Skog & Ekonomi SÅGVERKEN MOT LÅNGSIKTIG BÄTTRE LÖNSAMHET! Nummer 2 juni 2007

Transkript

1 Skog & Ekonomi Nummer 2 juni 2007 BANKEN ANALYSERAR TRÄVARUMARKNADEN Sågad fura ökar i pris men gran står still Sidan 4 Tysk rekordproduktion oroar Sidan 4 VIRKESMARKNADEN Barkborren förser södra Sverige med virke Sidan 4 Nervösa köpare i mellansverige banken räknar med höjda priser Sidan 5 Virkeskriget i norra Sverige fortsätter Sidan 5 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Höjda timmerpriser i spåren efter barkborren Sidan 6 SÅGVERKEN MOT LÅNGSIKTIG BÄTTRE LÖNSAMHET! Sågverkens nu fantastiska vinster med genomsnittliga prishöjningar på 30-35% är sannolikt starten på en långsiktigt högre lönsamhet för sektorn. Men svängningarna kommer att bestå, och alla kommer att överleva nästa lågkonjunktur, var så säker. Man får aldrig glömma att sågverken är extremt beroende av byggsektorn och 75% av alla trävaror slutar i olika byggprojekt. Den dag byggkonjunkturen viker vänder det också för sågverken och då går det fort. Ändå tror vi att nästa konjunkturnedgång inte blir lika djup som tidigare för sågverken. Det underliggande behovet av trä har ökat och dessutom har alternativen till trä ökat ännu mer i pris. När trävarupriserna ökat med 30% de senaste åren har priserna på stål, aluminium och plast ökat mellan 85 och 100%. Dessa material är till skillnad mot trä mycket energikrävande tillgångar ur ändliga resurser. Sågverken kommer däremot att öka lönsamheten genom sina biprodukter på energisidan. Till sist är trä ett CO2-säkrat material som miljömässigt ligger helt rätt i tiden. Det största hotet är bristen på timmer som ger höjda kostnader. De som lyckas säkerställa råvaruflödet, öka förädlingsgraden eller satsa på mindre cykliska produkter och segment blir de säkraste övervintrarna vid nästa konjunkturnedgång. Läs bankens specialanalys om sågverkssektorn. Ovanligt stora prisskillnader Sidan 7 Brist på massaved i mellansverige kan ge prishöjningar Sidan 7 FASTIGHETSMARKNADEN Finns det köpare till alla objekt? Sidan 8 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE! Med höga virkespriser är sommaren en bra tid att planera höstens avverkningar Sidan 9 VIRKESSÄLJARSKOLAN Leveransrotförsäljning tänk på villkoren Sidan 9 MASSAMARKNADEN Lågt lövmassapris pressar barrmassan Sidan 9 RÄNTOR & VALUTA För den riskvillige: ligg rörligt och komplettera med långa bindningstider Sidan 10

2 Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på ANALYS SÅGVERKSSEKTORN Vi uppgraderar vår tro på sågverkens långsiktiga lönsamhet Sågverkens rådande högkonjunktur är med stor sannolikhet starten på en uppgradering av trävaruindustrins långsiktiga lönsamhet och inte bara ett tillfälligt blixtrande ljus på en lång vandring i mörkret. Men svängningarna kommer att bestå, var så säker! Allt på topp men glöm inte historiken! Att trävarupriserna gått upp med minst 30% det senaste året och svenska sågverk just nu har den högsta lönsamheten någonsin är det få som missat. Då kan det vara lätt att glömma att den genomsnittliga lönsamheten i branschen varit obefintlig de senaste åren och man får gå tillbaks till 1995 för att hitta år då sågverkssektorn hade en rimlig avkastning. Lysande undantag finns dock och under hela perioden har det funnits enskilda företag med tillfredställande nyckeltal. Men för branschen som helhet har det varit uselt. Sågverksrörelsen har knappt nämnts i de kombinerade skogsindustriföretagens årsredovisningar ända till boksluten 2006 då det nu helt plötsligt fått en framskjuten plats. Frågan är om detta är en enskild händelse eller om vi ser en långsiktigt högre lönsamhet i sågverksindustrin? Vi tror på det senare även om vår bedömning är att den nuvarande situationen är exceptionell. Goda faktorer samverkar