1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges"

Transkript

1 LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den nära framtiden. 1 Barren mars kl00.indd :3

2 Sex av tio bönder upplever sin lönsamhet Lönsamheten vänder på nytt nedåt. procent av lantbrukarna upplever att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. I årets Lantbruksbarometer faller den upplevda lönsamheten på nytt efter att föregående år visat en uppgång. Fler än hälften av lantbrukarna, procent, upplever en ansträngd situation med ganska eller mycket dålig lönsamhet. De som upplevt en positiv utveckling från föregående år är grisbönderna, men nivån är fortfarande låg. Lantbrukarnas upplevda lönsamhet Av de tillfrågade lantbrukarna anger 41 procent att de upplever sin lönsamhet som mycket eller ganska god. Detta kan jämföras med föregående år då 4 procent uppgav att lönsamheten var mycket eller ganska god. Detta är en liten försämring som visar att lantbrukarna på nytt har det svårare. uppger procent av lantbrukarna att de har ganska eller mycket dålig lönsamhet jämfört med procent året innan och 4 procent år. Den största förändringen syns i fördelningen mellan de lantbrukare som föregående år uppgav att de hade ganska god lönsamhet och de som svarade att de hade ganska dålig lönsamhet. Se TABELL 1. Andelen som svarat ganska god lönsamhet har minskat med 4 procentenheter och andelen som svarat ganska dålig lönsamhet har ökat med procentenheter. TABELL 1 Svarsalternativ Mycket god lönsamhet Ganska god lönsamhet Ganska dålig lönsamhet Mycket dålig lönsamhet Tveksam, vet ej Lönsamheten i dag Procentandel DIAGRAM 1 Böndernas upplevda nettolönsamhet Andel som svarat Ganska god eller mycket god Andel som svarat Ganska dålig eller mycket dålig DIAGRAM Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar, lönsamhetsindex Lönsamheten inom de olika produktionsgrenarna Lönsamheten bland lantbrukarna förändras mellan åren. Mjölk- och växtodlingsproducenterna upplever att lönsamheten har blivit sämre. Grisbönderna upplever att lönsamheten har blivit bättre jämfört med föregående år men den håller sig kvar på en låg nivå. Nötköttsproducenterna är de enda som inte upplevt någon förändring, varken till det bättre eller till det sämre. Lantbrukarnas bild av lönsamheten i respektive produktionsinriktning stämmer väl med siffrorna i LRF Konsults rapport Lantbrukets Lönsamhet som speglar företagens faktiska resultat. Mjölk Växt Griskött Nötkött Lönsamhetsindex Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat mycket god eller ganska god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig. Lönsamhetsindex har i årets undersökning minskat med procentenheter, från minus till minus 1. Nettotalet är negativt, vilket innebär att fler anser att lönsamheten är dålig. Historiskt sett under en tioårsperiod är nivån ändå relativt hög. Se DIAGRAM umjölkproducenternas lönsamhetsindex har sjunkit från till 1. Det är den enda produktionsgrenen där fler lantbrukare upplever att lönsamheten är god än de som upplever att den är dålig. Se DIAGRAM. Bland mjölkproducenterna anser procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. Av de svenska mjölkproducenterna uppger procent att de kommer att utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. Något färre, procent, uppger att de kommer att minska produktionen.

3 som ansträngd uväxtodlingsföretagens upplevda lönsamhet har sjunkit från plus till minus 4. Bland växtodlingsföretagen anser 3 procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. ugrisböndernas ekonomi har återhämtat sig något och är de enda som visar en positiv utveckling på lönsamhetsindex. Den låga nivån från på minus 4 har höjts till minus 3. Bland grisköttsproducenterna anser procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. Av grisköttsföretagen planerar procent att utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. 34 procent uppger att de kommer att minska produktionen. unötköttsproducenternas upplevda lönsamhet ligger kvar på samma nivå, minus 41. Bland nötköttsproducenterna anser procent att lönsamheten täcker löpande utgifter inklusive en lön. Bland nötköttsproducenterna räknar procent med att de kommer att utöka sin produktion under den närmaste treårsperioden. 31 procent räknar med att minska sin produktion. Var femte tror på bättre lönsamhet Lantbrukarna har tillfrågats om sin tro på framtida lönsamhet. De har kunnat välja mellan fyra olika svarsalternativ: Bättre, oförändrad, sämre eller tveksam/vet ej. Bland lantbrukarna totalt tror procent att lönsamheten kommer att bli bättre nästa år. Det är en försiktigare framtidstro jämfört med förra årets procent. procent svarar att de tror på oförändrad lönsamhet och 1 procent av de tillfrågade förutspår en sämre lönsamhet framöver. I fjol var motsvarande siffror 4 och procent. De flesta av Sveriges bönder tror på en oförändrad eller en fortsatt positiv utveckling där 0 procent tror att lönsamheten kommer att vara oförändrad eller bättre under. När frågan ställdes inför och inför var siffran 4 respektive, vilket visar att fler lantbrukare inte tror på några större lönsamhetslyft kommande år. Störst framtidstro har grisköttsproducenterna, där hela procent tror att lönsamheten kommer att bli bättre, följt av fjäderfäproducenterna på 3 procent. Övriga produktions-grenar är mindre optimistiska, bland nötkötts- och får-/lammproducenterna tror en tredjedel att lönsamheten blir bättre och bland mjölk-, växtodlingsoch trädgårdsproducenterna tror var femte att lönsamheten kommer att bli bättre. DIAGRAM 3 Böndernas framtidstro per produktionsgren Växt Mjölk Nötkött Griskött Får/Lamm Fjäderfä Trädg.växter I DIAGRAM 3 visas efter produktionsgren de som svarat att lönsamheten kommer att vara bättre eller oförändrad om ett år. Här toppar griskötts- och trädgårdsproducenterna där procent tror på en bättre eller oförändrad situation, följt av får/lammproducenterna på procent och nötköttsproducenterna på 4 procent. Av mjölkproducenterna tror procent på en bättre eller oförändrad lönsamhet respektive 1 procent bland växtodlingsproducenterna. Sist kommer fjäderfäproducenterna på 0 procent. Så här vill lantbrukarna förbättra sin lönsamhet procent av lantbrukarna har planer på att förbättra den egna lönsamheten. Liksom tidigare år är intresset störst att genom effektivisering eller ökning av produktionen öka lönsamheten. Detta anger 4 respektive 3 procent av lantbrukarna. Intresset för att samarbeta med andra lantbruksföretag är fortfarande högt men dalar med procentenheter till. Bland växtodlingsföretagen vill procent effektivisera, 41 procent öka produktionen, och 3 procent terminssäkra i större utsträckning för att öka lönsamheten. Mjölkproducenterna vill främst förbättra lönsamheten genom effektivisering, procent, ökad produktion, procent, och utökat samarbete, 41 procent. Var tredje nötköttsproducent vill öka arbetet utanför lantbruket samtidigt som de effektiviserar produktionen, procent. Grisköttsproducenterna följer växtodlingsproducenterna men vill i ännu större utsträckning terminssäkra, 3 procent. Förändring av den brukade jorden Bland lantbrukarna planerar 4 procent att minska sin andel grovfoder medan procent planerar en ökning. Främst är det mjölkproducenterna, procent som planerar en ökning. Grisköttsproducenterna samt växtodlingsföretagen vill utöka sin spannmål/oljeväxter, 1 respektive procent. Växtodlingsföretagen planerar också att minska sin andel träda/obrukad mark, procent. 3

4 Böndernas maskininvesteringar uppåt, Lantbrukarnas investeringar i byggnader fortsätter på samma nivå medan maskininvesteringarna ökat sedan föregående år. Byggnader Investeringar i byggnader ligger kvar på en jämn nivå med procent, en minskning med en procentenhet från. Intresset för att investera i byggnader inklusive djurstallar under det kommande året har ökat från till procent. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Jordbrukets byggnadsinvesteringar, inklusive djurstallar, 01 Tänker investera under det kommande året Har investerat under året Investeringar i byggnader har ökat främst hos mjölkproducenterna där 3 procent har investerat i byggnader under de senaste månaderna. Det är en ökning med procentenheter från till 3 procent. Även grisköttsproducenterna har ökat investeringarna, från 3 till 4 procent. Grisköttsproducenterna är den produktionsgren där flest har investerat i byggnader det senaste året. Bland växtodlingsföretagen har procent byggt nytt. Nötköttsföretagarna ligger kvar på procent sedan förra året. Se DIAGRAM. DIAGRAM Byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inklusive djurstallar, Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Fjäderfä Får/Lamm Planerade djurstallsinvesteringar De planerade investeringarna i djurstallar ökar under jämfört med i fjol. De som planerar flest djurstallsinvesteringar är mjölk- och grisköttsproducenter med respektive 1 procent. Därefter kommer nötköttsproducenterna där procent av lantbrukarna planerar att investera i djurstallar. Även växtodlingsföretagen planerar att investera i djurstallar. Se DIAGRAM DIAGRAM 3 Andel som planerar djurstallsinvesteringar, per prod.gren Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Maskiner Lantbrukarnas investeringar i maskiner ökade under från 3 till 3 procent. Deras framtida planer för att investera under är försiktigare och minskar från 1 till procent. Enligt Maskinleverantörerna ökade fjolårets försäljning av maskiner med drygt procent i löpande priser. Omräknat i 0 års fasta priser investerades det för cirka, miljarder. Traktorer och tröskor ökade både i antal och värde. Trenden att det investeras mer i kompaktmaskiner och inom transportsidan fortsätter att öka. Se DIAGRAM 4 och. DIAGRAM Jordbrukets investeringar i maskiner & redskap 11 i fasta (0) priser, mkr DIAGRAM 4 Jordbrukets maskininvesteringar, 01 Har investerat under året 3 Tänker investera under det kommande året Växtodlingsproducenterna har ökat maskininvesteringarna med sju procentenheter från 31 till 3 procent. Se TABELL 1. De ligger tillsammans med mjölkproducenterna och nötköttsproducenterna på en fortsatt hög nivå där mjölkproducenterna har en svag ökning med en procentenhet från 3 till. Nötköttsproducenterna har ökat med fyra procenten- 1 KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MASKINLEVERANTÖRERNA

