FÖRETAGAREN. Rekordår för Årets Företagare. Nya regler: Så får du lägre skatt på vinsten. Säljare - världens finaste jobb

Transkript

1 TIDNINGEN FRÅN DALARNA DALA FÖRETAGAREN 1 NR Årgång 20 Rekordår för Årets Företagare Dalaföretagaren tar pulsen på riksdagsmännen Nya regler: Så får du lägre skatt på vinsten Säljare - världens finaste jobb

2 Karin Ringsby Företagare i Falun och Borlänge Ordförande Företagarna Dalarna. LEDAREN Säljare världens finaste jobb! Det finns en föreställning hos oss svenskar om att marknadsföring är något fint, men att försäljning minsann är något att skämmas för. Men marknadsföring och försäljning måste fungera i symbios, det ena får näring av det andra. Marknadsföringen är till för att boosta säljet. Kunskapen om kunden ur säljer ger nya infallsvinklar i marknadsföringen. SÄLJ ÄR NÅGOT AV DET finaste man kan jobba med! Som säljare tillgängliggör du ju produkter och tjänster till kunderna för att möta deras behov. Som de kanske inte kände till, som de inte haft kunskap om ifall du inte gjort dem medvetna om dem. Inom traditionell försäljning är en tydlig förändring på gång. Det innebär att man säljer allt mer genom relationsbyggande och personliga varumärken. JAG FÅR OFTA KOMMENTARER av personer i min närhet, andra företagare, som tycker att jag slösar tid på att gå på olika saker. Men det är just detta det handlar om. Att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt skapar affärer! Exempel ur verkligheten: En man som är vd för ett större företag hade hört mig prata med nån annan om vad jag sysslar med på en Rotary-lunch och på nästa lunch sa han att han ville att jag skulle sitta med honom för han hade nåt han ville diskutera med mig. Det blev upprinnelsen till en affärsrelation. Ännu ett exempel: En kvinna (vi kan kalla henne Kerstin) sitter på ett flygplan mellan två orter i Sverige. Istället för att begrava sig i en bok börjar hon istället prata med personen bredvid. Det visar sig så småningom att sonen till mannen i stolen bredvid driver en av de större butikerna i Sverige i sin bransch. Och det är den branschen som Kerstin är leverantör till. Fattar ni hur det går sen? Jo, självklart tycker mannen att Kerstin ska kontakta hans son. Och det leder så småningom att hon får leverera sina produkter inte bara till en enda butik, utan till samtliga inom den kedjan. Och allt detta tack vare att Kerstin var social istället för att förkovra sig i den medhavda boken. JAG HAR EN KOMPANJON i ett av mina företag som en gång sa det händer inte saker för att Karin är på just denna plats utan för att det är just Karin som är där. Det har jag tänkt mycket på och så är det nog. Vi skapar själva våra arenor. Man måste inse att nätverkande ger affärer. Jag brukar säga att jag inte är någon föreningsmänniska, trots många engagemang, utan en nätverksmänniska. När jag ska hårddra vad mina styrkor är så brukar säga min starka kompetens är att nätverka. Detta är viktigt, för man vill ju veta vem man köper av och har förtroende för och på detta sätt skapas förtroende. Det är förutsättningen för långsiktiga relationer. SÅ MITT TIPS TILL ER ÄR; se er omkring i era nätverk, vidga dem genom att besöka olika forum, se er om i vän- och bekantskapskretsen. Kanske grannen eller föräldern i dotterns/sonens idrottsklubb? Och inse att det inte är kräng ni håller på med utan snarare problemlösning. Och det ger nöjda kunder som betalar! Karin Ringsby OMSLAGSBILDEN 1997 byggdes det första brygghuset på den avstyckade släktgården Oppigårds. Då jobbade Björn Falkeström heltid som ekonom på järnhandlaren i Säter och Sylvia som specialpedagog på särskolan. I år bryggs för första gången över en miljon liter på ett år. Det här med att vara företagare, arbetsgivare och chef är en nödvändig konsekvens av att det vi ville göra går bra. Men det absolut roligaste är fortfarande att brygga öl, säger Björn. Dalaföretagaren Foto: Reporter.se. Ansvarig utgivare: Karin Ringsby Redaktionsråd: Karin Ringsby, Lisbeth Hedin-Sahlin, Håkan Edvardsson, Sofia Edvardsson Redaktörer: Håkan Edvardsson, , Sofia Edvardsson, E-post: info@reporter.se Annonser: Reporter.se tel , Sofia Edvardsson , Håkan Edvardsson E-post: dalaforetagaren@reporter.se Produktion: Reporter.se, Kaserngården 4, Falun Original: Reporter.se, tel Ordförande: Karin Ringsby Falun Vice ordförande: Lars Ohlsson Orsa Ledamöter: Arto Gabrielsson Gagnef, Gösta Bergström Ludvika, Christiane Djäken Mora, Susanne Holmberg Avesta, Rickard Lyko Dala Järna, Berndt Hintze Säter och Håkan Larsson Företagarnas HK Regionkontor: Ölandsgatan 10 A Falun Regionchef: Lisbeth Hedin-Sahlin, tel , fax , Sohrab Fadai, tel Medlemsinformatör: Ingalill Asplind, tel , ingalill.asplind@ foretagarna.se Rådgivare: Hemsida: E-post: dalarna@foretagarna.se Facebook: foretagarnadalarna

3 Förmånligt erbjudande för medlemmar i Dalarna. Rättskydd och tjänstereseförsäkring utan kostnad om du har företagsförsäkring i Dalarnas Försäkringsbolag. Bonus vid positivt skadeutfall. Skadeförebyggande rådgivning inom brand, vatten, inbrott och trafikskador. Analys av personförsäkringsskyddet i ditt företag. Alla dessa förmåner får du utan kostnad via ditt medlemskap hos i Dalarna. Allt du behöver göra är att kontakta oss. Anmäl dig som medlem till dalarna@foretagarna.se Företagsförsäkring Johan Gustafsson Falun Tfn Jonas Gustafsson Falun Tfn Peter Kugg Borlänge Tfn Mikael Norrström Borlänge Tfn Marcus Windahl Malung Tfn Skadeförebygg Hans Jemth Mora Tfn Jan Nilsson Avesta Tfn Patrick Danielsson Ludvika Tfn Johan Pettersson Falun Vattenskadefrågor Tfn Jan Stålhandske Falun Brandskyddsfrågor Tfn foretagarna.se/dalarna dalarnas.se

4 4 FÖRETAGARNA & VALET 2014 Ambassadör Moraeus Berndt Hintze efterlyste svar på frågan om alla byar ska dö sotdöden eller om någon landsbygdssatsning kommer att göras. Svaret var att alla vill satsa men inga konkreta Dala-paket finns att presentera. Bredvid Berndt sitter Lars Ohlsson, Arto Gabrielsson, Karin Ringsby, Susanne Holmberg. Längst bort skymtar Lisbeth Hedin-Sahlin och Sohrab Fadai. Utanför bild: Gösta Bergström. Kollektivtrafiken är ett skämt >> Företagarna Dalarna besökte riksdagen och Dalarnas riksdagsmän för att informera och diskutera sina viktigaste frågor. Fokus kom att ligga på transporter, bredband, landsbygdens villkor och försäkringskassans hantering av företagare. FRÅN FÖRETAGARNA kom sex ordförande, inklusive länsordförande Karin Ringsby, plus regioncheferna Lisbeth Hedin-Sahlin och Sohrab Fadai. Den senare gjorde sin första arbetsdag under besöket i Stockholm. Lisbeth inledde med att berätta om den färska undersökning som, även den, visar att fyra av fem nya jobb skapas vid små företag. Den heter Välfärdsskaparna och överlämnades till de folkvalda. Efter det berättade Lisbeth om sina tre hjärtefrågor för företagare: Företagarnas förslag om sänkt skatt för företag med en lönesumma på 3.2 miljoner, som verkligen skulle gynna mindre företag. Att Försäkringskassan låter personer specialiserade på företag hanterar företagares sjukskrivningar och en större satsning på yrkeshögskolan. FÖRST PÅ TUR i riksdagen stod oppositionen. Därifrån hade Carin Runesson (s), Roza Güclü Hedin (s) och Jan Lindholm (mp) möjlighet att delta. Från den styrande majoriteten kom Anders Ahlgren (c), Ann-Britt Åsebol (m) och Ulf Berg (m) till dagens andra sittning. Arto Gabrielsson, Gagnef, berättade om sin förhoppning på att bredbandet som ligger tre meter från husknuten ska gå att koppla in sig på. Även Gösta Bergström, Ludvika, och Susanne Holmberg, Avesta, menade att bredband på landsbygden är något av en ödesfråga. Vi tycker det är jättebra att ni kommer med synpunkter och konkreta förslag. Idén med fler kopplingspunkter på bredbandsnätet borde kunna förverkligas. Jag ska ta med mig den frågan, svarade Roza Güclü Hedin. Anders Ahlgren menade att 4G-tekniken nu kommit så långt att det kan vara effektivare och snabbare att sätta upp master och på det sättet ordna bredbandstäckning med cirka 30 megabit på landsorten. FLERA AV RESONEMANGEN mellan politikerna och företagarna kom att handla om stad (Stockholm/Göteborg/Malmö) mot landsbygd, (Dalarna med flera län). Det gällde infrastruktur, sjukvård och sammansättningen bland riksdagsmännen. Jag flyttade till Gustafs för 20 år sedan och skulle inte flytta till landsbygden i dag. Då fanns all service; barnavårdscentral, affär, post, bank. Nu finns inte ens en bensinstation och posten och kollektivtrafiken är ett skämt, menade Berndt Hintze, Företagarna Säter. Riksdagsmännen från båda sidorna intygade att landsbygden ska leva och underströk vikten av fungerande transporter, skolor, post, sjukvård och bredband. Vi gör det vi kan för att hålla fram Dalarnas intressen på alla sätt. Men vi har en riksdag med majoritet för storstadslänen. Vi måste agera samlat och prioritera våra frågor för att lyckas, konstaterade Ulf Berg. Fotnot: Följande riksdagsmän för Dalarna hade inte möjlighet att delta under mötet: Peter Hultqvist, Kurt Kvarnström (s). Carl-Oskar Bohlin (m). Stellan Bojerud (sd). Lena Olsson (v).

5 5 Ert förslag om att företagare, inte minst kvinnor med ledighet i samband med graviditeter, bör mötas av experter på företagares villkor hos Försäkringskassan är väldigt intressant. Det ska jag absolut föra vidare och återkoppla till er, sade Ann-Britt Åsebol (m) till besökarna och nytillträdde regionchefen Sohrab Fadai. Alla slåss om samma kaka och den kakan är begränsad. Vi påverkar exempelvis prioriteringarna i satsningarna på järnvägar och vägar på det sätt vi kan. Men det är Trafikverket som bestämmer vad som ska göras och i vilken ordning det görs. Men naturligtvis är det regeringen som ytterst bestämmer vilka resurser de ska ha, konstaterade Roza Güclü Hedin. Yrkeshögskolan, YH, är ett av de bästa instrument vi har för att styra över från arbetslöshet till arbete. Jag är absolut för en större satsning på de utbildningarna. Idag finns det personer inom YH och Högskolan Dalarna har platser. Så det finns absolut utrymme för en satsning på YH, sade Anders Ahlgren (c). Att Region Dalarna blev till var helt nödvändigt. En enskild kommun har inte samma tyngd. Salaproppen, till exempel, hade fortfarande varit kvar annars. Ska vi fortsätta att kämpa för post, apotek och bredband på landsbygden behöver vi prata med en röst, konstaterade Carin Runesson (s). När det gäller Trafikverket och deras sätt att räkna effektivitet undrar jag om det är den bästa beslutsgrunden att slå ihop alla de två minuter som exempelvis pendlare sparar in och räkna ut en påstådd samhällsnytta utifrån det. Jag kan tycka att aspekter som säkerhet och miljöpåverkan borde räknas in, det skulle gynna Dalarna, menade Jan Lindholm (mp). Om en kommun blir en bra beställare, är nöjd med det som levererats och företagaren ändå får pengar över då ser jag inget problem med vinster någonstans. Inte i välfärden heller. Och varför angår det för övrigt alla vad en så skicklig företagare gör av sina pengar? Ingen frågar vad man gör av sin lön när mat, hyra och annat är betalt, sade Ulf Berg (m).

6 6 FÖRETAGARNA & VALET 2014 Dalabänken om småföretagande

7 7 >> Med ett knappt år kvar till valet har Dalaföretagaren tagit pulsen på riksdagsmännen på Dalabänken. Med våra frågor, och politikernas svar, hoppas vi att läsaren fortsätter att lägga sitt pussel inför valet. 1. Vilken faktisk makt har du som riksdagsman? 2. Har väljarna rimliga förväntningar på dig? 3. De tre viktigaste Dalafrågorna för dig? 4. Vad är det viktigaste du kan göra för små och medelstora företagare i Dalarna? 5. Har du själv någon erfarenhet som egen företagare? 6. Skulle du någon gång vilja driva eget företag? 7. Största bakslag och största framgång som riksdagsman? 8. Du får tio miljarder i julklapp att investera i Dalarna Vad satsar du på och varför? De riksdagsledamöter som inte svarat på enkäten: Peter Hultqvist,s och Ann-Britt Åsebol,m.

