Skog & Ekonomi. Nummer 4 december 2004 FURUREAN HOS DE STORA AKTÖRERNA FORTSÄTTER, VI SER INGET SLUT PÅ PRISFALLET!

Transkript

1 Skog & Ekonomi Nummer 4 december 2004 Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på STORT PRISFALL PÅ SÅGAD GRAN I USA PRESSAR PRISET ÄVEN I EUROPA! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 2 FURUREAN HOS DE STORA AKTÖRERNA FORTSÄTTER, VI SER INGET SLUT PÅ PRISFALLET! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 5 PRISUPPGÅNGEN PÅ SKOGSFASTIGHETER PLANAR NU UT! Kända mäklare ger sin syn på marknaden. Sid 6 SLOPAD ARVS- OCH GÅVOSKATT KOMMER ATT ÖKA UTBUDET AV SKOGSFASTIGHETER! Bankens analys av fastighetsmarknaden. Sid 7 TIMMERPRISERNA HÅLLS I DAG BARA UPPE AV EN PRESSAD RÅVARUSITUATION! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 2 ALLT HÅRDARE KONKURRENS OM SVENSK MASS- SAVED MEN PRISET LIGGER SANNOLIKT FAST! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 3 TVEKSAMT OM ENERGIVEDEN KAN HÖJA MASS- SAVEDSPRISERNA INOM ÖVERSKÅDLIG SIKT? Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 3 NU SÄNKER VISSA SÅGVERK TALLTIMMER- PRISERNA! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 4 VAR RÄDD OM SKOGENS FILÉER! Allmänna Råd och tips från banken. Sid 7 SVÅRT ATT FÅ IGENOM PRISÖKNINGAR PÅ MASSAMARKNADEN OM PRODUKTIONEN ÖKAR! Bankens analys av massamarknaden. Sid 7 SVENSKA KRONAN ÄR BLAND DE STARKASTE VALUTORNA UNDER HÖSTEN! Ränteanalys från Danske Analyse. Sid 8 1

2 Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN STOR OSÄKERHET PÅ DEN SVENSKA TIMMER- MARKNADEN. - NATTSVART FÖR FURAN OCH NU TYVÄRR ÄVEN DYSTRARE FÖR GRANEN! Den Svenska timmermarknaden har under hösten präglats av en extrem jakt på virke från samtliga aktörer vilket drivit upp priserna på svenskt timmer. Detta har inte visat sig i prislistorna utan betalts ut i form av kraftigt ökade rotpostpriser och en mängd olika pristillägg framförallt på grantimmer. Detta är en effekt av rekordhög produktion i kombination med allt dyrare importtimmer. Därför har det inte varit höjda trävarupriser utan priser på råvara som drivit timmermarknaden. För sågad gran har ändå situationen varit förhållandevis god i höst. Fram till för ca två månader sedan var priserna på USA-marknaden mycket höga. Europeiska sågverk framförallt från Tyskland, Österrike, Tjeckien men även Sverige har under våren och sommaren ökat sin export till USA. Nu har priserna fallit drastiskt på USA-marknaden som präglas av stora svängningar. Lägg sedan till en kraftigt försvagad dollar och höjda fraktpriserna så har lönsamheten på USA-marknaden raderats. Europa svämmas nu över av granvirke som tidigare gick till USA vilket ger uttryck i fallande priser på den, för Sverige, avgörande Europamarknaden. Marknaden för sågad fura har däremot varit mycket pressad under en lång tid. Enligt de flesta bedömare beror detta på den kraftigt ökade produktionen från sågverken i öst. I bl.a. Sverige har detta resulterat i en stor lageruppbyggnad. När lagren blivit för stora har flera aktörer tvingats sälja ut stora kvantiteter till kraftigt reducerat pris vilket gett avtryck i marknaden med ett prisfall på bred front. Där råvaran är utbytbar går nu köparna över till att i större utsträckning använda den billigare fururåvaran vilket gör att vi kommer att se en utjämning av prisskillnaden mellan gran och fura på marknaden. När nu det Europeiska byggandet går in i en lugnare fas, beroende på vintern, så ser det allt annat än positivt ut på trävarumarknaden, i alla fall i ett kortare perspektiv. Konsekvensen av den pressade virkesmarknaden i kombination med förhållandevis höga timmerpriser är att vissa aktörer beslutat att slå igen sina sågverk som exempelvis Rottneros. Andra koncentrerar och effektiviserar produktionen genom färre anläggningar som exempelvis VIDA och ett antal mindre sågverk har helt enkelt gått omkull. I södra Sverige ser vi redan prissänkningar på talltimmer från vissa aktörer. Från bankens sida tror vi ändå inte på några stora förändringar i de officiella listpriserna, varken för tall- eller grantimmer. Däremot kommer du som skogsägare inte att