Skog & Ekonomi. Skogsbrukets kostnader skjuter i höjden! Nummer 3 September 2010

Transkript

1 Skog & Ekonomi Nummer 3 September 2010 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Sågverkschefer positiva även om många signaler pekar åt fel håll. EU-marknaden minskar Nordafrika ökar. 3 TIMMER OCH MASSAVED Avverkningsanmälningar på extremnivåer. 4 AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA Sydsverige det allra bästa har nog varit! 5 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Peter Nilsson VD SÖDRA Timber: Vi upplever inte att våra kunder har stora lager därför tyder allt på en bra höst. Skogsbrukets kostnader skjuter i höjden! Kostnaderna för avverkning och skogsvård har ökat dramatiskt de senaste åren. Bara under det här året har gallringskostnaden ökat med 5% i norra Sverige och hela 11% i Sydsverige. För slutavverkning är ökningen 2 % respektive 3 %. Detta är en oerhört allvarlig trend som krymper nettot till skogsägaren och fördyrar råvaran till indstrin. Enligt Torbjörn Brunberg på Skogforsk var trenden nedåtgående fram till 2005 men sen vände kurvan upp. Orsaken är sannolikt en kombination av högre personalkostnader och att branschen vardagsrationaliserat klart en etablerad teknik med engrepps-skördare och skotare. Nya tekniksprång lyser med sin frånvaro. Fortsätter denna trend urholkas träråvarans konkurrenskraft på sikt. Lösningar på problemen kan vara ökad körtid per dygn för maskinerna, vilket kräver personal som ställer upp på detta. Ännu viktigare är mer utvecklingsorienterade organisationer hos såväl skogsbolag som skogsägarföreningar. Varför inte ett SCANIA-tänk i skogen med en kultur som hela tiden driver och premierar utvecklingen i företagen? Detta är en ödesfråga för skogsindustrin som det inte får tas lätt på! Karl Hedin Ägare till Karl Hedin AB: Problemet är att produktionen ökar mer än marknaden. Vi riskerar såga sönder marknaden ännu en gång. 6 SKOGSÄGARPROFILEN Gustaf Adelsvärd: När vi sålde sågen ökade rotnettot. 7 FASTIGHETSMARKNADEN Lugnare skogsfastighetsmarknad på hög nivå. 8 MASSAMARKNADEN Fortsatt god massamarknad med låga lager. 9 RÄNTOR & VALUTA Extremt låga långräntor. Bind ändå kort!

2 Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR Sågverkschefer positiva även om många signaler pekar åt fel håll Snart sagt alla sågverkchefer vi talat med ser positivt på framtiden. Trävarupriserna har kunnat höjas successivt på ett ur många synvinklar överraskande sätt. De flesta har sett prishöjningar nu i tredje kvartalet och vissa diskuterar smärre justeringar uppåt även under fjärde kvartalet. Några marknader har överraskat positivt och det gäller Tyskland, Sverige och England. Det är fortfarande RoT-sektorn som drar nästintill hela lasset och som visat en förvånansvärd styrka. Däremot är många högst tveksamma till om det verkligen finns en riktig styrka i konjunkturen. Det finns en malande oro inför framtiden och vad som händer i vinter när byggandet sjunker. Denna tveksamhet är föga förvånande för om man ser till fundamenta så talar många faktorer emot sågverkssektorn i ett kortare perspektiv. Euron är nu tillbaks runt 9,5 SEK Timmerråvaran har ökat kraftigt i pris Produktionen ökas i såväl Sverige som Finland, Ryssland och Baltikum Alla länder stärker närvaron i Nordafrika USA har fortfarande en urusel marknad England planerar åtstramningar Sydeuropeiska länder måste budgetsanera Den japanska ekonomin vacklar Allt detta borde göra att det ser dystert ut på trävarumarknaden men ändå ler sågverkscheferna. Har dom inte koll? Jo självklart har dom koll. Men i den marknad som varit de senaste åren så kan man inte se längre än ett halvår framåt. Sedan har allt gått bättre än förväntat under de senaste kvartalen och denna goda smak bär man ju med sig. Sågas marknaden sönder nu igen? Tack vare kraftigt höjda timmerpriser är nu råvaruflödena i full gång över hela landet. Inget av de sågverk vi talat med har känt oro för timmerförsörjningen under hösten. Sågverken sågar med svarta siffror och därför har man väldigt svårt att dra i bromsen när det dessutom finns gott om råvara. Detta är en klassisk situation när sågverkscykeln kulminerar. Med ökad sågproduktion stiger lagren på brädgårdarna och när kylan och byggena drar ner konsumtionen så sitter köparna nöjda. Sen går det väldigt fort och innan man hunnit anpassa produktionen så faller priset som en sten. En del talar för att denna historia upprepar sig även denna gång och att kulmen nås i vinter. Det finns dock en stor skillnad. Vi bedömer inte att detta är en normal konjunkturvändning utan att denna period fortfarande representerar en återhämtning från den djupa kris vi upplevt. Därför kan det mycket väl bli så att konjunkturen tar fart i vår och då kommer efterfrågan på trävaror igång igen inte minst från nybyggnation där marknaden är nästan död för tillfället. En annan faktor som talar emot att sågverken ohejdat ökar produktionen är signalerna om väldigt höga timmerpriser såväl i Tyskland, Österrike och Baltikum som i Finland. Flera nämner priser på EUR/m3fub i Tyskland och Österrike. Råvarupriser i 2

3 den nivån ger urusla sågkalkyler vilket borde bromsa produktionen. Men ibland är sågverkssektorn oförutsägbar när det gäller relationen lönsamhet och produktion. Europamarknaden minskar medan Nordafrika ökar Vi har sett en dramatisk svängning på trävarumarknaden de senaste åren. Medan Europa har minskat importen av trävaror så har Nordafrika ökat i nästan samma takt, åtminstone på furan, se figur. Under de senaste åren har importen till Nordafrika ökat med ca 50 % från en årstakt på knappt m3s till ca m3s. Utan marknader som Nordafrika och Mellanöstern så hade situationen varit förödande för de skandinaviska sågverken. Mycket talar för att Europa går in i en fas där många länder drar åt svångremmen för att sanera stadsfinanserna. Därför känns det extra glädjande att få saker talar för en liknande utveckling i Nordafrika och Mellanöstern. Här är det i många fall expansiva länder med relativt unga ekonomier som borde ha ett kraftigt ökat behov av virke även framåt Export av sågad fura från Sverige och Finland till Europamarknaden och Nordafrika 1000 m3/mån Europe North Africa Källa: Woodstat Trångt på marknaden om inte byggaktiviteten ökar! Lars Göran Olsson som äger analysföretaget Woodstat understryker att det finns en osäkerhet i marknaden. Importstatistiken visar tydligt hur våra gamla konkurrenter kommer tillbaks på Europamarknaden med full fart medan svenska volymer till Europa faller. Fallet var hela 8 % jan maj Rekordhöga timmerpriser i Europa lockar fram råvara och med den snabba återhämtning vi sett i cellulosaindustrin så får sågverken bra betalt för flisen, vilket tidigare hämmade utvecklingen. Allt talar nu för fortsatta produktionsökningar på alla fronter. Därför behövs det en ökad byggnadsaktivitet i Europa för att det inte skall bli trångt på marknaden. Se figur nedan. Sveriges export av trävaror till Europa samt lagernivåer av trävaror i Sverige Import 1000 m3/mån Lager European imports from Sweden Swedish stocks Källa: Woodstat TIMMER OCH MASSAVED Avverkningsanmälningarna på extremnivåer De mycket kraftiga prisökningarna på timmer i stora delar av landet har gjort att antalet avverkningsanmälningar nu formligen exploderat. Under juni månad anmäldes ca ha för slutavverkning i landet. Det är ungefär dubbelt så mycket som snittet på ca ha som varit relativt konstant under de senaste fyra åren. Den största ökningen på 130 % ser man, som förväntat i Götaland. Där har antalet anmälda hektar under maj-juli gått från ha 2009 till ha i år. Det var ju också i Götaland som vi såg extrema prishöjningar på timmer redan i våras. Här skall man också komma ihåg att hela marknadssituationen 3

4 varit snedvriden beroende på det lagrade Gudrunoch Per-virket ända fram till den här säsongen. Under 2007 var nivån så låg som ha under samma period. Därför har det naturligtvis funnits ett uppdämt behov för avverkning hos många skogsägare. I Svealand är förändringen +56 %. Här har antalet anmälda hektar, under maj-juli, gått från till dryga ha mellan 2009 och I södra Norrland är förändringen +68 % från till ha mellan åren och i norra Norrland är förändringen +52 % från ca till ha. Marknaden fungerar, höjt pris ger ökad aktivitet Den dramatiska ökningen av avverkningsanmälningar visar tydligt att prisvapnet fungerar. Om någon nu inte trodde att så var fallet. Det har gång efter annan varit ifrågasatt från virkeschefshåll om prishöjningar verkligen ger ökad aktivitet hos skogsägarna. Efter denna period känns det som den typen av argument kan vrakas. Skogsägarna visar tydligt att de är smarta pragmatiker som är pålästa i marknaden. Sen kan det naturligtvis vara så att det allra största virkesflödet kommer när skogsägarna får signaler om att det har vänt. Vilket skulle kunna ske senare i höst. AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA Sydsverige det allra bästa har nog varit! Enligt vår syn så kulminerade priserna på rotpostmarknaden i maj då vissa sågverk var i en desperat situation. Extrempriserna var lokala och långt ifrån alla aktörer var med och slogs på de högsta nivåerna över 500 kr/m3sk. Det är bara att gratulera den lilla skara av skogsägare som sålde till de nivåerna. Sannolikt dröjer det tills vi ser sådana excesser igen. Obalansen mellan timmerprislista och vad som faktiskt betalas i marknaden har varit skrämmande stor i Sydsverige och dessa skillnader håller på att jämnas ut. Därför kan vi säkert få se smärre listprishöjningar under hösten även om den faktiska prisnivån inte går upp. Jämfört med timmer så släpar massaveden och de extrempriser på pappersmassa som noterats i marknaden har inte avspeglats i massavedspriserna. Vi är ändå tveksamma till om det kommer en ev. höjning på massaveden. Då virkesflödet fungerar behöver köparna inte höja priset. Den enda anledningen skulle vara om SÖDRA vill styra om avverkningarna mot mer gallring. För er som inte redan beslutat om avverkning tycker vi det är ett synnerligen bra tillfälle. Säkerställ dock att du får alla de tillägg som betalas i marknaden. Mellansverige och södra Norrland Satsa på slutavverkning. Timmerpriserna i området kommer sannolikt inte att gå upp på ett tag. Här är rådet nästan ännu tydligare än i Sydsverige. Vi anser att detta är ett gyllene tillfälle att göra en större slutavverkning. Detta gäller både gran och tall möjligtvis med något större fokus på grandominerade bestånd. I detta område har Mellanskog gått ut med kraftiga utspel om att man kommer att transportera massaveden söderut eller öka försäljningen av massaved som biobränsle om inte massavedspriserna höjs. Att det är allvar bakom hotet råder ingen tvivel om och Mellanskog lyckades ju att höja timmerpriserna väldigt kraftigt under senvåren. Men eftersom industrin har tillräckligt med massaved så tror vi att motståndet är massivt och Mellanskog kommer sannolikt inte att våga gambla med en icke förankrad prishöjning. Det kan dock finnas en möjlighet till en mindre prishöjning, men då mer som en symbolisk gest, denna gången. På sikt är vår övertygelse att massavedspriserna kommer att öka i det här området. Vi ger därför samma råd som i Sydsverige. Fokusera på gallringar med stor timmerandel och klena förstagallringar. Håll igen på massiva gallringar i medelålders skog. 4

5 Norra Sverige Här är vi något mer tveksamma till om timmerpriserna nått sin kulmen. Det skulle kunna ske smärre listprishöjningar tidigt under hösten. Men även här är det otvetydigt så att det är ett mycket bra läge att slutavverka. Var dock noga att säkerställa att du får med alla premier och tillägg. Vi tycker också att det är bra läge att gallra även om massavedspriset inte självklart nått toppen. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituationen. Peter Nilsson, VD på SÖDRA- Timber. Sydsveriges största sågverksföretag som nu expanderar sitt sågverk i Värö. Trävaror: Vi har haft väldigt bra leveranser i sommar och lyckats höja priserna marginellt fram emot kvartal fyra. Sverige har en bra byggkonjunktur, England har sett förvånansvärt bra ut och renoveringssektorn är stark i Europa. Vi upplever inte att våra kunder har några stora lager och därför tyder allt på en bra höst. Timmer: Vi har sett en god kontraktering och har nu ett bra rotlager. Detta gäller nog de flesta sågverk. I alla fall de som haft ekonomiska resurser. Vi borde därför gå in i ett lugnare skede eftersom marginalerna för sågverken nu pressas. Anders Dahlqvist, Virkeschef på statliga Sveaskog, landets största skogsägare och virkesleverantör. Det är både god efterfrågan och ett starkt virkesflöde över hela landet och i exempelvis Mellansverige är flödet på mycket stark uppgång. Generellt har virkesprishöjningarna, på framförallt timmer, gett effekt. Prishöjningar på massaveden har också ökat flödet men inte i samma omfattning som timmerprishöjningarna. Mot denna bakgrund talar allt för att det blir gott om virke i höst och därför tror jag inte på några ytterligare prishöjningar. Vi kanske inte nått pristoppen på timmer men vi är definitivt på en platå. Vilket även kan gälla efterfrågan på sågade trävaror. I dagsläget finns en oro för hur utvecklingen skall bli i Europa vilket dämpar marknaden. Om man skall gradera virkesflödet så är det mest gott om virke i Mellansverige och minst gott om sågtimmer i Norra Sverige. Ändå tror jag inte på några större prishöjningar i norr. Bränslemarknaden kommer sannolikt att bli balanserad i höst och under den närmaste perioden ser jag ingen brist. Sannolikt kommer priserna att öka något. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. Sågade trävaror: Nu är vi inne i förbrukningssäsongen och marknaden är svagt stigande. Problemet är att produktionen ökar mer än marknaden. Därför tror jag på en avmattning Vi får ingen fantastisk konsumtionsökning i höst och vi kan inte hindra sågverken från att såga för fullt. Då går det fort när köparna bromsar. Vi riskerar att såga sönder marknaden än en gång. Timmer: Höga priser gör att de skogsägarna som avverkar vart fjärde år är ute på banan. Utbudet är fantastiskt, men hur mycket vågar man köpa? Nu stiger rotlagren vid full sågproduktion därför förväntar jag mig inga prishöjningar, snarare kan det bli premiejusteringar nedåt. Massaved: Jag tror på en mindre prishöjning även om det inte behövs för att få tillräckligt med ved. 5

6 SKOGSÄGARPROFILEN I denna serie intervjuar vi några av landets mest erfarna och kompetenta skogsägare som visat ett starkt intresse för att investera i skog. Gustaf Adelswärd När vi sålde sågen ökade rotnettot! Gustaf Adelswärd äger Baroniet Adelswärd AB med ett markinnehav om ca ha varav ha produktiv skogsmark. Innehavet ligger väl samlat i trakterna kring Åtvidaberg i Östergötland. I Baroniets skiftande skogsinnehav finns 15 % löv varav eklandskapet är en stor och ur naturvårdsperspektiv värdefull miljö, men de bördiga granskogarna och karga tallåsarna utgör kärnan i den värdefulla produktionsskogen. Det ger ett vackert landskap men också utmaningar och möjligheter utifrån ett skogsekonomiskt perspektiv. Skogen står för 75 % av den totala omsättningen i bolaget på mkr/ år. Övrig verksamhet är jordbruk och fastighetsförvaltning inklusive golfbana och hotell. Jakt och fiske utgör en mindre del av omsättningen men betydelsen har ökat, tack vare förekomsten av vildsvin och stora dovviltstammar, samt en mer kommersiell syn på verksamhetsområdet än tidigare. Jag saknar människorna, pulsen och doften Som skogsägare har Gustaf och Baroniet en speciell erfarenhet eftersom man gått från att vara både skogsägare och virkesförbrukare till att nu renodlat förvalta skogen. Under 60 år och tre generationer drev familjen Adelswärd sågverket BARO WOOD med en produktion på m3s, som 2007 såldes till SÖDRA. Jag saknar människorna, pulsen och doften från sågverket men för Baroniets skogsverksamhet har försäljningen varit en fullträff! Vi har sett en positiv