2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Island Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för mänskliga rättigheter i Island är generellt gott. Mänskliga rättigheter (MR) är till stor del grundlagsfästa och utgör en viktig del av den offentliga debatten. De frågor som har stått i centrum för uppmärksamheten under året har gällt våld mot kvinnor (särskilt att så få övergrepp leder till åtal), likalöneproblematiken, funktionshindrades villkor samt ägarkoncentration i media. Ett eventuellt införande av förbud mot köp av sexuella tjänster har diskuterats i alltinget. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Island har ratificerat och tillträtt samtliga centrala konventioner och fakultativa protokoll som behandlar mänskliga rättigheter. Tilläggsprotokollet till tortyrkonventionen har ännu bara undertecknats. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ratificerades redan Island har undertecknat samtliga tilläggsprotokoll. Ratificering av protokoll 12 diskuteras medan protokoll 13 ratificerades 2004 och protokoll 14 ratificerades i maj De reservationer eller deklarationer som har gjorts, till exempel till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot tortyr och konventionen om barnets rättigheter, har utgjorts av förklaringar om isländska förhållanden, gällt relationen till isländsk lagstiftning samt erkännande av konventionskommitténs kompetens.

2 Island har rapporterat till FN:s konventionskommittéer i enlighet med sina åtaganden enligt konventionerna. Så överlämnades till exempel den fjärde periodiska rapporten till kommittén för medborgerliga och politiska rättigheter i juni 2004, och togs upp till behandling i mars Den senaste rapporten till kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter slutbehandlades i april 2003 och nästa rapport skall överlämnas Islands tredje rapport till barnkommittén blev klar 2004 och en sammanfattade tredje och fjärde rapport skall föreligga i maj Den kombinerade sjuttonde och artonde rapporten till kommittén för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering överlämnades i maj 2004 och togs upp till behandling av kommittén i augusti Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Alltför bryska åtgärder vid polisiära ingripanden har påtalats vid några tillfällen. Bruket av isolering har minskats, men inte helt avskaffats (detta gäller i synnerhet innan dom avkunnats samt när ren platsbrist uppstår). I några sammanhang har storleken på och inredningen i arrestlokaler kritiserats. Planering pågår för att uppföra ett nytt fängelse, varefter det urmodiga, gamla fängelset i Reykjaviks centrum kommer att utrymmas. En ny kriminalvårdslag antogs i maj Dödsstraff Dödsstraff förekommer ej. 5. Rättssäkerhet Rättssäkerheten är god. Specialdomstolar förekommer inte. Domstolsväsendet består av endast två nivåer, varför Högsta domstolen också dömer i överklagade civil- och brottmål och inte bara i mål av prejudicerande karaktär. Högsta domstolens processrutiner har i vissa appellationsmål varit föremål för kritik, bland annat har parter inte kallats till muntlig förhandling. Det har även hävdats att Högsta domstolen låter sig påverkas av den exekutiva makten. I flera mål har domstolen dock markerat sitt oberoende, och hänvisat till grundlagen och till europeisk rättsutveckling. Regeringens prerogativ att tillsätta domare i Högsta domstolen (i praktiken på föredragning av justitieministern) har ifrågasatts; vid de tre senaste tillsättningarna har nya motiveringar legat till grund för besluten och jämställdhetslagens föreskrift om företräde vid lika kompetens åsidosatts (två kvinnliga domare av nio ingår i domstolen). Första instansens metoder vid förhör med barn i sedlighetsmål har varit föremål för debatt och prövning, men barnhuset i Reykjavik har vidareutvecklat samtalsmetoder och teknik. 2