Många faktorer har samvarierat för att ge den fantastiska lönsamheten. Byggandet är på topp i hela världen bortsett från USA men där har nedgången i byggnation kompenserats av en stor nedläggning av Kanadensiska sågverk. Som en effekt av, i huvudsak, den Kinesiska tillväxten har råvarupriserna för konkurrerande material ökat med helt andra multipler än träprodukter. Rysk och baltisk produktion har förbrukats i inhemsk byggnation. Finsk sågverksindustri har haft råvaruproblem och framförallt är förbrukningen av trävaror extrem. På tio år har konsumtionen i Europa ökat med 30%. Man får gå tillbaks över 30 år för att finna samma procentuella ökning historiskt. Extrem beroenderelation till byggsektorn Man får aldrig glömma att trävaruindustrin är helt beroende av byggsektorn. Ungefär 75% av trävaruproduktionen slutar på ett eller annat sätt i olika byggprojekt. Byggsektorn har alltid varit cyklisk och så fort byggkonjukturen, framförallt i Europa, vänder så vänder det också för sågverken, och då går det fort. Att det kommer att vända kan vi vara säkra på, frågan är bara när? Vi höjer därför ett varningens finger för de som tror att allt kommer att förbli som det är nu i sågverksindustrin. För tillfället talar dock få faktorer för en snabb och snar vändning, men svaret hittar vi sannolikt i USA eller Asien. Går luften helt ur det Amerikanska byggandet så följer troligen Europa med. 2

3 Mycket talar för trä Men vi bedömer ändå att nästa lågkonjunktur inte alls kommer att bli lika djup som tidigare nedgångar för sågverkssektorn. Orsakerna är flera. Det underliggande basbehovet av träråvara har ökat. Den mindre cykliska gör det själv -marknaden tar allt större andel. Alternativa material har stigit betydligt mer i pris än trä, se figur. Medan trävarupriserna stigit med 30% så har material som stål, aluminium och plast ökat med % de senaste åren. Att dessa material skulle gå tillbaka till tidigare prisnivåer är högst otroligt då de är ändliga resurser där utvinningen blir alltmer kostsam. Dessutom kräver de betydligt mer dyrbar energi vid utvinning och produktion. Energisituationen har dessutom gjort att sågverkens biprodukter som spån och flis har en strålande framtid när energiproduktion nu är ett alternativ till den tidigare ensamme köparen massaindustrin. Och sist men kanske viktigast, trä är ett förnyelsebart och CO2-säkrat material som miljömässigt ligger helt rätt i tiden. Prisutveckling på olika produkter Index Aluminium Källa: Ecowin Stål Polyten Sågade trävaror Timmerbristen ett hot Vilka är då orosmolnen och vilka trävaruproducenter klarar nästa lågkonjunktur bäst? Långsiktigt är det stora orosmolnet råvarukostnaden. I vårt närområde har vi en situation med kraftigt ökad sågverksproduktion, framförallt i Tyskland där man på endast fem år ökat med otroliga ca 7,5 milj m3 (45%) till drygt 23 milj i år! Men även i Ryssland och inte minst i Sverige har produktionen ökat och fortsätter att öka, (se Skog & Ekonomi q1 2007). I skogen tar det däremot lång tid att öka timmerproduktionen och därför kommer råvaran att bli en trång sektor och vi prognosticerar därför med långsiktigt höjda timmerpriser. Högförädlarna är de långsiktiga vinnarna Som efterfrågesituationen är nu så är det de lågförädlande sågverken som kammar hem de största vinsterna. För enskilda sortiment, framförallt på sämre kvaliteter, har vi sett en fördubbling av priserna. Den virkestörstande marknaden accepterar allt, till och med otorkat virke, och då tjänar det sågverk som spottar ut flest plank och bräder mest pengar. Det kan upplevas orättvist men situationen kommer att bli den omvända när råvarukostnaderna ökar ytterligare och konjunkturen vänder. De som påverkas minst av en vändning blir framförallt högförädlarna, större enheter som är duktiga på GDSmarknaden, företag specialiserade på produkter med mindre konjunkturberoende exempelvis emballage samt modulenheter till offentlig produktion. Men viktigast är att ha en bra kontroll på råvaruförsörjningen. På längre sikt bedömer vi även dessa som vinnare över en konjunkturcykel. Naturligtvis kommer det alltid att finnas mindre, specialiserade spelare som alltid har god lönsamhet. Men var så säker, råvarukostnaden kommer att knäcka ett antal lågförädlande, mindre och medelstora sågverk i nästa lågkonjunktur. 3

