positiv, men statskyrkan motsätter sig samkönade äktenskap tills vidare. Sedan 2006 kan homosexuella par adoptera barn, men eftersom Island saknar adoptionsavtal med något land som tillåter homosexuella par att adoptera barn saknas den möjligheten ändå i praktiken. 18 Flyktingars rättigheter Mellan femtio och hundra personer ansöker om asyl varje år. De avvisas i regel med hänvisning till Dublin-konventionen, eftersom Island sällan är första asylland. Enligt en lokal människorättsorganisation beviljas inte heller flyktingstatus till människor som uppfyller flyktingskonventionens kriterier. Enligt samma människorättsorganisation har endast en asylsökande någonsin beviljats flyktingstatus på Island. Landet tar tidvis emot ett begränsat antal kvotflyktingar från UNHCR (FN:s flyktingkommissariat). Under 2007 har 30 omplacerade flyktingar från Colombia tagits emot. Isländska Röda Korset fungerar som mottagande organisation och de kommuner som välkomnat placering av flyktingar har ett omvittnat välordnat mottagande. 13

14 Utlänningslagen har kritiserats av Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter eftersom den stipulerar att flyktingar, som kan anses vara till fara för rikets säkerhet eller det isländska samhället, kan utvisas till länder där de riskerar förföljelse och/eller tortyr. Ett sådant undantag har inget stöd i flyktingkonventionen. Kommissarien har även efterlyst gratis juridisk handläggning för asylsökande. Det förekommer uppgifter om att gränsvakter har behandlat asylsökande på ett otillbörligt sätt. I ett fall blev en asylsökande frihetsberövad i fyra dagar utan tillgång till advokat eller någon som prövade hans fall. Människorättsorganisationer efterlyser utbildning av gränspersonal och andra som hanterar asylsökande för att liknande incidenter ska kunna undvikas i framtiden. 19. Funktionshindrades rättigheter Funktionshindrade är en av de grupper som inte fått ta del av Islands ekonomiska framgång fullt ut. Inflationen har sett till att funktionshindrade har fått mindre pengar att röra sig med. Funktionshindrade är också underrepresenterade på arbetsmarknaden. Det råder brist på anpassade bostäder och handikapphjälpmedel får oftast bekostas själv. Det återstår att se vilken effekt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder kan komma att få i Island. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i landet. De används bland annat som remissorgan av ministerier och andra myndigheter. Landets största organisation för mänskliga rättigheter, Icelandic Human Rights Center, har fått minskade anslag i statsbudgeten sedan 2005 något som varit hämmande för verksamheten. Genom donationer från framför allt företag har dock verksamheten kunnat hållas igång. Organisationen arbetar för att på sikt bli klassad som ett nationellt institut för mänskliga rättigheter, i enlighet med Paris-principerna. Islands universitet har en institution för mänskliga rättigheter med kurser på engelska. Röda Korset är verksamt på Island och har en aktiv roll i mottagandet och integrerandet av flyktingar. Amnesty International har ett kontor i Reykjavik, men deras verksamhet är huvudsakligen koncentrerad till att samla in pengar för projekt utomlands. 14

15 Stora aktörer på området mänskliga rättigheter, såsom Amnesty International och Human Rights Watch, har antingen bristfällig eller ingen information alls om Island på sina hemsidor. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Island har mottagit besök från FN och Europarådet på området mänskliga rättigheter, i första hand i samband med konferenser eller seminarier. Böcker har utgivits med konventioner om mänskliga rättigheter i isländsk översättning. Island har deltagit i den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel. Under juli 2005 besökte Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter Island. 15

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Island 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för mänskliga rättigheter i Island är generellt gott. Mänskliga rättigheter (MR)

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Sao Tomé och Principe har ratificerat: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer