- PDF Free Download

Transkript

1 Provläsningseemplar / Preview SVENSK STANDARD SS Fastställd Utgåva 2 Byggritningar Ritningsnumrering Construction drawings Numbering of drawings ICS Språk: svenska Publicerad: januari 2004 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Provläsningseemplar / Preview Sida 2 Innehåll Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Ritningsnumrets uppbyggnad Ansvarig part Klassificering Numrering Systematisk lägeskod Löpnummer Skrivsätt Dokumentation... 7 Bilaga A (informativ) Tabeller... 8 Bilaga B (informativ) Eempel Bilaga C (informativ) Litteraturförteckning Sida Dokumentet består av 22 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefa: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 Provläsningseemplar / Preview Sida 3 Orientering Denna svenska standard utgör en omarbetning av tidigare utgåva från Viktiga orsaker till omarbetningen är dels att BSAB-systemet, som låg till grund för den förra utgåvan, har ersatts av en ny version, BSAB 96, dels att ett par av de standarder som refererades har utgått och ersatts av andra. Standarden bygger på etablerade arbetssätt och beteckningsmetoder inom byggsektorn. Detta innebär bland annat att standarden anger enkla metoder som kan tillämpas utan särskilda överenskommelser i projekt. Vägledande för denna standard har också varit att ritningsnumren skall vara stabila under en ritnings livscykel. De skall kunna inordnas hos olika ägare eller nyttjare och i olika processer. Klassificeringen är därför sådan att ritningsnumret inte innehåller information om ritningens hantering, t.e. projektskede eller någon parts organisatoriska indelning. Ritningsnumreringen är avsedd att användas både som tet på ritningen och för namngivning av filer vid projektering med datorstöd. Arbetet med omarbetningen har haft som grund resultatet av en förstudie som bedrevs som ett projekt inom det nationella forsknings- och utvecklingsprogrammet IT Bygg och Fastighet Samordning har skett med samtidigt pågående arbete med revidering av Bygghandlingar 90 del 1 och 2, och gränsdragning har skett mot arbetet med standard SS-EN och rekommendationer för dokumenthantering.

4 Provläsningseemplar / Preview Sida 4 1 Omfattning Denna standard redovisar principer och koder för numrering av ritningar som används i bygg- och förvaltningsprocesserna. Den omfattar ritningar för husbyggnader med tillhörande installationer, inredning och utrustning samt markarbeten. Standardens ramverk ger även utrymme för tillämpning inom anläggningsområdet. Ritningsnumreringen tjänar primärt för identifiering och särskiljande av enskilda dokument. Ritningsnumret skall därför vara unikt i det sammanhang numret används, vilket kan vara ett projekt eller en delprocess i bygg- och förvaltningsprocesserna. Identifieringsbehovet ställer inga krav på strukturerade beteckningar. Ritningsnumret tjänar även för sortering av utskrivna dokument likväl som datafiler. Därför innehåller numret koder som karakteriserar ritningen dess typ och innehåll. Betydelsen av dessa koder skall vara uppenbar för en någorlunda rutinerad användare. Det medför kravet att kodernas kompleitet skall vara låg och att ritningsnumret skall innehålla ett begränsat antal tecken. Avsikten är inte att uttömmande beskriva ritningens egenskaper eller beteckna de objekt som ritningen representerar. För det ändamålet fordras mer sofistikerat stöd, till eempel elektronisk dokumenthantering. 2 Normativa hänvisningar Vid tillämpning av denna standard skall följande beaktas: SS , utg.1 SS-EN ISO Byggritningar Beteckningar och förkortningar Byggritningar Beteckningssystem Del 1: Beteckningar på byggnader och delar av byggnader (ISO :1998) SS-EN ISO Byggritningar Beteckningssystem Del 2: Rumsnamn och rumsnummer (ISO : 1998) SS-ISO 7200 SS-EN Ritningsregler Huvudfält Dokumenthantering Del 1: Principer och metoder 3 Termer och definitioner 3.1 ritningsnummer unik identifierande beteckning för en ritning använd i visst sammanhang ANM.: Sammanhanget är ett projekt, en process eller organisation. Nummer kan bestå av såväl bokstäver och siffror som andra tecken. I SS-ISO 7200 används termen registrerings- eller identifieringsnummer. Termen ritningsnummer är etablerad i byggsammanhang. 3.2 ansvarig part företag eller organisation som har uppdraget att framställa ritningen 3.3 systematisk lägeskod beteckning som på ett strukturerat sätt anger del av en byggnad eller anläggning ANM.: Systematik baseras för byggnader på SS-EN ISO Vanlig struktur är hierarkisk med hus, husdel, våning, våningsdel.

