Skog & Ekonomi. Nummer 3 september 2005

Transkript

1 Skog & Ekonomi Nummer 3 september 2005 Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. INDUSTRIN TYCKS KLARA FÖRSÖRJNINGEN AV FÄRSK GRANMASSA UTAN PRISHÖJNINGAR! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sidan 4 För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på POSITIVT PÅ TRÄVARUMARKNADEN MEN PRISÖKNINGEN PÅ SÄMRE FURA PLANAR NU UT! Banken analyserar virkesmarknaden. Sidan 2 ÖVERRASKANDE BRA KVALITET PÅ STORMVIRKET TAKTEN SÄNKS I SKOGEN NÄR LAGREN FYLLS! Banken analyserar virkesmarknaden. Sidan 2 LOKALA PRISKRIG PÅ TALLPOSTER I MELLANSVERIGE UNDER HÖSTEN! Banken analyserar virkesmarknaden. Sidan 2 ÖVERDRIVEN OPTIMISM OM EN SNAR VIRKESPRISHÖJNING I STORMENS SPÅR? Banken analyserar virkesmarknaden. Sidan 3 PRISERNA STIGER MED REKORDSTORT UTBUD AV SKOGS- OCH LANTBRUKSFASTIGHETER? Kända mäklare ger sin syn på marknaden. Sidan 5 SKOGSFASTIGHETSMARKNADEN TAR RYGG PÅ HAUSSAD BOSTADSMARKNAD! Bankens analys av fastighetsmarknaden. Sid 6 FÖRST FORTSATT PRISFALL INNAN DET VÄNDER UPP FÖR PAPPERSMASSAN! Bankens analys av massamarknaden. Sid 7 FORTSATT ATTRAKTIVT MED 2-5-ÅRIG RÄNTA! Ränteanalys från Danske Analyse. Sid 8 1

2 Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN POSITIVT PÅ TRÄVARUMARKNADEN MEN PRISÖKNINGEN PÅ SÄMRE FURA PLANAR NU UT! Trävarumarknaden har varit relativt ljus under de senaste månaderna. Den prisuppgång på fura som påbörjades från de extremt låga nivåerna i våras har fortsatt och förstärkts i samband med strejken i Finland. Störst prishöjningen har vi sett på de sämre kvaliteterna men där planar nu priserna ut. På de bättre kvaliteterna ser det fortsatt positivt ut för många sortiment. På gran fortsätter den goda och stabila markanden och ännu har man inte sett den prispress på lägre kvaliteter som man befarat i samband med produktionsökningen i södra Sverige. Går det då bra för sågverken? Furusågverken har i många fall precis fått näsan över vattenytan och är i behov av en lång återhämtningspaus. Vissa grandominerade verk tjänar säkert mycket pengar i stormens spår men där finns också framtida risker med virkesskador i de enorma lagren som byggts upp. ÖVERRASKANDE BRA KVALITET PÅ STORMVIRKET TAKTEN SÄNKS I SKOGEN NÄR LAGREN FYLLS! För timmermarknaden så börjar vi i stormområdet där alla signalerar en högre kvalitet än beräknat på den granskog som har rotkontakt. Om det inte blir en extrem värme och torka de närmaste veckorna så kan man pusta ut för den här säsongen. Upparbetningen i skogen har gått betydligt fortare än beräknat och alldeles för stora väglager har byggts upp under sommaren. Här har mycket färsk gran graderats ned till barrmassaved. Dessutom börjar terminal- och industrilagren fyllas upp. Därför kommer takten i skogen nu att sänkas rejält och avverkningen sker mer mot direkt leverans till sågverken. Den stormprisnivå på timmer som etablerats av VIDA ligger med all sannolikhet fast. Ett frågetecken är det utspel som industrin gjort om en sänkning av priset på sågverksflis. Vår bedömning är ändå att aktörerna är så angelägna om att vårda marknaden att stormprisnivån ligger kvar så länge kvaliteten är acceptabel. Många spekulerade i att priserna på rotstående skog skulle stiga redan under denna höst. Vi är dock ganska övertygade om att så inte kommer att bli fallet i stormområdet. I dess ytterkanter kommer dock priset att successivt höjas. I södra och mellersta Sverige råder en mycket stor brist på talltimmer. Detta har gjort att många sågverk ställt om till granproduktion. För vissa anläggningar som inte anser det möjligt att ändra produktionen ser försörjningsläget mycket pressat ut. Här kan vi lokalt få se en mycket het rotpostmarknad på tallposter i höst. I mellersta Sverige har man infört en premie på såväl gran- som talltimmer. Som läget ser ut nu är det nog på tallen som premien behövs mest. Det kan dock bli lokal brist även på grantimmer i norra Mellansverige hos sågverk som inte fraktat upp stormgran. I norra norrland tyder sågverkens signaler på att försörjningsläget är pressat men acceptabelt. STORMVOLYMERNA PÅVERKAR MASSAVEDS- MARKNADEN I HELA LANDET På massavedssidan sitter huvuddelen av skogsindustrin ganska nöjd för tillfället. Vi får signaler om lokala brister på färsk gran men de flesta menar att detta bara är tillfälligt. Det stora undantaget är lövet som de flesta kompletterar med import. Vår bedömning är att rådande massavedspriser ligger fast under hela hösten. Troligen kommer barrmasssavedspriset att vara pressat även under nästa år. Det man kan fråga sig är om det är strategiskt rätt att inte göra en ordentlig höjning av björkmassavedspriset. Många säger att volymen björk inte påverkas av priset då den nästan alltid ligger 2