3 3 Alltinget har sedan 1988 en ombudsman till vilken allmänheten kan hänvända sig. Ämbetet som barnombudsman inrättades 1995, men har en svagare ställning än i Sverige. 6. Personlig frihet Frihetsberövanden utan stöd i lag förekommer inte. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer ej. Allas likhet inför lagen betonas starkt i detta land, som av tradition i första hand är byggt på respekt för lag och fastställda regler. I praktiken finns dock exempel på att våld mot kvinnor endast i ett begränsat antal fall leder till åtal och att ännu färre leder till fällande domar. Resurserna för utredning av ekonomiska brott är vidare alltför små. Även konkurrensverkets utredningskapacitet är begränsad, varför brott mot konkurrenslagen riskerar att preskriberas. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrande-, förenings- och församlings- och liknande friheter är grundlagsfästa och fullt ut respekterade. Debatten idag gäller till rätten att inte tillhöra en viss sammanslutning (så kallad negativ föreningsfrihet), att män uppträder och intervjuas oftare än kvinnor i medierna, frågor om marginaliserade gruppers, inklusive barns, möjligheter att göra sin röst hörd etc. Island har en evangelisk-luthersk statskyrka som omfattar ca 86 procent av befolkningen. Riksradion/TV finansieras med licensmedel kompletterat med bland annat reklamintäkter. Av staten helt oberoende media finns på alla områden, men torde påverkas av sina ägares grundvärderingar och av ekonomiska begränsningar som marknadsstorlek, reklamintäkter etc. Enligt oberoende MRorgan utövas även en viss självcensur, vidare hävdas att många organisationer inte vågar stödja dessa organ på grund av de ekonomiska konsekvenser detta kan få. Övervakning av miljöaktivister sägs förekomma från myndigheters sida. En av de mest uppmärksammade politiska frågorna under 2004/2005 är regeringens förslag till ny massmedielag. Det främsta syftet var att begränsa möjligheterna för marknadsdominerande företag eller företagsgrupper att också äga massmedier. Efter omfattande diskussioner och ett unikt ingripande (veto) från statschefen drogs förslaget tillbaka från alltinget. En ny proposition förväntas under innevarande alltingssession. 9. De politiska institutionerna

4 Politisk pluralism med flerpartisystem råder; för närvarande är fem partier företrädda i alltinget, men den traditionella uppdelningen på fyra stora partier består. Dessa fyra har i olika kombinationer bildat koalitionsregeringar genom åren. Sedan 1995 har Självständighetspartiet och Framstegspartiet samverkat i regeringsställning. Oppositionen har full frihet att verka, men har svårt att få gehör för framlagda motioner. Inga skillnader finns i kvinnors och mäns valdeltagande eller valbarhet, dock är det färre kvinnor på valbar plats på röstsedlarna. Av alltingets 63 ledamöter är endast 21 kvinnor, och av landets tolv ministrar är tre kvinnor. På kommunal nivå är den genomsnittliga andelen kvinnliga ledamöter 27 procent. I vissa kretsar hävdas att balansen mellan de tre statsmakterna inte är jämt fördelad, till exempel att alltingets reella möjligheter att hävda sig i förhållande till regeringsmakten är otillräckliga, dock gäller att alltinget bland annat har egna remissmöjligheter. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Öppen diskriminering förekommer inte. Arbetslösheten är låg, knappt 2 procent på årsbasis. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden möter främst lågutbildade och funktionshindrade men även en viss akademikerarbetslöshet noteras. På många områden råder brist på arbetskraft. Vid det stora dammbygget norr om Vatnajökel dominerar utländsk arbetskraft. Arbetstillstånd för utländska arbetare lämnas till arbetsgivarna, vilket underlättar kontrollen över arbetsmarknaden men kan riskera att negativt drabba arbetarnas rättigheter. En uppdelning av arbetsmarknaden kan konstateras, till exempel könsuppdelning och att enklare servicefunktioner och arbete i fiskindustrin i växande utsträckning bemannas av invandrad och utländsk arbetskraft. Lönespridningen är förhållandevis stor och ökar. De allra flesta är fackligt organiserade. Fackföreningarna får verka fritt och har stort inflytande. Island har utan reservationer ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner på området. Tillämpningen observeras noga av många olika parter, inte minst av de fackliga organisationerna. De "avvikelser" som kan konstateras att Island har en genomsnittlig veckoarbetstid om 47 timmar, att arbetsgivarna väljer manlig arbetskraft framför kvinnlig vid lika meriter, att kvinnor avskedas först och i större omfattning vid omorganisationer, att invandrad arbetskraft är koncentrerad till vissa sektorer, att barn snarast uppmanas att ta på sig lönade uppgifter torde som regel falla utanför konventionernas definitioner eller vara gränsfall med ekonomiska och sociala förklaringar. 4

5 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn är välutvecklad med allmän rätt till vård i offentlig regi. Sektorns (inklusive de allmänna försäkringarna) andel av statsbudgeten uppgår till cirka 26 procent. Antalet läkare per capita är högt men trots detta är det ibland svårt att tillsätta vårdcentral- och distriktsläkartjänster. Köerna till vissa behandlingar är långa och antalet serviceplatser på sjukhem ännu otillräckliga. Mental- och psykvården för såväl vuxna som barn saknar tillräckliga resurser. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorn, inklusive kultur, tilldelas cirka 11 procent av statsbudgeten. Undervisningen är obligatorisk och kostnadsfri, men vissa skolavgifter och datorkostnader tas ibland ut på högre nivåer och skolböcker köper eleverna själva. Barn från invandrarfamiljer har svårare att följa undervisningen och börjar i allmänhet oftare jobba direkt efter grundskolan. Avhoppen från högstadiet och gymnasiet är fler än i övriga Norden, men en relativt stor andel (särskilt kvinnor) återgår till studier senare i livet. Orientering om mänskliga rättigheter skall enligt läroplanen ingå i undervisningen. En enskilt initierad kampanj för att motverka mobbning har fått stort genomslag och medfört ökad uppmärksamhet på problematiken också i andra samhällssektorer än skolans. På universiteten är kvinnorna idag fler än männen som i större utsträckning väljer kortare och mer målinriktade kurser. Landet har nio universitet och högskolor; på Islands universitet med många humanistiska discipliner och på lärarhögskolan är de kvinnliga studerandena i stor majoritet. Stora satsningar görs för närvarande för att stimulera till vuxenutbildning och vidareutbildning. 13. Rätten till tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden på Island är bland de högsta i världen. Island rankades detta år på andra plats i UNDP:s Human Development Index, vars kriterium för mänsklig utveckling förutom levnadsstandard även tar hänsyn till livslängd, hälsa och utbildning. Många är dock skuldsatta vilket skapar ekonomisk stress och det finns fattigdomsluckor. Vissa ansträngningar görs för att bistå missbrukare av alkohol och droger. Funktionshindrades inkomster, boende och villkor, psykhälsovården och situationen för det ökande antalet pensionärer, bl.a. otillräcklig tillgång till servicebostäder, hör till de aktuella samhällsproblemen. Bostadsstandarden är genomgående hög men det råder brist på små lägenheter och hyreslägenheter. Funktionshindrade, pensionärer, arbetslösa gamla män och ensamstående mödrar lever i många fall på eller under existensminimum. 5

6 6 OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Kvinnans ställning är friare och starkare än i många andra länder. Det förekommer dock problem. Antalet kvinnor som söker sig till nödjourerna och till kvinnohus ökar. Det har uppskattats att procent av landets kvinnor utsätts för våld (inklusive i hemmet). De få fall som blivit föremål för domstolsbehandling har resulterat i straff, som av kvinnorörelsen kritiserats som "uppseendeväckande låga". Besöksförbud har utdömts i ett fåtal fall. Av det relativt stora antalet rapporterade våldtäkter är det få som leder till åtal. En handlingsplan för att söka motverka dessa brott har presenterats i mars I flera kommuner finns sexklubbar med så kallad scendans, delvis utförd av korttidsanställda utländska kvinnor som, om de inte kommit från EESområdet, i flera fall beviljats arbetstillstånd. Prostitution förekommer. En motion om att införa straff för köp av sexuella tjänster har diskuterats i alltinget. Regeringen har aviserat åtgärder för att om möjligt förekomma ovärdig behandling av kvinnor. Inga fall av könsstympning och hedersmord är kända. Kvinnors löner är alltjämt på många områden lägre än mäns i motsvarande funktioner. I manifestation mot bland annat de oförklarliga löneskillnaderna (36 procent) genomfördes i oktober detta år en stor kvinnodemonstration med cirka deltagare. Reykjaviks stad har dock genom systematiska åtgärder lyckats få ned oförklarbara skillnader mellan mäns och kvinnors löner till cirka sju procent. Arbetsmarkanden är alltjämt kraftigt könsuppdelad. Kvinnor arbetar oftare som lärare, butiksanställda, inom vården och i servicenäringar samt ofta deltid. Endast ett av de hundra största företagen är majoritetsägt av en kvinna, och endast ett fåtal kvinnor finns representerade i bolagstyrelser. Det kvinnliga nyföretagandet domineras av små enheter i service- och hantverksnäringarna. Kvinnors löner på landsbygden är ännu lägre än i tätorterna. 15. Barnets rättigheter Island har fullt ut anammat barnkonventionen. Pappaledighet infördes 2000 och en ny barnlag trädde i kraft Landet har alltjämt bland de högsta födelsetalen i Europa och barn är mycket omhuldade. Barn uppmuntras att åta sig olika uppgifter de kan klara av, även till exempel deltidsarbete, och många skolungdomar arbetar både före och efter skoltid.