8 8 FÖRETAGARNA & VALET Vilken faktisk makt har du som riksdagsman? 2. Har väljarna rimliga förväntningar på dig? 3. De tre viktigaste Dalafrågorna för dig? 4. Vad är det viktigaste du kan göra för små och medelstora företagare i Dalarna? 5. Har du själv någon erfarenhet som egen företagare? 6. Skulle du någon gång vilja driva eget företag? 7. Största bakslag och största framgång som riksdagsman? 8. Du får tio miljarder i julklapp att investera i Dalarna Vad satsar du på och varför? Carin Runeson, Socialdemokraterna: Anders Ahlgren. Anders Ahlgren, Centerpartiet: 1. UPPDRAGET I SIG medför att jag får insyn och tidig info, eftersom jag ingår i Alliansen. Därmed också möjlighet att få framföra mina synpunkter. Gäller att försöka påverka tidigt i processen. Är väl förslagen från Regeringen lämnade till Riksdagen är det mycket svårare. 2. DET TYCKER JAG. Försöker hjälpa till så gott jag kan. Ibland går det bra. Ibland misslyckas jag. Sedan finns det alltid ytterligheter när det gäller åsikter. De kan man aldrig tillfredsställa. 3. SATSNING PÅ INFRASTRUKTUR inklusive bredband, bra förutsättningar för att vi blir fler invånare, stärka landsortens möjligheter att utvecklas vilket innebär att säkerställa god service för våra invånare. Offentlig men också i form av tillgång till kommersiell service som drivmedel, livsmedel, post, mobiltäckning etc. Pratade om detta i ett anförande i kammaren 11 november. 4. FÖRBÄTTRA VILLKOREN sänka kostnaderna för anställning, ta bort ansvaret för de två sjuklöneveckorna, skapa flexibilitet när det gäller trygghetslagstiftningen. Sedan skriver du företagare och då tycker jag också det skall vara bra trygghetssystem också för företagaren och även goda förutsättningar när det gäller vinstbeskattning och utdelningar. Carin Runeson. 5. JA, DETALJHANDEL , projektledning och affärsutveckling Från 2003 har jag jobbat mycket med politik. Kommunstyrelseordförande i Gagnefs kommun i åtta år, ordf i Region Dalarna i fyra år och nu riksdagsledamot i drygt ett år. Också under denna tid har jag haft mitt AB kvar och gjort lite små insatser till och från. 6. JAG HAR FORTFARANDE mitt AB igång även om aktiviteten i bolaget är blygsam från min sida. 7. DET ÖVERLÅTER JAG till väljarna att bedöma MDR PÅ ATT RUSTA DALABANAN så att vi kortar restiden Blg-Sth till 1,40. Två mdr till utbyggnad av fiber för bredband. 1,5 mdr för att utveckla Airport Center i Sälen för att ge goda förutsättningar att utveckla besöksnäringen i Sälen, Trysil, Idre o Engerdal. Resten, 1 mdr skulle jag satsa i Visit Dalarna för att skapa ett framgångsrikt koncept som skulle locka nya stora evenemang till Dalarna, samordna besöksnäringen och utveckla nya stora återkommande evenemang inom kultur och idrott. I detta ligger att ge Dalhalla chansen att bli uppmärksammad som den internationella arena man är. Slutligen skulle jag satsa de sista 0,5 mdr på att säkerställa att Leksands IF kan fortsätta utvecklas som ett starkt elitlag i hockey, som ger Dalarna glädje och känsla av framgång. 1. VIA LAGSTIFTNINGEN i Riksdagen. I opposition är det dock svårt, för att inte säga omöjligt, att få igenom ett förslag som majoriteten är emot. På olika sätt (motioner, interpellationer, frågor och skuggbudgetar) visar vi i opposition vad vi vill för att kunna övertyga väljare att rösta på oss och ge oss möjlighet att bilda regering vid nästa val. I majoritet har man som parti och ledamot stora möjligheter till inflytande på lagstiftningen. 2. JAG HOPPAS att väljarna har höga förväntningar och intresse av att följa partiernas och enskilda ledamöters arbete i Riksdagen. 3. DEN I SÄRKLASS viktigaste frågan är jobben. Ju fler som har jobb ju mer skattepengar och ju bättre möjligheter att bibehålla och även bygga ut välfärden. Andra viktiga frågor är infrastrukturen och fördelningspolitiken. 4. PÅVERKA för en välfungerande infrastruktur - vägar, järnvägar, bredband mm. En satsning på fler utbildningsplatser för att företagen skall kunna rekrytera personal med rätt kompetens. En förbättring av tillgången på krediter och riskkapital. 5. NEJ. 6. NEJ. 7. STÖRSTA BAKSLAGET är att efter många år i politiken i majoritet få ett valresultat som gör att vi socialdemokrater hamnar i opposition. 8. SATSAR PENGARNA dels på infrastruktur - som möjliggör för företag att på ett bra sätt frakta gods och för en välfungerande persontrafik samt bra bredband, dels på bostadsbyggande eftersom de flesta kommuner i Dalarna i dag har bostadsbrist. Vi måste kunna erbjuda ett bra boende till dom som vill flytta till Dalarna och arbeta och bo.

