Tillämpning av BSAB ritningsnumrering och lagernamn

Transkript

1 Avdelningen för Konstruktionsteknik Tillämpning av BSAB ritningsnumrering och lagernamn

2 Innehållsförteckning 1. Inledning CAD-manual - ritningsnumrering och lagerhantering Ritningsnumrering Namngivning ritnings- och modellfiler samt layouter Lagerhantering Exempel på lagernamn Referenser...9 Bilaga - tabeller från SB 11 CAD-lager 2

3 1. Inledning Detta dokument beskriver regler för ritningsnumrering och namngivning av CADlager. I strukturerna för namngivningen utgör BSAB-systemet en grund för uppbyggnaden av dessa namn. Klassificeringssystemet BSAB96 är en branschgemensam överenskommen systematik för att underlätta informationsflödet i bygg- och förvaltningsprocesserna. I ett byggprojekt regleras vanligtvis ritningsnumrering och namngivning av CADlager i en CAD-manual. Reglerna bygger ofta på svensk och internationell standard för ritningsnumrering och lagerhantering. Detta dokument beskriver delar av denna standard. 2. CAD-manual - ritningsnumrering och lagerhantering I ett byggprojekt förekommer det ofta styrdokument över vilka regler som gäller vid projektering av bygg- och förvaltningshandlingar. När ett byggprojekt går från program till projektering bildas en projekteringsgrupp där de olika aktörerna ingår såsom arkitekt, konstruktör, el-konsult och VVS-konult. I ett tidigt skede utses också en av projektörerna till CAD-samordnare. Det är vanligtvis arkitekten som tar denna roll men det kan även vara andra aktörer t.ex. en konsult som enbart arbetar som CAD-samordnare i projektet. CAD-samordnaren tar därefter fram ett styrdokument, en så kallad CAD-manual. Vissa fastighets- och förvaltningsbolag har dessutom olika styrdokument för hur handlingar och ritningar skall överlämnas efter att projektet är avslutat. Sådan dokument innehåller riktlinjer som direkt kan påverka CAD-manualen. Anledningen är att den digitala informationen skall vara anpassad efter de system som använda i den egna förvaltningen. En CAD-manual innehåller bl.a. information om organisation, regler för informationsstrukturer och utbyte av filer. Exempel på innehåll i en CAD-manul kan vara uppgifter och regler om: Projektets CAD-organisation Programvara Färg/penntjocklek/linjetjocklek Texfonter/stilar Skraffering Externa referenser, symbolhantering och block Måttsättning Modellfiler och layouter Placering av origo koordinatsystem Ritningsnumrering Namngivning av ritnings- och modellfiler Lagerhantering 3

4 3. Ritningsnumrering Svensk standard SS för ritningsnumrering av byggritningar bygger på etablerade arbetssätt och beteckningsmetoder inom byggsektorn. Syftet med att använda sig av en bestämd metod för ritningsnumrering är att det i ett byggprojekt skall vara enkelt att söka och utbyta ritningar under projekterings- och byggfasen. Ritningsnumren skall också vara stabila under en ritnings livscykel. De skall kunna inordnas hos olika fastighetsägare, förvaltare och nyttjare i olika processer. Strukturen är uppbyggd av 3 olika fält som har vissa bestämda positioner i namnet. Delarna åtskiljs med bindestreck. Delarna är i tur och ordning ansvarig part (här även kallat projektörsbeteckning), klassifikation samt nummer. Standarden tillåter en variation av tillämpningar. Metoden som beskrivs nedan är en tillämpning som använder sig av 7 tecken (10 tecken inklusive bindestreck och punkt). Metoden bygger vidare på byggdelstabellerna enligt BSAB96 och koder för ritningskategorier i den andra delen samt löpnummer eller lägeskod i slutet i tredje delen av ritningsnumret. För uppbyggnaden av ritningsnummer gäller då nedanstående princip: Position 1 Position 2 och 3 Position 4 Position 5, 6 och 7 visar projektörsbeteckning enligt tabell a nedan. visar BSAB-kod för byggdel. Se tabeller tabell 2.222b och 2.222d i bilaga. visar ritningskategori enligt tabell b nedan. visar numrering enligt lägeskod alternativt löpnummer BSAB-koden för byggdel har enligt ovanstående princip begränsats till två tecken. Detta innebär att man använder sig av de två första tecknen i aktuell byggdelskod enligt BSAB. Enligt standarden är det dock möjligt att välja detaljeringsgrad efter behov av gruppering. Det förekommer dock att man i projekt utnyttjar med än två tecken för BSAB-kod. BSAB96 innehåller flera tabeller för byggdelar. I detta dokuments bilaga redovisas BSAB-koder för tabellerna Grund och bärverk och Rumsbildande byggdelar m m. Numrering i position 5-7 skall tillsammans med övrig delar i numret ge ritningen en unik beteckning. Principer för numrering skall i byggprojekt samordnas mellan ansvariga parter. Metoden med lägeskod används för ritningar som avbildar en del med avgränsat läge inom en byggnad eller anläggning. Ritningen betecknas efter den del av byggnaden eller anläggningen som avbildas. Lägeskod tillämpas främst på planer, sektioner och fasader. Uppbygganden av lägeskoden i ett byggprojekt skall dokumenteras eller förklaras t.ex. genom en lokaliseringsfigur. 4