4 Byggbolagen effektiviserar träanvändningen Vid en rundringning till ett antal av Sveriges större byggbolag så får vi en entydlig bild. Man känner sig tagen på sängen av de kraftigt höjda trävarupriserna. En del byggprojekt läggs i dag på is därför att byggkostnaden blir för hög, en effekt av bl a höjda trävarupriser. Man hör kommentarer som: Trävarupriset brukar ju inte röra sig så mycket, Vi har varit vana vid att trä är billigt!, Tidigare har vi gödslat med plank och bräder, nu får vi dra åt handbromsen! Över lag tror man inte att priserna kommer att återgå till gamla nivåer. Därför har flera redan satt i gång ett arbete med att effektivisera råvaruanvändningen. Kontentan får bli ett citat. Vi kommer att fortsätta använda trä men vi tar nu fram smartare lösningar som minskar råvaruförbrukningen. Även detta talar för de sågverk som ligger i framkant när det gäller logisitik och produktutveckling för smart, storskaligt byggande. På det hela taget ser vi alltså positivt på sektorn men glöm inte att det totala beroendet till byggsektorn kvarstår. BANKEN ANALYSERAR TRÄVARUMARKNADEN Priset på sågad fura ökar fortfarande men nu tar det emot för granen Trävarusidan ser fortsatt ljus ut och ända tills nu har man fortsatt att höja priserna för både gran och tall. När det gäller fura så är det unisont positiva signaler från sågverkscheferna, samtliga räknar med att fortsätta höja priserna och många tror det fortsätter åtminstone till i höst. För gran är situationen annorlunda och priset ligger för tillfället still i Europa. I Japan sker det till och med prissänkningar på vissa kvaliteter men det är för tidigt att sia om detta är långsiktig trend. I USA är marknaden död och priset i hamn är nästan hälften av vad man får i Europa. Men Europa är ju den allt igenom dominerande marknaden för Skandinaviska trävaror och här går åsikterna något isär när det gäller marknaden. Tyska sågverkens rekordproduktion oroar Vissa tror på ytterligare prishöjningar för gran i sommar när det brukar bli ont om varor och sen en lugnare utveckling i höst. Andra oroas för att vi nu sett vändningen och att priserna går ner. Det som oroar är dels den enorma produktionen i Tyskland. Tidigare så hade tyskarna problem med råvaruförsörjningen men nu efter stormen Cyril är det mycket gott om timmer och med nya sågverk slår produktionen rekord, se analys. Dels gör den dåliga amerikanska marknaden att tidigare exportvirke nu stannar kvar i Europa. Dessutom oroas man för att kanadensiska trävaror nu skall översvämma marknaden. Exporten till Europa har visserligen ökat från till m3 och i procent är det höga tal men volymen är ändå marginell jämfört med de dryga 100 miljoner m3 som förbrukas i Europa. Om man skall oroa sig så är det sannolikt Tyskland man skall fokusera på och det har faktiskt skett en viss lageruppbyggnad där och det brukar ju vara första tecknet på en vändning. BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN I södra Sverige ligger priserna fast. Barkborren förser marknaden med virke. I södra Sverige har man fullt upp med att hinna ta tillvara det skadade virket. Lagren byggs nu upp igen och flera sågverk har endast hunnit använda en bråkdel av det timmer man lagrade upp för två år sedan efter Gudrun. Hade man inte varit rädd om långsiktiga relationer i näringen så hade sannolikt grantimmerpriserna sänkts för tillfället. Nu kommer priset att ligga fast åtminstone en bra bit in på hösten och sannolikt längre om sommarens skador 4