9 9 Carl Oscar Bohlin. Lena Olsson Carl Oscar Bohlin, Moderaterna: 1. SOM RIKSDAGSLEDAMOT i majoritet är man en del av ett lagspel och måste vara ödmjuk inför det faktum att regeringen håller i taktpinnen. Att ha en annan ordning vore orimligt. Däremot är möjligheterna stora till dialog och påverkan, givet det faktum att vi har raka och öppna kommunikationsvägar in i regeringskansliet. Så sker reell påverkan som faktiskt gör skillnad. 2. JAG VILL ATT MINA VÄLJARE ska ha höga förväntningar på mig, allt annat vore orimligt när man har fått ett stort förtroende. Däremot är det väl kanske så att förväntningarna inte alltid bottnar i vad som faktiskt är en riksdagsledamots roll och uppgift. I sådana fall får man försöka förklara vad som ligger inom min påverkansram och vad som inte gör det och hoppas att folk accepterar det ARBETET för fler jobb och nya företag i länet. 2. Att dalarna ska vara en plats där såväl invånare som företag inte ska behöva uppleva otrygghet på grund av kriminalitet 3. En vidareutveckling av vår viktiga besöksnäring. 4. FORTSÄTTA DRIVA på för minskade trösklar för att våga anställa fler medarbetare genom instegsjobb, arbetsgivaravgiftssänkningar och momslättnader. Därtill måste också arbetet för en förbättrad infrastruktur fortsätta. Både den digitala och den fysiska infrastrukturen kan bli bättre. Jag antar att frågan avser företagens storlek och inte företagarnas, så som syftningen faktiskt antyder. Företagarnas kostvanor lägger jag mig inte i, men om någon känner att man har något kilo för mycket får man gärna följa med mig på löpträning. 5. JAG STARTADE under min tid på universitetet ett företag som tillverkade och sålde miljövänliga vattenflaskor. Det var en fantastiskt rolig och nyttig erfarenhet att få prova hur det faktiskt är att vara företagare, istället för att bara prata om hur man tror eller inte tror att det är. Just nu är verksamheten i bolaget mycket liten på grund av tidsbrist. Om jag inte hade blivit invald i riksdagen hade jag nog satsat helhjärtat på idén, som jag fortfarande tror på. Tyvärr har ju dygnet bara 24 timmar. 6. ABSOLUT, jag ser mig i grunden som en entreprenör som vill förändra samhället genom mina idéer. Just nu väljer jag att göra det inom ramen för politiken. 7. OM MAN NU KAN KALLA det bakslag så är det nog ändå det faktum att jag inte hinner ta i alla frågor jag skulle vilja jobba med. Det finns inte tid helt enkelt, och det kan kännas ganska jobbigt ibland. En konkret framgång för mig är väl att jag var starkt drivande för att Borlänge skulle bli en försökskommun för att hindra rekryteringen av unga till tungt kriminella nätverk. Detta lyckades och det kändes väldigt kul. 8. JAG TROR VÄLDIGT LITE på konceptet med politiker som ser sig själva som jultomtar med en stor tomtesäck, de brukar nämligen göra ganska djupa hål i folks fickor när de drar fram. Någon måste ju nämligen betala för klapparna Svaret är alltså att jag skulle lämna tillbaka den stora merparten av pengarna till dalfolket. Det finns dock ett par investeringar som jag tror skulle få hjulen att snurra snabbare i länet och som skulle vara till nytta för vårt näringsliv: 1. En upprustning av Dalabanan, för att möjliggöra tätare interaktion med Mälardalen. 2. En generell satsning på vägnät och bredbandsutbyggnad 3. En destinationsflygplats i Sälenfjällen, för att stödja den för länet så viktiga besöksnäringen. Vår besöksnäring måste få ett bredare upptagningsområde och en sådan satsning skulle möjliggöra detta. Lena Olsson, Vänsterpartiet: 1. DET ÄR KLART att de som har majoritet har bättre chanser men vi i opposition kan genom motioner, debattartiklar etc sätta press på majoriteten. 2. JA, det tycker jag nog INGA vinstdrivande företag i vård skola omsorg, däremot kan kooperativ mm som icke är vinstdrivande vara viktiga. 2. Kommunikationer, allt från järnväg, bredband/fiber och bättre underhåll på våra vägar. 3. Bättre förutsättningar för småföretag genom att ta bort sjuklöneansvaret. 4. ATT ÄVEN DE MINDRE orterna har en grundläggande service både statlig, offentlig och privat och ta bort sjuklöneansvaret för små företag som jag redan nämnt ovan. 5. FÖR JÄTTELÄNGE sedan, inom plastprodukter 6. JA, DET SKULLE JAG gärna vilja. Det skulle vara roligt att få driva något själv som vilar på något man tror skulle vara till glädje för min bygd och de som bor där. 7. ATT LISSABONFÖRDRAGET gick igenom utan undantag för våra svenska kollektivavtalslagar. Det har lett till snedvriden konkurrens i ganska stor omfattning, bland annat i åkerinäringen. 8. JAG SKULLE SATSA på nya, gröna näringar vad avser energi och jordbruk. Det skapar jobb. Vi är alltför beroende av importerad mat. Vi har ytor att odla på och skall därför satsa på ett hållbart jordbruk. Två miljarder skulle jag satsa på kommunikationer. Varför? Jo, därför att landsbygden med sina tillgångar är framtiden för alla. Om vi ska ställa om Landsbygdens framtid och utveckling är kommunikationer nödvändiga för landets städer och dess befolkning.

10 10 FÖRETAGARNA & VALET Vilken faktisk makt har du som riksdagsman? 2. Har väljarna rimliga förväntningar på dig? 3. De tre viktigaste Dalafrågorna för dig? 4. Vad är det viktigaste du kan göra för små och medelstora företagare i Dalarna? 5. Har du själv någon erfarenhet som egen företagare? 6. Skulle du någon gång vilja driva eget företag? 7. Största bakslag och största framgång som riksdagsman? 8. Du får tio miljarder i julklapp att investera i Dalarna Vad satsar du på och varför? Kurt Kvarnström. Kurt Kvarnström, Socialdemokraterna: 1. NÄR MAN STIFTAR LAGAR i riksdagen handlar det om att få majoritet för förslagen. Som ledamot bär jag med mig min erfarenhet från arbetslivet och påverkar förslagen som kommer från den erfarenheten. 2. VÄLJARNA SKA HA förväntningar på mig Jag tycker alltid om att möta dem i den vardag de vistas i för att dela deras erfarenhet. 3. JOBBEN ÄR DEN ABSOLUT viktigaste frågan. Skolan och välfärden är de som kommer därefter. 4. ATT TA BORT den andra sjuklöneveckan. 5. JAG HAR INTE DRIVIT något eget företag men jag har följt många företag under mina år som Metallombudsman. 6. JAG HAR UPPNÅTT en normal pensionsålder så det känns lite sent att starta en ny bana. 7. MINA STÖRSTA BAKSLAG var när vi förlorade valet 2006 och Min största framgång var nog när jag mötte en familj i Borlänge som hade en leukemisjuk son. Jag lyckades med den situationen förändra lagstiftningen två gånger och det gav familjer i denna situation möjlighet att få mera tid för att stödja sonen under hans svåra sjukdom. Det gäller också flera familjer som är i den situationen även framöver. 8. EN HYPOTETISK FRÅGA. Jag skulle satsa på åtgärder som ger flera jobb, men också ökat stöd till utbildning. Jag skulle också stärka Finsam. Roza Güclü Hedin. Roza Güclü Hedin, Socialdemokraterna: 1. JAG ÄR EN AV 349 ledamöter som har fått förtroendet att sitta i riksdagen. Vår huvudsakliga uppgift är att stifta lagar. Möjligheten att rösta igenom ett lagförslag beror på om man får majoritet för förslaget i utskottet eller inte. I utskotten kan man påverka skrivelser/texter. Som alla vet är det idag den borgerliga majoriteten tillsammans med SD som röstar igenom mycket av regeringens politik, vi är i opposition och har därmed mindre makt. Som ledamot kan man i bland få igenom sina motioner, det innebär att riksdagen antar motionerna och det blir ett tillkännagivande till regeringen. Det blir således ett uppdrag för regeringen att jobba utifrån motionens anda. 2. JA OCH DET BORDE DE VARA! Det är ett förtroende att få sitta i riksdagen, man är folkvald och representerar folket. 3. JOBBEN, JOBBEN och åter igen jobben. Att bryta arbetslösheten i Sverige och Dalarna är A och O för att lösa andra problem. Dalarna har enorma möjligheter inom tex kultur och besöksnäring, med rätt förutsättningar som infrastruktur, omsorg (vård/skola) och boende kan människor komma till Dalarna och bidra till utvecklingen. 4. VAD ÄR DET VIKTIGASTE du kan göra för små och medelstora företagare i Dalarna? Vår största utmaning ser jag som jobben och jag vet att 4 av 5 jobb skapas i de små och medelstora företagen. Det är därför självklart att man genom att på olika sätt stimulera dessa ger förutsättningar för fler in i arbete. Många nya branscher växer fram i takt med att samhället förändras och dessa behöver helt andra förutsättningar än de mer traditionella branscherna. De samtal jag har haft har gett många nya insikter vilka jag kommer att ta med mig in i de sammanhang där vi diskuterar vår näringslivspolitik. Många företagare pekar på samma saker. Det har handlat om att man vill ha tillgång till god service såsom infrastruktur, snabba hanteringstider på kommunen, lots och hjälp med tillstånd osv. Det handlar också om att minska riskerna vid nyanställningar och svårigheterna med att få tag på personal med rätt kompetens. Vi har många bra förslag för att underlätta för företagen som tex att staten övertar företagens ansvar för den andra sjuklöneveckan, förbättra tillgången till krediter och riskkapital genom nyföretagargaranti och regionala inkubatorer, underlätta generationsväxlingen bland företagarna genom tillgång till regionala företagarförmedlingar och studentmedarbetare. 5. JA, INDIREKT. Min pappa har varit egen företagare i många år inom restaurangbranschen. Jag har många gånger hjälpt honom med diverse olika saker, både på golvet och inne på kontoret. 6. ABSOLUT! Jag gillar tanken på att ha ett mål, en genomförandeplan och att nå ett resultat. Vägen dit är utmaningen och den lockar. 7. BAKSLAGEN ÄR MÅNGA, och det är inte som enskild ledamot utan det är de gånger vi ser resultaten av den genomförda politiken och hur det påverkar människorna, Sveriges medborgare. Framgångarna är också många, i bland varje dag. Det handlar om alla möten jag får vara med om, alla samtal och diskussioner som leder till något positivt. Politik handlar om att mötas, att föra fram idéer och realisera dem. 8. SVÅR FRÅGA, det är så oerhört mycket man vill göra och allt kostar pengar. Om jag fick sprida ut det skulle jag fördela det på bla dessa områden: *Satsa på våra barn och ungdomar, helst alla pengar på dom, att ge dom en stimulerande skolmiljö och fritid. Glada barn är trygga barn! *Järnvägen till och från Dalarna, både för persontrafik och godstrafiken, järnvägen är oerhört viktig för att vårt län ska kunna växa. *Andra infrastruktursatsningar som utjämnar skillnader, i dag finns det tex inte mobiltäckning i hela länet, en förutsättning för att kunna ta del av mycket i samhället, det är grundläggande att ha tillgång till telefoni/bredband. *Innovation - Dalarna ska bli bäst på kreativa företag, nya branscher ska få möjlighet att komma till.