5 0 bygginvesteringarna kvar på samma nivå heter från 33 till 3. Grisköttsproducenterna minskade sina investeringar och har mer än halverat sina maskininvesteringar från föregående år, från 4 till 1 procent. TABELL 1 Andel som g jort maskininvesteringar, per produktionsgren, 0 0 Växtodling % 31% 3% Mjölk Nötkött Griskött 3% 3% % 33% 33% 3% 3% 4% 1% Planerade maskininvesteringar De planerade maskininvesteringarna speglar investeringarna från. De som planerar flest maskininvesteringar är växt- och mjölkproducenter med 1 respektive procent. Därefter kommer nötköttsproducenterna där procent av lantbrukarna planerar att investera i maskiner. Bland grisköttsproducenterna är de planerade maskininvesteringarna mycket låga, endast 3 procent planerar att köpa in några maskiner. Störst minskning av planerade investeringar sedan föregående år har skett bland grisköttsproducenterna. Se DIAGRAM. DIAGRAM Andel som planerar maskininvesteringar, per produktionsgren Hela rikets jordbruk Total jordbruksareal, ha Areal åker, ha Areal betesmark, ha Antal jordbruk Medelareal åker, ha Antal mjölkföretag Antal mjölkkor Medelbesättning Antal nötköttsföretag Antal grisföretag Arrenderad åker, % Arrenderad betesmark, % KÄLLA: JORDBRUKSSTATISTISK ÅRSBOK 1 Växtodling Mjölk Nötkött Griskött Större företag Tendensen att större företag är mer benägna till nya investeringar kan konstateras även i årets Lantbruksbarometer. Gårdar med mer än 0 hektar är mest benägna att investera i entreprenad, energiproduktion för eget bruk och avsalu, förädling av gårdens produkter, samt annan kompletterande verksamhet. De affärsmöjligheter där gårdens storlek spelar mindre roll är försäljning på gården, turism och hästar. Affärsmöjligheten att ha egen gårdsbutik är lägst bland dem som har mer än 0 hektar, medan turism är störst bland dem som har 1 0 hektar. Intresset för hästar är generellt lågt bland samtliga lantbrukare. Se DIAGRAM. När det gäller investeringar bland alla typer av byggnader och maskiner är det även flest bland de större företagen som planerar att investera under kommande året. 3 DIAGRAM Andel företag i olika storleksklasser som är benägna till nya affärsmöjligheter Entreprenad, ex skog, snöröjning etc. Energiproduktion Förädling av gårdens produkter, ex kött, ost Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompletterande verksamhet Försäljning på gården, ex gårdsbutik Turism, ex stuguthyrning, bo på lantgård, jakt, fiske Hästar ha 0 ha 1 0 ha 1 0 ha >0 ha 3

6 Utlåningstakten till lantbrukarna ökar Utlåningstakten på årsbasis har stigit med 1,4 miljarder jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet / till drygt miljarder kronor. Detta är en ökning under med 1,4 miljarder kronor eller, procent. Utlåningstakten i kronor har ökat med, miljarder jämfört med. Ökningstakten under var, miljarder kronor eller, procent. Skulderna i jord- och skogsbruket har fördubblats under en åttaårsperiod. Däremot har inte lönsamheten stigit i samma takt. Även hushållen ökade sina skulder under. Ökningstakten var dock lägre än för lantbruket och uppgick till,4 procent (Finansmarknadsstatistik dec ). Utlåningen till företag generellt under ökade med procent. Flest investerar i maskiner Vartannat lantbrukföretag uppger att man tagit lån under de senaste tre åren. Ungefär hälften av dessa har lånat pengar för maskininvesteringar, 3 procent uppger att de lånat för att investera i ekonomibyggnader och djurstallar och procent att de investerat i mark (jord och skog). Siffrorna är likvärdiga med föregående år. Störst intresse för att investera i mark är det i Region två (Gotland, Örebro, Östergötlands och Södermanlands län) där 3 procent uppger att de lånat för att investera i mark. De som är mest intresserade av att låna för tillköp av mark är de med störst omsättning (33 procent), mest areal (3 procent), driver aktiebolag ( procent), i åldern 31 år (31 procent) och är växtodlare (33 procent). Vid en jämförelse av vad företag med hög respektive låg omsättning lånar till visar det sig att det större företaget investerar mer i mark, 33 procent (1 procent), djurstallar, procent ( procent), relativt lika i ekonomibyggnader, procent, och mindre i maskiner, 3 procent (1 procent) än det mindre företaget. Lägre räntor Styrräntan steg under med 0, procentenheter för att under sommaren nå,00 procent. På grund av försämrad ekonomi i framför allt södra Europa och lägre tillväxt i Sverige har räntan sänkts i slutet på och början av till 1,0 procent. Riksbankens prognos är en styrränta kring 1,0 för resten av och en bit in i. Swedbanks prognos är att Riksbanken fortsätter TABELL 1 Landshypotek Swedbank/sparbankerna Danske bank Nordea Länsförsäkringar bank SEB Handelsbanken Övr. banker/kreditinstitut Leverantörskrediter Släktlån Övrigt SUMMA att sänka räntan under våren för att till sommaren ligga runt 1,00 procent. Det osäkra ekonomiska läget i Europa och den höga utlåningen till sydeuropeiska länder, samt i dag en begränsad tillgång till kapital för världens banker, gör troligen att räntan till konsument och företag inte kommer att sänkas i lika stor utsträckning som styrräntan sänks. För hög skuldbörda i lantbruket? Är skuldökningen för snabb i lantbruket? Fortfarande är soliditeten generellt sett god och påverkas av ökade fastighetsvärden. Vid en översiktlig beräkning av den sammanlagda soliditeten i jord- och skogsbruket kommer man till en siffra kring 0 0 procent. Detta beskriver dock inte sanningen för dem som investerat och lånat pengar under senare år. Dessa har självfallet en betydligt lägre soliditet och är mycket känsligare för räntesvängningar än näringen som helhet. Varje lantbruksföretag måste därför bedömas var för sig med de möjligheter och risker som kan finnas. Siffrorna på utlåningen till lantbruket visar på stor efterfrågan på kapital och att också betydande kapital tillförts näringen. En bidragande faktor till detta är den låga räntenivå som rått. Behovet av kapital till näringen kommer att vara stort även framöver. Avgörande för investeringsviljan och efterfrågan av krediter är hur lönsamheten utvecklas i lantbruket. Ökad konkurrens på kreditmarknaden Av den sammanlagda utlåningen på,1 miljarder kronor till jord- och skogsbruket står banksystemet för 1, miljarder kronor. Resterande del är bland annat leverantörskrediter och släktlån. Tabell 1 redovisar en ökad konkurrens bland bankerna. Störst kreditgivare till skog- och lantbruket är fortfarande Swedbank, inkl. Sparbankerna, som ökat utlåningen till cirka miljarder kronor. Jordbrukets skuldsättning 04, mkr Siffrorna i tabellen är bankernas egna uppgifter om utlåningen. Kriterium för att ett lån ska räknas med är att utlåningen ska avse privatägt jord- och skogsbruk med verksamhet som ryms i SNI-kodsystemet för jord och skog. Övriga uppgifter i tabellen är skattade värden. KÄLLA: Egen bearbetning och SCB

