4/2013. Reportage: DE NYA VINDRALLARNA VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

Transkript

1 4/2013 Reportage: DE NYA VINDRALLARNA VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

2 at ELMARKNAD 4/2013 NOTISER Integrationsrapport från Svenska Kraftnät kraft i rsitet ft på mråde agen. s lefiberstning e med Svenska Kraftnät har studerat vilka effekter en större utbyggnad av vindkraft i Sverige får för driften av landets kraftsystem, och hur lämplig dagens marknadsstruktur är för ett kraftsystem med stor andel vindkraft. En stor andel vindkraft i kraftsystemet medför vissa utmaningar för driften av kraftsystemet. En svårighet är att man måste kompensera med andra produktionskällor (reglerresurser) när det blåser mindre än förväntat. En annan utmaning består i att hantera driften av kraftsystemet när vindkraftsproduktionen är hög och det samtidigt är låg efterfrågan på el i landet. I rapporten presenterar vi hur vi ser på behovet av reglerresurser när andelen vindkraft är stor. Vi redogör även för vår syn på hur lämplig den befintliga marknadsstrukturen är för ett sådant kraftsystem. Vi berör också risken för effektbrist i ett kraftsystem med stora mängder vindkraft, berättar Oskar Sämfors på Svenska Kraftnäts balanstjänstenhet, en av författarna till rapporten. Arbetet har baserats på ett framtidsscenario om maximalt 17 TWh vindkraftsproduktion i Sverige, ett scenario hämtat från Svenska Kraftnäts långsiktiga utvecklingsplan: Perspektivplan Rapporten bör ses som en inledande insats för att i ett senare skede kunna ligga till grund för en gemensam nordisk studie inom samma område. Ladda ned rapporten om integrering av vindkraft via Svenska Kraftnäts hemsida www. svk.se. om ntrum id Kallt omas. De av ska de ng och ng, erial erkets pågår leangimyn- d- d mma ppfövklart a för en ananslure för n har ensk före- Elcertifikatssystemet fortsätter att leverera förnybar el Trots låga elcertifikatspriser i början av år 2012 har den förnybara elproduktionen fortsatt att öka. Sedan 2003, då elcertifikatssystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh. Utbyggnaden av förnybar el fortsätter att vara hög. Under 2012 godkände Energimyndigheten 410 anläggningar inom elcertifikatssystemet. Det motsvarar 3 TWh per år enligt anläggningsinnehavarnas egen bedömning. Flera stora anläggningar togs i drift i slutet av året så genomslaget kommer först i nästa års statistik, säger Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten. Läs mer på energimyndigheten.se. slutsysh LRF. ndkvindg finns Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. 68 VIND 4/2013 Uppförandekoden uppmärksammas internationellt u Den svenska Uppförandekod för vindkraftsbranschen, som kan vara unik med sitt breda grepp kring socialt ansvar, börjar nu alltmer synas internationellt. Bakom denna ligger ett aktivt arbete av Svensk Vindkraftförening och Svensk Vindenergi som båda står bakom Uppförandekoden, och Tomas Söderlund, Power Quest som var projektledare för dess utveckling. På Eweas (European Wind Energy Association) vindkraftskonferens i Wien i februari presenterade Tomas Söderlund Uppförandekoden vilket togs emot väl av ett hundratal åhörare och möttes av mycket stort intresse särskilt från ansvariga inom kommunikation. Kort efteråt skrev GWEC, Global Wind Energy Council om Uppförandekoden och dess möjligheter som att bidra till att behålla allmänhetens potomas Södersitiva syn på vindkraft lund, Power Quest. i sitt nyhetsbrev med mottagare, däribland världens vindkraftsföreningar. Att internationellt sprida kunskap om den svenska uppförandekoden kan leda till värdefulla synpunkter om den svenska modellen och kan tjäna som föredöme för andra som vill ta fram en egen uppförandekod eller göra det gemensamt med andra. Det finns också andra arbeten för socialt ansvar inom mer specifika områden som den kanadensiska vindkraftsföreningen Canweas Best Practices för vindkraftsetableringar. FAKTA Medlemsföretag hos Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening som deltagit i utbildning* i Uppförandekod för vindkraftsbranschen och sedan anmält sig för anslutning är: HS Kraft, Göteborg Energi, Triventus Consulting, Siral System, Vattenfall AB, LRF och Bixia. *För att anmäla sig för anslutning till Uppförandekoden krävs en genomförd utbildning. Mer info på Nu lanseras nya Vindlov.se u Nu är det dags att öppna den nya versionen av Vindlov.se. Samma innehåll och grundidé och allt om tillstånd för vindkraft samlat på en plats, men förbättrad design och mer lättanvänt. Det som är nytt med nya Vindlov.se, förutom den nya och fräscha designen, REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinkvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO BANKGIRO INTERNET är att Vindbrukskollen, webbkartan med Sveriges alla vindkraftverk, har blivit förbättrad och lättare att använda. Nu finns det till exempel en knapp för hjälp och kontakt där användarstödet och utbildningar i Vindbrukskollen är samlade. TELEFON VÄXEL TELEFAX , POSTADRESS Vind, Stockholm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2013 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen ISSN TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA ex (2011). LJÖMÄRKT MI VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto:

