2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Island Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för mänskliga rättigheter i Island är generellt gott. Mänskliga rättigheter (MR) är till stor del grundlagsfästa och utgör en viktig del av den offentliga debatten. De frågor som har stått i centrum för uppmärksamheten under året har gällt våld mot kvinnor (särskilt att så få övergrepp leder till åtal), likalöneproblematiken, funktionshindrades villkor samt ägarkoncentration i media. Ett eventuellt införande av förbud mot köp av sexuella tjänster har diskuterats i alltinget. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Island har ratificerat och tillträtt samtliga centrala konventioner och fakultativa protokoll som behandlar mänskliga rättigheter. Tilläggsprotokollet till tortyrkonventionen har ännu bara undertecknats. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ratificerades redan Island har undertecknat samtliga tilläggsprotokoll. Ratificering av protokoll 12 diskuteras medan protokoll 13 ratificerades 2004 och protokoll 14 ratificerades i maj De reservationer eller deklarationer som har gjorts, till exempel till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot tortyr och konventionen om barnets rättigheter, har utgjorts av förklaringar om isländska förhållanden, gällt relationen till isländsk lagstiftning samt erkännande av konventionskommitténs kompetens.

2 Island har rapporterat till FN:s konventionskommittéer i enlighet med sina åtaganden enligt konventionerna. Så överlämnades till exempel den fjärde periodiska rapporten till kommittén för medborgerliga och politiska rättigheter i juni 2004, och togs upp till behandling i mars Den senaste rapporten till kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter slutbehandlades i april 2003 och nästa rapport skall överlämnas Islands tredje rapport till barnkommittén blev klar 2004 och en sammanfattade tredje och fjärde rapport skall föreligga i maj Den kombinerade sjuttonde och artonde rapporten till kommittén för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering överlämnades i maj 2004 och togs upp till behandling av kommittén i augusti Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Alltför bryska åtgärder vid polisiära ingripanden har påtalats vid några tillfällen. Bruket av isolering har minskats, men inte helt avskaffats (detta gäller i synnerhet innan dom avkunnats samt när ren platsbrist uppstår). I några sammanhang har storleken på och inredningen i arrestlokaler kritiserats. Planering pågår för att uppföra ett nytt fängelse, varefter det urmodiga, gamla fängelset i Reykjaviks centrum kommer att utrymmas. En ny kriminalvårdslag antogs i maj Dödsstraff Dödsstraff förekommer ej. 5. Rättssäkerhet Rättssäkerheten är god. Specialdomstolar förekommer inte. Domstolsväsendet består av endast två nivåer, varför Högsta domstolen också dömer i överklagade civil- och brottmål och inte bara i mål av prejudicerande karaktär. Högsta domstolens processrutiner har i vissa appellationsmål varit föremål för kritik, bland annat har parter inte kallats till muntlig förhandling. Det har även hävdats att Högsta domstolen låter sig påverkas av den exekutiva makten. I flera mål har domstolen dock markerat sitt oberoende, och hänvisat till grundlagen och till europeisk rättsutveckling. Regeringens prerogativ att tillsätta domare i Högsta domstolen (i praktiken på föredragning av justitieministern) har ifrågasatts; vid de tre senaste tillsättningarna har nya motiveringar legat till grund för besluten och jämställdhetslagens föreskrift om företräde vid lika kompetens åsidosatts (två kvinnliga domare av nio ingår i domstolen). Första instansens metoder vid förhör med barn i sedlighetsmål har varit föremål för debatt och prövning, men barnhuset i Reykjavik har vidareutvecklat samtalsmetoder och teknik. 2

