Skog & Ekonomi. Nummer 1 februari RATIONELLARE SKOGSBRUK I STORMENS SPÅR! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden.

Transkript

1 Skog & Ekonomi Nummer 1 februari 2005 Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. Stormens effekter på skogen innebär en tragedi för många skogsägare i södra Sverige. I detta nummer har vi därför valt att fokusera extra mycket på de marknads- och ekonomifrågor som följer i stormens spår. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på RATIONELLARE SKOGSBRUK I STORMENS SPÅR! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 4 YTTERLIGARE SÄNKNINGAR AV TIMMERPRISET ATT VÄNTA I STORMOMRÅDET! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 4 ÖVERUTBUD PÅ BARRMASSAVED I FLERA ÅR! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 5 SKOGSFASTIGHETSMARKNADEN STENDÖD! Kända mäklare ger sin syn på marknaden. Sid 7 DANSKE BANK MED LOKALA PROVINSBANKER GER 2 % PÅ SKOGSKONTOT! Tips till dig som skogsägare. Sid 8 TALLTIMRET FÖRSTÖRT REDAN I SOMMAR! Banken analyserar virkesmarknaden. Sid 2 TVÅPRISMARKNAD ATT VÄNTA PÅ TIMMER! PASSIVA SKOGSÄGARE FÖRLORARE! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 2 STOR BRIST PÅ LÖVMASSAVED! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid STORMSKADADES 200 MILJ M3SK I EUROPA HUR PÅVERKADES MARKNADEN DÅ? Internationell analys. Sid 8 MASSAPRISET PLANAR UT PÅ HÖG NIVÅ! Bankens analys av massamarknaden. Sid 9 LÄGSTA 5-ÅRSRÄNTAN NÅGONSIN! KANSKE LÄGE ATT BINDA LÅNEN? Ränteanalys från Danske Analyse. Sid 10 1

2 Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN MARKNADEN ÖVERSVÄMMAS AV STORMTIMMER! TVÅPRISMARKNAD I SIKTE? Stormen förändrade marknadssituationen över en natt. I södra Sverige gick sågverken från en desperat jakt på timmer till att plötsligt ställa sig frågan med vilken teknik och hur länge man kan lagra timmer med bibehållen kvalitet. När det gäller lagring så går meningarna kraftigt isär. Ett försök att väga samman åsikterna ger bilden att tallen knappt tål någon skogslagring alls. Här befarar flera aktörer att kvaliteten inte håller längre än till mitten på sommaren. För gran verkar majoritetens åsikt vara att huvuddelen av det virke som har god rotkontakt klarar sig fram till nästa vår om inte sommaren blir för het och torr. För första gången ser man faktiskt fram emot en klassisk svensk sommar med termobyxor och täckjacka till nubben och sillen på midsommar. Trävarumarknaden för sågad fura är fortfarande ytterst pressad med stora lager hos sågverken. Flera aktörer spår ändå att botten nu är nådd. På gran har marknaden varit betydligt bättre med god avsättning. Undantaget är Japan där priserna pressas. Det finns dock en oro för att ökade granvolymer från stormen ger en prispress på marknaden, framförallt på mer bulkbetonade, sämre kvaliteter. Sågverk som har möjlighet kommer säkert att öka sågningen av gran på bekostnad av tallen och därigenom minskar lagren av sågad fura. VIDA tog befälet för två veckor sedan och angav ett pris på 400 kr/m3to på normaltimmer av gran. Det kan tyckas futtigt när rotpostmarknaden, före årsskiftet, var kraftigt överhettad med prisnivåer uppemot 450kr/m3sk på fina granposter. Precis sådana som nu blåst ned. Vi har därmed sett en halvering från rotpostnivån (Notera de olika sortimenten). På samma gång var vi många som imponerades av VIDAs prisnivå. Flera inblandade trodde nog att timmerpriset skulle landa strax över massavedsnivån, gissningsvis 250 kr/m3to. Bara tillräckligt högt för att det skulle löna sig att kapa timmer. Det troliga är nu att det etableras en tvåprismarknad på timmer. Trogna leverantörer med goda kontakter kommer sannolikt att få VIDA-nivån oberoende av vem man levererar till. Tyvärr