Skog & Ekonomi. Nummer 4 November 2003

Transkript

1 Skog & Ekonomi Nummer 4 November 2003 Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på PRISFESTEN PÅ TIMMER FORTSÄTTER MEDAN SÅGVERKENS LÖNSAMHET SJUNKER - Bankens analys av virkesmarknaden. SÅGVERKEN HÅLLER JUST NU PÅ ATT KONVERTERA EN UNDERSKOTTSVARA TILL ÖVERSKOTTSVARA! - Kända aktörer ger sin syn på virkesmarknaden. SKILLNADEN MELLAN BUNDEN OCH RÖRLIG RÄNTA ÄR NU MYCKET STOR. TVEKSAMT ATT BINDA! - Ränteanalys från Danske Analyse ÄR MASSAVEDSPRISET CEMENTERAT ELLER KOMMER EN HÖJNING PÅ SIKT? - Bankens analys av virkesmarknaden. OPTIMISMEN FORTSATT STOR HOS SKOGSFASTIGHETSKÖPARNA! - Kända mäklare ger sin syn på marknaden.. INGA NYHETER ÄR GODA NYHETER FÖR MASSAMARKNADEN! - Bankens analys av massa- och virkesmarknaden. SVENSKA MASSAVEDSPRISER BLAND DE LÄGSTA I NORDEUROPA! - Internationell analys. INTRESSET FÖR SKOGSINVETSTERINGAR I BALTIKUM VÄXER! - Markpriserna fördubblade på 1 år. SKOGSFOLK DUKTIGA PÅ ATT FÖRUTSPÅ SKOGSEKONOMIN - Vinnaren utsedd i Provinsbankernas tävling. FÖRRA ÅRETS AVVERKNINGSREKORD PÅ VÄG ATT SLÅS IGEN! AKTIVITETEN I SKOGEN SKYHÖG - Bankens analys av virkesmarknaden. LUGNARE PÅ MARKNADEN FÖR JORDBRUKSDOMINERADE FASTIGHETER! - Bankens analys av fastighetsmarknaden. 1

2 Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år per via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, ett av Sydsveriges största sågverksföretag. Timmer: Sågverken håller just nu på att konvertera en underskottsvara till en överskottsvara. Inkluderat vår stärkta valuta har vi generellt fått en prissänkning på kr per m 3 sågad vara. På USA-marknaden är prisfallet än mer dramatiskt. Trävarulagren stiger och det finns risk för ytterligare prissänkningar, vilket borde ge en återhållsamhet i sågverksproduktionen. I denna marknad har vi haft timmerpriser på historiskt höga nivåer vilket gett ett stort utbud. Timmerpriserna har dock planat ut och vi kommer inte att se några fler panikköp framöver. VA RT ÄR MARKNADEN PÅ VÄG? Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmsta tre månaderna?" Thomas Agrell, Virkeschef på Sydved som är inköpsorganisation för StoraEnso och Munksjö i Götaland och södra Svealand. Timmer: Rotpostmarknaden har varit överhettad under en längre tid. För att skapa ett fortsatt stabilt utbud borde sågverken se över sina listpriser, framförallt på gran. På samma gång är sågverkens lönsamhet klart svagare vilket kan inge oro inför framtiden. Massaved: Hög aktivitet i såväl avverkning som förbrukning, i kombination med att det går mindre volymer av flis och rundved till bränslemarkanden, ger en fortsatt stabil prisnivå. Arvid Svanborg, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i östra Svealand och södra Norrland. Timmer: Trots fallande trävarukonjunktur finns det inte utrymme för några sänkta timmerpriser i nuvarande försörjningsläge. Efterfrågan är mycket stark vilket gör att timmerpriset kommer att ligga kvar på en hög nivå. Flera sågverksföretag flaggar för höjd produktion under Detta signalerar snarare höjda timmerpriser på både gran och tall, för att stimulera utbudet. Efter en kort högkonjunktur har sågverksindustrin ännu en gång svårt att hantera de så nödvändiga vinster. Faller trävarupriserna ytterligare under våren blir det kämpigt för vissa aktörer. Massaved: Vi ser optimistiskt på massavedspriserna inför 2004 efter ett par år med återkommande, prisdämpande produktionsbegränsningar. Denna syn gäller samtliga massavedsortiment. Ulf Klensmeden, virkeschef StoraEnsoSkog som ansvarar för virkesförsörjningen till bolagets svenska industri. Timmer: Sågverksproduktionen har ökat i kombination med minskade möjligheter att importera timmer, framföra allt från Baltikum. Detta gör att det är knappt om såväl gran- som talltimmer i hela StoraEnsos upptagningsområde. Sågverksexpansionen i Baltikum kommer att begränsa möjligheterna till import även 2