3 VINDKRAFT När ERA Vind hälsade på hade Linus Knapp sin husvagn uppställd i kanten av en granskog som vetter mot en hästhage. DE NYA VINDRALLARNA Linus övervintrar i husvagnen De är tåliga, många är unga och välutbildade de nya vindrallarna. Det är sällan våra arbetsplatser ligger centralt, konstaterar elinstallatören Linus Knapp, 20 år. Under långa perioder bor han i husvagn långt borta från hemmet. text och foto: torsten blomquist u ERA Vind har besökt den pågående etableringen av vindkraftsparken Stamåsen i skogarna på gränsen mellan Ångermanland och Jämtland, cirka fem mil söder om Strömsund. Den inledande fasen i Stamåsen sysselsatte ett hundratal personer. Nu är ett 60-tal kvar för att slutmontera de sista verken. Först kommer de som jobbar med vägar, kabelläggning, mastmontage och fundament, sen kommer snurrfolket som monterar torn, rotorer och vingar, och vi som kopplar fram elen från tornen i markbundna rör fram till ställverket för vidare distribution. Dessutom finns det ju alltid en del byggledare och projektchefer på plats, berättar Linus Knapp. Många pendelmil Några i arbetsstyrkan är fast boende i trakten, men även för lokalbefolkningen kan det innebära många dagliga pendelmil till jobbet. forts u VIND 4/

4 VINDKRAFT I rastvagnen ges halva utrymmet till mat och kaffe medan den andra hälften är plats för reservdelar. Däremellan går en tydlig skogräns. Inga blöta stövlar i matsalen. Patrik Öh (med ryggen häråt), Linus Knapp, Kristian Öh och Rainer Bostedt skrattar gott åt dagens vedermödor. Dator, TV - och musik - gör livet lättare i husvagnen. Här kan jag rocka loss utan att någon störs, säger Linus Knapp. u forts Men bland nybyggarna finns också de som precis som Linus under långa perioder tvingas leva långt från sina ordinarie hem. För dem finns ingen chans att hinna hem till middag, läxläsning med barn eller sena nyheter på tv:n. I varje fall inte om de ska hinna tillbaka till jobbet nästa dag. Alltså återstår att leva rallarliv så nära vindkraftsbygget som möjligt. Så är det på många håll i det nya Vindkraftssverige. Björnspår utanför husvagnen För rallarna i Stamåsen betyder det att några bor i den nedlagda skolan i Stamsele, några hyr in sig i privatrum på samhället som i det här fallet heter Strömsund, medan andra tillbringar sin lediga tid i husvagn både sommar och vinter. Så var det för Linus Knapp. När ERA Vind hälsade på hade han sin husvagn uppställd i kanten av en granskog som vetter mot en hästhage. Fyra mil från elkablarna i Stamåsen. Utanför husvagnen kunde han råka på spår av såväl björn som älg. Och i vinter har det blivit en hel del snöpulsning från husvagnen till bilparkeringen och vice versa. Linus har själv valt att bo i husvagn. Ensam. Dels gillar jag att rå mig själv, få ha egen tid. Dels ger det mera i plånboken. Bättre ersättning, högre traktamenten och mindre pengar som går till dyrare boende. Nu är det inte så mycket att göra vid sidan om jobbet. Det blir mest att duscha, åka hem till husvagnen, äta och sova, säger han. Och bekvämligheten?, undrar ERA Vinds utsände. Helt okej. Jag har det jag behöver: en säng, plats för kläder, TV, och dator. Jag gillar musik. Allt från dansband till pop. I husvagnen kan jag spela hur högt som helst. Det är ingen som bryr sig om jag låter datorn rocka loss, säger Linus. Ingen avancerad matlagning I vagnen finns också ett litet kök. Men så mycket avancerad matlagning blir det inte, medger Linus. Så pass att det räcker till en matlåda dagen därpå. Ibland var vi några som åkte och tog en matbit på någon krog inne i Strömsund. Men det bru- 70 VIND 4/2013