11 11 Jan Lindholm, Miljöpartiet de gröna: 1. SOM ENSKILD LEDAMOT har jag liten makt. Som del av ett av lagen i opposition kan jag i enstaka fall ha makt. Eftersom jag i vissa frågor har mycket god kunskap så händer det dock att jag som enskild ledamot kan påverka enstaka beslut men i de fallen vill jag inte karaktärisera det som makt utan mer som genomslag av kunskap/förnuft. 2. MIN UPPFATTNING är att mina väljare vet att jag ensam inte kan försätta berg så dom har nog rätt rimliga förväntningar på vad som går att åstadkomma. 3. A. UPPRUSTNING AV JÄRNVÄGEN för att trygga industrins behov och öka möjligheten till yrkespendling i en större arbetsmarknadsregion. B. Utveckla Högskolan Dalarna för att underlätta kompetensförsörjningen i länet. C. Snabba på omställningen av energiförsörjningen till hållbar teknik vilket ger många nya jobb i Dalarna 4. STÄLLA OM SVERIGE till 100 procent förnybar energi och snabba på den gröna skatteväxlingen samt att fortsätta se till att Sverige inte går med i euron. 5. ÄR UPPVUXEN i en företagarfamilj så jag vet det mesta om villkoren. Det var import, postorder, butiker och fastighetsförvaltning. 6. JAG ÄR FÖR GAMMAL och vet hur besvärligt och krävande det är, så därför är det inget jag överväger. Att växa upp med företagande har satt djupa spår i mig. 7. EFTERSOM JAG ENBART varit ledamot i opposition så kan jag inte påstå att jag lidit något nederlag. Min största framgång är förmodligen att jag fick med riksdagen på att uppdra åt regeringen att utreda hur man kan stryka en mening i miljöbalken. 8. MIN UPPFATTNING är att en av statens viktigaste uppgifter är att sörja för att det finns en väl fungerande infrastruktur i landet. Jag skulle därför lägga pengarna på infrastruktur. Exempel på objekt kan vara att påbörja bygget av dubbelspår mellan Falun och Borlänge, åtminstone någon kilometer söderut från Falun och kanske tre till fem kilometer norrut från Borlänge så att tröskeln för trafikverket att fullfölja minskar. Viktigast skulle nog för min del vara att lösa så många som möjligt av ABB:s järnvägsproblem så att vi inte riskerar en flytt från Ludvika. Något objekt för att korta restiden på Dalabanan liksom någon åtgärd för att trygga fortsatt drift av Västerdalsbanan skulle nog komma med på min lista. Jag vill inte ha fler timmerbilar på vägarna. Jag skulle nog lägga undan en pott på hundra miljoner som morot till kommunerna för bredbandsutbyggnad också. Jan Lindholm. Ulf Berg, Moderaterna: Ulf Berg. 1. NATURLIGTVIS KAN VI i våra kanaler påverka då vi sitter i majoritet. Det görs främst inte genom interpellationer eller motioner utan direkt dialog med ansvariga i utskott eller departement. 2. DET FINNS VÄL de som tror att man kan åka till Sthlm och förändra värden. Riktigt så lätt är det inte, men det går med bra argument att förändra. 3. ARBETE, ARBETE, ARBETE. Utan jobben blir välfärden sämre och människors hälsa påverkas mycket negativt i utanförskap. 4. SE TILL ATT KUNDER har råd att köpa deras tjänster eller produkter. Kunderna måste ha pengar i plånboken och inte fördyra produkterna genom införa nya skatter som kilometerskatt exempelvis. Således ingen skattechock! 5. HAR ENSKILT FÖRETAG sedan 1983, jord, skog och biodling. 6. INTE FRÄMMANDE FÖR DET, men nu räcker tiden inte till. Men tankar finns, får se om de kan förverkligas när livet inte bara består av politik. 7. TYCKTE INTE OM att vi gjorde de flesta till brottslingar i fildelningslagstiftningen, sänkta skatter trivs jag bra med! ( jobbskatteavdragen, 5 sänkningar av skatt för pensionärer, borttagande av förmögenhets- och fastighetsskatten är några exempel). 8. DET MOTSVARAR väl 330 miljarder på riksnivå, Dalarna ungefär 3%. Det skall betalas via skatter och då har vi snart inga företag kvar, så den gåvan avstår jag från för Dalarnas och Sveriges bästa! Forskningen är tydlig; höjd skatt ger ökad arbetslöshet! Stellan Bojerud. Stellan Bojerud, Sverigedemokraterna: 1. SOM ENSKILD RIKSDAGSLEDAMOT har jag föga makt. Det reella inflytandet har riksdagsgruppen. 2. VÄLJARNAS FÖRVÄNTNINGAR är för stora. Riksdagsgruppen är ett lagspel. Det är inte alla som är forwards och målgörare. 3. SJUKVÅRD, äldreomsorg och skola. 4. VET EJ. Det är inte jag som skall komma och ge pekpinnar till näringslivet. Jag skall lyssna och läsa, samt därefter göra vad jag kan för företagarna. 5. SEDAN 1974 har jag en enskild firma som numera sysslar med författarverksamhet. 6. IDAG SKULLE JAG inte vilja starta ett företag. Det är för många regler och pålagor. Min hustru driver frisörssalonger och jag får administrera det, vilket är betungande. 7. MINA STÖRSTA FRAMGÅNGAR har varit att kunna påverka partigruppens, försvarsutskottets och därmed Sveriges försvarspolitik. Några egentliga bakslag har jag inte upplevt förutom första voteringen. Jag har varit militär. När talmannen sade klart för röstning tog jag det som ett lystringsord och väntade på verkställighetsordet rösta nu, men något sådant kom aldrig. 8. EN OMÖJLIG FRÅGESTÄLLNING. Jag skulle kalla företrädare för länsstyrelsen, landstinget och näringslivet för att inventera behov. Sedan skulle det göras en remissrunda inom länets kommuner. Men mina egna tankar är att satsningar borde göras på infrastruktur, sjukvård, äldreomsorg, skolor och att söka göra lågutbildade invandrare anställningsbara. En del av dessa miljarder borde användas för stöd till näringslivet i syfte att öka inkomster och minska arbetslöshet. Avvägningen mellan nämnda samhällsbehov bör göras av den grupp, som ovan skisserats.