3 framöver. Knappheten på marknaden har gett en stor skillnad mellan listpris och faktiskt pris. Därför tror jag på listprishöjningar för både gran och tall. Massaved: För tillfället sitter vi med välfyllda lager på alla massavedssortiment och volymerna är något större än planerat beroende på marknadsstopp i industrin för, i princip, alla papperssortiment. Jag ser oförändrade massavedspriserna framöver. Biobränslelagren är välfyllda inför vintern och priserna verkar ha planat ut. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. Timmer: En höst med minskad import har skapat tunna lager på sågverken vilket inte är speciellt unikt vecka 46 till 49. Marknaden har dock varit hetare än de sista två åren. Vi har dessutom ett utflöde av timmer till Tyskland och Finland. Under senare delen av hösten har denna bristsituation skapat en tvåprismarknad och det är inte bra om den fortsätter. Vi går dock in i en period med högre virkesflöde. Om detta möter en ansträngd likviditet hos vissa sågverk blir det endast marginella listprishöjningar. Massaveden: Med den höga avverkningstakt vi har så tror jag inte på någon förändring av massavedspriserna. Lars Martinson, VD för Martinsons Trä i Bygdsiljum med en av de största träförädlande industrierna i Västerbotten. Timmer: Jag känner ett pristryck uppåt på grund av timmerbristen i Norrbotten men jag tror ändå på marginella prishöjningar vilket gäller både gran och tall. Detta innebär ytterligare pressad lönsamhet för sågverken, ändå tror jag inte på minskad produktion. Massaveden: Jag tror på oförändrade priser på både massaved och flis. Erik Olsson, affärsområdeschef Virkesmarknad på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. Timmer: Mycket stor efterfrågan i hela landet och i delar av södra och mellersta Sverige är det ren överhettning med prispress uppåt. Just nu är det mest tryck på tall i Mellansverige. Sågverken är mycket osäkra på konjunkturen men det finns inga planer på produktionssänkningar utan snarare tvärt om. Massaved: Vi ser just nu en stor import till höga priser. Marknaden är i stort sett i balans men efterfrågetrenden pekar uppåt vilket skulle kunna indikera på högre priser på sikt. TIMMERRPRISFESTEN FORTSÄTTER I HELA LANDET PÅ SAMMA GÅNG SOM LÖNSAMHETEN VIKER För sågverken har denna höst präglats av stor osäkerhet. Marknaden för sågade trävaror har försämrats på flera håll, kronan har stärkts mot framförallt dollarn men även mot Euron och importpriserna, från framförallt Baltikum, har rakat i höjden. På samma gång har ett antal aktörer ökat produktionen från en historiskt hög nivå. Frågan är inte längre om den nationella produktionen överskrider 17 miljoner m 3 sågad vara utan med hur mycket. Timmermarknaden har varit exceptionellt nervös i stora delar av landet vilket stundtals resulterat i mycket höga rotpostpriser. Skillnaden mellan prislista och faktiskt pris har varit osedvanligt stor. Rädslan att stå utan råvara har präglat marknaden. De flesta sågverk vi talat med hävdar ändå att man räknar med en god virkesförsör- 3