7 Antalet rättsfall om sexuellt utnyttjande av barn har ökat (bl.a. beroende på att problemet som sådant har fått ökad uppmärksamhet). 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter med flera) Det finns ingen egentlig diskriminering mot personer tillhörande olika grupper i samhället. Vid sidan av ett trettiotal registrerade religiösa samfund, finns små frikyrkogrupper som ibland inte har mer än något tiotal medlemmar. Ursprungsbefolkning har aldrig funnits. En del av de nyanlända invandrarna sluter sig samman och umgås enbart inom sina egna grupper. De ansatser till integrering som görs har inte varit helt effektiva och oberoende MR-organ verkar för ett nytt åtgärdsprogram. En ny utlänningslag har antagits. I den stipuleras bland annat krav på 150 timmars dokumenterad undervisning i isländska för att få permanent uppehållstillstånd, en undervisning som de inflyttande måste betala själva. Lagen har fått kritik bland annat på grund av åldersgränsen (24 år) för giftermål med utländsk maka/make. Syftet bakom åldersgränsen är att förhindra tvångseller skenäktenskap, men den kan ha diskriminerande effekter då minimiåldern för äktenskap i Island är 18 år. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexualitet är inte förbjuden i lag och öppna trakasserier sällsynta - på Island är den sexuella öppenheten traditionellt sett stor. I slutet av varje sommar anordnas numera så kallade gay pride-dagar, med bland annat en stor parad genom Reykjaviks centrala delar. Frikyrkan i Reykjavik erkänner partnerskap, och befolkningen i gemen är positiv till giftermål i kyrkor. Partner har inte rätt att adoptera. 18. Flyktingars rättigheter Mellan femtio och hundra personer ansöker om asyl varje år; de avvisas i regel eftersom Island inte är första asylland. Enligt oberoende MR-organ beviljas inga personer flyktingstatus även om de uppfyller flyktingkonventionens kriteria. Island har tagit emot kvotflyktingar från till exempel Hongkong och f.d. Jugoslavien. Det isländska Röda Korset fungerar som mottagande organisation och de kommuner som välkomnat placering av flyktingar har ett omvittnat välordnat mottagande Funktionshindrades situation Ansträngningar görs för att förbättra de funktionshindrades situation men de är alltjämt underrepresenterade på arbetsmarknaden. Genom ett föräldra-

8 initiativ har ett centrum för funktionshindrade barn uppförts i Reykjavik. Det råder brist på anpassade bostäder. Familjer med funktionshindrade medlemmar kämpar för att uppnå en med samhället i övrigt jämförbar standard. Hjälpmedel faller vanligen på den enskilde att bekosta. ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Det finns ett antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i landet. De används bland annat som remissorgan av ministerier och andra myndigheter. Det MR-centrum, Icelandic Human Rights Centre, som finns i Reykjavik har dock fråntagits sitt fasta driftanslag i 2005 års budget. Islands universitet har ett MR-institut, Amnesty International, Röda Korset med flera är aktiva inom området 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Island har mottagit besök från FN och Europarådet på området mänskliga rättigheter, i första hand i samband med konferenser eller seminarier. Böcker har utgivits med konventioner om mänskliga rättigheter i isländsk översättning. Ett stort antal trycksaker om MR sprids i första hand i skolor och via bibliotek. Många offentliga föreläsningar (med efterföljande paneldiskussion) om i synnerhet kvinnors och invandrares rättigheter har genomförts. Media uppmärksammar MR-frågor alltmer. 8

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav Social uppförande kod AB Sporrong Lagliga krav Vår allmänna regel är att alla våra leverantörer, i all sin verksamhet måste följa nationell lagstiftning i de länder där de verkar. Skulle något av Sporrongs

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer