SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Transkript

1 SKOGS BAROMETERN Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 23

2 Skogsbarometern 23 i korthet Enligt de tillfrågade skogsägarna väntar ljusare tider för sågtimret än för massaveden, inom det närmsta året. I förlängningen tror många skogsägare att dagens prisnivå håller i sig. Framtiden får visa om de får rätt. Skogsfastigheter tänker man satsa på för framtiden trots att inte lönsamheten beskrivs som den bästa. Industrin går på högvarv, men räcker virket för framtiden? Skogsbarometern är en årlig undersökning som analyserar privata skogsägares uppfattning och förväntningar på konjunkturen. I år har 652 skogsägare svarat på frågorna. Marknadsanalysen visar att produktionen av såväl sågade trävaror som pappersmassa ligger på rekordnivåer men marknadssituationen är osäker. Den höga produktionen har medfört en stor efterfrågan på virke och även när det gäller avverkningsnivåer noteras rekord. Industrin uttrycker vissa farhågor när det gäller virkesutbudet. Ökade avsättningar till naturvård och minskade möjligheter till import kan medföra virkesbrist, som i sin tur kan innebära att svensk skogsindustri tappar mot konkurrenterna. De privata skogsägarna bidrar med en stor del av industrins virkesbehov. Med tanke på dagens farhågor och debatt om virkesbrist är det extra intressant att ta del av undersökningens resultat. Av skogsägarna uppger trettionio procent att de ska avverka under kommande säsong, trots att avverkningsnivåerna under 22 låg på rekordnivåer. När det gäller miljöhänsyn som också debatterats visar Skogsbarometern att trettiotre procent av skogsägarna har gjort avsättningar för naturvårdsändamål. Endast fyra procent har fått betalt och resterande har gjort avsättningar på egen bekostnad. SKOGSBAROMETERN HÖSTEN 23

3 Skogskonjunktur Osäkert för sågade trävaror Stor osäkerhet råder på marknaden för sågade trävaror. Under våren försämrades marknadsläget påtagligt och priserna sjönk på de flesta viktiga marknader. Emellertid verkar det som att det snabba prisfallet bromsats upp något under hösten. Produktionen i Sverige steg med ca 4 procent under januari till september jämfört med förra året och ligger därmed på rekordhög nivå. Exporten minskar däremot, vilket leder till kraftigt stigande färdigvarulager hos sågverken. Stora lager brukar innebära att köparna avvaktar och att priserna faller. Rekordproduktion Även produktionen av pappersmassa har hittills i år varit rekordhög, men priset ligger sedan drygt två år kvar på en relativt låg nivå. Några egentliga förbättringar av efterfrågan på papper har inte skett, vilket gör marknadssituationen osäker i hela förädlingskedjan. Historiskt visar massaprisutvecklingen ett tydligt mönster med toppar ungefär vart femte år. Förra toppen inträffade år 2. En hel del talar för att mönstret kommer att upprepa sig. Det skulle innebära att vi får en prisuppgång under nästa år i takt med att konjunkturen stärks, innan priset kulminerar tidigast under 25. Brist på virkesmarknaden På virkesmarknaden har efterfrågan på virke varit mycket god eftersom industriproduktionen under det senaste året har legat på rekordhög nivå. Den ökade virkesefterfrågan har dock inte motsvarats av ökad import. Timmerimporten har minskat betydligt, vilket bidragit till hård konkurrens på sågtimmermarknaden i Sverige. I stora delar av landet råder ett underskott på grantimmer medan Norrbotten är en tydlig underskottsmarknad för talltimmer. 