3 insprängt i bestånden. Ändå skulle kanske signalen om ett höjt björkpris ge markägarna det initiativ som behövs för att gallringen skall ta fart igen? ENERGIPRISET HETTAR UPP SKOGSBRÄNSLEMARKNADEN! På många håll signaleras det om en mycket het skogsbränslemarknad med brist på råvara även i södra Sverige. Nu kommer skogsentreprenörerna hem från stormområdet och då ökar flödet igen. I södra Sverige är det svårt att långsiktigt se någon brist på energiflis. I så fall börjar man flisa en del av barrmassavedsberget. ÖVERDRIVEN OPTIMISM OM EN SNAR VIRKESPRISHÖJNING I STORMENS SPÅR? Många har förutspått en snar virkesprisökning i stormens spår och detta driver till viss del skogsfastighetsmarknaden. Tesen är att stora volymer försvunnit ut ur stormområdet och därmed stärks den tidigare virkesbristen ytterligare. En virkesbrist som är genererad av landets hårdaste konkurrens mellan privata sågverk. Att priserna kommer att repa sig från stormprisnivån står nog helt klart, men kommer vi att få den glödheta rotpostmarknad som vi hade före stormen? Vår bedömning är att detta avgörs av hur virkets kvalitet utvecklas i de enorma lager som sågverken nu bygger upp. Om man klarar kvaliteten så kommer lagren att användas för kompensera tillfälliga brister och då är själva grunden för rotposthandeln borta. I så fall får vi vänta åtminstone fyra till fem år innan rotposthandel är aktuell igen i Sydsveriges granskogar. VART ÄR MARKNADEN PÅ VÄG? Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" Thomas Agrell, virkeschef på Sydved som är inköpsorganisation för StoraEnso och Munksjö i Götaland och södra Svealand. Timmer: Sågverken i södra Sverige får gran med tillräcklig kvalitet från stormskogen. Det finns en talltimmerbrist i marknaden men suget verkar ändå inte vara så stort. Därför kommer sannolikt priserna att ligga fast under hösten. Successiva prishöjningar på stående skog kommer någonstans runt årsskiftet. Massaved: Stort överskott på barrmassaved vid väg och terminal påverkar marknaden åtminstone två år framåt. God försörjning på färsk granmassaved åtminstone till våren Brist på lövmassaved med hög efterfrågan. Vi kommer inte att se några listprisförändringar på massaved under hösten. Däremot kommer prisavdragen på lagerskadad barrmassaveden att successivt eskalera med sjunkande kvalitet. Redan nu finns ett motstånd i industrin att ta emot lagerskadad ved. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. Trävaror: Priset upp på fura främst på bättre kvaliteter. Granpriset stabilt, med viss prispress i svenska kronor på Sydsvenska produkter som konstruktionsvirke. Vi befarar dock en prissänkning på sämre kvaliteter senare i höst. 3