utveckling på rotnettot i vår skogsverksamhet och det är en effekt av att vi nu agerar friare och riktar oss till fler köpare på marknaden. Jag är själv lite förvånad över kraften i förändringen på rotnettot och min syn på skogsägande är ännu mer positiv än tidigare. Mitt övergripande mål med verksamheten är att skapa ett ekonomiskt handlingsutrymme som ger förutsättningar för nästa generation att driva och utveckla Baroniet. Det går illa för den som föröder skogen I den gamla fideikommissurkunden står det bland annat att den som föröder skogen kommer det att gå illa för. Det är en ödesmättad skrivning, säger Gustaf, men den har ju i grunden varit riktig eftersom vår verksamhet alltid varit beroende av skogen. Förr som energi för kopparframställning, nu som högkvalitativ handelsvara i egenskap av sågtimmer, massaved och återigen energi. Framtiden är mycket positiv för skogens produkter. Dels för skogsprodukternas möjligheter i ett uthålligt samhälle, dessutom tror jag att vi står i början av en period där skogen kan komma att utgöra råvarubas för nya material, t.ex. kompositer och läkemedel, konstaterar Gustaf. Skog är både ekonomi och känsla Ekonomin i skogen ser mycket bra ut i dag. Med nuvarande vedpriser avverkar vi allt vi kan inom de ramar som vi satt upp långsiktigt. På frågan om att investera i mer skogsmark säger Gustaf: Jag har räknat på ett antal affärer, men jag kommer från en miljö med låga anskaffningsvärden och därför har jag varit för försiktig. Ändå är jag mycket positiv till skogsmarksinvesteringar och då tycker jag att man skall fokusera på rena skogsförvärv. Min bestämda uppfattning är att sälja av bostäder som följer med vid ett köp. Jag har en stark känsla för skogen som är sprungen ur sommarens bad i klara skogstjärnar, höstens jakt, vinterns skidturer och vårens skogsblommor. Där har skogen och träden varit den gemensamma länken över årstiderna och där har skogen bidragit till att ge mig den värdegrund jag har i dag, avslutar Gustaf Adelswärd. 6

7 FASTIGHETSMARKNADEN Lugnare skogsfastighetsmarknad på hög nivå Efter vårens kraftiga prisökning på skogsfastigheter, framförallt i Sydsverige, som vi nämnde i förra numret, så spår vi en lugnare marknad under hösten på fortsatt höga prisnivåer. Med den virkesprishöjning vi sett i Svealand och södra Norrland är det väl framförallt där man skulle kunna förvänta sig en fortsatt försiktig prisuppgång. Utbudet är dock väldigt stort vilket kommer att göra att spridningen i prissättningen blir större igen. För fastigheter med sämre lägen eller sämre skogstillstånd kommer det att bli svårare att få avslut på de höga prisnivåer vi ser nu. Däremot kommer de riktiga toppobjekten att notera nya prisrekord. Figuren visar på LRF Konsults senaste prisstatistik. Priser på skogsfastigheter. Augusti kr/ m3sk 365 kr/ m3sk 484 kr/ m3sk 266 kr/ m3sk 291kr/ m3sk Källa: LRF Konsult Hur gör man en bättre gårdsaffär? I nuvarande marknad är det viktigare än någonsin att du gör hemläxan innan du köper eller säljer din gård. Kända mäklare och värderare ger sin syn på hur fastighetsmarknaden ser ut just nu och deras tro om framtiden. Karl Danielsson, Ordförande på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. Tidigare förväntningar på en arbetsintensiv höst ser ut att infrias med råge. Vi ser ett mycket starkt inflöde av nya försäljningsuppdrag som spänner över alla typer av lantegendomar från ren skogsmark till produktionsjordbruk. Normalt skulle det innebära en prispress nedåt. Men höga spannmålspriser, rekordpriser på virket och fortsatt låg ränta ger en fortsatt stark efterfrågan. Därför tror jag på oförändrade priser till hösten. I vår Baltikumverksamhet ser vi också ett fortsatt stort intresse för skogsinvesteringar. Då är det självklart att kontakta någon av våra erfarna Skogs- & Lantbruksspecialister för en genomgång i god tid innan köp eller försäljningen. Vi garanterar att det är väl använd tid. 7