kunna räkna med så stora prispåslag som tidigare varit allmänt i marknaden. Eftersom marknaden är extra pressad på grov tall bör du som skogsägare vara försiktig vid avverkning av mycket högkvalitativa äldre bestånd. Där är definitivt inte priserna på topp. Var rädd om skogens filéer! MASSAINDUSTRIERNA KÄMPAR FÖR ATT HITTA RÅVARA I EN ALLT HÅRDARE KONKURRENS Den Europeiska pappersindustrin tjänar generellt för lite pengar för tillfället. Visserligen har t ex förpackningssidan haft en förhållandevis god period medan det för tryck- och tidningspapper varit betydligt kärvare. Detta beror på en rad faktorer. Papperskonsumtionen har varit svag framförallt i USA. 2

3 Är det ändå så att det papperslösa kontoret börjar ta form? Den så haussade asiatiska marknaden har inte infriat förväntningarna. Dessutom har valutaefffekterna spelat en avgörande roll för lönsamheten. (Se massa- och valutaanalys.) Nu prognostiserar många aktörer stigande papperspriser och vi får sannerligen hoppas att dom har rätt. På samma gång slår många nordiska industrier produktionsrekord. Behovet av råvara är mycket stort och vi har sett tillfälliga bristsituationer på såväl gran- som lövmassaved. Nu har vi också en marknad där virke flödar i alla riktningar inom Östersjöområdet. Vilket inte var fallet för bara några år sedan. Importvirket är sannnerligen inte billigt för tillfället. Allt fler slår vakt om det svenska och förhållandevis billiga virket och därför hårdnar kampen om de svenska skogsägarnas gunst. Detta har visat sig i en uppsjö av premier, påslag, tävlingar och andra jippon. Vi från banken tror i huvudscenariot att listpriserna ligger fast på alla sortiment i hela landet. Däremot kommer innovationsförmågan, om möjligt, att bli ännu större för att premiera trogna leverantörer med allehanda pristillägg. Det finns dock minst tre situationer som kan rubba denna prognos. Dels att aktiviteten i den svenska skogen sjunker efter flera år med rekordavverkning. Många skogsägare har samlat pengar i ladorna och har inte samma behov att avverka! Dels att de finska industrierna får ännu större brist på virke delvis påverkat av den stundande skatteomläggningen som tidigare premierat avverkningar före förändringen. Dels att den internationella konjunkturen verkligen tar fart. Infrias något av dessa alternativa scenariers så kommer vi sannolikt att få se höjda massavedspriser en bit in på nästa år. INGET ÄR LÄNGRE HELIGT I KAMPEN OM RÅVARAN EN NY TREND! Vi har tidigare skrivit om trenden att sågverken stärker sina inköpsorganisationer för att, redan hos markägaren, säkra kontrollen av råvaran. Nu syns tydliga tecken på att denna utveckling stärks. Tidigare har det funnits outtalade regler där vissa markägare som är hårt knutna till en större köpare lämnats i fred. Underförstått har ju sågverket ändå kommit i åtnjutande av en del av råvaran när köparen i sin tur sålt timret vidare. Efter det att flera av de större aktörerna ökat sin sågverksproduktion, på samma gång som importen blivit dyrare, så gäller inte dessa regler längre. Nu är det fullt krig om råvaran direkt ute hos markägaren! Som markägare kan du naturligtvis dra nytta av detta genom ett högre pris. På samma gång tror vi det är viktigt att se långsiktigt på en relation. Skall du byta köpare kan det vara vetttigt att syna denne i sömmarna och se om det är ett tillfälligt frieri eller om det är ett försök till en längre relation i en annan marknadssituation. KAN ENERGIVEDEN HÖJA PRISET PÅ MASSAVED? Sedan några år tillbaka så pågår en diskussion om trädbränslepriset kontra massavedspriset. Med dagens rekordhöga energipris känns frågan extra aktuell. För tillfället präglas trädbränslemarknaden av ett mycket stort utbud. En situation som snabbt kan ändras om vi får behålla det kalla vädret så här tidigt på säsongen. Från skogsindustrin finns en oro för att man skall börja elda massaved. Om man ser till de volymer som i dag utnyttjas i värmeverken är det svårt att se att ett sådant scenario skulle bli verklighet, åtminstone inom en överskådlig framtid. För att använda aktieanalystermer så ser vi ett kraftigt motstånd om energiveden skulle närma sig prisnivån för massved. Skulle vi få en kraftigt ökad konkurrens om energiråvaran så krävs det dels en mycket kraftig prisökning för att nå dagens massavedspris. Dels finns det sannolikt andra volymer som skulle börja 3