5 Löpnummer innebär att ritningarna numreras i följd. Alla nummer i en löpnummerserie skall alltid innehålla lika många tecken. Enligt ovanstånde uppbyggnad är antal tecken avgränsat till poition 5-7. Tabell a Projektörsbeteckningar enligt svensk standard SS Förkortning A E F G I K L M P R S V W Benämning Arkitekt Elprojektör Förvaltare Geotekniker Inredningsarkitekt Byggnadskonstruktör Landskapsarkitekt Markprojektör Projekt och entreprenadgemensamt VA-projektör Styr och övervakningsprojektör VVS projektör, eller ventilationsprojektör när både v- och vs-projektör finns Vs-projektör, när både v- och vs-projektör finns Tabell b Ritningskategorier enligt SS Kod Ritningskategori 0 Sammansatta ritningar 1 Planritningar 2 Sektioner (snitt, profiler) 3 Fasadritningar 4 Uppställningsritningar 5 Förteckningsritningar 6 Detaljritningar 7 Samordningsritningar 8 Scheman Exempel: Ritningsnummer Ritningens innehåll A Arkitekt, sammansatta byggdelar, planritningar, hus 1, del 1, våning 2 V VVS, luftbehandling, hus 1, del 1, våning 1 A Arkitekt, sammansatta byggdelar, fasadritningar, hus 1, löpnummer K Byggnadskonstruktör, bärverk i husstomme, väggelevationer, hus 1, löpnummer 5

6 4. Namngivning ritnings- och modellfiler samt layouter Standarden för ritningsnumrering är även avsedd att användas för namngivning av CAD-filer och layouter. Vid numrering av CAD-filer och layouter är det dock inte möjligt att använda tecknet punkt (. ) som skiljetecken mellan BSAB-kod och ritningskategori. Istället för punkt används här principen att använda tecknet underscore ( _ ) som avskiljare. Exempel 1: En ritningsfil vars ritningsnummer är V blir följaktligen V-57_1-111 Exempel 2: En modellfil som redovisar ett helt våningsplan och som sedan redovisas på 3 layouter. Ritning A , A och A får då följande layoutnamn: A-40_1-112, A-40_1-122 och A-40_1-132 Modellfilen döps då till A-40_1-102 där 0:an används som kod för visa på att det är en modellfil. 5. Lagerhantering Lagerindelning är en struktureringsmetod som används i de flesta CAD-system. Genom att låta specifika kombinationer av lager vara synliga kan olika typer av ritningar tas fram. Vidare kan information utväxlas mellan parterna genom urval av lager. Med gemensamt överenskomna lagernamn förenklas denna process och effektiviteten i kommunikationen ökar. Standarden för namngivning av CAD-lager ges ut på SIS förlag och är en svensk och internationell standard med namnet SS-ISO Lagerstandarden utgör ett ramverk i form av principer för strukturerad lagerindelning. Svensk byggtjänst ger ut en svensk tillämpning av denna lagerstandard som i kortform benämns SB11 CAD-lager (SB-rekommendationer 11 CAD-lager). Denna skrift har bygg- och fastighetsbranschen gemensamt tagit fram och syftet med skriften är att ge tydliga anvisningar för hur standarden för benämning av CAD-lager skall tillämpas. Strukturen för benämning av CAD-lager bygger på 3 obligatoriska fält. Dessa fält kallas ansvarig part, element samt presentation. Utöver de obligatoriska fälten förekommer frivilliga fält men dessa tas ej med här. Varje fält står för olika och skilda begrepp. Varje fält består av ett bestämt antal tecken som innehåller koder för klassificering. När kortare koder används fylls positioner som inte används ut med bindestreck ( - ). Även SB 11 CAD-lager ger utrymme för variationer av tillämpningar och rekommendationen kan tolkas och användas på olika sätt. Nedan presenteras en tillämpning där BSAB:s byggdelstabeller används. För andra tillämpningar hänvisas till SB 11 CAD-lager. 6

