VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

Transkript

1 8/2013 Välfylld utställning på Vind 2013 Färre störningar med ny teknik VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 ELMARKNAD 8/2013 NOTISER Utbildning för vindkraftstekniker nu GWO-certifierad Yrkeshögskoleutbildningen för vindkraftstekniker på Hjalmar Strömerskolan är den första yrkeshögskoleutbildningen i Sverige som certifierats enligt GWO. Hjalmar Strömerskolan erbjuder tillsammans med KTH, Högskolan Gotland och vindkraftsbranschen sedan 2007 en tvåårig yrkeshögskoleutbildning för vindkraftstekniker, utbildningen är på heltid med praktik i vindkraftsparker i Sverige och utomlands. Hjalmar Strömerskolans utbildning för vindkraftstekniker är den första i Sverige som certifieras enligt GWO-Basic Safety Training (Global Wind Organisation), som tagit fram en standard för säkerhetsarbete för de som arbetar med vindkraft på hög höjd. Det finns idag fem GWO-moduler och Hjalmar Strömerskolans utbildning för vindkraftstekniker och dess instruktörer är godkända på fyra av dem: Working at Heights, Fire Awareness, Manual Handling och First Aid. I en bransch som är på stark frammarsch behövs vindkraftstekniker, och idag går 62 studenter utbildningen för vindkraftstekniker på Hjalmar Strömerskolan. Certifieringen enligt GWO innebär en kvalitetshöjning för våra utbildningar, säger Karin Liinasaari, biträdande rektor. Vindkraftsteknikerstudent Mona Modigh tränar i GWO-modulen Working at Heights. Foto: Börje Johansson. Vindkraften fortsätter sin starka utveckling u I Svensk Vindenergis prognos för kvartal 3, 2013 förutspås att elproduktionen från vindkraft i Sverige kommer att fördubblas till utgången av 2016 och nästa år blir ett nytt rekordår för vindkraften med omkring 900 MW ny installerad effekt. Den starka utvecklingen fortsätter trots låga priser på el och elcertifikat och visar att marknaden har stort förtroende för vindkraften. Sverige har utmärkta förutsättningar för vindkraft och utbyggnaden bidrar både till att stärka svensk ekonomi och till möjligheter att minska utsläppen på kontinenten genom ökad elexport. Fram till utgången av 2016 beräknas vindkraftsproduktionen fördubblas, från dagens 8,1 TWh till 16,2 TWh. Under 2013 bedöms cirka 800 MW ny vindkraft installeras, vilket är en nedgång från 850 MW under föregående år. Under 2014 väntas dock installationerna öka igen och uppgå till cirka 900 MW. Sammanlagt beräknas cirka MW ny vindkraft installeras mellan åren 2014 och Kraftigt sjunkande kostnader för vindkraft de senaste åren ligger bakom den starka utvecklingen. För en del av de som investerade för bara några år sedan när både kostnader och ersättningsnivåer var högre krävs stigande priser på el eller elcertifikat för att skapa lönsamhet. Vi räknar med att vindkraften i Sverige kommer att fortsätta att byggas ut med en produktionskapacitet motsvarande 2 TWh per år till och med Hur utvecklingen därefter Mattias Wondollek. artar sig beror helt på om nödvändiga justeringar görs i elcertifikatssystemet vid nästa kontrollstation, säger Mattias Wondollek, analytiker på Svensk Vindenergi. Om Sverige och Norges gemensamma mål om 26,4 TWh ny förnybar el mellan 2012 och 2020 ska nås krävs justeringar av kvoterna i elcertifikatssystemet i samband med den så kallade kontrollstationen Detta beror både på att elanvändningen i Sverige varit lägre än beräknat de senaste åren och på att mindre kraftproduktion än planerat har fasats ut ur systemet. Med rätt tekniska justeringar i elcertifikatssystemet kan vindkraften fortsätta att byggas ut efter Om även ambitionsnivån höjs och överföringskapaciteten i elnäten ökar finns det goda förutsättningar för Sverige att bli en stor nettoexportör av förnybar el, säger Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi. Elproduktionen från vindkraft i Sverige kommer att fördubblas till utgången av 2016 förutspås det i Svensk Vindenergis kvartalsprognos. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinkvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2013 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2012). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: MILJÖMÄRKT VIND 8/2013