4 flöda in innan vi når denna nivå. Den slutsats vi drar är att industrins farhågor är överdrivna. Lokalt kommer det att finnas vissa värmeverk som vid extremsituationer eldar massaved. Detta påverkar dock inte den totala marknaden. När det gäller sågverksflis kan situationen delvis vara en annan. Skulle användningen av pellets öka kraftigt så kan sågverken sitta med trumf på hand. VART ÄR MARKNADEN PÅ VÄG? Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" Thomas Agrell, virkeschef på Sydved som är inköpsorganisation för StoraEnso och Munksjö i Götaland och södra Svealand. Timmer: Som alltid är det låga timmerlager under november delvis förstärkt av höstens dåliga bärighet. Talltimmerpriserna sänks nu lokalt i södra Sverige och även de extremt höga marginalpriserna på gran har sjunkit något. Orsaken är en mycket svag furumarknad samt signaler från USA om kraftiga sänkningar på gran. Detta kan smitta av sig på Europa, vilket gör sågverken försiktigare. Slutsatsen blir en något svagare timmermarknad men fortsatt hög efterfrågan på svenskt timmer. Massaved: Den höga förbrukningen i industrin kommer att fortsätta nästkommande år. Spridning i lönsamhet mellan olika produkter är dock stor, med finpapper som går sämst och kartong som går bäst. Svag dollar i kombination med lågprisproducenternas ökade produktion i bla. Asien ger ökande orosmoln. På massaveden är det nu stark efterfrågan på alla sortiment med en tillfällig brist på löv. Sett till lönsamheten borde industrin sänka priserna men masssavedspriserna ligger sannolikt fast. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, ett av Sydsveriges största sågverksföretag. Timmer: USA-marknaden har sjunkit de sista 6-8 veckorna med kraftiga prissänkningar. USA volymer från Tyskland, Österrike och Sverige styrs nu om till Europa. Samtidigt gör vintern att byggandet går in i en lugnare fas. Detta ger en kraftig prispress på Europamarknaden på samma gång som kronan stärkts mot samtliga handelsvalutor. I Japan är dock priserna i lokal valuta stabila. Sedan sensommaren har timmerpriserna legat på rekordnivåer. Det hela sammantaget gör sågverkens situation mycket pressad. De höga timmerpriser vi sett i höst är nu på väg ned vad gäller både gran och tall. Det är gott om dyrt timmer. Massaved: Det är bra efterfrågan på fiber men de flesta avtal är slutna och därför tror jag på en stabil prisnivå. Mats Hansson, produktionschef på Skogssällskapet i södra Sverige. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. Timmer: Granen har en stabil prisnivå i prislistor och tillägg. Rotpostmarknaden har däremot svalnat från tidigare toppriser på 430 kr /m3sk till i dag ca 380 kr/m3sk. Trävarumarknaden för fura är i fortsatt fritt fall och vi ser inget ljus i tunneln! Hoppet om snar förbättring är nästintill obefintligt och här ser vi redan listprissänkningar från vissa sågverk. 4

5 Klentimmer har dock fortfarande god till ökande efterfrågan. En nyhet är att öststatländerna ökar efterfrågan på timmer vilket ger Sverige exportmöjligheter. För lövtimmer är det fortsatt stiltje i bokskogen medan eken går att sälja till måttliga priser. Massaved: Efterfrågan på massaved är stabil med viss ökning på löv. Även här ser vi en ökad efterfrågan från närliggande industriländer där Östersjöområdet är en hemmamarknad. På sikt kommer priserna att utjämnas med högre massavedspriser i Sverige. Under den närmaste tiden kommer dock inte priserna att öka, om inte vintern blir extrem med svår issituation i Östersjön. Arvid Svanborg, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i östra Svealand och södra Norrland. Timmer: En redan svag konjunktur för fura försämras och det går mycket dåligt för furusågverken. Även granmarknaden sviktar nu. Därför kämpar sågverken för en prissänkning. Med nuvarande efterfrågesituation anser vi ändå att det är oförändrade timmerpriser som gäller. En prissänkning skulle ge helt fel signal till marknaden. Massaved: Just för tillfället tror jag inte att industrin är redo för en prishöjning och nuvarande pris ligger fast till årsskiftet. Därefter får man se hur virkesbalansen utvecklas. Det blir i alla fall inga prissänkningar. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. Timmer: Trävarumarknaden på fura är fortsatt väldigt trög. Priserna sjunker, lagren stiger och vi ser ingen förbättring närmsta halvåret. Det vore väl konstigt om inte detta visade sig i timmerpriserna? På sågad gran märker vi sedan en månad en tröghet i marknaden. Detta beror på den substitution som alltid finns mellan trädslagen. Nu börjar man använda fura i traditionella granvaror och då kommer trycket även på granen, i en för övrigt god efterfrågesituation. Priserna på normalt grantimmer står sig medan de sjunker på klentimmer. Massaved: Vi har egentligen redan en höjning av massavedspriserna genom de tillägg som betalas i marknaden. Dessutom har vi en oerhört dyr import jämfört med inhemskt virke. Denna prisskillnad trycker upp det svenska massavedspriset vilket talar för en prishöjning. Lars Martinson, VD för Martinsons Trä i Bygdsiljum med en av de största träförädlande industrierna i Västerbotten. Timmer: Trävarumarknaden för tall är oerhört presssad. Framförallt på grövre dimensioner. Sommarrean från de större aktörerna har fortsatt hela hösten och köparna ligger med korta kontrakt på små leveranser. Därför är Talltimmerpriset i dag för högt men många sitter fast i längre kontrakt. Fortsätter den kärva marknaden så måste talltimmerpriset ner. Granpriserna ligger stabilt och vi har bra efterfrågan. Därför lär grantimmerpriset ligga fast. Massaved: Vi fick en höjning på 20 kr den 1/8 och den prisnivån lär ligga fast tillsvidare. Arvid Callans, VD och ägare till Callans Trä AB, ett av Mellannorrlands största privata sågverksföretag. Timmer: På trävarumarknaden för gran har vi lyft priset med 1 Euro/månad sedan 1 juli och jag tror att vi ökar prisökningen till 2 Euro/månad om ett halvår. Priset på den sågade furan bottnade för två veckor sedan och kommer att ligga still fram till i vår. På timmer har vi sett en brist på gran hela hösten vilken kommer att bestå under våren. På talltimmer är det balans i dag. Här går vi över i en överskottssituation efter årsskiftet som sannolikt förstärks under våren. Grantimmerpriset ligger fast medan tallpriserna sjunker fram till i vår. Massaved: Jag tror på oförändrade massavedspriser fram till sista mars 2005 därefter tror jag på stigande priser för alla sortiment vilket är en effekt av allmän massavedsbrist i Östersjöområdet. 5

6 Anders Dahqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. Timmer: Vi upplever en god efterfrågan på grantimmer. De sågverk som kan välja trädslag sågar gran och situationen ser fortsatt bra ut. Entusiasmen är inte lika stor för talltimmer. Där ser vi tyvärr ingen vändning till det bättre. På det hela tror jag inte på några prisförändringar, varken på tall- eller grantimmer. Tydligen sågar man hellre till låga marginaler än att stå still! Massaved: Nu har vi en mycket stark efterfrågan på granmassaved men även starka flöden på barr- och lövmassaved. Detta är sannolikt en effekt av allt dyrare importved. Svenskt virke ter sig allt mer intressant för fler köpare såväl traditionella Svenska som från Finland och Norge. Pristilläggen utöver prislistan är nu höga, framförallt i mellersta Sverige. Om den höga efterfrågan fortsätter talar allt för en prisuppgång på massaveden. FASTIGHETSMARKNADEN Det senaste halvåret har utmärkts av kraftigt stigande priser på skogsfastigheter framförallt i södra och mellersta Sverige. Detta är en effekt av den hårda konkurrensen på virkesmarknaden. Skogsmark köps ofta med skog och därför har en köpare kunnat finansiera en stor del av köpet genom avverkning till höga priser. Dessutom har efterfrågan på skogsmark i södra Sverige ökat för de sk härlighetsvärdena. Om vi får en svalare virkesmarknad kommer detta också att kyla av temperaturen på fastighetsmarknaden. Vi ser också att utbudet kommer att öka som en effekt av den