4 Timmer: Nu är minst hälften av stormvirket upparbetat och vi ser inget behov att köpa rotstående skog det närmsta halvåret. Målet är att hålla vårt stormpris förutsatt att det inte blir en prissänkning på sågverksflisen. Då är det sannolikt med en timmerprissänkning. Massaved: Det är brist på färsk granmassaved och där höjs priset stormens ytterområden. Därför förvånar utspelet om sänkt pris på färsk sågverksflis. Barrmassaved finns det däremot hur mycket som helst och där tror vi priset ligger fast. Mats Hansson, produktionschef på Skogssällskapet i södra Sverige. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. Allmänt: Vi har klarat våra höga mål om ca 90% upparbetat efter stormen och räddat timmervärdena. Stormvirket är eftertraktat till rådande priser och obetydliga volymer är okontrakterade. Stormen har öppnat upp många nya försäljningskanaler vilket, även fortsättningsvis kommer att ge en mer dynamisk virkesmarknad. Det stora virkeslagret kommer sannolikt att vara dämpande på virkespriserna under en lång tid framöver. Liggande gran med rotkontakt klarar färskheten bättre än vi trodde. Timmer: Inga generella prisförändringar i sikte men möjlighet till premier för oskadat talltimmer. Massaved: Prisstiltje för barrmassaved. Granen verkar klara färskheten bättre än beräknat och priset ligger sannolikt kvar under hösten. På lövmassaved samt björk- och ektimmer kan vi däremot få se högre priser Bengt Algotsson, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i Svealand och södra Norrland. Allmänt: Virkesmarknaden är fortsatt trög och utbudet ligger på ca 75 80% av i fjol. Ju närmare stormområdet ju mer avvaktande. Nu råder det ingen brist på avverkningsresurser i Mellansverige längre. På samma gång har vi ett högre timmerpris än i våras med premier för höstavverkat virke. Ändå finns det risk att skogsägarna avvaktar med avverkning och jag ser en fortsatt trög avverkningssäsong. Timmer: Jag ser inga tendenser till ytterligare prishöjningar i höst vilket beror på att industrin klarar försörjningen med stöd från stormområdet. Massaved: Vi hade hoppats högre priser på färsk gran och lövmassaved. Industrin verkar dock hantera detta med hjälp av stormvirke och import. På barrmassaved finns ett enormt överskott för lång tid framåt. Ulf Klensmeden virkeschef för StoraEnsos svenska verksamhet. Allmänt: Orderböckerna välfyllda och vi har full produktion i industrin. Under sommaren har dock Stora Ensos vedförbrukning varit avsevärt lägre beroende på flera faktorer bla. nyinvesteringen i Kvarnsveden, tekniska störningar samt konflikten i Finland. Den lägre produktionen har inte uthålligt höjt priserna till en acceptabel nivå vilket ger skogsindustrin en otillfredsställande lönsamhet. Som en följd av stormen är vi välförsörjda med virke. Talltimmer får dock hämtas lokalt. Lövmassaveden kompletteras med import då det inte tycks gå att plocka ut mer löv ur svenska skogen för tillfället. Timmer: Nuvarande priser ligger fast. Massaved: Oförändrade priser på alla sortiment. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. Allmänt: Trävarupriserna på gran håller i sig och furupriserna fortsätter upp med en utplaning av priset på sämre kvaliteter. Sågverkens lönsamhet har därmed förbättrats från en mycket låg nivå. Utbudet av rotstående skog har legat på 70 % av normalt men nu stiger kontrakteringen. Då utbuds- 4

5 minskningen kompenserats med stormvirke ser vi en knapphet på talltimmer. Timmer: Granpriserna är oförändrade och ligger kvar på samma höga pris som före stormen. På tall ser vi oförändrade listpriser men med höstpremier på ca kr/m 3 to (normaltimmer) för att stimulera avverkning av tall. Massaved: Oförändrade priser efter sänkningen i april och nivån ligger kvar under hösten. Lövmassavedspriset har stigit med fortsatt het marknad. Stark marknad för bränslesortimenten i Mellansverige, sannolikt med högre priser i höst. Arvid Callans, VD och ägare till Callans Trä AB, ett av Mellannorrlands största privata sågverksföretag. Allmänt: Stark marknad för furuträvaror där prisförstärkningen fortsätter under hösten. På gran ser vi en försiktig förbättring av trävaurpriserna åtminstone fram till november. Tack vare att ganska många har tagit upp stormråvaror i vårt område så är det en god balans fram till oktober. Sen kan vi förvänta oss en brist fram till efter årsskiftet. Timmer: Oförändrade listpriser på timmer för alla sortiment under hela hösten. Massaved: Vi kommer att se en prispress på barrmassaved fram till oktober. Däremot en mycket stark efterfrågan på färsk gran samt granflis vilket ger en prisuppgång. Stark efterfrågan på lövmassaved vilket bidrar till en stabil prisnivå. Kraftigt ökade priser på bränslesortimenten sedan andra kvartalet vilket till viss del styrs av högt energipris. Här kommer prisuppgången att fortsätta och barrmassaflis kan komma att styras över till bränsle. Anders Dahqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. I norra Norrland har det varit ett sparsamt utbud av virke på marknaden ända tills nu då det tagit fart. Det är ändå balans på alla sortiment undantaget bristen på lövmassaved. Prisnivåerna fortsätter att ligga fast på såväl timmer som massaved. I södra Norrland har det varit dåligt utbud på alla sortiment utom barrmassaved. Efterfrågan har varit god och försörjningssituationen har därför varit pressad. Det knappa utbudet ser ut att hålla i sig. Prisnivån ligger i stort sett fast möjligtvis med premier på sågtimmer. I södra Sverige börjar det bli fullt med virke på såväl väg- som terminal- och industrilager. Det är gott om samtliga sortiment förutom lövmassaved och färskt talltimmer. Färsk granmassaved finns till stormpriser även fortsättningsvis. Inga priser kommer att gå upp utom möjligtvis talltimmerpriset. FASTIGHETSMARKNADEN Vad tror banken om fastighetspriserna? Alla signaler pekar på stigande priserna för såväl skogs- som lantbruksfastigheter. Det är bara på rena produktionsfastigheter inom jordbruket där köparna har en avvaktande hållning. På samma gång ökar utbudet kraftigt. Sannolikt är orsaken en kombination av att arvs- och gåvoskatten tagits bort och att många bedömer prisnivån som attraktiv ur ett säljarperspektiv. Budgivningen på framförallt skogsfastigheterna sticker ofta iväg på samma sätt som på bostadsrätter i storstäderna. Här manar vi till stor försiktighet, speciellt om det gäller rena produktionsfastigheter som skall ge en förräntning på investeringen under lång tid framöver. Funderar du på att köpa eller sälja en skogsfastighet och vill ha en diskussionspartner? Kontakta din närmaste provinsbank! Några ledande skogsmäklarhus ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. Hösten har öppnat med mycket hög aktivitet. Under sommaren har avslut skett på ett flertal större lantegendomar till höga priser. Samtidigt ser vi ett 5