4 jning under vintern. Samtidigt erkänner flera att lagren av sågade trävaror ökat oroväckande under hösten. Historiskt sett har liknande situationer resulterat i ett prisfall på marknaden för sågade trävaror. Mycket hänger därför på den internationella konjunkturen i allmänhet och trävarukonjunkturen i synnerhet. Blir det ingen förbättring kommer vi sannolikt att få ett ordentligt prisfall på sågade trävaror. Med denna utveckling kommer vi att få se produktionsbegränsningar från en exceptionellt hög nivå vilket kommer att verka dämpande på de framtida timmerpriserna. Tar konjunkturen fart så kommer timmerbristen att accentueras och då kommer vi säkert se toppriser på timmermarknaden även framgent. I det korta perspektivet kommer sannolikt prisspannet mellan faktiskt betalt pris och listpris att minska vilket innebär listprishöjningar. ÄR MASSAVEDSPRISET CEMENTERAT ELLER KOMMER EN HÖJNING PÅ SIKT? Massavedspriserna har rört sig mycket lite under en längre period. Å ena sidan har energivedsmarknaden agerat som ett prisgolv medan det goda virkesförsörjningsläget verkar prisdämpande. Årets avverkning kommer att nå rekordvolymer. Detta i kombination med den kraftiga produktionsökningen i sågverken, som nu försörjer industrin med allt större andel restprodukter, skapar en tryggad försörjningssituation. Industrin har också visat på en stor förmåga att produktionsbegränsa i rätt tid för att inte få för stora färdigvarulager vilket också det gett en prisdämpande effekt även på massaveden. Sverige har fortfarande lägre massavedspriser än både Finland och Norge, se separat artikel. Allt talar för att massavedspriserna ligger fast under vintern. Men skulle industrin få igenom fortsatta prishöjningar på pappersmassan på samma gång som sågverken går ned i produktion så kommer vi sannolikt att få se prishöjningar även på massaveden i ett lite längre perspektiv. FASTIGHETSMARKNADEN Några ledande mäklare ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmsta kvartalet. Karl Danielsson, VD för konsult- och mäklarfirman AREAL. På skogsdominerande fastigheter ligger prisnivån fast men nu är det lättare att komma till avslut jämför med i våras. Tyngre investerare har under den senare tiden visat intresse för riktigt stora skogsplaceringar men här begränsar dock utbudet marknaden. Efterfrågan på tätortsnära herrgårdsobjekt är om möjligt ännu större nu än tidigare medan vi, på jordbruksdominerade fastigheter, ser en prispress till följd av osäkerheten för det framtida stödsystemet. Lars Wesslund, mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. I Götaland ser vi ett stort tryck på marknaden med viss prisuppgång medan Svealand har oförändrade priser. Visst pristryck uppåt märks även i Norrlands kustland medan det är förhållandevis lugnt i inlandet. Rena skogsfastigheter är lättsålda i hela landet och saknar fastigheten bostäder så har avståndet till tätorterna inte lika stor betydelse längre. Johannes Båth, fastighetsmäklare på svensk Fastighetsförmedling, Lantbruk i Uppsala och specialist på gårdar i Mälardalen. Intresset för skog i Mälardalen har under det sista året ökat och köparens avkastningskrav på investeringen har faktiskt sjunkit. Köparkretsen är dock kräsen och kommer vi bara två - tre mil norr om Uppsala blir kalkylen en annan och därmed priset. Köparna får således mer substans för pengarna ju längre från befolkningscentra de är beredda att investera. Framgent ser jag inga förändringar i marknaden mer än att utbudet alltid minskar under vintern. 4