befarar vi en betydligt lägre prisnivå för drabbade som saknar en långsiktig relation med virkesköpare. Märk väl, detta är ingen liten grupp! Många utbor tillhör sannolikt denna kategori. En mycket grov gissning är att priset här kommer att hamna under 300 kr/m3to. Många köpare hävdar att man måste ner hit för att det lägre priset ska kompensera den längre transporten. Köparnas image blir en avgörande fråga i denna situation. Ingen vill hamna i skamvrån som den som utnyttjade desperata markägares situation. Sannolikt krävs en avancerad pedagogik för att övertyga markägaren om välgärningen med att ta hand om virket till den prisnivån. Klarar inte köparna detta kommer vi att se stora mängder timmer förvandlas först till barrmassaved och sen till energived på en biobränslemarknad i fritt fall. En olycklig utveckling ur såväl nationens som markägarnas och köparnas synvinkel. Stormens priseffekt på virket avtar med avståndet från stormområdet. Troligtvis blir det små timmervolymer som kommer att transporteras norr om Gävletrakten. Norr om denna region ser vi heller inga förändringar i virkesprislistorna ännu. En dold prissänkning finns dock då nästintill alla typer av pristill- 2

3 lägg nu försvunnit. Men man måste ändå komma ihåg att det fortfarande finns ett mycket stort behov av timmer i hela Sverige. med ytterligare incitament, utöver de prishöjningar som aviserats, för att öka lövuttaget hos skogsägarna. Hur reagerar markägarna i norra Sverige på all uppmärksamhet kring storm och prissänkningar i söder? Har avverkningsviljan ändrats? De signaler vi fått indikerar två falanger. Dels de markägare som är beroende av skogens inkomster. De har tidigare än vanligt försäkrat sig om avsättning. Dels en kompakt tystnad från de som avverkar då och då. Den senare är en mycket stor grupp vilket absurt nog skulle kunna resultera i timmerbrist för norra Sverige i slutet av året. För södra Sverige lär det finnas gott om grantimmer under åtminstone två år. För rena furusågverk skulle det dock kunna uppstå en brist redan till senhösten. ÖVERUTBUD AV BARRMASSAVED I FLERA ÅR! Med stormen har det fallit en otrolig mängd äldre granskog med låg massavedsandel. På samma gång koncentreras avverkningsresurser till södra Sverige. I norr fokuserar man då på grövre bestånd för att hålla uppe kapaciteten. Även här blir därmed massavedsandelen lägre. Man skulle då kunna tro att en brist på massaved är i antågande. Vi är dock övertygade om att så inte är fallet. Väldigt mycket stormvirke som normalt skulle kapas till timmer lär bli massaved och framförallt barrmassaved, det vill säga gran som inte är färsk. Skulle det då kunna bli brist på färsk gran i slutet på året? Vi tror industrin löser detta, dels genom att renshugga stående skog i samband med stormavverkningarna dels genom att öka kemikalieandelen i industriprocessen. Däremot kommer vi att se en skriande brist på lövmassaved i hela landet. Det är i gallringarna som lövet finns och gallringsandelen kommer att bli låg under året. Här kommer importen att öka och det är inte omöjligt att industrin kommer Sannolikt ser vi en pressad massavedsmarknad i åtminstone två år. I södra Sverige är SÖDRAs prisnivå på 160 kr/m3fub klart nivåläggande för hela marknaden. I Mellansverige ser vi en prissänkning på ca 20 kr för gran och tall samt en höjning med 10 kr på löv. I norra Sverige ligger priset ännu fast men utbudet kommer nog att ge smärre prissänkningar även här. Vi tror dock inte på några dramatiska prisfall. Samtliga aktörer vet att det kommer en dag efter stormen. För skogsägaren gäller det att ha en löpande dialog med sin virkesköpare. Om du som skogsägare vill avverka så bör du poängtera för köparen att det kommer ett liv efter stormen och att du vill ha rimligt betalt för din råvara även nu. Hos köparna finns det i dag en klar osäkerhet kring vilken marknad vi går in i när stormens virke är upparbetat. 3