5 blir stora. För talltimmer är situationen annorlunda. Eftersom tallen varken drabbats av barkborre eller har blåst ned i samma omfattning så är det nu stor brist på talltimmer. I områden med tallfokuserade sågverk så kan man räkna med mycket goda priser både i sommar och höst. När det gäller massaveden är situationen något annorlunda. Eftersom det är grov skog som blåst ned blir timmerandelen mycket hög och därmed kommer mindre massaved ut än normalt. Dessutom är avverkningstakten för maskinerna betydligt lägre på de rensningshuggningar som man nu utför. Därför tror vi inte på något överskott på massaved och en verklig brist på lövmassaved. Vi räknar ändå inte med höjda massavedspriser. Det vore helt fel att skicka ut en signal om ökad gallring när alla resurser behövs för att minimera borreskadorna. Om det blir en regelrätt brist på massaved så tror vi att industrin väljer att tillfälligt koka kubb- och klentimmersortiment istället för att höja priset. Det man kunde spekulera i är om vi får höjda massavedspriser i Mellansverige och SÖDRA därmed får ståta med Sveriges lägsta massavedspriser. En unik situation för det företag som vanligtvis är prisledande i landet. Klarar SÖDRA den prestigeförlusten? Ja vi tror det. I alla fall tillfälligt! Virkesbristen i Mellansverige gör köparna nervösa I Mellansverige är situationen totalt annorlunda. Visserligen påverkas de södra delarna av timmerutbudet från södra Sverige men här dämpas inte marknaden av barkborren i samma omfattning. Efter en bedrövlig vinter var tjällossningsperioden i alla fall, osedvanligt kort. Just för tillfället har sågverken otroligt gott om timmer, men underbart är kort i dessa sammanhang. Vi tror att marknaden kommer att bli nervös relativt snart igen. Timmerprislistan höjdes vid årsskiftet och massaveden höjdes i mars så virkespriserna är historiskt sett höga i området. Under våren har vi också sett mycket höga rotpostpriser men den marknaden har lugnat ner sig tillfälligt. När vi kommer in i höst tar det säkert fart igen och därför tror vi faktiskt på höjda timmerpriser. Det är dock inte säkert att höjningarna syns i prislistan utan kommer som premier. När det gäller massaveden så är läget mycket spänt i området. Här framstår det som att det är klar brist på massaved och industrin oroar sig för försörjningen. Just i det här området brukar industrin klara det indiska reptricket och inte höja priserna och därmed alltid ligga lägst i landet. Denna gången är det hårdare konkurrens om importen, värmeverken trycker successivt på underifrån och här sker även en viss export till Finland vilket gör att vi ändå tror på en höjning av massavedspriserna. Frågan är dock om höjningen kommer före eller en bit in i höst. Även denna höjning kan bli i form av premier. Virkeskriget i norra Sverige fortsätter I norra Sverige har det här utbrutet ett riktigt virkeskrig med många aktörer inblandade. Pajkastningen mellan aktörerna har förts öppet på olika tidningars debattsidor vilket inte är vanligt i det annars så artiga skogsbruket. - Vanligtvis vill ju ingen förstöra stämningen på nästa års kursträff! Här har marknaden varit så böljande att vi inte riktigt vågar uttala oss om vad som egentligen har hänt. På timmer tror vi att SCA, just i skrivandes stund, är prisledande men det kan lika gärna vara Skogsägarföreningen när du läser detta. Här gäller dock att vara på sin vakt. Det krävs ofta en doktorsexamen i både ekonomi och virkesmätning för att jämföra timmerprislistor. Man kan dock sammanfatta läget som så att det är en extrem brist på timmer och 5