12 12 INSPIRERANDE FÖRETAGARE De nya lokalerna är på 480 kvadrater och i ett plan. Det ger bröderna Samuel, Richard och Pontus Eriksson bättre plats och logistik. Skyltar med sin framgång >> Vi har alla tre varit ute i Sverige och världen och nu kommit tillbaka till Borlänge med viljan att verkligen utveckla ett eget företag ska vi vara Europas ledande skylttillverkare och ha franchisetagare över hela Sverige. Det konstaterar Samuel Eriksson som äger och driver Skyltstället tillsammans med sina bröder Richard och Pontus. SENSOMMAREN 2013 brann lokalerna på Cirkelgatan i Borlänge. Nu drivs verksamheten i fräscha lokaler nära Bilprovningens lokaler ett stenkast från vägen till Ludvika. Här finns Skyltställets huvudkontor och här sker all tillverkning av skyltar, klistermärken och bildekor och allt annat i Skyltställets djupa produktportfölj. Alla franchisetagarna tillverkar allt de säljer här i produktionsenheten i Borlänge. Det vanligaste på marknaden är en lokal skylttillverkare med kanske tre miljoner i omsättning som tillverkar delar av det som säljs i sin egna verkstad. När vi samordnar produktionen kan vi investera i bättre maskiner och därmed hålla både hög kvalitet och lägre priser. I många fall kan vi redan i dag slå konkurrenterna från Baltikum även på priset, säger Samuel Eriksson som är VD för bolaget. Pontus är driftansvarig och Rickard är säljare och produktionsledare. För att ligga före eventuella problem bröderna emellan finns både kompanjons- och delägaravtal. Riktningen för bolaget kommer man överens om på styrelsemöten och sedan är det upp till Samuel att se till att besluten följs. Vi är överens om vad vi ska göra och att vi vill ha ett företag som växer. När vi har bestämt oss för att jag ska vara VD så är det min plikt att ta den rollen också. Mitt jobb, med effektivisering av verksamheter, är egentligen detsamma här på Skyltstället som jag gjort tidigare i min yrkeskarriär. ATT BRÖDERNA samtidigt sökte sig tillbaka till Borlänge var en slump. Samuel kom närmast från ett toppjobb vid en golfanläggning, PGA Catalonia utanför Barcelona (rankad som en av världens 50 bästa banor utanför de brittiska öarna). Där skulle han, på uppdrag av de irländska ägarna, effektivisera driften. Rickard kom från en tjänst som säljare vid en brädgård i Stockholm, med ansvar för storkunder. Pontus jobbade även han i Stockholm, som driftansvarig för ett entreprenadföretag med åtta grävmaskiner. Tillsammans bildade de Eriksson Business Group AB och köpte Skyltstället 2011, ett företag som funnits sedan 1985 och först hette Gravycentralen. Vi hade länge pratat lite löst om att det skulle vara roligt att göra något ihop. Vi har ju skiftande kunskaper och erfarenheter men med tur och skicklighet har vi lyckats bra på varsitt håll. Att slå ihop det kändes riktigt spännande, berättar Samuel. Säljchefen Rickard kan konstatera att Skyltstället nu börjar få upp farten ordentligt. Idag finns vi på marknaden i Borlänge, Falun, Gävle, Stockholm och Uppsala. Inom kort ska vi även finnas i Örebro och Västerås. Vårt koncept fungerar, vi fortsätter att växa. BRÖDERNA ERIKSSON har en klar plan för sitt bolag. De ska växa och de ska göra det genom att entreprenörer i Sverige ansluter sig till deras franschisekoncept och tillverkar sina skyltar i bolagets lokaler i Borlänge. Målet är att ha tio franschisetagare Då har också affären den volym bröderna önskar. Vi tittade på att köpa olika verksamheter eller att växa genom att öppna på flera orter. Men det kräver väldigt mycket kapital och en oförutsägbar mängd arbete. Bland annat efter analys tillsammans med företagsinkubatorn i Teknikdalen, som vi haft mycket god nytta av, kom vi snabbt till att franchise var bäst för oss, säger Samuel.

13 13 fakta: Ägare: Samuel, Richard och Pontus Eriksson. Anställda: Sex stycken. Omsättning moderbolaget: 7.5 miljoner kronor. Därav franchisebolagen: 2.5 miljoner kronor. Huvudkontor: Borlänge. Franchisekontor: Falun, Uppsala, Gävle och Stockholm. Verksamhet: Tillverkar och säljer skyltar, dekaler, bildekor, banderoller, vepor, med mera. Träskyltarna till Skistars anläggning i Vemdalen är frästa ur trä. Sedan grundas träet svart innan en vit ram och bokstäver målas vita för hand. Att forma, producera och montera dekaler och foliering till bilar hör till ett av de vanligaste uppdragen. Även med marknadens modernaste maskiner så kräver uppdragen en mänsklig hand. Dags för årets företagsmässa!