22 avverkades hela 83,5 miljoner m 3 enligt Skogsstyrelsen, vilket är nytt rekord. Det bör påpekas att denna höga avverkningsnivå varit möjlig trots att virkespriserna, historiskt sett, varit ganska låga. Även om skogsbruket förra året nådde rekordavverkning blir det allt tydligare att utbudet på lite längre sikt är begränsat. En viktig orsak är ökade ambitioner vad gäller avsättningar av skogsmark för naturvårdsändamål. Dessutom har insatser i skogsbruket för ökad produktion t.ex. röjning legat på en låg nivå under 9-talet. Importen från andra länder i Östersjöregionen kan inte heller förväntas öka inom överskådlig framtid eftersom konkurrensen från nyetablerad skogsindustri i Baltikum och Ryssland ökar i snabb takt. Mörkt på sikt För skogsägaren, som ska sälja sitt virke på en marknad med ökad konkurrens, kan denna situation uppfattas som gynnsam på kort sikt. Men dessvärre är det uppenbart att ett otillräckligt virkesutbud i det långa loppet kan innebära att Sverige förlorar nyinvesteringar i skogindustri. De stora förlorarna blir i såfall skogsägarna. Diagram 1. Priser på sågtimmer och massaved. Genomsnittspriser på leveransvirke, hela landet. (Källa Skogsstyrelsen) kr/m3 fub 5 1 m3 fub 14 Diagram 2. Sveriges import av rundvirke och flis Sågtimmer: tall Sågtimmer: gran Massaved: barr / SKOGSBAROMETERN HÖSTEN 23

4 Dagens skogsägare Skogsägare blir äldre och gör mindre i skogen ets barometer visar att det har hänt mycket lite bland skogsägarna. De är en heterogen skara som blir allt äldre. Idag är 62 procent äldre än 51 år. Endast en procent är yngre än 3 år. Troligen styr undersökningen åldern något då vi söker ägaren med det största ansvaret för fastigheten. De flesta har köpt sin fastighet från föräldrar eller andra släktingar. Endast 15 procent har uppgett andra än släktingar som säljare. En nyhet är att det är en signifikant skillnad i hur länge man ägt sin fastighet. Enbart 3 procent anger att de har köpt fastigheten före 1979 mot 38 procent förra året. Det är också fler som köpt senare än 2. Det kan vara ett resultat av debatten kring skog som placering i jämförelse med aktier. Störst fastigheter har skogsägare med huvuddelen av sin inkomst från skogsbruket. Trettio procent av dem har mer än 2 ha. Generellt har 66 procent av de tillfrågade mellan 26-2 ha skog. Indelningen av fastigheter är olika i Skogsstyrelsens statistik och i undersökningen då vi begränsar oss till fastigheter med en areal över 1 ha skogsmark respektive 25 ha i Norrland. I den offentliga statistiken har 48 procent mellan 2 2 ha. Utboägande blir allt vanligare. En utbo bor i en annan kommun än där skogsfastigheten är belägen. I år är det ungefär lika många som bor på fastigheten, åbor som utbor. Förra året var det 7 procents skillnad. Av åborna lever de flesta på jord- och skogsbruk. Generellt visar undersökningen att ju längre från sin fastighet man bor desto mindre betydelse har skogsbruket för inkomsten. Skogsinkomsterna blir alltså en guldkant på tillvaron. Längst avstånd har Norrlandsägarna. Huvuddelen av dem är pensionärer och har stora fastigheter, mer än 2 ha. Arbetsinsatsen i den egna skogen sjunker, förra året var det 5 procent som la ner mer än 2 dagar i sitt skogsbruk i år är siffran 41 procent. Var tionde skogsägare väljer att inte lägga någon tid alls som självverksam i skogen. Som förväntat är det skogsägare som får huvuddelen av sin inkomst från skogen som lägger ner mest tid, följt av de med jordbruk. Skogsägarnas tillgång till Internet har ökat med 11 procent sedan 22. Virkespriser Ljusare för sågtimret än för massaveden Skogsägarna tillfrågas årligen vad de tror om framtiden för timmerpriset respektive massavedspriset. Svaren redovisas som nettotal, andelar i