7 Lönsammare för bönder med aktiebolag procent av företagen bedrivs som aktiebolag. procent av aktiebolagen anser att lönsamheten är mycket eller ganska god, jämfört med 3 procent för enskild firma. Företagsform För första gången har Lantbruksbarometern frågat i vilken företagsform den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Enskild firma är den klart dominerande med procent och sedan kommer aktiebolag (AB) med procent. De flesta aktiebolagen finns inom växtodling och mjölkproduktion. I Region sju (Jämtland, Väster- och Norrbottens län) finns den högsta andelen aktiebolag, 1 procent, medan Region fem (Västra Götalands och Värmlands län) och Region sex, (Dalarna, Gävleborgs och Västernorrlands län) har lägst andel aktiebolag med procent. Angående lönsamheten anger procent av dem som har aktiebolag att den är mycket eller ganska god, medan motsvarande siffra för dem med enskild firma är 3 procent. De som bedriver sin verksamhet i aktiebolag eller handelsbolag (HB) är mer optimistiska inför framtiden än de som driver sin verksamhet i enskild firma. På frågan om hur förutsättningarna för lantbruket i den svarandes bygd är om fem år tror knappt 0 procent av dem som har sin verksamhet i bolag på bättre eller oförändrade villkor. Av dem som driver enskild firma tror 0 procent på bättre eller oförändrade villkor. Något fler lantbrukare tänker nyanställa Andelen anställda är oförändrad jämfört med i fjol men något fler planerar att anställa. Det finns ett fortsatt energiintresse speciellt för vindkraft som återigen ökar, men det dominerande intresset är fortfarande skogsråvara. Anställda Andelen lantbruksföretag med anställda är oförändrad, drygt procent, sedan föregående år. I Region fyra (Skåne och Hallands län) har nästan procent av företagen anställda. Flest företag med anställda finns inom fjäderfäproduktion där procent har anställd personal. Inom mjölk- och grisproduktionen har respektive procent av företagen anställda. För alla tre produktionsgrenarna har antalet företag med anställda ökat sedan föregående år. Inom två år planerar procent att anställa mer personal och även här finns de flesta företagen i Region fyra (Skåne och Hallands län). De produktionsinriktningar där flest säger att de ska nyanställa är trädgård, gris och mjölk. Energi Intresset för energiproduktion ligger kvar på samma nivå som. Andelen som vill satsa på vindkraft har dock ökat kraftigt, och andelen som tänker använda råvaror från skogen har minskat i motsvarande grad. Störst är intresset för vindkraft i Region fem (Västra Götalands och Värmlands län) och Region sex, (Dalarna, Gävleborgs och Västernorrlands län). Inom trädgårdsnäringen vill varannan av de intervjuade satsa på energiproduktion och samtliga av dessa säger att det är vindkraft som gäller. Även inom TABELL 1 DIAGRAM 1 Andelen bönder med intresse för olika typer av energiproduktion 0 Halm/spannm. Skogsråvara Vindkraft Biogas Lantbrukarnas bedömning av lönsamheten, uppdelat på företagsform Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig Enskild firma 1% 3% 4% % Aktiebolag 1% % 3% 3% 0 0 växtodling och grisköttsproduktion är det många av dem som planerar att investera i energiproduktion som vill satsa på vindkraft, 4 respektive 41 procent. Trivsel Oavsett företagsform är trivseln med jobbet som lantbrukare fortfarande mycket hög. procent svarar att de trivs ganska eller mycket bra med sitt jobb. Viljan att rekommendera lantbruksyrket till yngre fortsätter att öka och är nu uppe i 1 procent. Kvinnorna är mest positiva och procent av dem skulle rekommendera lantbruksyrket. Högst är viljan bland dem som är under år, där 0 procent säger att de kan rekommendera yrket. 3 41