14 14 INSPIRERANDE FÖRETAGARE Vår organisation är platt som en pannkaka. Stora beslut och rapporter tar vi på våra månadsmöten, säger VD Dan Kjellberg. Företaget alla äger >> För sju år sedan besökte Dalaföretagaren Maskinsystem i Färnviken utanför Vika, Falu kommun. Då hade ägaren och grundaren Krister Källström precis sålt företaget till personalen. Nu firar Maskinsystem 30 år. Ägarformen är helt klart en framgång. Jag tror att försäljning till personalen är ett bra alternativ vid ägarskiften, säger Dan Kjellberg, VD. KRISTER KÄLLSTRÖM sökte först köpare den traditionella vägen. Men där fanns ingen som fullt ut såg de speciella arbetssätt och värden Maskinsystem skapat. Saker som däremot var givna för personalen. Till exempel att man alltid ser affärer och kundrelationer på mycket lång sikt, att man aldrig ska glida över i legoproduktion och att Maskinsystems logotype alltid ska finnas på de kompletta ritningar som följer med deras maskiner. Plus mycket annat som sitter i väggarna men inte enkelt låter sig formuleras. Krister Källström utsågs för övrigt till Årets Företagare i Falun ANSVARET FÖR VERKSAMHETEN var det ingen tvekan om att vi var villiga att ta. I början fanns frågor om hur själva affären skulle gå till och vad det i praktiken innebar att vi alla var delägare, säger Dan Kjellberg och fortsätter: Och vad skulle hända över tid? Hur skulle nyanställda som så önskade kunna köpa in såg? Vilka uppgörelser skulle man göra med de som lämnade företaget? Svaret på de frågorna blev enkelt uttryckt att man gör som advokatfirmor där medarbetare ofta äger delar av företaget. Om en nyanställd vill köpa in sig går det bra och priset för de aktierna baseras på den senaste värderingen av företaget. När något slutar får hen sälja sina aktier enligt samma logik, genom så kallat hembud. ETT ÅR EFTER att Maskinsystem startades började Stig Sahlander, idag konstruktör och projektledare, arbeta vid bolaget. Hur ser han på att numera även vara delägare? Det var mest i början man tänkte på att man faktiskt var delägare i ett företag och därmed hade ett större ansvar och inflytande. Den rollen, ägarrollen, tar man för given idag. Men reflekterar jag över det är det absolut så att det blir snäppet roligare att gå till jobbet när man själv är ägare. Jag tror också att det höjer motivationen, menar Stig Sahlander. NÄR PERSONALEN tog över 1 maj 2006 gick 15 av 17 anställda in som ägare med aktieposter från till kronor. En ny VD, som nu gått vidare till ett annat toppjobb i branschen, tillsattes men Krister Källström fanns tillgänglig för råd och för att förmedla kontakter. I backspegeln var det en av viktigaste faktorerna till att skiftet gick så smidigt. Jag tror att både den som säljer och de som köper måste anslå tid till att tanka ur erfarenhet från säljaren. Annars riskerar man att tappa fart, konstaterar Dan Kjellberg som själv firar 20 år på företaget nästa år. I artikeln från 2006 konstaterade han, apropå sin nya roll som delägare: Våra roller blir oförändrade och vi kommer att arbeta med det vi gjort hittills. Enda skillnaden blir väl att vi i fortsättningen tar ett ännu större ansvar för företaget nu än tidigare. Det gäller fortfarande. Att vara delägare är motiverande så enkelt är det. Jag tror att fler företag har mycket att vinna på att släppa in personal som delägare. För oss har det fungerat väldigt bra, avslutar Kjellberg. fakta: Ägs av personalen. 11 anställda. Omsätter 20 miljoner. Utvecklar och tillverkar specialmaskiner för stålindustrin.

15 15 Maskinsystems kunder finns till övervägande del inom stålindustrin. Ett ökande antal uppdrag till bland andra ABB breddar nu kundbasen. Jocke Sahlander förbereder fräsning av en cylinderfläns. Maskinsystem har bland annat fyra fräsar och två svarvar i sin maskinpark. Begränsad upplaga med omgående leverans. Toyota Avensis 2,2 Diesel Aut Executive - S. Pris kr för dig som är medlem i företagarna. Ink.vinterhjul och metallic lack. Ord.pris kr I EXECUTIVE S-PAKETET INGÅR BL A: Skyview panoramaglastak Aktivt krockskyddssystem Aktiv farthållare Körfältsassistans Multimediasystemet Toyota Touch & Go med 11 högtalare, integrerad backkamera och navigation Nyckelfritt lås- och tändningssystem med startknapp Alcantara skinnklädsel Bi-Xenonstrålkastare med aktivt strålkastarsystem 17-tums lättmetallfälgar LED varselljus NY AVENIS Kampanjränta* 2.95% *20% KONTANT, 30% RESTSKULD, RÄNTA 2,95% UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER. BILARNA FINNS I SVART, WHITE PEARL OCH GRÅTT. BRÄNSLEFöRBRUKNING 6,4 L/100 KM, UTSLÄPP 170 G/KM VID BLANDAD KöRNING. MILjöKLASS EURO 5. MED RESERVATION FöR PRIS ÄNDRINGAR OCH TRyCKFEL. ERBjUDANDET GÄLLER TOM 31 DECEMBER OCH KAN Ej KOMBINERAS MED ANDRA RABATTER ELLER RAMAVTAL Borlänge Gjutargatan 40 Tel: Enköping Linbanegatan 8 Tel: Falun Zettergrens väg 4 Tel: Öppettider och kampanjer Ludvika Storgatan 31 Tel: Västerås Omformargatan 7 Tel:

16 16 INSPIRERANDE FÖRETAGARE Låt syftet genomsyra Rekordår för Årets Företagare i Hedemora >> 1997 byggdes det första brygghuset på den avstyckade släktgården Oppigårds. Då jobbade Björn Falkeström heltid som ekonom på järnhandlaren i Säter och Sylvia som specialpedagog på särskolan. I år bryggs för första gången över en miljon liter på ett år. Det här med att vara företagare, arbetsgivare och chef är en nödvändig konsekvens av att det vi ville göra går bra. Men det absolut roligaste är fortfarande att brygga öl, säger Björn. DEN SENASTE INVESTERINGEN, en ABBrobot som hanterar kartonger, ska trimmas in i dag. Men naturligtvis vill det sig inte riktigt. Så det är en lätt stressad mästerbryggare som intervjuas på månadens nätverkslunch i regi av Hedemoras näringslivsbolag. För i morgon ska maskinen ta sin plats i produktionen. Det finns inte på kartan att vi flyttar. Oppigårds öl ska bryggas på Oppigården. Dels för att vi gjutit fast oss med investeringar på tiotals miljoner kronor och hundratusentals arbetstimmar, dels för att våra råvaror ger en viss smak på vårt öl. Sedan vill vi bo och leva här också, säger Björn. SYLVIA OCH BJÖRN äger och driver företaget tillsammans. Sylvia har bland annat hand om besöksverksamheten som nu är så populär att företag, föreningar och kompisgäng får vänta i två månader på en visning. Vi har investerat hela tiden och nu är vi nästan klara med den kostym vi kommer att ha framöver. Det styrs av att vår egen vattenkälla, ger två och en halv miljoner vatten per år. Mer öl än så kommer vi aldrig att kunna brygga, berättar Syliva på plats i salen där provsmakningarna sker. Det är ett påkostat rum med rejäl takhöjd, soffgrupp, stolar och bord av god kvalitet och, naturligtvis, en lång bardisk. På andra sidan väggen, mot norr, kokar malten och humlen under konstant övervakning. På andra sidan väggen, mot söder, står kyltankarna på rad. Här jäser, lagras och filtreras ölet. Under konstant övervakning. SYLVIA OCH BJÖRN gled in i livet som företagare. De bryggde, testade och justerade och bryggde, testade och justerade tills de kunde börja sälja. Hela tiden hade de kvar sina ordinarie jobb. När produktionen var tillräckligt stabil och omsättningen räckte växlade de över på allvar. Vi har hela tiden byggt från grunden. Länge gjorde vi bara en sort och höll oss till Dalarna. Vad man än gör måste man ha produkter som kunderna hinner ta emot, lär sig tycka om och återkommer till. Då kan man inte släppa nyheter hela tiden. Nu kan vi ha fler sorter för kunderna har lärt sig vad vi står för, säger Björn. fakta: Ägare: Sylvia och Björn Falkeström. Tillverkning: Utvecklar och brygger öl. Anställda: 9. Produktion: 1 miljon liter öl/år. Omsättning: 30 miljoner. Investeringar 2013: Avpalleterare, fatfyllare, packningsrobot, fyra tankar, flasklager.