3 3 Alltinget har sedan 1988 en ombudsman till vilken allmänheten kan hänvända sig. Ämbetet som barnombudsman inrättades 1995, men har en svagare ställning än i Sverige. 6. Personlig frihet Frihetsberövanden utan stöd i lag förekommer inte. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer ej. Allas likhet inför lagen betonas starkt i detta land, som av tradition i första hand är byggt på respekt för lag och fastställda regler. I praktiken finns dock exempel på att våld mot kvinnor endast i ett begränsat antal fall leder till åtal och att ännu färre leder till fällande domar. Resurserna för utredning av ekonomiska brott är vidare alltför små. Även konkurrensverkets utredningskapacitet är begränsad, varför brott mot konkurrenslagen riskerar att preskriberas. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrande-, förenings- och församlings- och liknande friheter är grundlagsfästa och fullt ut respekterade. Debatten idag gäller till rätten att inte tillhöra en viss sammanslutning (så kallad negativ föreningsfrihet), att män uppträder och intervjuas oftare än kvinnor i medierna, frågor om marginaliserade gruppers, inklusive barns, möjligheter att göra sin röst hörd etc. Island har en evangelisk-luthersk statskyrka som omfattar ca 86 procent av befolkningen. Riksradion/TV finansieras med licensmedel kompletterat med bland annat reklamintäkter. Av staten helt oberoende media finns på alla områden, men torde påverkas av sina ägares grundvärderingar och av ekonomiska begränsningar som marknadsstorlek, reklamintäkter etc. Enligt oberoende MRorgan utövas även en viss självcensur, vidare hävdas att många organisationer inte vågar stödja dessa organ på grund av de ekonomiska konsekvenser detta kan få. Övervakning av miljöaktivister sägs förekomma från myndigheters sida. En av de mest uppmärksammade politiska frågorna under 2004/2005 är regeringens förslag till ny massmedielag. Det främsta syftet var att begränsa möjligheterna för marknadsdominerande företag eller företagsgrupper att också äga massmedier. Efter omfattande diskussioner och ett unikt ingripande (veto) från statschefen drogs förslaget tillbaka från alltinget. En ny proposition förväntas under innevarande alltingssession. 9. De politiska institutionerna

4 Politisk pluralism med flerpartisystem råder; för närvarande är fem partier företrädda i alltinget, men den traditionella uppdelningen på fyra stora partier består. Dessa fyra har i olika kombinationer bildat koalitionsregeringar genom åren. Sedan 1995 har Självständighetspartiet och Framstegspartiet samverkat i regeringsställning. Oppositionen har full frihet att verka, men har svårt att få gehör för framlagda motioner. Inga skillnader finns i kvinnors och mäns valdeltagande eller valbarhet, dock är det färre kvinnor på valbar plats på röstsedlarna. Av alltingets 63 ledamöter är endast 21 kvinnor, och av landets tolv ministrar är tre kvinnor. På kommunal nivå är den genomsnittliga andelen kvinnliga ledamöter 27 procent. I vissa kretsar hävdas att balansen mellan de tre statsmakterna inte är jämt fördelad, till exempel att alltingets reella möjligheter att hävda sig i förhållande till regeringsmakten är otillräckliga, dock gäller att alltinget bland annat har egna remissmöjligheter. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Öppen diskriminering förekommer inte. Arbetslösheten är låg, knappt 2 procent på årsbasis. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden möter främst lågutbildade och funktionshindrade men även en viss akademikerarbetslöshet noteras. På många områden råder brist på arbetskraft. Vid det stora dammbygget norr om Vatnajökel dominerar utländsk arbetskraft. Arbetstillstånd för utländska arbetare lämnas till arbetsgivarna, vilket underlättar kontrollen över arbetsmarknaden men kan riskera att negativt drabba arbetarnas rättigheter. En uppdelning av arbetsmarknaden kan konstateras, till exempel könsuppdelning och att enklare servicefunktioner och arbete i fiskindustrin i växande utsträckning bemannas av invandrad och utländsk arbetskraft. Lönespridningen är förhållandevis stor och ökar. De allra flesta är fackligt organiserade. Fackföreningarna får verka fritt och har stort inflytande. Island har utan reservationer ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner på området. Tillämpningen observeras noga av många olika parter, inte minst av de fackliga organisationerna. De "avvikelser" som kan konstateras att Island har en genomsnittlig veckoarbetstid om 47 timmar, att arbetsgivarna väljer manlig arbetskraft framför kvinnlig vid lika meriter, att kvinnor avskedas först och i större omfattning vid omorganisationer, att invandrad arbetskraft är koncentrerad till vissa sektorer, att barn snarast uppmanas att ta på sig lönade uppgifter torde som regel falla utanför konventionernas definitioner eller vara gränsfall med ekonomiska och sociala förklaringar. 4