8 Dalande lönsamhet i alla regioner Samtliga regioner upplever att lönsamheten blivit sämre under och optimismen för framtiden är försiktigare. Vanligast att effektivisera Lantbrukarna fick frågan om de planerar några åtgärder för att förbättra lönsamheten. De kunde välja mer än ett alternativ. Det finns olikheter bland regionerna för hur de ska förbättra sin lönsamhet. Den vanligaste åtgärden är att effektivisera produktionen. Detta planeras i större grad i Region två och Region sex där respektive 3 procent av lantbrukarna planerar att göra detta. Det är också vanligt att öka produktionen i befintliga driftsgrenar. I regionerna två och tre planerar flest att göra detta, 4 procent. Många lantbrukare visar fortsatt intresse för samarbete. Lantbrukarna i Region två visar högst intresse med 3 procent medan de i Region fyra visar lägst med procent. I Region sex är andelen lantbrukare som tänker öka förädlingen/direktförsäljningen till konsumenterna störst med procent, 1 procentenheter mer än i Region tre där intresset är som lägst. I Region fyra är planerna för att terminssäkra större än i de övriga regionerna. Där planerar 31 procent av lantbrukarna att göra det under. Se DIAGRAM 3. Endast i två av sju regioner är lönsamhetsindex positivt i årets Lantbruksbarometer. Se DIAGRAM 1. Det är i Region tre och Region fyra. Det är en stor försämring då fler lantbrukare i samtliga regioner föregående år upplevde att lönsamheten var bättre. DIAGRAM 1 Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på region Region Region Region Region 4 Region 3 Region Region De som upplever att lönsamheten är som sämst är Remed ett index på minus. Den största förändringen syns i Region fem som gått från plus till minus, en försämring med 34 procentenheter. Regionen hade svåra skördeförhållanden vilket har påverkat den upplevda lönsamhetsförsämringen. gion sju, DIAGRAM 3 Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionvis Terminssäkra inköp och försäljningar Optimismen för framtiden är försiktigare Av de sju regionerna är det endast Region fyra som ökar från föregående år. Trots detta är fortfarande en stor andel av lantbrukarna optimistiska inför framtiden. Mest optimistiska är lantbrukarna i Region sex där procent har svarat att lönsamheten kommer att bli bättre eller vara oförändrad. Lantbrukarna i Region fem är försiktigast med procent Se DIAGRAM. Satsa på ett kvalitetssystem Öka förädlingen/direktförsäljningen till konsumenterna Öka samarbetet med andra lantbruksföretag DIAGRAM Effektivisera produktionen Andel lantbrukare som svarat att de tror att lönsamheten kommer att bli bättre eller vara oförändrad, regionvis, 0- Börja med ny verksamhet Region Region Region Region 4 Region 3 Region Region 1 Avveckla någon verksamhet 0 Öka produktionen i befintliga driftsgrenar Region Öka arbetet utanför lantbruksföretaget 0 Barren mars kl00.indd -03- :3

9 Varierande investeringar på regionnivå Genomförda investeringar och framtida investeringar varierar mellan regionerna liksom typ av investering. Investeringar i maskiner har varit högst i Region fem med 3 procent, lägst i Region fyra med procent. Flest investeringar i djurstallar har gjorts i Region tre och Region sex med respektive procent, lägst i Region fem med 4 procent. Investeringar i övriga byggnader har varit störst i regionerna fem, fyra och två på procent, och lägst i Region sex med procent. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Reg. 4 Investeringar regionvis under Nya affärsmöjligheter Lantbrukarna hade i denna fråga möjligheten att välja mer än ett svarsalternativ. Intresset för nya affärsmöjligheter var högst i Region sex och lägst i Region fem. I Region sex är intresset för att investera i entreprenad betydligt större än i övriga regioner, procent av lantbrukarna i detta område kan tänka sig att investera. Se DIAGRAM 3. Entreprenad är den affärsmöjlighet som över lag är mest intressant för lantbrukarna. Regionerna ett, två, tre, fyra samt Region sex har hög andel. Näst mest intressant är energiproduktion. Störst är intresset för energiproduktion för eget bruk i Region fyra där procent uppger att de kan tänka sig att investera. Intresset för förädling av gårdens produkter är högst i Region sex med procent. Där är även intresset för att satsa på egen försäljning på gården störst med procent. Störst intresse för turism finns i regionerna två och sex med procent vardera. Den affärsmöjlighet där minst antal visar intresse är hästar, där vissa regioner visar 0 procent. 3 Maskiner Djurstallar Byggn. exkl. djurstallar 0 3 % I Region tre planerar flest för att investera i både djurstallar och maskiner under. Se DIAGRAM. I denna region planerar 1 procent för maskininvesteringar och procent för att investera i djurstallar. Region fyra ligger högst vad gäller planer för att investera i byggnader exklusive djurstallar, med 1 procent. Lägst är investeringsviljan för både maskiner och djurstallar i Region ett med respektive procent. I den regionen planerar däremot 1 procent att investera i andra byggnader. Lägst investeringsvilja i övriga byggnader finns i regionerna två och sju, där procent har sådana planer. DIAGRAM 3 Entreprenad Energiproduktion Förädling av gårdens produkter Energiproduktion för eget bruk Andel företag i olika regioner benägna till nya affärsmöjligheter DIAGRAM Reg. 4 3 Planerade investeringar regionvis Maskiner Djurstallar Byggnader exkl. djurstallar Energiproduktion för avsalu Annan kompl. verksamhet Försäljning på gården Turism Hästar Region Region Region Region 4 Region 3 Region Region % 0 %