procent av svarsalternativen, för stigande priser minskat med svarsalternativen för sjunkande priser. I år ligger nettotalet för sågtimmer på 29 och för massaved på 22. Diagram 3 visar en något minskad förväntning sedan förra året. På massavedssidan har den höga optimismen från förra året tonat ner något. Det ska påpekas att det fortfarande är många som tror på dagens prisnivå, dvs att priset ska vara oförändrat på både timmer (4 %) och massavedssidan (42 %). Även i år är det gruppen med större delen av inkomsten från skogen som tror mest på en prisökning. Det är ägarna till fastigheter i Norrland som överlag är mest positiva (42 %). Stabil prisnivå på sikt Skogsbruk är en långsiktig verksamhet och om man inte väljer att avverka idag kan skogen stå på tillväxt något år. Därför är det relevant att se förväntningarna om prisnivån på tre års sikt. Traditionellt brukar förväntningarna vara högre på sikt och det beror på den positiva grundsynen som finns inom skogsbruket. I år har förväntningarna minskat något. Nettotalet för sågtimmer i år +41 mot förra året +45. På massavedssidan märks den minskade optimismen starkare, årets nettotal +32 mot Nettotal Diagram 3. Bedömning av prisutvecklingen under innevarande säsong Sågtimmer Massaved SKOGSBAROMETERN HÖSTEN 23

5 Avverkning Hur ofta avverkas skog på fastigheten? Majoriteten (72 %) av skogsägarna avverkar skog till försäljning oftare än var tionde år. De som avverkar mer sällan än var tionde år uppgår till 24 procent, se diagram 4. Förra årets trend mot avverkningar mer sällan än varje år stärks och i år är det 18 procent som anger alternativet varje år mot 24 procent 22 och 28 procent 21. Självfallet är det de som lever av sin skogsfastighet som avverkar oftast. De har också den största arealen varvid det oftare finns skog som är mogen att avverka. Undersökningen visar generellt att den som avverkar varje år har sin fastighet i Götaland, äger över 2 ha och har huvuddelen av sin inkomst från skogsbruket. Norrlänningarna väljer att avverka vart femte till vart tionde år. Skogsstyrelsens statistik visar att under 22 anmälde privata skogsägare stycken bestånd till föryngringsavverkning. Det var 3 fler än under 21. Skogsavverkning finansierar andra investeringar Varför väljer man att avverka? Skogsbarometern visar även i år att det dominerande skälet är skogstillståndet. Hela 69 procent anger det som mest betydelsefullt. God efterfrågan (22 %) och prisutveckling på virke (19 %) anges alltid som skäl till avverkning, men också för att man inte avverkar. I år är det fler än förra året som anger som orsak att de har huggit skog för att finansiera andra investeringar (24 %). Köpa till skogsmark har 5 procent angett som anledning till avverkning. Räcker den svenska skogen? Det har debatterats flitigt om den svenska skogen räcker eller inte. Sveriges virkesförråd är tre miljarder skogskubikmeter, m 3 sk. Tillväxten per år är 11 miljoner och förra året avverkades det 83,5 miljoner. Det finns alltså en del som ökar det totala förrådet, men Skogsstyrelsen menar att det inte kommer att räcka för ett ökat framtida behov. Man räknar med expansion från industrin, miljökrav och konkurrens från energisektorn. Importen anses vara hotad då baltstaterna bygger upp sin industri. Hur de privata skogsägarna som står för ca 6 procent av den totala avverkningen ser på framtiden är därför extra intressant. Avverkningsnivån fortsatt stabil Under säsongen 2/3 valde nästan hälften av skogsägarna (47 %) att avverka, se diagram 5. För säsongen 3/4 anger 39 procent att de ska avverka. Skogsbarometerns historik visar att det alltid