slopade arvs- och gåvoskatten. Där finns dels en kategori markägare som behållit fastigheten av rena generationsskiftesskäl. Det har ju varit ett skatteeffektivt sätt att föra över tillgångar till nästa generation. Nu finns inte detta incitament kvar. Det blir ju lika billigt att föra över pengar efter att man sålt fastigheten på en nu het fastighetsmarknad. Dessutom kommer antalet generationsskiften att öka då många gått och väntat på en lindring av skattesituationen och det finns ett ackumulerat behov. När dessa fastigheter väl är skiftade kommer många nya ägare att sälja fastigheterna och investera pengarna i exempelvis ett boende. Vi tror dock inte att detta kortsiktigt kommer att påverka prisnivån på skogsegendomar i södra Sverige då efterfrågan är så stor. Däremot kan en sådan utveckling ge en prispress i norr där efterfrågan är lägre och man har krav på bosättning för köparen. Några ledande mäklare ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. Perioden efter sommaren har varit väldigt bra med ett ökat utbud som ätits upp av en ännu kraftigare efterfrågeökning vilket genererat en rekordomsättning. Nu ser vi en kraftig nedgång av utbudet vilket inte var väntat. Höga priser brukar ju ge ännu fler affärer! Efterfrågan på såväl natursköna som bra geografiska lägen är mycket stor. I kombination med bra virkespriser ger detta en fortsatt bra marknad. Tomas Karlsson rådgivare på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. Under hösten har vi sett en stabilisering av den högre prisnivån i södra Sverige. I lågt prissatta regioner som exempelvis Svealand och södra Norrland ser vi att den kraftiga prisuppgången i 6

7 våras ligger fast, vilket är glädjande. Utbudet ligger kvar på en, för skogsfastighetsmarknaden, hög nivå. Jag tror på en fortsatt stabil prisnivå på skogsfastigheter framförallt beroende på att virkesmarknaden nu lugnar ner sig. Per-Erik Johansson ägare till skogsmäklar- och rådgivningsföretaget Skillingskog AB i Skillingaryd, canskog@algonet.se Pristrenden på skogsfastigheter i Götaland har varit oförskämt uppåt under hela hösten. Nu går vi in i en lugnare fas när vi kryper in intill julgranen och familjen bestämmer sig för vad man skall göra framåt. I vår tror jag på en oförändrad prisbild. Många som sökt skog länge i Götalands hetaste områden känner nu att prisnivån är för hög. Då söker man sig norrut i Svealand vilket trycker upp priserna även där. ATT TÄNKA PÅ Här kommer några allmänna råd från oss på banken. Skriv arrendeavtal och kom överens med arrendatorn/jordägaren! Med EUs omläggning av jordbrukssstöden är det den som brukar marken 2005 som erhåller rätten att i framtiden få jordbruksstöd. Därför är 2005 ett definitivt år! För såväl jordägare som arrendatorer är det oerhört viktigt att göra klart hur stöden skall fördelas. Du som har ett avtalslöst arrende bör omedelbart skriva avtal. Om arrendeavtalet löper över 2005 så måste jordägare och arrendator komma överens om hur stöden skall fördelas och vad som händer om arrendet upphör i framtiden. Vi rekommenderar er att ta hjälp med detta. Kontakta en specialiserad rådgivningsbyrå exempelvis LRF Konsult. Om du känner dig osäker kontakta då gärna närmaste provinsbank så delger vi dig gärna vårt kontaktnät av rådgivare. Var rädd om skogens filéer! Som vi tidigare nämnt är det mycket pressat på marknaden för grovt tallvirke. Försäkra dig därför extra noga om ett bra pris när du avverkar en högkvalitativ tallskog. Ta ut pengar på skogskonto innan årsskiftet! För att kunna räkna skogskontouttaget som en intäkt under 2004 måste uttaget ske innan årsskiftet. Gör därför en enkel preliminärdeklaration och kontrollera om det är lämpligt med ett skogskontouttag. Kontakta närmaste provinsbank för en diskussion hur du placerar eventuella överskott bäst. MASSAMARKNADEN Jägmästare Karl-Martin Swärd på Smålandsbanken analyserar massamarknaden. Last man standing i massamarknaden. Optimisterna tror nu att massakonjunkturen håller på att vända. Trots stora lager och sviktande spotmarknad har priserna höjts de senaste veckorna. Den fortsatta riktningen avgörs av om producenterna försöker jaga prishöjningar eller volymer. Året började med relativt höga listpriser runt 560 USD som successivt steg för att, under sommaren, kulminera runt 670 USD. I höst har priset åter gått ner under 600 USD, för att den senaste tiden justeras svagt uppåt igen. Under året ger detta en uppgång på 38 USD men med en svagare dollar blir uppgången endast 13 EUR. För de flesta producenter har ännu inte valutaeffekten visat sig ordentligt i resultaträkningen. 7