7 För uppbyggnaden av lagernamn gäller nedanstående princip som ansluter till SB 11 CAD-lager: Fält: A E P Position: A E P Ansvarig part Position 1 o 2 beskriver ansvarig part enligt tabell 2.1a som finns i bilaga till detta dokument Element Position 3 till 6 beskriver BSAB96-kod för byggdel och position 7 till 8 beskriver egenskapskoder. Se tabell 2.222b, 2.222c, 2.222d och 2.222e i bilaga. Presentation Position 9 o 10 avser presentationsform enligt tabell 2.31b i bilaga. När CAD-grafik representerar en byggdel kan den klassificeras med hjälp av BSAB tabeller. Lagerindelning enligt BSAB:s produktionsresultattabell kan användas men huvudprincipen i SB 11 CAD-lager är att använda BSAB:s byggdelstabeller. Fältet element används enligt ovanstående princip för att beskriva byggdelar enligt BSAB. I bilagan redovisas tabellerna Grund och bärverk (2.222b) samt Rumsbildande byggdelar m m (2.222d) hämtade från SB 11 CAD-lager. Dessa tabeller visar koder som är baserade på BSAB 96. När BSAB-koden används i lagernamnet skrivs den utan punkt (.), som är till för läsbarheten och utan eventuella snedstreck (/) som används som avskiljare för byggdelstypkod. Endast de 4 första positionerna i fältet element används för byggdelskod. De övriga 2 positionerna är reserverade för tillägg för byggdelstyp eller egenskaper (egenskapskod) för de avbildade objekten. Här i detta dokument redogörs för principen med att använda sig av egenskapskoder. Fältet för presentation används då ritobjekt avbildas på olika sätt och med olika mängder information. Skillnader i presentation åstadkoms genom att dela upp grafiken i lager med olika namn. Till exempel kan ett fönster förutom beskrivande grafik innefatta textinformation och måttsättning där allt placeras under samma BSAB-kod. Presentationskoden används då för att särskilja beskrivande grafik, text och måttsättning. Grafik som inte direkt beskriver fysiska delar har presentationskoder. Det gäller såväl generella delar av modellen, t.ex. stomnät, som den grafik som tillhör ritningen; blankett, namnruta, föreskrifter. Elementfältet i lagernamn är för dessa objekt tomt, det vill säga det består av sex bondestreck. 7

8 6. Exempel på lagernamn Exempel 1: Grafik som beskriver balkongstommar i husstomme ritat av ansvarig konstruktör skall ligga på lagernamnet K-27HC--E-- Exempel : K H C - - E - Grafik som beskriver en innerdörr ritat av ansvarig arkitekt skall ligga på lagernamnet A-43CC--E-- Exempel : A C C - - E - Exempel 3: Grafik som beskriver måttsättning av stomytterväggar ritat av ansvarig konstruktör skall ligga på lagernamnet K-27HC--D- Exempel : K C D - Exempel 4: Mönster för isolering i yttervägg som redovisas som en skraffering ritat av ansvarig arkitekt skall ligga på lagernamnet A-42C---H2 Exempel : A C H 2 Exempel 5: Namnrutan till en ritning ritat av ansvarig arkitekt skall ligga på lagernamnet A F2 Exempel : A F 2 8