6 väsentligt ökat utbud, vilket kräver fortsatt god efterfrågan. Vår bedömning är ändå att vi får en viss prisökning under hösten framförallt på skogsdominerade fastigheter. Vi noterar att inflödet av kapitalstarka investerare till stora skogsegendomar ökat väsentligt. Lars Wesslund mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. Vi ser redan tendenser på att skogsmarkspriserna stiger i södra och mellersta Sverige igen och då från tidigare toppnoteringar. På samma gång ökar utbudet kraftigt i området, men ännu inte så det påverkar priset. I norra Sverige har ser vi inga större svängningar. Vi ser också att köparkategorin som köper för att bo på gården ökar. En ny grön våg, kanske? SKOGSFASTIGHETSMARKNADEN TAR RYGG PÅ DEN HAUSSADE BOSTADSMARKNADEN! skogsägarenkät på ELMIA-Wood visade skogsägarna en stark övertygelse om att skogsmarkspriet skulle stiga under hösten. Eftersom två tredjedelar av fastigheterna på marknaden säljs just till befintliga skogsägare talar allt för att man själv angivit höstens prisnivå redan nu. I norra Sverige förklarar fortfarande virkespriset det mesta av fastighetspriset medan andra faktorer väger tungt i södra Sverige. Enligt många beror den häftiga prisuppgången på villor till stor del på ränteläget och tillgången på kapital. Skogen tycks hänga med på samma tåg. Till skillnad från bostäder är skogsbruk en näringsverksamhet som skall ge avkastning. Med prisnivån i södra Sverige hamnar avkastningen ofta nedåt 2%, före skatt. Räntenivån i samhället är visserligen den lägsta någonsin men en skogsinvestering är mycket långsiktigt och skall tåla många konjunkturcykler. Även om det finns klara överhettningstendenser i enskilda affärer kan man inte påstå att skogsfastighetsmarknaden är överhettad. Fortsätter däremot prisuppgången utan att lönsamheten i skogsindustrin ändras dramatiskt så bör man sända ut en varningssignal till er som inte köper fastigheterna för rekreation. Prisutveckling Skogsmark Rotposter Villor En svängning har skett i värderingen av skogsmark. Tidigare avgjorde skogen och virkespriset marknadspriset på skogsmarken. Nu ser vi en tydlig svängning mot att ränteläge och tillgång på kapital även styr skogsmarkspriserna. För snart 20 år sedan avreglerades skogsfastighets-marknaden och fram till 1998 följde fastighetspriset slaviskt virkespriset, se figur. Mitt under IT-hysterin hände något. Virkespriserna sjönk medan skogsfastighetspriserna ökade. Sedan dess har skogsfastighetsmarknaden i viss mån levt sitt eget liv, framförallt i södra Sverige. Efter en tillfällig avmattning strax efter sekelskiftet har priserna dragit iväg. I våras såg vi en historisk toppnotering med ett snittpris på 311 kr/m 3 sk i Götaland. Allt talar för att prisuppgången fortsätter. Vid bankens Skogsmarkspris kr/m 3 sk Mars -90 Mars -92 Mars -94 Mars -96 Mars -98 Mars -00 Mars -02 Skogsmark Villor Rotposter Mars -04 Mars -05 6