10 Få har planer på att överlåta sitt ägande Regionerna skiljer sig åt i flera frågor. Synen på lönsamhet, produktionsplanering och produktionsinriktning varierar mellan regionerna, liksom lantbrukarnas ålder och tillträdesår. När det gäller synen på den framtida lönsamheten om ett år är uppfattningen den samma i samtliga regioner. Andelen som tror att lönsamheten blir bättre blir färre och andelen som tror på sämre lönsamhet ökar. Svaren måste ställas i relation till upplevd lönsamhetsnivå i nuläget. Huvudsaklig verksamhet Fördelningen av den huvudsakliga verksamheten skiljer sig mellan regionerna. Totalt störst andel har växtodling och i Regionerna ett, två, fyra och fem står växtodlingen för 43,, 43 och procent. Nötköttsproduktion är störst i Region sex med 3 procent följt av Region tre med procent. Flest företag med mjölkproduktion som huvudsaklig verksamhet finns i Region sju och Region tre med 3 respektive procent. Flest grisköttsproducenter finns i Region tre, fyra och fem med 3 procent. Se Diagram 1. DIAGRAM Vilken är er huvudsakliga verksamhet? Mjölk Nötkött Griskött Växt Region 3 4 Mjölkproduktion I Region ett och Region tre finns den största ökningen för utökad mjölkproduktion, respektive procentenheter. I Region ett planerar 3 procent och i Region tre planerar 43 procent att utöka produktionen. I Region tre finns också de som har lägst planer för att minska mjölkproduktionen, procent. I Region fyra är det 43 procent som tänker minska sin mjölkproduktion och procent planerar att öka. Växtodling Lantbrukarna har i årets Lantbruksbarometer fått tre frågor rörande deras kommande planering av växtodlingen. I Region ett planerar flest lantbrukare att öka sin produktion av spannmål och oljeväxter, procent, medan procent av lantbrukarna i Region tre planerar att minska på samma grödor. I Region sex planerar flest, procent, att minska på andelen träda/obrukad areal medan procent av lantbrukarna i Region ett planerar att utöka sin obrukade areal. I Region två och Region sju planerar flest lantbrukare att minska grovfoderproduktionen, respektive procent medan lantbrukarna i Region sex och tre planerar för en utökad produktion, respektive procent. Unga bönder I Region sju är antalet unga bönder flest i landet, 1 procent av lantbrukarna har inte fyllt år ännu. Detta kan jämföras med Region fyra där endast procent är yngre än år. I Region sju finns också den största andelen som tillträtt under 00-talet, procent av lantbrukarna. Den regionen har även störst andel som tillträdde fram till 10-talet, 3 procent. Region ett har lägst antal som tillträtt under 00-talet, procent. Ägarskifte Lantbrukarna har fått frågor angående deras planer att överlåta ägandet av lantbruksfastigheten eller lantbruksföretaget (driften). På riksnivå är det procent som tänker överlåta sin fastighet på något sätt inom tre år (lika som föregående år). 1 procent tänker överlåta driften inom tre år, vilket är en ökning med procentenheter jämfört med. På regionnivå är det stor skillnad vad gäller överlåtelse, i Region fyra är det flest som kommer att överlåta både drift, procent, och fastighet, procent de närmaste tre åren. I Region tre däremot är det minst planerade överlåtelser, procent tänker överlåta fastigheten och procent överlåta driften de närmaste tre åren. Bland dem som tänker överlåta lantbruksfastigheten är det vanligast att planera för en överlåtelse till en släkting. I de olika regionerna pendlar svaren mellan procent i Region tre och procent i Region fyra och Region sju. Jämförs överlåtande av fastighet med överlåtande av företag är intresset något större där flest planer finns i Region sju med procent och lägst i Region tre med procent. Störst intresse för att sälja på den öppna marknaden finns i Region fyra både vad gäller fastigheten med procent och företaget med procent. Anställda I Region tre och fyra uppger 3 respektive 3 procent att de har en eller flera anställda. Det är högst i landet. I regioner där flest lantbrukare redan har anställda visar också störst intresse av att anställa fler. I region fyra tänker procent av lantbrukarna anställa de kommande två åren.