4 NÖDEN ÄR UPPFINNINGARNAS MODER! RATIONELLARE SKOGSBRUK I STORMENS SPÅR! Många företag fördubblar och i vissa fall tredubblar virkesfångsten fram till sommaren. Då måste man släppa gamla rutiner och pröva alla tänkbara, nya modeller. Här kommer några exempel. - Travmätning av timmer i m3fub används regelmässigt i vissa områden. Samma längd, ca 5 m, på alla timmerstockar för att öka lastkapaciteten, förenkla inmätningen och öka såghastigheten. - Vägning av massaved på bilarna. - Virkesmätning genom skördardata eller att mätningen utförs av lastbilschauffören. - Massaveden kapas i 4,5 m längder för ökad transportkapacitet. - På vissa större avlägg används hjullastare så att man även kan använda lastbilar utan egen kran. Flera metoder upplevs säkert som väldigt schablonmässiga men några kommer troligen att driva fram ett rationellare skogsbruk, eller som Tomas Agrell på SYDVED sa. De metoder för såväl mätning som transporter som vi nu tvingas ta fram kommer säkert att effektivisera kedjan från skog till industri även i framtiden. VART ÄR MARKNADEN PÅ VÄG? sågverk har satt ett tillsvidarepris nivå på 400 kr/m3to gran normaltimmer. Detta gäller nu men marknaden kommer att mättas och på sikt tror jag priset går ner. Massaved: SYDVED har ett pris på 160 kr/m3fub för barr- och 175 kr för granmassaved, något högre i Skaraborgsområdet. Priserna gäller tills vidare och det är orealistiskt att tro på en högre prisnivå framåt. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, ett av Sydsveriges största sågverksföretag. Allmänt: Generellt är trävarumarknaden stabil på gran med fortsatt press på furan. I vår kommer sannnolikt en prispress på vissa sortiment, exempelvis oförädlade varor, sämre kvaliteter och otorkat virke där produktionen nu ökar. Timmer: Vi ser ett enormt utbud av timmer vilket kommer att hålla i sig i minst ett år med fallande kvalitet över tiden. Stormprislistorna har börjat ta form med en ungefärlig sänkning på 30 %. Vi har en ambition att försöka hålla den nuvarande prisnivån på 400 kr/m3to (gran normaltimmer) så länge som möjligt. Sommarvädret avgör hur timmerkvaliteten utvecklas. Vår målsättning är att ta hand om nya leverantörer redan i höst. Massaved: Alla aktörer verkar ha anammat SÖDRAS prisnivå och jag tror att den nivån ligger fast framöver. Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" Thomas Agrell, virkeschef på Sydved som är inköpsorganisation för StoraEnso och Munksjö i Götaland och södra Svealand. Timmer: Krasst kan man säga att virkesprisnivån är en balansgång mellan att för skogsägaren få ett rotnetto och för köparen att priset kompenserar för ökad transportkostnad och ändrad kvalitet. I dag är tyvärr prisnivån för hög för att få full avsättning för såväl timmer som massaved. VIDA och andra lokala Mats Hansson, produktionschef på Skogssällskapet i södra Sverige. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. Timmer: Från nivåer på krm3to (rotposter) har vi sett en halvering av priserna efter stormen. Jag är orolig för att priserna faller ytterligare. I 4