5 VINDKRAFT 1 Åre Östersund 3 6 Åsarna 1. Raftsjöhöjden 2. Stamåsen 3. Bodhögarna 4. Ögonfägnaden 5. Björkvattnet-Björkhöjden 6. Storhögen 7. Mörttjärnberget 8. Mörttjärnberget, etapp 2 Um Sundsvall kade inte bli så märkvärdigt. Oftast blev det pizza. Linus ingår i ett litet gäng som jobbar för Eltel Networks Sweden som har entreprenaden för det interna elnätet och transformatorstationen. Från Stamåsen hem till Hennan nära Ljusdal i Hälsingland har Linus 36 mil. fordon som transporterar vingarna till vindkraftverken är andra hinder. Linus: Det är ju sällan våra arbetsplatser ligger centralt. Visst är det mycket snö och kyla ibland. Men det är bara att klä sig ergonomiskt för vädret. Längre veckoslut Bröderna Kristian Öh, 23 och Patrik Öh, 30, från Ånge, hade 20 mil hem medan åldermannen Rainer Bostedt, 46, som kommer från Helgum utanför Sollefteå bara hade drygt tio mil, och det är väl närmast att betrakta som närområdet i en trakt där man skämtar om att en mil är tretton kilometer. Som regel åker rallarna hem varje vecka. Längre arbetsdagar i veckan ger också längre veckoslut. Fredagarna brukar vara fria om inte jobbet kräver annat. Även om längtan hem kan vara stark och trots att bilarna har fyrhjulsdrift och dubbade däck går det ändå inte att blåsa på hur fort som helst när arbetsperioden är slut. Vintervägarna är smala, slingriga och hala. Snörök från timmerbilar, okontrollerade strörenar och möten med de tunga Trendigt jobb Det är allmänt sett brist på personal som arbetar med elkraft. För dem som har rätt bakgrund finns det gott om jobb i vindkraftsbranschen. Linus har pluggat grundläggande elinstallation och distribution. Men det är inte bara försörjningen och det friska friluftslivet som följer med ett vindkraftsbygge som lockat honom in i branschen. Det är ett intressant jobb. Det känns som om man bidrar med något när man jobbar med förnyelsebar energi, säger han. Kompisen Kristian Öh håller med: Verkligen! Det är ett jobb som är inne, trendigt. Just den dagen ERA Vind är på besök läggs spänningen på en av de första linjerna. Ett stort ögonblick efter år av förhandlingar och fysisk planering. forts u VIND 4/

6 360 VERk I sju parker I Stamåsen och i skogliga trakter runtomkring bygger SCA Statkraft under fyra fem år cirka 360 vindkraftverk i sju parker, ett av landets för närvarande största industriprojekt. Hela området omfattar 136 kvadratkilometer. I Stamåsen byggs 26 vindkraftverk, i Mörtjärnsberget 36. Vid utgången av 2012 fanns vindkraftverk i Sverige som totalt producerade 7,1 TWh. Under förra året tillkom 366 vindkraftverk. Om fem år beräknas antalet allt större vindkraftverk ha fördubblats samtidigt som årsproduktionen el flerdubblas. I Stamåsens skogar växer 26 nya vindkraftverk u forts Det går utan mankemang. Skönt att det inte krånglar. Det är viktigt för alla att tidsplanerna följs, säger Linus. Fukt och underkylt regn har annars ställt till det lite under vintern men projektledningen i Stamåsen räknar ändå med att samtliga 26 vindkraftverk är färdigmonterade i april. Verken monteras parallellt med två kranar. Den ena kranen monterar rotorbladen ett och ett medan den andra kranen monterar en komplett rotor, som i förväg satts samman på marken. Omlokaliserat De sista vingarna anlände i mars. Snart har den största kranen gjort sitt i Stamåsen och flyttar vidare till vindparken i Mörtjärnsberget. Precis som Linus och hans arbetskamrater. När du läser detta har de precis omlokaliserat från Stamåsen till Mörtjärnsberget intill Albacken långdistanslegendaren Gunder Häggs hemby i Bräcke kommun. Och Linus Knapp tog med sig husvagnen. Och musiken. n Kristian Öh och Linus Knapp trivs med sitt rallarliv, trots att det inte alltid är bekvämt. I bakgrunden: en vinge lyfts på plats. Fotnot: Rallare var förr en yrkesbenämning på tillfälligt anställda anläggningsarbetare, särskilt vid järnvägs-och vattenkraftverksbyggen. I dag finns rallarna i vindkraftsbranschen.