5 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn är välutvecklad med allmän rätt till vård i offentlig regi. Sektorns (inklusive de allmänna försäkringarna) andel av statsbudgeten uppgår till cirka 26 procent. Antalet läkare per capita är högt men trots detta är det ibland svårt att tillsätta vårdcentral- och distriktsläkartjänster. Köerna till vissa behandlingar är långa och antalet serviceplatser på sjukhem ännu otillräckliga. Mental- och psykvården för såväl vuxna som barn saknar tillräckliga resurser. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorn, inklusive kultur, tilldelas cirka 11 procent av statsbudgeten. Undervisningen är obligatorisk och kostnadsfri, men vissa skolavgifter och datorkostnader tas ibland ut på högre nivåer och skolböcker köper eleverna själva. Barn från invandrarfamiljer har svårare att följa undervisningen och börjar i allmänhet oftare jobba direkt efter grundskolan. Avhoppen från högstadiet och gymnasiet är fler än i övriga Norden, men en relativt stor andel (särskilt kvinnor) återgår till studier senare i livet. Orientering om mänskliga rättigheter skall enligt läroplanen ingå i undervisningen. En enskilt initierad kampanj för att motverka mobbning har fått stort genomslag och medfört ökad uppmärksamhet på problematiken också i andra samhällssektorer än skolans. På universiteten är kvinnorna idag fler än männen som i större utsträckning väljer kortare och mer målinriktade kurser. Landet har nio universitet och högskolor; på Islands universitet med många humanistiska discipliner och på lärarhögskolan är de kvinnliga studerandena i stor majoritet. Stora satsningar görs för närvarande för att stimulera till vuxenutbildning och vidareutbildning. 13. Rätten till tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden på Island är bland de högsta i världen. Island rankades detta år på andra plats i UNDP:s Human Development Index, vars kriterium för mänsklig utveckling förutom levnadsstandard även tar hänsyn till livslängd, hälsa och utbildning. Många är dock skuldsatta vilket skapar ekonomisk stress och det finns fattigdomsluckor. Vissa ansträngningar görs för att bistå missbrukare av alkohol och droger. Funktionshindrades inkomster, boende och villkor, psykhälsovården och situationen för det ökande antalet pensionärer, bl.a. otillräcklig tillgång till servicebostäder, hör till de aktuella samhällsproblemen. Bostadsstandarden är genomgående hög men det råder brist på små lägenheter och hyreslägenheter. Funktionshindrade, pensionärer, arbetslösa gamla män och ensamstående mödrar lever i många fall på eller under existensminimum. 5

6 6 OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Kvinnans ställning är friare och starkare än i många andra länder. Det förekommer dock problem. Antalet kvinnor som söker sig till nödjourerna och till kvinnohus ökar. Det har uppskattats att procent av landets kvinnor utsätts för våld (inklusive i hemmet). De få fall som blivit föremål för domstolsbehandling har resulterat i straff, som av kvinnorörelsen kritiserats som "uppseendeväckande låga". Besöksförbud har utdömts i ett fåtal fall. Av det relativt stora antalet rapporterade våldtäkter är det få som leder till åtal. En handlingsplan för att söka motverka dessa brott har presenterats i mars I flera kommuner finns sexklubbar med så kallad scendans, delvis utförd av korttidsanställda utländska kvinnor som, om de inte kommit från EESområdet, i flera fall beviljats arbetstillstånd. Prostitution förekommer. En motion om att införa straff för köp av sexuella tjänster har diskuterats i alltinget. Regeringen har aviserat åtgärder för att om möjligt förekomma ovärdig behandling av kvinnor. Inga fall av könsstympning och hedersmord är kända. Kvinnors löner är alltjämt på många områden lägre än mäns i motsvarande funktioner. I manifestation mot bland annat de oförklarliga löneskillnaderna (36 procent) genomfördes i oktober detta år en stor kvinnodemonstration med cirka deltagare. Reykjaviks stad har dock genom systematiska åtgärder lyckats få ned oförklarbara skillnader mellan mäns och kvinnors löner till cirka sju procent. Arbetsmarkanden är alltjämt kraftigt könsuppdelad. Kvinnor arbetar oftare som lärare, butiksanställda, inom vården och i servicenäringar samt ofta deltid. Endast ett av de hundra största företagen är majoritetsägt av en kvinna, och endast ett fåtal kvinnor finns representerade i bolagstyrelser. Det kvinnliga nyföretagandet domineras av små enheter i service- och hantverksnäringarna. Kvinnors löner på landsbygden är ännu lägre än i tätorterna. 15. Barnets rättigheter Island har fullt ut anammat barnkonventionen. Pappaledighet infördes 2000 och en ny barnlag trädde i kraft Landet har alltjämt bland de högsta födelsetalen i Europa och barn är mycket omhuldade. Barn uppmuntras att åta sig olika uppgifter de kan klara av, även till exempel deltidsarbete, och många skolungdomar arbetar både före och efter skoltid.