5 dag ser vi en prisvariation, med lägre priser söderut och högre öster och norr om stormens kärnområde. Som leverantör är det underligt med denna prissänkning för virke som går direkt till industrin, utan extra hanteringskostnader. Jag hoppas köparna tänker på den dag då vi har en brist på virke igen. Under 2007 tror jag vi är tillbaka på gamla prisnivåer. Massaved: Vi ser ett kraftigt överutbud av massaved. Antalet köpare är begränsat och känsligheten för långa transporter är hög. Därför är avsättningen för massaved ett större problem än för timret. SÖDRAs prisnivå på 160 kr/m3fub blir ett riktmärke i marknaden så länge veden håller massavedskvalitet eller tills marknaden blir mättad. Arvid Svanborg, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i östra Svealand och södra Norrland. Timmer: Fram till i sommar finns det ett gigantiskt virkesöverskott i södra Sverige. Ändå kommer det att bli små volymer som transporteras upp till Mellansverige, knappast över 1 miljon m3fub! En effekt av för höga transportkostnader och kapacitetsbrist. Den Mellansvenska prissänkningen på ca 20 kr på tall och 10 kr på gran beror enbart på den presssade trävarumarknaden. Det kommer att finnas såväl kapacitet att avverka som ett stort behov av sågtimmer utanför stormområdet. Massaved: Överskottet av barrmassaved i Sydsverige påverkar marknaden i stora delar av landet, under en lång tid framåt. Barrmassavedspriset kommer sannolikt att pressas även i Mellansverige framåt sommaren. Detta förutsätter dock att skogsindustrin klarar transporten norrut. Förövrigt ser vi en stor efterfrågan på lövmassaved med en dyr import som följd. Ulf Klensmeden, virkeschef StoraEnsoSkog som ansvarar för virkesförsörjningen till bolagets svenska industri. Allmänt: Nu finns det mer virke än vad man i första hand kan transportera, i andra hand ta emot vid industri, och först i tredje hand är det avverkningen som är begränsande. Från stormområdet flyttar Stora Enso massaved till Mellansverige och Finland samt timmer även till Baltikum. Detta kommer att fortgå åtminstone under 2006 och även 2007 om virkeskvaliteten fortfarande är hygglig. Timmer: Timmerpriset i södra Sverige kommer att falla snabbt från sågverkens nuvarande prisnivå på 400 kr/m3to. Det har redan etablerats en lägre prisnivå vilket är en förutsättning för att virket ska tas om hand utanför stormområdet. Massaved: I södra Sverige gäller tillsvidare nivån 160 kr/m3fub på barrmassaved. Priset kommer dock att sjunka i takt med fallande kvalitet på stormvirket. I Mellansverige sänks priset med 20 kr på barr- och granmassaved och har höjts 10 kr på lövmassaved. Dessa priser gäller tillsvidare och det kommer att dröja många år innan vi ser en återgång till prisnivån före stormen. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. Timmer: Trögt i trävarumarknaden för både på gran och tall. Framförallt på den japanska marknaden där vi sett ett prisfall på ca 100 kr/m3. Den 1:a februari gick timmerpriserna ned med 25 kr på tall och 10 kr på gran. Den prisnivån kan mycket väl stå sig hela året. På timmer så kommer det att dröja till hösten 2006 innan marknadseffekterna av stormen är borta. 5

6 Massaved: Det är aviserat en sänkning på 20 kr/m3fub för både gran och tall i området. Priseffekten på granmassaved klingar sannolikt av om ett år medan den kommer att kvarstå betydligt längre på barrmassaved. Kristian Olofsson, virkeschef SCA Skog AB, som ansvarar för virkesförsörjningen till SCAs industri i Västernorrland. Allmänt: I SCAs område har det inte skett några prisförändringar varken på timmer och massaved. Stormen har inte påverkat oss speciellt mycket. Kvalitetsmässigt kan inte SCA köpa något stormtimmer. Däremot köper SCA färsk granmassaved om priset, fritt industri, blir rimligt. En stor förändring i marknaden just nu är att den lövförbrukande industrin upplever brist på lövmassaved vilket bla. innebär import av eucalyptus till såväl Sverige som Finland. Timmer: Generellt sett är lönsamheten i sågverksindustrin pressad men vi ser ett fortsatt högt timmerbehov vilket styr prissättningen. Massaved: Vi har stabila lager och goda flöden och det enda vi kan säga i dag är att vi inte ser några prishöjningar framåt. Arvid Callans, VD