5 Vad tror banken om fastighetspriserna? Det finns en ökad optimism att investera i fast egendom som sannolikt drivs av ett fortsatt lågt ränteläge i kombination med börslyftet på drygt 25 % under året. På samma sätt som vi åter igen känt en ökad aktivitet på bostadsrättsmarknaden i Stockholm så känner vi även av ett ökat intresse för skogsfastigheter. Priserna har blivit högre under hösten, framförallt på fastigheter med mycket äldre skog där köparen erhållit ett mycket högt virkespris på den inledande finansieringsavverkningen. En avverkning som sker på den förvärvade fastighet eller i den skog man äger sedan tidigare. Såvitt vi kan bedöma så gäller denna trend i stort sett hela landet. Om man däremot tittar på jordbruksdominerade fastigheter så är hållningen på marknaden betydligt mer avvaktande. En inställning vi anser är sund i rådande läge med stor osäkerhet kring det framtida stödsystemet. Vi hoppas dock att mycket klarnar inom de närmsta månaderna. Har ni frågor angående förvärv av skogs- och lantbruksfastigheter så är ni välkomna att kontakta din närmaste provinsbank. Elmia Wood 2003 SKOGSFOLK ÄR DUKTIGA SOM SKOGSANALYTIKER -vinnaren på vår privatanalytikertävling utsedd. Vid sommarens Skogs-Elmia hade banken en tävling där det gällde att bedöma höstens räntenivå samt prisutvecklingen för timmer, pappersmassa och skogsfastigheter. De tävlande skulle bedöma snittpriset på skogsfastigheter i Götaland under hösten 2003 enligt Lantmäteriets minienkät. - Medianvärde bland de tävlande: 265 kr/m3sk - Enligt Lantmäteriets minienkät: 263 kr/m3sk Snittpriset på grantimmer i södra Sverige under kvartal 3, 2003 enligt Skogsstyrelsen. - Medianvärde bland de tävlande: 425 kr/m3fub - Värde enligt Skogsstyrelsen: 427 kr/m3fub Listpriset på 1 ton barrmassa den 1 oktober 2003 enligt PIX -index: - Medianvärde bland de tävlande: 556 $ US - Listpris enligt PIX -index: 529 $ US Räntenivån på den 5-åriga obligationsräntan den 1 november 2003: - Medianvärde bland de tävlande: 3,45 % - 5-årig obligationsränta 1 november: 4,38 % Av de 350 svaren har vi nu korat en värdig vinnare. Skogsägaren Christer Björk från Malmbäck utanför Jönköping, vinner en weekend i Köpenhamn, som hade svarat 263 kr/m 3 sk, 430 kr/m 3 fub, 525 US$/ton och 3,93 %. Grattis! INTERNATIONELL Allt vanligare med skogsmarksinvesteringar i Baltikum På banken märker vi nu att intresset för att investera i skog på andra sidan Östersjön ökat kraftigt. Det senaste året har vi haft ett stort antal diskussioner och förfrågningar. De flesta av kunderna har kommit i kontakt med investeringen genom antingen Skogssällskapet i Sverige ( som har fokuserat på svenska investerare i Lettland eller det irländska företaget FestForest (www. fest-forest.ee) som arbetar både med Estland och Lettland. Lars-Georg Hedlund på Skogssällskapet berättar att man, 1 år efter starten har 7 st svenska privatpersoner eller konsortier som köpt mellan ha. Markerna som ligger i sydöstra Lettland består av olika grader bördig, igenslyad åkermark och skogsmark med ung och medelålders, lövdominerad skog. Det är därför svårt att jämföra med Svenska 5

6 fastighetspriser. Priserna har mer än fördubblats på 1 år och ligger nu på knappt 3000 kr/ha eller kr/m3sk. Markerna ligger oftast i haskiften inom ett begränsat område. Köparna måste först registrera ett Lettiskt bolag med ett aktiekapital på 30 kkr. Därutöver kommer en administrationskostnad på 15 kr/ha och en lagfartsavgift på 2 %. I förlängningen betalar man en administrationskostnad på kkr/år för bolaget samt en fastighetsskatt på 15 kr/ha. Skogssällskapet bistår med skötsel av markerna och enligt Lars-Georg Hedlund så initierar oftast köparen ett återbeskogningsprogram. Detta har hittills varit bidragsfinansierat till stor del. Hedlund anser att man bör ha ett genuint skogligt intresse för att trivas med sin placering. Från bankens sida ser vi det som en långsiktig investering med förhållandevis hög risk. Tillväxten är dock hög och sett till insatsen får man mycket areal som ligger inom Östersjöregionens virkesfångstområde. SVENSKA MASSAVEDSPRISER BLAND DE LÄGSTA I NORRA EUROPA Skogskonsultföretaget Wood Resources International i Seattle tillhör de ledande i världen på att följa globala trender för skogsindustrin. I novembernumret av publikationen Wood Resources Quarterly ser man att de svenska massavedspriserna, fritt industri, ligger efter både de norska och de finska, se figur. Varför Sverige har lägre priser kan man bara spekulera i. Jämförelser är svåra att göra och det finns en mängd argument varför prisskillnader finns. När det gäller Norge hävdar flera att skillnaden egentligen inte är så stor hos skogsägaren. Norge har en betydligt högre granandel, vilket ger ett högre pris. I fallet Finland är förutsättningarna mer lika. Flera aktörer nämner följande faktorer. - Några svenska företag äger mer skog än de finska vilket dämpar priset. - Finland är mer importberoende då man har en högre industrikapacitet i förhållande till landets virkesproduktion. - Finländsk industri är effektivare och därmed tål ett högre pris är ett argument som är svårt att bekräfta eller dementera. - Sist men inte minst anser många att konkurrensen om råvaran fungerar bättre i Finland än i Sverige. Barrmassavedspriser US $/M USA, södra USA, nordväst Canada, östra Canada, västra Norge Sverige Finland Frankrike Tyskland Spanien Brasilien Chile Nya Zeeland Australien Kina, sydöstra Japan Om man ser till övriga världen varierar massavedspriserna väldigt mycket. Vi tar upp två exempel som sticker ut i diagrammet. Östra Canada har ett mycket högt pris där sågverksindustrin gått mycket dåligt vilket gett mindre flis till industrin som i sin tur drivit upp massapriset. En kommentar till de förvånande höga massavedspriserna i Kina är den mängd skatter som belastar köparen. Några exempel är: - återbeskogningsskatt - transportskatt - skogsskyddskatt - skogsskötselavgift - skogsproduktskatt - återställningsavgift. Och vi som tyckte det var mycket skatter i Sverige! Källa:WRI land/ region 6