9 7. Referenser BSAB 96 System och tillämpningar; AB Svensk Byggtjänst Bygghandlingar 90 del 8 Redovisning med CAD; BST - Byggstandardiseringen och SIS Standardiseringen i Sverige Byggritningar ritningsnumrering; Svensk standard SS ; SIS SB-rekommendationer 11 CAD-lager; svensk byggtjänst Teknisk produktdokumentation Organisation och benämning av CAD-lager Del 1: Översikt och principer; Svensk standard SS/ISO/TR ; SIS Teknisk produktdokumentation Organisation och benämning av CAD-lager Del 2: Begrepp, format och koder för användning i byggdokumentation, Svensk standard SS/ISO/TR ; SIS Teknisk produktdokumentation Organisation och benämning av CAD-lager Del 3: Tillämpning av ISO och ISO , Svensk standard SS/ISO/TR ; SIS 9

10 SB-Rekommendationer 11, CAD-lager Utgåva 1 (1999) Tabell nr: 2.1a Tabell namn: Ansvarig part Datum: Tabellen baseras på svensk standard SS , med tillägg och ändringar enligt Bygghandlingar 90 del 8, avsnitt Det är tillåtet att använda denna fil för framställning av dokumentation av tillämpad lagerstruktur för CAD-filer i byggprojekt. All annan användning av detta material kräver avtal med AB Svensk Byggtjänst. Källan skall alltid anges med utdrag ur SB 11 CAD-lager och därutöver skall utfärdarens egen firma (namn) anges. Kompletteringar till denna tabell får endast göras enligt anvisningar i SB 11. Copyright AB Svensk Byggtjänst 1999 Tabell 2.1a Ansvarig part A E P S Beskrivning Anm A- Arkitekt E- Elprojektör F- Förvaltare ny kod G- Geotekniker I- Inredningsarkitekt K- Byggnadskonstruktör L- Landskapsarkitekt M- Markprojektör P- Projekt- och entreprenadgemensamt R- Va-projektör S- Styr och övervakningsprojektör V- Vvs-projektör, eller ventilationsprojektör när både v- och vs-projektör finns W- Vs-projektör, när både v- och vs-projektör finns

11 SB-Rekommendationer 11, CAD-lager Utgåva 1 (1999) Tabell nr: 2.222b Tabell namn: Grund och bärverk Datum: Tabellen baseras på BSAB 96 version 1:99. Det är tillåtet att använda denna fil för framställning av dokumentation av tillämpad lagerstruktur för CAD-filer i byggprojekt. All annan användning av detta material kräver avtal med AB Svensk Byggtjänst. Källan skall alltid anges med utdrag ur SB 11 CAD-lager och därutöver skall utfärdarens egen firma (namn) anges. Kompletteringar till denna tabell får endast göras enligt anvisningar i SB 11. Copyright AB Svensk Byggtjänst 1999 Tabell 2.222b Grund och bärverk A E P S Beskrivning Anm Undergrund, underbyggnad, skyddande lager i mark, grundkonstruktioner och stödkonstruktioner Undergrund schakt Underbyggnader fyllningar Lager i mark för skydd av byggnadsverk t ex termisk isolering Grundkonstruktioner 15B--- Pålverk 15S--- Grundkonstruktioner för hus 15SC-- - Grundplintar underindelning av 15S--- 15SE-- - Pålplintar och pålplattor 15SF-- - Pelarholkar i grundkonstruktion 15SG-- - Grundplattor, hela 15SH-- - Grundsulor 15SJ-- - Grundbalkar 15SK-- - Grundmurar 15SL-- - Påldäck 15ST-- - Fundament i grundkonstruktion 15SU-- - Kompletteringar i grundkonstruktion 15SZ-- - Övriga grundkonstruktioner för hus Bärverk Bärverk i husstomme 27A--- Sammansatta bärverk i husstomme 27B--- Stominnerväggar 27C--- Stomytterväggar 27D--- Pelarstommar