11 TOTAL Enskild firma REGION1 REGION REGION3 REGION4 REGION REGION REGION Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt företag i dag? Räcker den till... Löpande utgifter, lön, invester. Löpande utgifter och lön Löpande utgifter Går nätt och jämnt ihop Går oftast med förlust Planerar du att under de kommande månaderna göra väsentliga investeringar i... Byggnader, exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner Bedömer du att lönsamheten i dag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Kommer du att nyanställa personal inom två år? Ja Nej Tror du att lönsamheten om ett år kommer att vara bättre, oförändrad eller sämre än i dag? Bättre Sämre Aktiebolag

12 SAMMANFATTNING Försiktigare framtidstro REGION Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län REGION Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Lönsamhet Lantbrukarna upplever att lönsamheten vänder neråt. procent upplever sin lönsamhet som ganska eller mycket dålig. Uppdelat på produktionsinriktning är det endast grisköttsproducenterna som upplever att lönsamheten blivit bättre, men från en mycket låg nivå. Lantbrukarnas framtidstro har blivit lite försiktigare, procent tror att lönsamheten blir bättre nästa år. procent av lantbrukarna har planer på hur de ska förbättra sin lönsamhet. Liksom tidigare år är intresset störst för att effektivisera och utöka produktionen, 4 respektive 3 procent. Intresset för att samarbeta med andra lantbruksföretag är högt, men har minskat med procentenheter till procent. Investeringar Lantbrukarnas maskininvesteringar ökade från med 3 procentenheter till 3 procent. Byggnadsinvesteringarna minskade med en procentenhet till procent. Mjölkproducenterna ökade sina byggnadsinvesteringar med procentenheter till 3 procent. De står också för den största delen av maskininvesteringarna, procent. Gårdar med mer än 0 hektar är mest benägna att investera. Upplåning Omslagsbild: FotoAkuten/AlltingGratis.se Lantbrukarnas upplåning ökade med 1,4 miljarder kronor vilket är en snabbare takt jämfört med och en större procentuell ökning än hushållen. Skulderna i jord- och skogsbruk har fördubblats under en åttaårsperiod. Vartannat lantbruksföretag uppger att de tagit lån de senaste tre åren. 0 procent av dessa lån har tagits för maskininvesteringar följt av byggnader på 3 procent, och procent avser investeringar i mark. LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den nära framtiden. 1 Barren 4mars kl00.indd :44 Pris 0 kr inkl moms REGION 1 Stockholms län Uppsala län Västmanlands län REGION Värmlands län V. Götalands län REGION Örebro län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län REGION 4 Hallands län Skåne län REGION 3 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Lantbrukare med aktiebolag procent av lantbruksföretagen bedrivs i aktiebolagsform. Av dessa anser procent att deras lönsamhet är mycket eller ganska god, vilket kan jämföras med 3 procent för enskild firma. De flesta aktiebolagen finns inom växtodling och mjölkproduktion. Regioner Lönsamheten sjunker i samtliga regioner. Endast i två regioner av sju upplever lantbrukarna att lönsamheten är positiv. Lägst lönsamhet upplevs i region. Störst försämring återfinns i region fem där lönsamhetsindex har fallit med 34 procentenheter till minus. Optimismen inför det kommande året är försiktigare än tidigare år. Endast i region 4 tror lantbrukarna att lönsamheten kommer att bli bättre. Investeringarna i maskiner var högst i region under, med 3 procent. Flest investeringar i djurstallar gjordes i regionerna, 4 och med procent. I region 3 planerar flest lantbrukare för investeringar i både djurstallar och maskiner under. Den affärsmöjlighet som intresserar flest lantbrukare är entreprenad följt av energiproduktion. l Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1 och årets Lantbruksbarometer är den :e. l Sifo har på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank mellan den januari och januari telefonintervjuat 1 00 lantbrukare med mer än hektar. l I Lantbruksbarometern redovisas böndernas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mer heltäckande bild av utvecklingen. Materialet redovisas som totalsiffror för Sverige men också uppdelat i sju regioner. l Arbetsgruppen för årets Lantbruksbarometer har bestått av Jimmy Larsson, Helena Iacono och Lars-Göran Svensson från LRF Konsult samt Magnus Hammar, Swedbank och Stefan Johansson, Sparbanken Skaraborg. ISBN LJUNGBERGS TRYCKERI, KLIPPAN, MARS Barren mars kl00.indd -03- :3

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 3 831 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen BAKGRUND Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget

Läs mer

Lantbruksbarometern Hösten 2014

Lantbruksbarometern Hösten 2014 Lantbruksbarometern Hösten 214 Nästan åtta av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är dålig Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket.