är ca 2/3 av de som anger att de är osäkra som avverkar varvid siffran för avverkning stiger till 46 procent. I Götaland kommer flest avverkningar att ske, enligt undersökningen. För att stimulera de privata skogsägarna till att avverka mer ska man öka virkespriset anser hälften av de tillfrågade. Högre rotnetto och lägre beskattning anges också som incitament för ökad avverkningsnivå. Diagram 4. Hur ofta avverkas skog för försäljning på fastigheten? Diagram 5. Andelen "kommer att avverka" och "avverkade" under respektive säsong Tveksam, vet ej Procent 7 6 Kommer att avverka Avverkade Mera sällan än vart tionde år 24% 3 18% Varje år % 2 Vart femte till vart tionde år 28% Vartannat till vart fjärde år 1 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 SKOGSBAROMETERN HÖSTEN 23

6 Lönsamhet Vem skulle inte vilja tjäna mera pengar? Skogsbrukets lönsamhet för den private skogsägaren är beroende av många faktorer såsom exempelvis virkespriser, värdeutveckling på skogsfastigheten, geografisk belägenhet, skogstillstånd, skuldsättning mm. Merparten eller drygt 6 procent av skogsägarna anser att lönsamheten kunde vara bättre, vilket knappast är ett förvånande resultat vem skulle inte vilja tjäna mera pengar? Av skogsägarna anser 32 procent att lönsamheten är tillfredsställande, se diagram 6. Ser man på hur de olika yrkesgrupperna har svarat kan man se att det är egenföretagare som är mest missnöjda med lönsamheten. Geografiskt är de som har sin fastighet i södra Sverige något mer positiva till lönsamheten än de som har sin fastighet i Svealand och Norrland. Framtiden Vad tror då skogsägarna om lönsamhetsutvecklingen framåt i tiden, frågan avser den närmsta treårsperioden. Nästan två tredjedelar tror att lönsamheten kommer att vara oförändrad medan 15 procent tror på förbättrad lönsamhet. Här kan man se att ägarna till de större fastigheterna har större förhoppningar än de mindre skogsägarna. Andra grupper som är mer positiva än genomsnittet är ägare till fastigheter i Norrland samt de som har huvuddelen av sin inkomst från skogsbruk. Miljöhänsyn Skogsägarna gör avsättningar Miljöfrågor får en allt större betydelse i skogsbruket. Förutom den miljöhänsyn som regleras i Skogsvårdslagen görs avsättningar till naturreservat, naturvårdsområden och biotopskydd där det i normalfallet utgår ersättning till skogsägaren. Från regeringens sida har intresset för skogsbrukets miljöfrågor ökat de senaste åren vilket framgår av de ökande anslagen. Milj kr 2 Utfall Utfall Utfall Anslag Förslag Beräknat 1 44 De ökande avsättningarna för naturvårdsändamål är inte helt okontroversiella, från skogsindustrin hörs röster som varnar för virkesbrist i Sverige om detta fortsätter. I årets barometer har 33 procent av skogsägarna gjort avsättningar för naturvård. Ersättning har enbart utgått till 4 procent medan 29 procent har gjort avsättningar utan ersättning. Som väntat är avsättningar vanligare på de stora fastigheterna, se diagram 7. Det är också fler skogsägare i Götaland (43 %) som gjort avsättningar, det följer intentionerna eftersom det är där vi har minst skyddad natur i dagsläget. Diagram 6. Andelen skogsägare som anser att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god Diagram 7. Har du gjort avsättning för naturvårdsändamål? Procent Procent 5 4 Ja, utan ersättning Ja, med ersättning < 26 ha 26-5 ha 51-1 ha 11-2 ha > 21 ha Fastighetens storlek SKOGSBAROMETERN HÖSTEN 23