8 Valutasäkringarna löper dock ut kontinuerligt och snart kommer dollarfallet att slå igenom som sjunkande vinster. De tidigare goda åren har lockat in ny kapacitet på massamarknaden, vilket gör situationen än mer allvarlig. Exemplen är många; tyska Stendahl med en årsproduktion på ton i Europa och på längre sikt en stark kapacitetsutbyggnad i Brasilien, Indonesien och Kina. Ytterliggare ett hot mot Europeiska & Nordamerikanska producenter kommer i form av substitution från långtill kortfibermassa i pappersproduktionen globalt. Ljusningen i form av ökad papperskonsumtion i främst Kina och höjda papperspriser finns där i horisonten, men vilka aktörer orkar hålla ut? Med detta i bagaget vore det mycket förvånande om den aviserade höjningen till 630 USD går igenom fullt ut innan jul, åtminstone utan massivt stöd av en fortsatt försvagad dollar. Avgörande blir om producenterna kommer att trycka upp priset genom att disciplinerat reglera produktionen men klarar verkligen de nya bruken att hålla igen? Det är stor risk att det istället är volymförsäljning som gäller. Vem som då blir last man standing borde rimligen avgöras av tillverkningskostnaden. Tyvärr kan valutafluktuationer omkullkasta alla kalkyler. Priset på blekt barrsulfatmassa i USD och EUR de senaste tre åren NBSK USD NBSK EUR USD/tonne 700 Rebased EUR/tonne Jan-02 Jul-02 Jan-03 Jul -03 Jan-04 Jul-04 Källa: Danske Equties 8

9 Danske Bank i Sverige är ett nätverk av tolv provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Pär Magnusson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. danskebank.dk I skrivande stund är utan tvekan den kraftiga försvagningen av den amerikanska dollarn ett av de viktigaste ämnena på finansmarknaden. I senaste Skog & Ekonomi förväntade vi oss en försvagning av dollarn till en nivå under 7 kronor. Bedömningen har förverkligats med råge, då dollarn nu handlas runt 6,75. Den lägsta nivån på åtta år! Då marknadens aptit för dollar avtagit markant på sistone räknar vi med ytterligare dollarförsvagning en tid. Det är dock inte bara mot dollarn som kronan stärkts, utan detta gäller även euron. Den svenska kronan är en av de valutor i världen som stärkts mest under hösten. Vi tror emellertid att kronan vid nuvarande kurs nära 8,90 SEK/EUR kan få en liten rekyl tillbaka över 9 kronor. Under alla omständigheter är stabiliteten gentemot euron mycket större än mot dollarn. Valuta 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 Källa:Danske Analyse USD/SEK EUR/SED På finansieringsidan har den rörliga räntan, som direkt påverkas av Riksbankens penningpolitik, legat år stilla under lång tid. Vi förväntar oss att detta kommer att förbli fallet under de närmaste månaderna, och ser inga tecken på snabba och kraftiga räntehöjningar. Detta talar för att man, som låntagare, kan ligga kvar med rörlig ränta utan någon större oro. Värt att påpeka är ändå att de låga långräntorna nu gjort fasträntefinansiering betydligt mer attraktivt än förut. De långa räntorna har under hösten fortsatt ned mot de rekordlåga räntesatser vi såg i juni 2003 och mars För den som önskar såväl större överskådlighet som trygghet är det därför värt att överväga inslag av fast ränta i sin låneportfölj. Det är alltid en klok ide att sprida refinansieringsrisken i sina lån, och vi ser dagens ränteläge som ett utmärkt tillfälle att binda åtminstone en del av lånen till olika fasta löptider. Tag kontakt med din närmaste provinsbank. Ränta 5-årig ränta % 3-mån ränta 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2, Källa:EcoWin Johan Freij Skogsansvarig Danske Bank i Sverige Telefon Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se år 9