12 A E P S Beskrivning Anm 27E--- Balkstommar 27F--- Stombjälklag 27G--- Yttertaks- och ytterbjälklagsstommar 27H--- Kompletterande bärverk i husstomme 27HB-- - Trappstommar i husstomme underindelning av 27H--- 27HC-- - Balkongstommar i husstomme 27HD-- - Loftgångsstommar i husstomme 27HE-- - Lastkajsstommar i husstomme 27HF-- - Schaktstommar i husstomme hisschakt o d 27Z--- Övriga bärverk i husstomme 12

13 SB-Rekommendationer 11, CAD-lager Utgåva 1 (1999) Tabell nr: 2.222c Tabell namn: Egenskapskoder för grund och bärverk Datum: Det är tillåtet att använda denna fil för framställning av dokumentation av tillämpad lagerstruktur för CAD-filer i byggprojekt. All annan användning av detta material kräver avtal med AB Svensk Byggtjänst. Källan skall alltid anges med utdrag ur SB 11 CAD-lager och därutöver skall utfärdarens egen firma (namn) anges. Kompletteringar till denna tabell får inte göras. Copyright AB Svensk Byggtjänst 1999 Tabell 2.222c Egenskapskoder för grund och bärverk A E P S Beskrivning 1 Överkant 2 Underkant 3 Hitre sida 4 Bortre sida 5 Vertikalt (stående armering i horisontalt snitt) B Slakarmering C Spännarmering D Nätarmering E Armering, detaljer J Ingjutnings-/inmurningsgods M Hål/öppning N Ursparing/nisch

14 SB-Rekommendationer 11, CAD-lager Utgåva 1 (1999) Tabell nr: 2.222d Tabell namn: Datum: Rumsbildande byggdelar m m Tabellen baseras på BSAB 96 version 1:99. Det är tillåtet att använda denna fil för framställning av dokumentation av tillämpad lagerstruktur för CAD-filer i byggprojekt. All annan användning av detta material kräver avtal med AB Svensk Byggtjänst. Källan skall alltid anges med utdrag ur SB 11 CAD-lager och därutöver skall utfärdarens egen firma (namn) anges. Kompletteringar till denna tabell får endast göras enligt anvisningar i SB 11. Copyright AB Svensk Byggtjänst 1999 Tabell 2.222d Rumsbildande byggdelar m m A E P A Beskrivning Anm Rumsbildande byggdelar, huskompletteringar, ytskikt och rumskompletteringar Sammansatta rumsbildande byggdelar, huskompletteringar, ytskikt och rumskompletteringar Klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag 41A--- Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag 41B--- Kompletterande bärverk i yttertak 41C--- Ytterklimatskärmar i yttertak och ytterbjälklag 41D--- Innerklimatskärmar i yttertak och ytterbjälklag 41E--- Öppningskompletteringar i yttertak och ytterbjälklag takfönster, luckor 41F--- Kompletteringar till yttertak och ytterbjälklag avvattningssyste m, säkerhetsoch tillträdesanordnin gar 41Z--- Övriga klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag Klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg 42A--- Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg 42B--- Ytterklimatskärmar i ytterväggar 42C--- Innerklimatskärmar i ytterväggar värmeisolering etc

15 A E P A Beskrivning Anm 42D--- Öppningskompletteringar i yttervägg fönster, dörrar etc 42E--- Ytterväggskompletteringar burspråk m m 42Z--- Övriga klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg Inre rumsbildande byggdelar 43CB-- Innerväggar (ej stominnerväggar) 43CC-- Öppningskompletteringar i innervägg dörrar, partier m m 43D--- Bjälklagsöverbyggnader och öppningskompletteringar 43DA-- Sammansatta bjälklagsöverbyggnader installationsgolv och öppningskompletteringar 43DB-- Golv 43DC-- Undergolv 43DD-- Skyddsbeläggningar 43DE-- Öppningskompletteringar i bjälklag 43E--- Innertak 43Z--- Övriga inre rumsbildande byggdelar Invändiga ytskikt 44A--- Sammansatta invändiga ytskikt 44B--- Ytskikt på golv och trappor golvbeläggning mönster 44C--- Ytskikt på väggar 44D--- Ytskikt på innertak 44Z--- Övriga invändiga ytskikt Huskompletteringar 45A--- Sammansatta huskompletteringar 45B--- Utvändiga huskompletteringar 45BB-- - Balkonger underindelning av 45B--- 45BC-- - Loftgångar 45BD-- - Skärmtak 45BE-- - Entrétrappor 45BF-- - Fasadstegar 45BY-- - Diverse huskompletteringar 45C--- Invändiga huskompletteringar 45Z--- Övriga huskompletteringar Rumskompletteringar 46A--- - Sammansatta rumskompletteringar 46B--- - Inredningar se kommentar nedan 46C--- - Utrustningar 46Z--- - Övriga rumskompletteringar Övriga rumsbildande byggdelar, huskompletteringar, ytskikt och rumskompletteringar 15