8 MASSAMARKNADEN Teemu Salonen Skogsindustrianalytiker på Investment Research, Danske Market Equities Fortsatt god massamarknad med låga lager I juli annonserade världens ledande massaproducenter en prissänkning på USD 30-50/t från 1 augusti. Under andra veckan i augusti hade det europeiska kortfiberpriset sjunkit med hel USD 45/t eller 5 % från toppen i slutet på juli medan långfiberpriset låg fast. Allt talar för är att massapriset kommer att stanna kvar på höga nivåer under resten av året. Massaproducenterna har inte aviserat några prissänkningar i september stärkta av att det finns begränsad tillgång på massa i produktionskedjan då lagernivåerna är låga hos både producenter och förbrukare. Under det kommande halvåret förväntas många industrier genomföra planerade underhållsstopp och produktionsminskningen beräknas till 1,7 ton Q3, 1,6 ton Q4 att jämföra med 2,5 ton under Q2. Dessutom har den kinesiska regeringen satt upp ett mål att stänga ned äldre produktionsanläggningar med ca 4,7 årston non-wood massa- och pappersproduktion fram till slutet av Detta kommer med alla sannolikhet att öka massaexporten från Sydamerika till Kina. Mot denna bakgrund talar allt för en stabil och stark höst för pappersmassaproducenterna. Lager av massa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD Lager, antal dagar Pris NBSK (USD) Lager globalt Pris NBSK (EUR) '95 '96 '97 '98 '99 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '

9 Danske Bank i Sverige är ett nätverk av sexton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västerbottens Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränte- och valutasituationen. Extremt låga långräntor - bind ändå kort! Kronan har bibehållit sin uppåtgående trend över sommaren under det att: (1) inhemska makrodata mestadels har överraskat positivt; (2) Riksbanken inledde sin räntehöjningsfas med tydliga indikationer att det kommer fler höjningar under hösten, och; (3) förbättrad riskaptit. Vi ser också fortsatt potential i kronan och räknar med att EUR/SEK och USD/SEK rör sig vidare ned på 6-12 månaders sikt. Men på kort sikt (3 mån) ser vi en del risker för en kortsiktigt svagare krona som en effekt av osäkerheten inför riksdagsvalet och en avtagande riskaptit. Dessutom kommer Riksgälden att, på sikt, börja avveckla sina stora kroninnehav på 50 mdr kronor och den tidpunkten rycker allt närmare i takt med en stärkt krona. Vår tro är att Riksgälden börjar avveckla positionen först när likviditeten anses tillfredsställande och köpsidan (Svenska exportbolag) är tillräcklig stark. Men ju närmare EUR/SEK kommer nivåerna, desto närmare i tiden kommer ett besked. När Riksgälden, liksom andra långsiktiga investerare som inväntar rätt läge att avveckla sina exponeringar mot den svenska kronan, äntrar marknaden så kommer det utan tvekan ge en viss negativ effekt på SEK. På 12 månaders sikt förutspår vi att EUR/SEK är 9.20 och att EUR/USD är Medan kronans utveckling är mer konsistent med hur omvärlden har utvecklats, uppför sig räntorna något mer förbryllande. De allra kortaste räntorna har förvisso sökt sig uppåt, men avspeglar bara ett fåtal ytterligare räntehöjningar. De längre räntorna har istället gått ned kraftigt, vilket vi faktiskt känner oss mer bekväma med då vi tror att Riksbanken efter några snabba höjningar under hösten kommer att tvingas att avbryta sin räntehöjningsfas när data i omvärlden försvagas ytterligare. Vår uppfattning avseende räntebindningar är därför att det finns anledning att vara försiktig med att låsa räntan, trots de historiskt låga räntorna. Mycket korta räntebindningar upp till ett år kan kanske motiveras, men därefter finns det anledning att tro att de allt svagare utsikterna kommer ge upphov till än lägre långräntor och erbjuda än bättre tillfällen att låsa in låga räntor. Ränta % 5 år SSOB 3 mån SSVX 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Valuta 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 aug-09 GBP/SEK EUR/SEK USD/SEK okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se