7 Antalet rättsfall om sexuellt utnyttjande av barn har ökat (bl.a. beroende på att problemet som sådant har fått ökad uppmärksamhet). 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter med flera) Det finns ingen egentlig diskriminering mot personer tillhörande olika grupper i samhället. Vid sidan av ett trettiotal registrerade religiösa samfund, finns små frikyrkogrupper som ibland inte har mer än något tiotal medlemmar. Ursprungsbefolkning har aldrig funnits. En del av de nyanlända invandrarna sluter sig samman och umgås enbart inom sina egna grupper. De ansatser till integrering som görs har inte varit helt effektiva och oberoende MR-organ verkar för ett nytt åtgärdsprogram. En ny utlänningslag har antagits. I den stipuleras bland annat krav på 150 timmars dokumenterad undervisning i isländska för att få permanent uppehållstillstånd, en undervisning som de inflyttande måste betala själva. Lagen har fått kritik bland annat på grund av åldersgränsen (24 år) för giftermål med utländsk maka/make. Syftet bakom åldersgränsen är att förhindra tvångseller skenäktenskap, men den kan ha diskriminerande effekter då minimiåldern för äktenskap i Island är 18 år. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexualitet är inte förbjuden i lag och öppna trakasserier sällsynta - på Island är den sexuella öppenheten traditionellt sett stor. I slutet av varje sommar anordnas numera så kallade gay pride-dagar, med bland annat en stor parad genom Reykjaviks centrala delar. Frikyrkan i Reykjavik erkänner partnerskap, och befolkningen i gemen är positiv till giftermål i kyrkor. Partner har inte rätt att adoptera. 18. Flyktingars rättigheter Mellan femtio och hundra personer ansöker om asyl varje år; de avvisas i regel eftersom Island inte är första asylland. Enligt oberoende MR-organ beviljas inga personer flyktingstatus även om de uppfyller flyktingkonventionens kriteria. Island har tagit emot kvotflyktingar från till exempel Hongkong och f.d. Jugoslavien. Det isländska Röda Korset fungerar som mottagande organisation och de kommuner som välkomnat placering av flyktingar har ett omvittnat välordnat mottagande Funktionshindrades situation Ansträngningar görs för att förbättra de funktionshindrades situation men de är alltjämt underrepresenterade på arbetsmarknaden. Genom ett föräldra-

8 initiativ har ett centrum för funktionshindrade barn uppförts i Reykjavik. Det råder brist på anpassade bostäder. Familjer med funktionshindrade medlemmar kämpar för att uppnå en med samhället i övrigt jämförbar standard. Hjälpmedel faller vanligen på den enskilde att bekosta. ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Det finns ett antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i landet. De används bland annat som remissorgan av ministerier och andra myndigheter. Det MR-centrum, Icelandic Human Rights Centre, som finns i Reykjavik har dock fråntagits sitt fasta driftanslag i 2005 års budget. Islands universitet har ett MR-institut, Amnesty International, Röda Korset med flera är aktiva inom området 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Island har mottagit besök från FN och Europarådet på området mänskliga rättigheter, i första hand i samband med konferenser eller seminarier. Böcker har utgivits med konventioner om mänskliga rättigheter i isländsk översättning. Ett stort antal trycksaker om MR sprids i första hand i skolor och via bibliotek. Många offentliga föreläsningar (med efterföljande paneldiskussion) om i synnerhet kvinnors och invandrares rättigheter har genomförts. Media uppmärksammar MR-frågor alltmer. 8