7 ATT TÄNKA PÅ Här kommer några allmänna råd från oss på banken. Fortsätt gallra! För er som tycker virkespriserna inte motsvarar era förväntningar så tycker vi ändå att ni skall hålla igång gallringarna. Din ekonomi avgörs inte i gallringsögonblicket utan när den välskötta skogen blir slutavverkningsmogen. Fokusera på lövrika bestånd! Bristen på inhemsk lövmassaved är exceptionell. Diskutera prisnivån med din köpare och gallra i lövdominerade bestånd. MASSAMARKNADEN Jägmästare Karl-Martin Swärd på Smålandsbanken analyserar massamarknaden. Lägg därtill det faktum att den finska lockouten gjort att de finländska lagren minskat kraftigt, vilket de nu lär ta igen. Hoppet står återigen till Asien även om också Nord Amerika för tillfället bidrar med ökad efterfrågan. Även substitution från den, ovanligt nog, dyrare lövmassan borde öka efterfrågan på barrmassa (NBSKP). En optimistisk och inte alltför osannolik tanke är att kineserna åter går på köpoffensiv och vänder trenden. Kineserna är emellertid kända för att köpa först när botten är nådd. Det mest troliga är därför att prisfallet fortsätter till nivåer under 550 USD/ton. Inte förrän konjunkturen på allvar visar sin styrka och dagens produktionen av papper visar sig vara befogad kan priserna hämta sig. Alternativet är en minskad kapacitet dvs bruksnedläggningar för att kompensera de senaste årens massiva utbyggnad i Europa såväl som i lågkostnadsländer. Priser och lagervolymer för barrmassa i världen NBSK price (USD) Global inventories Days of inventory 50 USD 800 MASSACYKEL UTAN CRECENDO! Höga råvarupriser ger producenterna rekordvinster runtom i världen. Massapriset har däremot kulminerat på en relativt medioker nivå och är nu i stadig nedgång. Endast en stärkt dollar har räddat priset i kronor. Hur kommer det sig att cellulosan inte dras med i råvaruhaussen? En rimlig förklaring är att överproduktionen gör att suget efter papper inte är tillräckligt trots att vi är i en högkonjunktur. Massaprisindex sjunkit från nivåer på 650 USD/ton vid årets början till ca 585 USD/ton. Att döma av producentlagersiffrorna som ökade med 5 leveransdagar under juli ser inte framtiden ljusare ut Jan-00 Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan

8 Danske Bank i Sverige är ett nätverk av tolv provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Pär Magnusson ger bankens syn på ränteoch valutasituationen. danskebank.dk FORTSATT ATTAKTIVT MED 2-5 ÅRIG RÄNTA! Under sommaren har vi sett en relativt kraftig försvagning av kronan vilket faktiskt skett säsongsmässigt under många år. Vi är därför fortsatt optimistiska om en förstärkning under hösten. Något som underbygger detta är en ökad sannolikhet för en högre reporänta i Sverige under det kommande halvåret. Det är framförallt mot euron som kronan väntas stärkas, medan försvagningen mot US dollarn fortsätter. Valuta EUR/SEK USD/SEK annonserar regeringen en betydligt mer expansiv finanspolitik nästa år. Detta ger ytterligare skäl för Riksbanken att börja föra tillbaka räntan till en högre nivå. Förbättringen i konjunkturen är långt ifrån självklar. Skulle ett redan rekordhögt oljepris fortsätta uppåt kan man passera gränsen för vad industrin och konsumenterna tål. Då riskerar vi åter en konjunkturförsämring med i sin tur fortsatt låga räntor. För att stärka osäkerheten ytterligare väntar försäkringsbolagen på nya regler för hur man hanterar sina finansiella risker. Ingen vet hur dessa regler kommer att påverka de långa räntorna. Med ett mer osäkert läge än på länge anser vi att det kan vara en god idé att binda en större del av sina lån till fasta räntor mellan 2-5 år. Ränta % 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1, årig marknadsränta 3-mån marknadsränta Source: Ec owin Johan Freij Skogsansvarig Danske Bank i Sverige Telefon Räntorna har efter botten i juni vänt uppåt. Trots ett stigande oljepris har också flera konjunkturindikatorer börjat peka på mot bättre tider. Dessutom Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se