7 MASSAMARKNADEN NBSK listpris Inga nyheter på massamarknaden är goda nyheter! Jägmästare Karl-Martin Swärd på Smålandsbanken analyserar massamarknaden. US$ Källa:EcoWin Som väntat steg massapriserna försiktigt under hösten. Trots det osäkra konjunkturläget har säsongsvariationerna även denna gång betytt prishöjningar. Benchmarkråvaran NBSK (Northern Bleached Sulphate Kraft) kostar, enligt den nyligen aviserade prishöjningen ca US$ 580/ton dvs nästan US$ 100 högre än vid årsskiftet Jan -01 Apr -01 Jul -01 Okt -01 Jan -02 Apr -02 Jul -02 Okt -02 Jan -03 Apr -03 Jul -03 Okt -03 år Vissa frågetecken kan ställas kring lövmassapriset vilket tidigare varit en indikator på vart hela massamarknaden. är påväg. Enligt flera aktörer har de sydamerikanska producenterna varit medgörliga i prisförhandlingarna. Ny produktionskapacitet som kommer under de närmaste åren kan vara en av förklaringarna. Lite märkligt kan det tyckas då Aracruz precis aviserat en höjning av BEK (Bleached Eukalyptus Pulp) med US$ 15 till US$ 525. Hittills visar NBSK däremot styrka med prishöjningar till US$ 580 fr o m första november. Lagersituationen ger stöd för prishöjningen, även om minskningen av Norscanlagret i oktober ( ton) var mindre än hälften av 10-års snittet. En försvagad dollar gröper dock ur effekten för de europeiska producenterna som har kostnader i de allt dyrare europeiska valutorna. Sammantaget är bilden för NBSK positiv med en förhållandevis stark marknad som på sikt är redo för en större uppgång! Först skall dock barriären US$ 600 brytas under vintern och sedan måste våren klaras av utan allt för stora lageruppgångar. Får vi inga dåliga nyheter om ekonomin och därmed papperskonsumtionen är detta goda nyheter för massaindustrin! 7

8 Danske Bank i Sverige är ett nätverk av tolv provins-banker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Pär Magnusson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. danskeanalyse Ränta Sedan senaste utgåvan av Skog & Ekonomi har marknaden blivit betydligt mer optimistisk vad gäller utvecklingen i svensk ekonomi. I skrivande stund är en reporänta på 3,75 %, innan nästa års utgång, diskonterad på marknaden. Detta motsvarar en räntehöjning med en hel procentenhet av den rörliga räntan. Danske Bank delar inte denna syn och tror därför att de fasta räntorna med en löptid längre än ett år har kommit upp lite för högt och kan falla tillbaka en aning. I vilket fall som helst tror vi att man med en finansieringshorisont på upp till 5 år får man den billigaste finansieringen genom att ligga i rörlig ränta tills vidare. Valuta Den svenska kronan har fortsatt att ligga ganska stabilt runt 9 kronor per euro. Detta är en utveckling som förmodligen kommer att fortsätta ytterligare en tid. På 3-6 månaders sikt tror vi dock att kronan kommer att röra sig mot ännu starkare nivåer ned mot 8,80. Den amerikanska dollarn har ett tungt tryck mot sig för att försvagas ytterligare. Danske Banks prognos är att dollarn fortsätter att falla mot en nivå runt 7,20 kronor på 6-12 månaders sikt. Vi ser alltså starkare krona gentemot de flesta valutor framöver. Ränta % 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 Valuta 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 Jan årig ränta 3-mån ränta Mar -02 Maj -02 Jul -02 Sep -02 Nov -02 Jan -03 Mar -03 Maj -03 Jul -03 Sep -03 Nov -03 Källa:Danskeanalys år Källa:EcoWin år USD/SEK EUR/SEK Johan Freij Skogsansvarig Danske Bank i Sverige Telefon E-post johan.freij@oeb.se Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se 8