17 17 Hittills har vi haft den oerhörda lyxen att sälja slut på allt vi producerat, men det tar vi inte för givet. Vi är försiktiga, investerar när vi har pengar och har få krediter. Vill man bygga upp en verksamhet på landsbygden med sina egna händer har man inte råd att sitta i olika finansiärers händer./sylvia Vi vill inte ha ett EU-projekt till eller fler konsulter och rådgivare. Vi behöver bara ett fungerande samhälle så gör vi resten själva. Vi behöver vägar, bredband och fungerande skolor med skolskjutsar så att vi slipper sköta samhällsservicen också./björn Infrastrukturen krackelerar. Det syns först på landsbygden, som ute hos oss. Byar som vår, Ingvallsbenning, har usla vägar, indragen kollektivtrafik och noll service. Men tro inte annat än att Hedemora, Säter och andra mindre städer utvecklas på samma sätt i relation till Falun och Borlänge om inget görs. Det är samma utveckling landet över./björn

18 18 JULRECEPT Julölsill Två burkar inläggningssill 0,7dl ättiksprit 1,2 dl strösocker 2 dl julöl, exempelvis Winter Ale 1dm purjolök, fint strimlad 1 morot, fint strimlad 3 lagerblad 5 krossade kryddpepparkorn 10 krossade vitpepparkorn Värm ättiksprit, 1dl av ölet och strösockret tills sockret löst sig. Tillsätt därefter resterande ingredienser förutom sillen, låt svalna till kylskåpskall. Häll av sillen och varva/blanda med lagen i en väl rengjord burk. Låt stå minst ett dygn i kylskåp före servering. Julölssillen är klar för servering inom ett dygn. Den som vill kan naturligtvis använda alkoholfri öl.

19 19! Sitt SKÖNARE, Sitt VACKRARE -Byt SitS! Kan-sitsen är den självklara inredningsdetaljen när du på ett enkelt sätt vill förnya ditt badrum. Kan-sitsen passar de flesta WC-stolar och finns i ett stort urval av färger. Välj mellan en exklusiv mjukstängning eller ett standardbeslag. Stort urval av färger! Du hittar din Kan-sits hos ledande VVS-butiker, byggjärn & färghandel. AB KANDRE Box 123 SE Orsa Sweden Tel Fax info@kandre.se KANDRE Modern spännande svensk design tillverkad i hjärtat av Dalarna! Varmt välkomna till ett prisvärt boende, husmanskost och fullständiga rättigheter önskar Erik och Lisa med familj och personal! tel facebook.com/dalajarnahotell BSM-Hallen 5 december!

20 20 DIN EKONOMI Madelene Odelros och Lars-Erik Liljeström informerar regelbundet företagare om den kommande regeländringen. Lägre skatt på vinst >> Nya regler gör det möjligt för företagare att ta ut upp till kronor i aktieutdelning med enbart 20 procents skatt. Det är en sänkning på 18 procent. Förklaringen är en justering i regelverket som bland andra Företagarna jobbat hårt för. Det handlar om 3:12-reglerna. LARS-ERIK LILJESTRÖM och Madelene Odelros, revisionsfirman KPMG, jobbar i Dalarna och Gävleborg. Under hösten har de åkt runt på flera orter och informerat om den nya skrivningen i lagen som statlig inkomstskatt. Det handlar om lagens tredje paragraf och tolfte moment, populärt kallat 3:12 eller fåmansbolagsreglerna. Detta är en positiv förändring för de allra flesta delägare i fåmansföretag. Om vi fokuserar på små och medelstora företags ägarstruktur i Dalarna kan de med goda och stabila resultat, göra större vinstuttag till lägre skatt med de nya reglerna. Det finns negativa saker i lagen också men det träffar i huvudsak större företag, konstaterar Lars-Erik Liljeström. SOM ALLTID, när revisorer pratar vinstutdelning, menar Liljeström och Odelros att beslutet att ta ut pengar från bolaget ska föregås av en analys och övervägande av alternativ som en extra pensionsavsättning eller fondering. När detta är gjort kan man börja snegla på kassan och aktieutdelning. Utdelning som ryms inom det så kallade gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Om det finns löner i bolaget och ägaren eller närstående tar ut en tillräckligt stor lön i förhållande till lönesumman, får del av lönesumman läggas till ägarens gränsbelopp. Med de nya reglerna kan en ägare till ett företag med en total lönekostnad på en miljon ta ut en vinst på kronor som enbart beskattas med 20 procent, under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Enligt det nya förslaget kommer dock endast ägare som äger minst 4 procent av kapitalet i bolaget att få tillgodoräkna sig löner vid beräkningen av gränsbeloppet, säger Madelene Odelros. Förändringen finns i regeringens höstbudget som röstades igenom i riksdagen i slutet av oktober. I FÖRARBETET till nya lagtexten konstaterar regeringen att en förhållandevis liten grupp höginkomsttagare, cirka personer, har sänkt sin skatt med betydande belopp, sammantaget ca 650 miljoner per år genom att maximera sina uttag enligt de gamla 3:12-reglerna. Den nya lagtexten försöker begränsa detta och samtidigt gynna de mindre företag som var tänkta att tjäna på förändringen från början. Tidigaste året för uttag enligt de nya reglerna är 2015, baserat på inkomståret Så den som vill ligga rätt till i lönenivåer och ägarandelar bör redan nu försäkra sig om att allt är i sin ordning till Skatteverket, Företagarna samt din ekonomikonsult eller revisor kan lämna mer information.