och ägare till Callans Trä AB, ett av Mellannorrlands största privata sågverksföretag. Timmer: Stormen har ännu inte påverkat trävarumarknaden negativt på något vis. Om vi får ett ökat utbud av trävaror så blir det på gran av sämre kvaliteter för byggsektorn. Vår Nordskandinaviska gran går till snickerier och där ser marknaden ljus ut. Även priserna på sågad fura stiger i vår. Behovet av råvara är därför fortsatt högt. Då viss avverkningskapacitet går till södra Sverige kan vi se ett tillfälligt minskat timmerutbud i norr. Vårens timmerpriser för såväl gran som tall blir därför oförändrade med sedvanligt borttagande av höstens premier. Massaved: Vi erbjuds oförändrade massaveds- och flispriser av flera aktörer och intresset från utländska köpare är fortsatt stort. Anders Dahlqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. Timmer: I Götaland ser vi en kraftig prispress nedåt där VIDAS prisutspel har en stor betydelse för nivån. Jag tror på fortsatt prispress året ut men redan vid ingången av 2006 kan vi se en bristsituation med start på talltimmer. I övriga landet tror jag på marginella prissänkningar som mer är relaterade till den pressade färdigvarumarknaden. Massaved: I Götaland påverkas hela marknaden av SÖDRAS prisnivå. Prissänkningen kommer att hålla i sig en bit in på 2006 sen kommer bristen att visa sig även här, med start på färsk granmassaved. I övriga Sverige kommer situationen att vara relativt normal med fortsatt hög efterfrågan. Jag kan inte se någon anledning till prisförändringar på massaveden i norra Sverige. Lars Martinson, VD för Martinsons Trä i Bygdsiljum med en av de största träförädlande industrierna i Västerbotten. Timmer: Trävarumarknaden är oerhört pressad på tall med ett för högt talltimmerpris. Granmarknaden har varit mer stabil men den kan påverkas av det ökade utbudet i söder. På timmer har vi inga förändringar i prislisterna och vi känner oss trygga med råvaruför- 6

7 sörjningen. Vi kan i dag inte överblicka om vi över huvud taget kommer att påverkas av stormfällningen. Massaved: Vi har inga prisförändringar i sikte men risken är att det blir en prispress senare i vår med ökat utbud från söder. Funderar du på att köpa eller sälja en skogsfastighet och vill ha en diskussionspartner? Kontakta din närmaste provinsbank! Priser på skogsfastigheter Q3 och Q FASTIGHETSMARKNADEN Vad tror banken om fastighetspriserna? EN LUGNARE FASTIGHETSMARKNAD ATT VÄNTA! 128 kr/m3sk 174 kr/m3sk Under hösten 2004 såg vi en mycket aktiv skogsfastighetsmarknad med toppriser på flera håll i landet, se figur från LRF Konsults prisstatistik. Till stor del drevs marknaden av höjda rotpostpriser som var en effekt av bristen på virke. Stormen har nu orsakat en total stiltje på skogsfastighetsmarknaden. De affärer som var på gång innan stormen har antingen blåsts av eller slutförts i de fall priset motsvarade säljarens förväntningar. I södra Sverige kan vi sannolikt se fram emot en av de lugnaste marknaderna på många år. De som kan vänta med försäljningen gör nog rätt i att avvakta tills virkesmarknaden satt sig. Fastigheter som drabbats hårt av stormen och nu i princip saknar slutavverkningsskog har säkert fallit i värde, även räknat i pris per m3sk. I ett något längre perspektiv tror vi att priset på fastigheter med hög andel slutavverkningsskog kan stiga över nivån som gällde innan stormen. Sågverken finns kvar i södra Sverige och de kommer med all sannolikhet att ha brist på timmer inom ca tre år. Detta inser många köpare. I norra Sverige är det mer osäkert om marknaden påverkats av stormen. Här är det normalt med stiltje under vinterhalvåret. Efter en rundringning till olika mäklare är det svårt att skönja en tydlig trend. Man kan dock spekulera i att utbudet går ner även här. Psykologin är viktig och över lag har landets skogsägare säkert påverkats av informationen från storm-området. Denna skapar en osäkerhet och då avvaktar man gärna. På lite längre sikt bör utbudet komma igång ordentligt i hela landet som en effekt av slopad arvs- och gåvoskatt. Källa:LRF Konsult 211 kr/m3sk 256 kr/m3sk 296 kr/m3sk Ledande mäklare ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. Utbudet av rena skogsfastigheter har i princip försvunnit. För tillfället råder det en genuin osäkerhet när det gäller priset på skogsmark. Samtidigt ser vi en ökad efterfrågan på fastigheter i stormområdet där man spekulerar i en senare prisuppgång. I nuläget finns inget som talar för några större prisförändringar. Vi ser dock en markant ökning av utbudet på stora egendomar över 500 ha med såväl jord, skog och byggnader. Detta kan vara en första effekt av slopad arvs- och gåvoskatt! Lars Wesslund, mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. Stormens effekt på marknaden är ett totalt lugn på utbudsidan. Däremot känns ett stort tryck bland köpare som ser affärsmöjligheter i det nu uppkomna 7

8 läget. En annan kategori köpare som kommer är de som fått stora virkeslikvider som nu kan användas till fastighetsförvärv. Om vi alls får se några avslut under våren så kommer prisnivån att vara lägre än före stormen men redan under 2006 tror jag på minst lika höga priser som före stormen. Hos köparkategorin skogsinvesterare som vi sett öka de senaste åren, kan intresset ha svalnat i ett kortare perspektiv. I norra Sverige tror jag inte att fastighetsmarknaden påverkas alls av stormen. ATT TÄNKA PÅ Här kommer några allmänna råd från oss på banken. Prioritera lövdominerade bestånd om du ska avverka! De närmaste två åren kommer att präglas av brist på lövmassaved. Om du bestämt dig för att avverka så är det ett gyllene tillfälle att prioritera lövdominerade bestånd, gamla röjningssynder, mm. Gör klart priset med din virkesköpare innan avverkning. leverans med din plantleverantör, då blir bristen ännu större. Avverka lövtimmer om du har avverkningsresurser! I södra Sverige ligger allt fokus på stormskadade bestånd. Vi kan därför räkna med att lövträdsförbrukarna kommer att få stor brist på råvara från Sverige. Då återstår bara importen. Det går säkert att förhandla om priset. Sätt inte in årets virkesintäkter på skogskonto! Om du får stora avverkningsintäkter i år ska du utnyttja vårt virkeslikvidkonto fram till nästa års deklaration (Ränta 2 % på hela beloppet vid insättning över 500 kkr). Då tjänar du räntefördelning och får rätt belopp insatt på skogskontot. Förhöjd ränta på Skogskonto, Skogsskadekonto och Virkeslikvidkonto! Nu höjer vi räntan på alla dessa konton från 1,5 % till 2 % vid insättning över 500 kkr. Den högre räntesatsen gäller på hela beloppet. INTERNATIONELLT Vi har samlat några kommentarer angående stormen från en internationell betraktare. Det internationella analysföretaget Wood Resource International i Seattle. Beställ plantor nu! Har du inte beställt plantor inför sommaren så är det mycket hög tid. Det kommer att bli en skriande brist i södra Sverige. Många väljer säker grönrisplantering. Diskutera även nästa års På ett dygn, i januari 2005, föll100 milj m3sk i norra Europa. Störst skador fick södra Sverige men även Baltstaterna, UK, och Danmark blev drabbat. Den volym som behöver tas om hand den närmaste tiden motsvarar 70 % av en sammanlagd årsavverkning i Norden och Baltstaterna. Med säkerhet så kommer virkespriserna att sjunka och handeln förändras i Östersjöregionen. Efter den stora stormen i Centraleuropa 1999 då hela 200 milj m3sk skadades, föll massaved- och timmerpriserna med %. I Tyskland tog det ett halvår för massavedspriserna att återhämta sig. Timmerpriserna däremot, har egentligen inte hämtat sig sedan dess. 8