6 massaved i området. Orsakerna är flera. Sveaskog har minskat sina avverkningar. Importen av massaved från Ryssland över Finland har minskat drastiskt och grannen Finland har kronisk virkesbrist. Ovanpå detta har några industrier ökat produktionen. Då blir det brist! Även om virkespriserna är de högsta någonsin i området så skulle vi inte bli förvånade om det blir ytterligare prishöjningar på såväl timmer och massaved. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. Trävaror: Det är brist på trävaror i hela Europa och på enstaka produkter har priset fördubblats. Nu stabiliseras priserna men det skulle inte förvåna om vi ser ytterligare höjningar under sommarens byggperiod. Har nu marknaden klarat den kraftiga nedgången i USA-marknaden så är det svårt att se några nedgångar på medellång sikt. Timmer: Efterhand som barkborreangreppen klingar av får vi se stigande timmerpriser. Massaved: Med den fiberbrist vi har i Europa så blir det höjda massaveds- och flispriser men allt beror på barkborreangreppen. Mikael Zachrisson virkeschef på Skogssällskapet. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. Sydsverige: En mättad marknad och ökande lager gör att timmerpriserna ligger kvar åtminstone till i höst och även längre då vi ser ett tryck att avverka rotstående skog pga barkborrehotet Men prisuppgången kommer. På massaved är det inget överskott men jag tror inte på någon prishöjning direkt i höst. Mycket beror på vad som händer med priserna i Mellansverige. Mellansverige: Just nu är det överskott på timmer men jag utesluter inte att vi får se prishöjningar i höst. För massaveden så måste priset upp till 300 kr/fub beroende på prisskillnaden mot norr, efterfrågan från Finland och en allt betalningsstarkare energisektor. NorraSverige: Här kom timmerprishöjningarna tidigare och blev högre än vad de flesta räknat med. Massavedspriserna är de högsta i landet och här är aktörerna allt mer aggressiva i kampen om virket. Även om priserna är höga utesluter jag inte någon form ökade priser på såväl timmer som massaved i höst. Bengt Algotsson, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i Svealand och södra Norrland. Timmer: Just nu är det gott om timmer och vi har inget sug söderifrån, snarare ett inflöde beroende på barkborren. Men med den goda sågverkskonjunkturen kan det snart bli underskott och i så fall får vi bedöma behovet av stimulansåtgärder inför hösten. Massaved: Trots den höga avverkningsnivån har vi brist på massaved och stor brist på lövmassaved. Med den osäkerhet som råder på importmarknaden följer vi noggrant massavedsmarknaden. Det är av yttersta vikt att Mellansverige har massavedspriser i nivå med övriga landet annars kommer massaveden att rinna ur regionen. 6

7 Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. Trävaror: Vi som är stora på Japan ser nu att det börjar ta emot och vi får sänka priserna på vissa kvaliteter. Det bästa har varit för granen medan furumarknaden håller i sig ett tag till. Jag tror även att vi kommer att se vissa mättnadstendenser i Europa där vi nu ser en viss lageruppbyggnad på de tyska sågverken. Timmer: I syd påverkas marknaden av både Per och barkborren, därför ser vi inget pristryck söderifrån. Vi har för långt till priskriget i norra Sverige och här i Mellansverige har vi bra timmerflöden. Därför tror jag inte på några timmerprishöjningar innan hösten då det eventuellt blir normala prishöjningar på fura. Men barkborren avgör även här. Massaved: De ryska tullarna och den finska virkesbristen ger en nervositet hos fiberindustrin vilket brukar generera prishöjningar på massaved som oftast startar i söder. Anders Dahlqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. Norra Sverige: Under senvintern har vi haft kritiskt