16 A E P A Beskrivning Anm Va-, vvs-, kyl- och processmediesystem toalettstol, tvättställ, dusch e d El- och telesystem belysningsarmatu rer, uttagspaneler etc Hissystem Rulltrappssystem och rullrampssystem Kransystem Rörpostsystem System med maskindriven port, grind, dörr m m 16

17 SB-Rekommendationer 11, CAD-lager Utgåva 1 (1999) Tabell nr: 2.222e Tabell namn: Egenskapskoder för öppningskompletteringar m m Datum: Det är tillåtet att använda denna fil för framställning av dokumentation av tillämpad lagerstruktur för CAD-filer i byggprojekt. All annan användning av detta material kräver avtal med AB Svensk Byggtjänst. Källan skall alltid anges med utdrag ur SB 11 CAD-lager och därutöver skall utfärdarens egen firma (namn) anges. Kompletteringar till denna tabell får inte göras. Copyright AB Svensk Byggtjänst 1999 Tabell 2.222e Egenskapskoder för öppningskompletteringar m m A E P S Beskrivning -B Fönster och fönsterdörrar -C Dörrar -D Portar -E Luckor -F Partier -G Lanterniner -H Öppningsinklädnader, smygar, fönsterbänkar etc -J Modul-/systemväggar -K Vik-, skjut- och blockväggar -M Hål/öppning -N Ursparing/nisch

18 SB-Rekommendationer 11, CAD-lager Utgåva 1 (1999) Tabell nr: 2.31b Tabell namn: Presentation Datum: Det är tillåtet att använda denna fil för framställning av dokumentation av tillämpad lagerstruktur för CAD-filer i byggprojekt. All annan användning av detta material kräver avtal med AB Svensk Byggtjänst. Källan skall alltid anges med utdrag ur SB 11 CAD-lager och därutöver skall utfärdarens egen firma (namn) anges. Kompletteringar till denna tabell får endast göras enligt anvisningar i SB 11. Copyright AB Svensk Byggtjänst 1999 Tabell 2.31b Presentation A E P S Beskrivning Anm M- Modell (Model) Nivå 1 E- Beskrivande grafik Nivå 2 (Element graphics) EB - Grafik (skalberoende) för byggdelar Nivå 3 Används för symboler, som skall ha en given storlek på ritningen, men inte visar verkliga mått. ED - Detaljer/snitt Kan användas för t ex förklarande detaljer i avvikande skala EE * - Illustration Ny kod. Kan användas t ex för personfigurer som illustrerar skalan på en vy EF * - Släntmarkering, lutningsriktning, Ny kod lågpunktslinje EI * - Snitt (skuren) Ny kod EJ * - Bortom, synlig Ny kod EK * - Bortom, dold Ny benämning EL * - Hitom, synlig Ny kod EM * - Hitom, dold Ny kod EO - Grafik (skaloberoende) för byggdelar Obs! Bokstaven O, ej siffran 0. Bör ej användas tillsammans med EI EM, utan endast som samlingsbeteckning för dessa