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län 1 000 svenska bönder om konjunkturen REGION Värmlands län V. Götalands län REGION Hallands län Skåne län REGION Västernorrlands län Gävleborgs län

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen 1 000 svenska bönder om konjunkturen Trots positiv tendens: Majoriteten av 1 procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig. Efter tre års negativ trend finns förhoppningar

Läs mer

LANTBRUKS BAROMETERN. Januari 2017, Sifo lantbrukare om konjunkturen.

LANTBRUKS BAROMETERN. Januari 2017, Sifo lantbrukare om konjunkturen. LANTBRUKS BAROMETERN Januari, Sifo. lantbrukare om konjunkturen. Positiva förändringar på lönsamheten Årets lantbruksbarometer visar en positiv förändring av lönsamheten jämfört med våren. Fler lantbrukare,

Läs mer

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen LANTBRUKS BAROMETERN svenska bönder om konjunkturen Sveriges lantbrukare tror på en något mer lönsam framtid Sju av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Förhoppningen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen LANT BRUKS BAROM ETERN 3 690 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen lönsamhet investeringar finansiering marknad energi attraktion Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en

Läs mer

LANT BRUKS BAROM ETERN. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl. moms ISBN 978-91-977538-0-7

LANT BRUKS BAROM ETERN. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl. moms ISBN 978-91-977538-0-7 LANT BRUKS BAROM ETERN är sedan mer än år en årlig undersökning som återger sveriges Bönders SYN PÅ nuläget och nära framtid i lantbruket. Beställes genom LRF, LRF Konsult eller Swedbank Pris 60 kr inkl.

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 Lantbruksbarometern 2015: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

3 807 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

3 807 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 3 0 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen bakgrund Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Eskilstuna kommun... 5 Trosa kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Växjö kommun... 5 Ljungby kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Stor optimism hos landets unga tillväxtföretag, men riskkapitalavdrag efterlyses

Stor optimism hos landets unga tillväxtföretag, men riskkapitalavdrag efterlyses Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 26 april 2011 SEB:s Företagarpanel om hur nystartade företag ser på tillväxt Stor optimism hos landets unga tillväxtföretag, men riskkapitalavdrag efterlyses

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK SIDA 1 STRUKTUR SIDA 2 Andel lantbrukare under 34 år SIDA 3 Andel lantbrukare över 60 år SIDA 4 Antal Mjölkkor SIDA 6 Antal slaktgris SIDA 7 Antal får SIDA 8

Läs mer

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016

REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 REGIONSIFFROR 17 MARS 2016 Lantbruksbarometern 2016: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport augusti 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har minskat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 000-009 0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 000 001 00 003 004 005 00 00 00 009 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-00 September 00 0 000 0 000 50 000 40 000 30 000 0 000 000

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:1 Dalarnas län

Mäklarinsikt 2016:1 Dalarnas län Dalarnas län Mäklarinsikt 2016:1 Dalarnas län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 934 fastighetsmäklare.

Läs mer

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag IT-chefen 211 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag J2246 Sofia Christiansson November 211 Sammanfattning Nästan tre fjärdedelar av IT-cheferna i undersökningen uppger att de lägger största delen

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011 Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt

Läs mer

Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...

Läs mer

Trogna bankkunder med bunden ränta

Trogna bankkunder med bunden ränta Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2010 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Översikt: Fortsatt god arbetsmarknad men fler i program 3 Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 5 Fallande siffror

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10

Läs mer

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 2 2015 Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Uppgång väntas under de kommande månaderna Högre tempo på bomarknaden jämfört

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2013:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2013:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag? Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

SKOGSPRISER HELÅR 2015. Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

SKOGSPRISER HELÅR 2015. Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER HELÅR 2015 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Rapport Oktober 2013 SKÅNE

Rapport Oktober 2013 SKÅNE Rapport Oktober 2013 SKÅNE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Lomma

Läs mer

Konjunkturrapport Q3-2014

Konjunkturrapport Q3-2014 Konjunkturrapport Q3-2014 Fakta och prognos Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Period 28 augusti - 7 september 2014 1 5 november 2014 Sundsvall Jonas Frycklund Ekonom Anna Hedensjö Johansson

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2007

Arbetsmarknadsinformation december 2007 Nr. 3/20 ember 1 (10) Arbetsmarknadsinformation december 20 Innehåll Fortsatt goda tider för ingenjörer hösten 20... 2 Kronobergs län lägst - tätt följt av Västra Götaland... 3 Ökad efterfrågan i alla

Läs mer

Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Sida 1 (7) Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Verksamheten Under första halvåret har efterfrågan på krediter minskat. De främsta orsakerna är stigande ränteläge, regler kring

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Generationsväxlingsdag

Generationsväxlingsdag - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Generationsväxlingsdag BESKATTNINGSFRÅGOR VID GENERATIONSVÄXLING December 2015 Holger Falck, 1 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Beskattningsfrågor

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet

Läs mer

Solpromenad eller vargavinter så kan Dalarnas Näringsliv utvecklas

Solpromenad eller vargavinter så kan Dalarnas Näringsliv utvecklas Solpromenad eller vargavinter så kan Dalarnas Näringsliv utvecklas Rovdjursturism möter framtiden Stefan Fölster Europa tragglar sig igenom skuldkrisen Tyskland tvingar fram reformer. ECB lånar ut mer.

Läs mer