9 MASSAMARKNADEN Jägmästare Karl-Martin Swärd på Smålandsbanken analyserar massamarknaden. Massamarknaden i vågskålen. Trots en återhämtning av dolllarn under vintern fortsätter massapriset uppåt. Tillverkarna har aviserat prishöjningar till nivån 660 USD och affärer görs nu upp på nivån 638 USD vilket är ett högt pris historiskt sett. Men hur stark är egentligen marknaden? Ny produktionskapacitet i Europa och övriga världen har ännu inte visat sig i prispress på marknaden. Enligt uppgifter från branschen rabatteras dock leve- ranser i allt högre utsträckning, framförallt från Stendahl. Den tyska anläggningen är visserligen fortfarande i en uppstart- och etableringsfas vilket kan förklara en del av rabatterna. Sammantaget ser vi ändå en stark marknad som bevisat att den även kan stå emot en stärkt dollar. Denna bild förstärks med den senaste statistiken från Utipulp som visar på en nedgång av köparnas lager i jämförelse med samma period förra året. Samtidigt indikerar stillastående papperspriser svårare tider under Ett oförändrat pris är det troligaste under våren såvida inte dollarn på nytt dalar mot EUR och SEK. Istället för att få igenom en prishöjning till USD 660 i Europa borde producenterna på allvar fokusera på rabatterna. Det är ju nettot på sista raden som räknas i slutändan. Pris blekt barrsulfatmassa, USD USD/ton DE Prognos år Jan-92 Jan-93 Jan-94 Jan-95 Jan-96 Jan-97 Jan-98 Jan-99 Jan-00 Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 9

10 Danske Bank i Sverige är ett nätverk av tolv provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Pär Magnusson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. danskebank.dk Den senare tiden har det skett en uppbromsning i försvagningen av USD mot både EUR och SEK och vi har nu sett en gradvis förstärkning av USD från den mycket låga nivån strax över 6,5 SEK vid årsskiftet. Den amerikanska dollarn är nu på samma nivå som vi såg Den svenska kronan har försvagats gentemot EUR till en nivå strax över 9 SEK. Detta har skett i takt med att såväl inflation som räntor fallit i Sverige. Under de närmaste månaderna förväntar vi oss en dollar inom intervallet 1, 30 1,35 EUR. Visar amerikanska nyckeltal fortsatt styrka relativt Euroland så kan vi dock få se en fortsatt dollarförstärkning. Prognosen för den svenska kronan är mer osäker. På tre månaders sikt förväntar vi oss en gradvis förstärkning gentemot EUR mot 9 kronor, men osäkerheten om svensk penningpolitik kan tillfälligt ge en svagare krona. Valuta 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 USD/SEK EUR/SEK år Den rörliga räntan som direkt påverkas av Riksbankens penningpolitik förväntas ligga still. Skulle det visa sig att den redan låga svenska inflationen fortsätter att sjunka kan det dock ge upphov till förväntningar om en räntesänkning. Därmed känns det i denna stund uteslutet att Riksbanken skulle avisera en räntehöjning. Detta talar för att du, som låntagare kan ligga kvar med rörlig ränta utan någon större oro. Den långa räntan beräknas fortsätta att falla men man bör konstatera att den som binder räntan i dag gör det på en lägre nivå än vad som varit möjligt någonsin tidigare. Vi anser därför att det är värt att överväga inslag av bunden ränta i sin låneportfölj och då binda till olika löptider för att sprida risken när lånen löper ut. Tag kontakt med din närmaste provinsbank. Ränta 5-årig ränta % 3-mån ränta 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2, Källa:EcoWin Johan Freij Skogsansvarig Danske Bank i Sverige Telefon Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se år Källa:Danske Analyse 10