19 A E P S Beskrivning Anm EZ * - 3D grafik Ny kod E0 * - Kolliderande funktioner Ny kod E1 - Funktionens friutrymme E2 - Normenligt friutrymme E3 - Montering/demontering friutrymme E4 - Service friutrymme E5 - Övriga betjäningsområden friutrymme E6 - Installationsanslutningar E7 - Övriga anslutningar E8 - Monteringspunkter E9 * - Betjänings-/kontrollpunkter Ny kod. Kan användas för t ex förvaltningsändamå l A- Noteringar (Annotations) Nivå 2 A1 - CAD-adm, t ex insättningspunkt, Nivå 3 referenslinje AA - CAD-systemberoende lager AZ o s v till AZ T- Text (Text) Nivå 3 inkl ledlinjer T1 - Namn, beteckning Nivå 4 beskrivande text T2 * - Littera Ändrad betydelse, typbeteckningar T3 - Mängd, area mängduppgift T4 * - Identitet, nummer Ny kod, identifierande beteckning H- Skraffering (Hatching) Nivå 3 H1 * - Ytmarkering Nivå 4 ny kod H2 * - Mönsterlinjer Ny kod D- Måttsättning (Dimension) Nivå 3 D1 - Huvudmått Nivå 4 D2 - Detaljmått D3 - Plushöjd J- Sektions- och detaljmarkeringar Nivå 3 (Section/detail marks) J1 - Sektionslinje/snittlinje Nivå 4 J2 - Sektionspilar J3 - Text till sektionspilar K- Ändringsmarkeringar Nivå 3 (Revisions marks) K1 - Ändringspil (inkl bokstav) Nivå 4 K2 K3 - Ändringsmoln (inkl skraff i pil) - Ändringsruta 19

20 A E P S Beskrivning Anm K4 - Ändringstext i ruta KA - Ändringstext för delritning A i ritningsfil KZ o s v till KZ G- Systemlinjer (Grid) Nivå 2 G1 * - Konnektionslinje, huvudskala Nivå 3. Ändrad betydelse. Används för konnektionslinjer för ritningarnas huvudskala, vanligen 1:50 G2 * - Konnektionslinje, alternativ skala Ny kod G9 * o s v till G9 Ny kod Y- Grafik för systemlinjer Nivå 3 (Grid graphics) Y1 * - Stomlinjer/Systemlinjer Ändrad betydelse. Modulnät har fått egen kod Y2 - D:o ringar Y3 * - Modulnät Ny kod Y4 * - Sekundärnät (= baslinjer) Ändrad kod. Tidigare C3. Primärnät visas som landskapsinformation, se fältet Element Y5 * - Koordinater Ny kod. Om L- lager saknas Y6 * - Nivåkurvor Ny kod. Om L- lager saknas. Z- Måttsättning för systemlinjer Nivå 3 (Grid dimension) Z1 - Stomlinjer, måttsättning Nivå 4 U- Användarspecifikt (User) Nivå2 R- Förslag till ändringar (Redlines) Nivå 3 C- Konstruktionslinjer (Construction lines) C1 - Konstruktionslinjer, grupplinjer Nivå 4 C2 - Mätlinjer för byggdelar C3 * - Centrumlinje Ändrad betydelse C4 - Konturlinje P- Ritning (Page/Paper) Nivå 1 B- Blankett (Border) Nivå 2 F- Ramar (Border lines (Frame)) Nivå 3 F1 - Ram Nivå 4 F2 F3 - Namnruta - Centreringsmärken 20

21 A E P S Beskrivning Anm O- Annan grafik (Other graphics) Nivå 3 O1 - Logotyp Nivå 4 O2 - Lokaliseringsplan (inkl norrpil) O3 - Lokaliseringssektion O4 - Skalsticka O5 - Scannad grafik O6 - Streckkod V- Text (Text) Nivå 2 V1 - Ref-, Plo (inkl fil)- och Lager-texter Nivå 3 V2 - Text generellt V3 - Anvisningar V4 - Hänvisningar W- Namnrutans text (Title) Nivå 3 W1 - Text i namnrutan WA - Text i d:o m m för delritning A WZ o s v till WZ N- Anteckningar (Notes) Nivå 3 I- Förtecknande information Nivå 2 (Tabular Information) L- Teckenförklaringar (Legends) Nivå 3 S- Scheman (Schedules) Q- Tabeller (Tables (Query)) 21