svaga virkesflöden. Nu har utbudet ökat något. Priserna har officiellt gått upp ca 11% för talltimmer, ca 13% för grantimmer och 15% för massaved. Efterfrågan är mycket stark på såväl massaved som timmer. Jag tror det blir svårt att tillfredsställa den höga efterfrågan. Ändå är jag tveksam till att det blir ytterligare prishöjningar utifrån den nu relativt höga nivån. På massaved tror jag inte på några prishöjningar då industrin löser detta med import. Mellansverige: Här är utbudet högt på såväl gran som talltimmer. Vi får grantimmer söderifrån och talltimmer från stormfällningar. Priserna har ökat ungefär i samma takt som i norra Sverige och här tror jag inte på stigande priser. För barrmassaved har priserna ökat med 10-11% men det är fortsatt brist och därför kan det bli ytterligare prishöjningar. Södra Sverige: Mycket stort utbud av grantimmer och barrmassaved gör att det börjar bli fullt på normala lagringsplatser. Även om en del grantimmer transporteras norrut så ökar terminallagringen igen. Barkborreskadorna kommer att fortsätta prägla virkesmarknaden under hösten. Dels med jakt på skadat virke och dels med höga lager. Inga prishöjningar i sikte. Lars Martinson, VD för Martinsons Trä i Bygdsiljum med en av de största träförädlande industrierna i Västerbotten. Trävaror: Marknaden är mycket bra men vi ser nu en viss avmattning på prisökningarna och vi kommer säkert att få se stabiliserade priser på vissa sortiment. Timmer: Det är fullt krig om råvaran i norr men prisbilden är väldigt ojämn. Vi ser stora prisskillnader mellan olika prislistor vilket är mycket ovanligt. Dessutom ser vi en flora med olika premier. Vi har dock ett bra flöde med timmer för tillfället. Det blir intressant att se, men prisbilden kommer sannolikt att stabilisera sig på denna höga nivå i höst. Massaved: Det är ett väldigt sug på massaved och marknaden är väldigt slagig men vi kommer att få se prishöjningar på massaved även i höst 7

8 FASTIGHETSMARKNADEN Finns det köpare till alla objekt? Ytterligare rekordpriser på skogsfastigheter. Har ni hört det förut? Vi har under våren sett nya rekordpriser på skogs- och lantbruksfastighetsmarknaden. Det är de skogsdominerade fastigheterna som fortsätter att attrahera köparna mest. Enligt Lantmäteriets senaste prisstatistik, se figur, så har vi sett en genomsnittlig höjning på 8% under det senaste halvåret. Snittpriset i södra Sverige ligger strax under 400 kr/m3sk och då ska man ha i åtanke att denna prisstatistik inte fångar senvårens försäljningar. På banken har vi varit med om ett flertal affärer där priset hamnat över 450 kr/m3sk. Då ska man komma ihåg att det är fastigheter med antingen hög timmerandel eller fastigheter med förhållandevis lite skog, som därmed får ett högt pris per m3sk. I Norrlands inland får man nu betala över 200 kr/m3sk. Det är ett fantastiskt prislyft som skett i norr, där priserna gått upp med 30% på ett år. Med inlandets långa omloppstider gäller det verkligen att köpa fastigheter med slutavverkningsbar skog om man ska köpa på dessa prisnivåer. Priser på skogsfastigheter Q kr/m 3 sk Källa: Lantmäteriet 299 kr/m 3 sk 204 kr/m 3 sk 345 kr/m 3 sk 228 kr/m 3 sk Utbudet är också rekordstort och ser ut att öka dramatiskt för tillfället. Enligt Hemnets statistik har det, under den här veckan, aldrig varit fler gårdar till salu än just nu, (knappt st). Med en slopad förmögenhetsskatt så borde utbudet öka ytterligare bland de som sett skatten som en hämmande faktor. Efter att vi tidigare underskattat styrkan i marknaden känns det svårt att ge en prognos. Allt talar för att om utbudet fortsätter öka i den takt vi nu ser så bör vi få en dämpning på köpeskillingarna. Men först måste prisökningstakten stanna av. Än en gång vill vi poängtera att i denna oerhört heta