7 Fastighetsmarknad Stabil prisutveckling på skogsfastigheter Priserna på skogsfastigheter styrs av många faktorer, där rotnettots utveckling historiskt har varit den viktigaste. Stigande rotnetton har inneburit stigande fastighetspriser och vice versa. I slutet av nittiotalet förändrades den bilden då fastighetspriserna låg kvar på en hög nivå trots sjunkande virkespriser. Under 199-talet steg priserna på skogsfastigheter. Efter konjunktursvackan 92/93 har priserna i stort sett fördubblats. Ett vägt genomsnitt för hela landet låg 92/93 på 15 kr/m 3 sk för att vid årsskiftet 2/3 vara ca 196 kr/m 3 sk. Som man ser av diagram 8 är priserna betydligt högre i södra än i norra delarna av landet. Detta beror på högre virkesförråd per ha, grövre dimensioner, högre tillväxt, snabbare omloppstid, närhet till industrier samt högre efterfrågan. Siffrorna från LRF Konsults prisstatistik för 23 tyder på att priserna på skogsfastigheter är stabila och det vägda genomsnittet för hela landet ligger på 196 kr/m 3 sk. För många av köparna i de mer tättbefolkade regionerna handlar inte en skogsinvestering enbart om ekonomi och skogsbruk. För de nya skogsägarna spelar även de estetiska värdena samt möjligheten till rekreation en stor roll. Dessa mjuka värden kan i längden komma att förändra hela skogsfastighetsbranschen. Lönsamt att köpa skog? En nyligen publicerad undersökning visar att långsiktigt ägande av skog har varit en bättre investering än aktier. Vi har frågat skogsägarna om de anser att det är lönsamt att köpa skogsfastigheter i dagens läge med rådande fastighetspriser. 38 procent av de privata skogsägarna tycker att det är en lönsam affär att investera i skog idag. Geografiskt kan man utläsa att skogsägarna i Norrland är mest positiva och av yrkeskategorierna är det grupperna anställda och pensionärer som har den mest positiva bilden av lönsamheten. Den grupp som är mest tveksam till lönsamheten är övriga företagare. Stark tro på framtiden Det är tydligt att det finns en stark tilltro till en stabil fastighetsmarknad för skogsfastigheter. Hälften av skogsägarna tror på stigande priser, se diagram 9. Totalt sett tror nästan 9 procent på stigande eller oförändrad prisnivå. Det är anställda, pensionärer och övriga företagare som är mest positiva medan de som har sin huvudsakliga inkomst från skogen har en mer negativ syn på prisutvecklingen. Geografiskt är skogsägare i Norrland och Götaland betydligt mer optimistiska än skogsägare i Svealand. Diagram 8. Priserna för skogsfastigheter Diagram 9. Andelen skogsägare som tror att priserna på skogsfastigheter kommer att stiga de närmaste tre åren kr per m3sk 3 25 I Procent 6 5 Stiga något Stiga väsentligt 2 II III V IV IV V III II I SKOGSBAROMETERN HÖSTEN 23

8 Skogsbarometern Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan FöreningsSparbanken och LRF Konsult. Till grund för årets skogsbarometer ligger en intervjuundersökning omfattande 652 skogsägare. Intervjuerna genomfördes av SIFO under september månad 23. Resultaten av intervjuerna har kompletterats med officiell statistik och egna analyser. Även jämförelser med tidigare års resultat har gjorts. Skogsägarna har delats in i olika grupper med avseende på sysselsättning, fastighetens storlek samt geografiska belägenhet. Projektgruppen för årets Skogsbarometer består av Johanna Gällstedt och Hans Wennberg, FöreningsSparbanken, samt Linda Eriksson, LRF Konsult. Avsnittet om skogskonjunkturen är skrivet av Magnus Niklasson, LRF Skogsägarna. För mer information Kompletterande diagram finns på respektive hemsida. FöreningsSparbanken LRF Konsult Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Besöksadress: Klarabergsgatan 23, 1 tr Postadress : Stockholm Postadress : Stockholm Telefon: Telefon: Hemsida: Hemsida: Artikelnummer Pris 2 kr.