3 VINDKRAFT Färre störningar med ny teknik Vindkraft är en av framtidens stora energikällor, men vindkraften ställer också höga krav på elnätsföretagen. Nu testar Fortum tillsammans med företaget Comsys en ny teknik som bland annat ska ge färre störningar i överföringen till elnätet. text och foto: jonatan björck u Det blåser rejält den här dagen i norra Bohuslän. Bygget av vindparken Dingle-Skogen ligger tillfälligt nere, det är helt enkelt omöjligt att montera de översta delarna av det nästan 100 meter höga vindkraftverket. Och blåser gör det allt som oftast här. Av Sveriges över vindkraftverk finns en ansenlig andel i norra Bohuslän. Det är framtidens energi, helt fri från koldioxidutsläpp. Men, det finns också utmaningar med den snabba utbyggnaden. I ställverket någon mil från vindparken testar nu elnätsägaren Fortum en ny teknik tillsammans med företaget Comsys AB. Vi tror att framtidens el kommer att produceras från källor som kommer från solen, som vind-, våg- och solkraft. Men då måste vi också vara säkra på att den el som matas in i elnätet håller en hög kvalitet, säger Per Bengtsson som är ansvarig för Fortums regionnät på västkusten. Det här är ett pilotprojekt för oss. Vi kommer att utvärdera testet och sedan se hur vi vill gå vidare i framtiden, säger Bengtsson. Produkten som heter ADF Statcom genererar kompensationsströmmar som injiceras i elnätet. Neutralisera störningar Produkten som heter ADF Statcom genererar kompensationsströmmar som injiceras i elnätet. Strömmarna kan kompensera för reaktiv produktion från elnätet och neutralisera störningu forts Bygget av vindparken Dingle-Skogen ligger tillfälligt nere, det är omöjligt att montera de översta delarna av vindkraftverket i den kraftiga vinden. VIND 8/

4 VINDKRAFT forts u ar som kan uppstå i överföringen från vindkraftverken till elnätet. Enligt Comsys vd Marcus Löfgren kommer bra elkvalitet att bli allt viktigare, eftersom oren el kan leda till produktionsavbrott, onödiga energiförluster och att utrustning slits mer än nödvändigt. Det är som när ett hjärta slår oregelbundet. Då sätter man in en pacemaker för att rätta till frekvensen. Det är det som vår utrustning gör. Tekniken behövs för att möta de stora utmaningar som kommer när våra elnät belastas av nya energikällor, men även att man inför mer elektronisk styrning för effektivare energianvändning, säger han. Utrustningen ryms i stora kontrollskåp. Varje skåp består av flera moduler, som enkelt kan kopplas till och från om någon skulle gå sönder. Det gör systemet robust och mycket driftsäkert. Det här systemet kan i princip byggas hur stort eller hur litet som helst. Vi anpassar storleken efter behoven och det är också lätt att lägga till moduler om man till exempel bygger ett vindkraftverk till, säger Marcus Löfgren. Företaget Comsys har sin bas i Lund. Med sina elva anställda är man en liten aktör på marknaden, men har ändå slagit sig in i bland annat Tyskland. Vi har många förfrågningar därifrån just nu, det ska installeras sol- och vindkraft. Det är ytterligare en utmaning när flera vindkraftsparker och solkraft ska anslutas till samma punkt, säger Marcus Löfgren. När du får många små produktionsenheter försvagas näten. Resultatet blir fler störningar och därmed problem för nätägare och industrin, säger han. n FAKTA Vindparken Dingle-Skogen Ägs av Rabbalshede Kraft. De två första kraftverken togs i drift i december Hela parken beräknas stå klar under november i år och då producera 86 GWh per år. Vindkraften slog produktionsrekord Aldrig tidigare har den svenska vindkraften producerat så mycket el på så kort tid som de två första veckorna i november. Totalt producerades knappt 600 GWh el vilket motsvarar 29 procent av den svenska vattenkraftsproduktionen under samma period. Då passerades även fjolårets årsproduktion om 7,1 TWh enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi. u Vindkraften pressar elpriset och dess påverkan på systemet under blåsiga perioder blir alltmer tydlig. Med mer vindkraft kan vi dessutom öka exporten av koldioxidsnål elproduktion och minska utsläppen av växthusgaser på kontinenten, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Vecka 43 slogs ett nytt produktionsrekord för vindkraften med 320 GWh följt av 277 GWh följande vecka. Samtidigt sjönk spotpriset på el på den nordiska elbörsen Nord Pool från 36 öre/kwh under vecka 42 till 30 öre/ kwh vecka 44. Elproduktionen från vindkraft hittills i år har nu passerat fjolårets totala årsproduktion om 7,1 TWh och uppskattas i slutet av året att uppgå till 8,8 TWh, enligt branschorganisationens senaste kvartalsprognos. Prognosen för vindkraftsstatistik för kvartal 3 kan laddas ner på www. svenskvindenergi.org. n Foto: PJ 62 VIND 8/2013

5 VINDKRAFT Audi fick Stora Förnybarhetspriset på Vind 2013 Biltillverkaren Audi med sitt fordonsbränsle e-gas får Stora Förnybarhetspriset Priset delades ut på Svensk Vindenergis årliga konferens på Waterfront i Stockholm. text: monica bracco Audis Nils Simonsson tog emot Stora Förnybarhetspriset av Annika Helker Lundström, Svensk Vindenergi. Foto: Patrik C Österberg. uvind 2013 lockade hela 890 deltagare, varav 450 var seminariedeltagare och 67 utställare. Konferensen Vind är en populär tradition inom branschen och arrangerades för första gången redan Med bränslet e-gas kan Audi på ett effektivt sätt tillvarata den förnybara elens potential. Genom att lagra överskottet från vindkraft i gasnäten och öka produktionen av förnybara drivmedel blir det dubbel nytta för klimatet, sa Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi, när hon delade ut utmärkelsen. Motiveringen lyder: Med sitt nya koncept e-gas väver Audi samman det förnybara elsystemet och hållbara transporter. Genom fokus på effektivitet och klimat i varje led har Audi skapat en nästintill koldioxidfri process som både ger nya möjligheter att lagra överskottsel från vind och sol och tillför ett nytt utsläppsfritt drivmedel till marknaden. Med el från vindkraftverk produceras vätgas som får reagera med den koldioxid som uppstår när förnybar biogas framställs från organiskt avfall. Resultatet blir en syntetisk gas, e-gas, som beräknas kunna försörja av Audis nya gasbil A3 Sportback. Med ett brett systemperspektiv och genom mod och framsynthet visar Audi därmed vägen för ett klimatmässigt hållbart samhälle. Audi har ett långsiktigt mål för koldioxidneutral mobilitet. För att påskynda processen har Audi valt att gå utanför de traditionella ramarna för biltillverkning och investerar även i utvecklingen av förnybara bränslen. Vi är både stolta och glada för att Svensk Vindenergi uppmärksammat Audis satsning på e-gas, säger Nils Simonsson, marknadschef på Audi Sverige. Det vackra priset i återvunnet glas har formgivits av återvinningskonstnären Jonas Torstensson och ska få betraktaren att associera till vind i kombination med sol och vatten. Stora Förnybarhetspriset delas årligen ut till företag som genom betydande insatser visat vägen i omställningen av energisystemet. Syftet med priset är att lyfta fram förebilder inom näringslivet med insikt om behovet av att använda förnybar el och näringslivets viktiga roll i denna omställning. Priset delades första gången ut Tidigare VIND 8/

6 Välfylld utställning på Vind 2013 Nordens största årligen återkommande mötesplats för vindkraftsbranschen. Så beskrivs Svensk Vindenergis årliga möte som i år hölls på Waterfront, den nya och smått spektakulära byggnaden bredvid Stockholms central. text och foto:lars magnell u Utställningshallen med utsikt över Riddarfjärden och Stadshuset var fylld med representanter för en bransch som man väl numera får betrakta som mogen. Där fanns förstås turbintillverkare som Vestas, Gamesa, Siemens, Enercon och så General Electric (GE), som tagit ledningen från Vestas som största tillverkare. I montrarna huserade därtill nätbolag som Vattenfall, underleverantörer av olika slag, som till exempel Moventas, en av världens ledande tillverkare av växellådor för vindkraft. Även miljöorganisationer, försäkringsbolag, och konsulter som till exempel ÅF, Pöyry och Kjeller Vindteknikk (säljer tjänster inom bland annat vindmätning) trängdes med övriga deltagare på denna marknadsplats för vindkraft. Vind 2013 lockade 890 deltagare, Martin Berkenkamp, marknadschef på GE Power and Water berättade om företagets framgångar och motgångar. varav 450 seminariedeltagare och 67 utställare. Vind fick en pratstund med bland andra Martin Berkenkamp, marknadschef på GE Power and Water. GE är numera världens största turbintillverkare med en marknadsandel på drygt 15 procent vilket är 1 procent mer än tvåan Vestas. Den ledningen tog företaget under 2012, som var ett år med kraftig expansion för vindkraften världen över och då särskilt i USA som idag rankas som tvåa efter Kina i installerad kapacitet. Att 2012 blev ett så bra år i USA berodde dock till stor på att många projekt forcerades fram av skatteskäl. Pressade marginaler Följdriktigt är också 2013 ett betydligt sämre år för turbintillverkarna. Konkurrensen har också hårdnat betydligt. I USA har nästan ingen ny kapacitet installerats alls under året och i Spanien (det tredje största vindkraftslandet efter Kina, USA och Tyskland) ser utvecklingen likartad ut. De kinesiska leverantörerna pressar därtill priserna och de har nu tagit sig upp på 10-i-topplistan över de största turbintillverkarna. Så det är ingen lätt marknad, bekräftade Martin Berkenkamp. Men pressade marginaler för tillverkarna gynnar förstås köparna, vilket därmed också stimulerar utbyggnaden. Och det byggs fortfarande mycket vindkraft i till exempel Sverige som nu har nästan lika mycket installerad effekt som Danmark (drygt MW) och därmed placerar sig som nummer 12 i världen som vindkraftsnation. Faktum är att det planeras, byggs och tas i drift mer vindkraft i Sverige än någonsin tidigare. Enligt prognoser från branschorganisationen Svensk Vindenergi tillkommer cirka megawatt ny vindkraft under 2013 och 2014, och bara på de senaste fyra åren har produktionen av vindel blivit tre gånger så stor. Möjligen är dessa siffror också skälet till det stora intresset från leverantörer och andra aktörer på vindmarknaden att delta på årets vindkraftsmässa. n