marknad så är det nödvändigt att räkna på hur ekonomin i det enskilda objektet ser ut för såväl säljare som köpare. Kontakta Skogs & Lantbruksansvarig på närmaste Provinsbank! Några ledande skogsmäklarhus ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. Efter en försiktig inledning på året så är det nu väldigt mycket fastigheter ute och utbudet ökar kraftigt. Vi har aldrig haft så här mycket objekt till salu som just nu. Priserna är på all time high och räntenivån kommer att avgöra den fortsatta prisutvecklingen. Frågan är om det finns tillräckligt mycket köpare till alla dessa objekt! Lars Wesslund Mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. Fastighetspriserna verkar hålla i sig på den höga nivån vi haft tidigare. Vi ser en markant ökning av antalet fastigheter som kommer att bli till salu. Dessutom märker vi en klar tendens att äldre skogsägare som lagt ned sin själ i fastigheterna men som nu drabbats av två stormar börjar fundera på att sälja. 8

9 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE! Bra tid att planera avverkning! Nu är det bra virkespriser i norra och mellersta Sverige och det finns all anledning att gå igenom alternativa avverkningsbestånd i sommar. Om du planerar att avverka oskadad skog i södra Sverige rekommenderar vi att du fokuserar på grövre tallbestånd. När du förhandlar med din virkesköpare ska du se till att få med eventuella premier i höst. Bevaka barkborreskadorna! Än en gång understryker vi hur viktigt det är att fortlöpande besiktiga sin skog för att upptäcka barkborreskador. Det ligger dessutom mycket vindfällen kvar i skogarna. Hotet gäller åtminstone upp till Dalälven. Utnyttja Skogsstyrelsens eminenta hemsida för att få information. VIRKESSÄLJARSKOLAN del 3 Många känner sig osäkra i säljsituationen. Anders Josefsson, Skogsansvarig i Väst ger handfasta tips för en trygg och bra affär. Du som säljare ställer samman ett anbudsunderlag som beskriver avverkningsområdet med en karta samt övriga villkor för försäljningen. Anbudsunderlaget sänds till aktuella köpare i området och alla får samma förutsättningar. Köparen gör då en bedömning skogens kvalité m m och ger ett nettopris per kubikmeter för din skog på rot. Tidpunkt för betalning, avverkningstidpunkt m m regleras i kontraktet. Tänk på att använda rätt omräkningstal om det är aktuellt med olika måttenheter, exempelvis m3to på timmer. Leveransrotförsäljning används vanligtvis för slutavverkningsobjekt men kan användas även vid gallring. Vid gallring är det extra viktigt att, i avtalet, reglera hur mycket och vilken typ av stammar som ska avverkas. I en het och väl fungerande virkesmarknad, är ett leveransrotförsäljning ofta en bra affär för skogsägaren. För att kunna jämföra priset med exempelvis ett avverkningsuppdrag, är det viktigt att räkna med rätt omräkningstal, se nr av Skog & ekonomi. Lycka till! MASSAMARKNADEN Kristian Borbos är Senior Analyst för Paper & Forest Products på Fixed Income Credit Research. Danske Bank. Leveransrotförsäljning tänk på villkoren! Leveransrotförsäljning, har stora likheter med en traditionell rotpost. Det som skiljer är att vid en leveransrotförsäljning mäts inte volymen på rot i skogen utan först vid industrin. Därför gör du upp ett pris per m3 med köparen, (oftast i m 3 fub). Var uppmärksam på att det förekommer stora variationer i avtalen! Exempelvis ingår inte alltid vrak (icke godkänd kvalite) och energieved i priset. Vårt tips är att hela volymen, ska ingå i det givna priset, då blir det enklast för dig att jämföra buden. Lågt pris på lövmassa pressar barrmassan Det har varit bra drag på massamarknaden under våren. Producentlagren av barrmassa (NBSK) har legat kvar på låga nivåerna och marknadsbalansen för barrmassa beskrivs som tight av stora producenter. Den gynnsamma marknadsbalansen har slagit igenom på barrmassapriserna som, sedan januari, ökat med cirka 10% till dagens aviserade nivå på USD 800 per ton. Så långt, så gott. Dessvärre har dollarns fortsatta försvagning urholkat priserna i EUR och SEK samtidigt som massaveden har blivit dyrare. 9

10 Priser och lagervolymer för barrmassa NBSK price (USD) NBSK price (EUR) Global inventories Days of inventory Normalised global level EUR & USD Jan-01 Jan-02 Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 Jan Framöver behöver massaindustrin stöd från pappersindustrin för att få igenom fortsatta höjningar av barrmassapriset. Tyvärr får man inte någon riktig draghjälp från kunderna i dagsläget. För journalpapper har priserna fallit till historiskt låga nivåer. Priserna på tidningspapper har ökat med cirka 5%, men här har råvarukostnaderna för det viktiga returpappret samtidigt stigit kraftigt. Vi tror därför att det bli svårare för massaproducenterna att vinna gehör för ytterligare prisökningar. För den kortfibriga lövmassan NBHK har priserna legat stilla på USD 670 per ton sedan årsskiftet. Här aviserar SÖDRA en höjning med 30 dollar, men det har tillkommit mycket kapacitet i Latinamerika och mer är på väg, vilket försvårar framtida prishöjningar. Prisskillnaden på drygt 100 dollar mellan barr- och lövmassa är ovanligt stor. Om differensen kvarstår eller rentav ökar kan det ge upphov till substitutionseffekter där pappersproducenterna ökar användningen av billigare lövmassa i den grad det är möjligt. För producenter av barrmassa är ett sådant scenario självklart negativt. RÄNTA OCH VALUTA Senior Economist Roger Josefsson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. danskebank.dk I detta nyhetsbrev slår vi oss själva lite för bröstet. Danske Bank har, till skillnad mot resten av marknaden, sedan länge hävdat att Riksbanken inte skulle höja reporäntan högre än till max 3,5% innan sommaren 2007 något som nu sannolikt besannas. När Riksbanken i februari indikerade att reporäntan endast skulle höjas till 3,75% fram till mars 2010 så slog det ned som en bomb på finansmarknaden. 10

11 Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. Sedan dess har förutsättningarna förändrats något, avtalsrörelsen har hittills givit avtal som ligger över Riksbankens förväntningar. Eftersom löneutvecklingen är en central variabel i inflationsprognosen, har vi reviderat upp vår syn på inflation och räntor. Vi tror att Riksbanken kommer att höja sin ränteprognos upp till 3,75% redan vid årsskiftet 2007/ 2008 och eventuellt ytterligare en höjning första halvåret 2008, för att därefter invänta effekterna av räntehöjningarna. Räntemarknaden prissätter för närvarande betydligt större räntehöjningar. Ränta % år 3 mån En försiktig låntagare bör hålla i åtanke att vår prognos avviker tydligt från marknadens gängse uppfattning. Då är det lämpligt att fördela sin bindningstid mellan riktigt kort (1 år) och riktigt lång sikt gärna upp mot 10 år (eller kanske ännu längre om du har tillgång till Danske Banks ränteswapppar/förlängningsbara fasträntelån). För en mer riskbenägen låntagare med ekonomiskt utrymme, förordar vi en större andel med rörlig ränta. Det ska då kompletteras med längre bindningstider. Här måste vi återigen rekommendera Danske Banks förlängningsbara fasträntelån som ger fast ränta samt en ökad flexibilitet. Valuta % EUR/SEK USD/SEK Även om ränteutvecklingen på korts sikt kan antas gå kronan emot, talar goda ekonomiska fundament och en positiv flödesbild mot bakgrund av de statliga utförsäljningarna för vår syn om en fortsatt förstärkning av kronan mot såväl EUR som USD. På 12 månaders sikt antar vi att EUR kostar 9,00 kronor och USD kostar 7,03 kronor Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se 11