5 Provläsningseemplar / Preview Sida 5 4 Ritningsnumrets uppbyggnad Ritningsnumret består av tre delar, varav en kan utelämnas vid tillämpning av denna standard. Del 2 behöver alltså inte användas om inte det enskilda projektet eller objektet så kräver. Del 1: Ansvarig part Del 2: Klassificering (kan utelämnas) Del 3: Numrering Tillsammans utgör delarna den unika beteckningen för ritningen. 4.1 Ansvarig part Ansvarig part betecknas med versala bokstäver, A Z, eller med en kombination av bokstäver och siffror 0 9, enligt tabellerna A.1och A.2 med kommentarer i bilaga A. Beteckningar för ansvarig part betraktas som specifika inom varje projekt. 4.2 Klassificering Syftet med denna del är att kunna gruppera ritningarna enligt någon princip som är relevant för användningen. Denna del är inte nödvändig med hänsyn till behovet av identifiering av ritningen. Följande principer för klassificering tillämpas: 1. ritningens innehåll (redovisade system, objekt eller arbetsart vid ritningens användning) 2. redovisningssätt (kategori av ritning). Respektive indelningsgrunder skall hållas åtskilda inom beteckningen. Rekommendationer för klassificering finns i tabellerna A.3 och A.4 i bilaga A. I fall där dessa tabeller ej är tillämpliga kan annan klassificering tillämpas, vilket skall dokumenteras enligt avsnitt Numrering Denna del skall tillsammans med övriga delar i numret ge ritningen den unika beteckningen. Detta sker på följande sätt: med systematisk lägeskodning eller med löpande numrering. Principer för numrering skall samordnas mellan ansvariga parter Systematisk lägeskod Denna metod används för ritningar som avbildar en del med avgränsat läge inom en byggnad eller anläggning, om inte projektet eller objektet är av ringa omfattning. Ritningen betecknas efter den del av byggnaden eller anläggningen som avbildas. Lägeskodning tillämpas främst på planer, sektioner och fasader. Antal tecken i lägeskoden anpassas efter det enskilda projektets storlek och utformning. Lägeskoden skall vara lika uppbyggd på alla parters ritningar inom ett och samma projekt. Uppbyggnaden av lägeskoden för det enskilda projektet skall dokumenteras eller förklaras t.e. genom en tydlig lokaliseringsfigur. Byggnader indelas i hus, husdelar, våningar och våningsdelar, enligt SS-EN ISO , vilka alla kan ingå i beteckningen på ritningen och lägeskoden byggs upp i denna följd.

6 Provläsningseemplar / Preview Sida 6 Eempel: Lägeskod för planritning Hus 1 Husdel 2 Våning 3 Våningsdel 4 För anläggningar används den lägesindelning som bestämts, t.e. delområden och anläggningsdelar. Rumsritningar numreras normalt efter rumsnummer i enlighet med SS-EN ISO Ritningar på andra objekt som har en identifierande beteckning kan numreras efter denna. Det kan t.e. gälla prefabricerade element eller elcentraler Löpnummer Denna metod tillämpas för ritningar vilka inte beskriver en del med avgränsat läge inom byggnaden eller anläggningen. Löpnummer innebär att ritningarna numreras i löpande följd. Antalet tecken i löpnumret anpassas efter det enskilda projektets storlek och utformning. Alla nummer i en löpnummerserie skall alltid innehålla lika många tecken Grupperande numrering Användning av löpnummer underlättas om ritningar av samma typ kommer i en följd. Detta görs genom att dela upp nummerserien i olika intervall. En gemensam indelningsgrund för detta skall tillämpas i projektet. Grupperingens indelning skall inte överlappa den klassificering som används i del 2. Eempel: nummer omfattar planritningar, mått och litterering nummer omfattar planritningar undertak nummer omfattar ytskikt, golv och väggar nummer omfattar brandskydd nummer omfattar rivning. 5 Skrivsätt De tre delarna åtskiljs med bindestreck (-). I de fall ett ritningsnummer endast har två delar är det den klassificerande delen, del 2, som har utelämnats. Del 2 skrivs med en avskiljande punkt mellan koderna för de använda klassificeringsprinciperna. Eempel (med klassificerande del): Ritningsnummer V Ansvarig part Klassifikation Ritningens innehåll Redovisningssätt Nummer V

7 Provläsningseemplar / Preview Sida 7 Eempel (klassificerande del utelämnad): Ritningsnummer L-123 Ansvarig part Nummer L Dokumentation Denna standard tillåter variation av tillämpningen beroende på byggnadsverkets eller projektets art. Följande beteckningar används för att referera till den metod som tillämpas för det aktuella ändamålet: Metod A: Metod B: Metod C: Metod D: Tabell A.3 och A.4 i bilaga A används för den klassificerande delen. BSAB-systemet samt tabell A.4 i bilaga A används för den klassificerande delen. Den klassificerande delen utelämnas. Annan, särskilt angiven klassifikation för andra tillämpningsområden används. Tillämpning enligt BSAB-systemet innebär att underindelning av grupperna i del 2, klassificering, kan göras enligt BSAB-systemet, i enlighet med systemutgivarens, AB Svensk Byggtjänst, rekommendationer.

8 Provläsningseemplar / Preview Sida 8 Bilaga A (informativ) Tabeller Numrering inom parentes efter rubriker hänvisar till den normativa delens avsnitt. Ansvarig part (4.1) Tabellerna för ansvarig part tillämpas i ritningsnumrets första del. De baseras på gällande standard, SS Beteckningarna täcker dock inte alla förekommande kategorier av parter och i många sammanhang används andra beteckningar eller andra betydelser av dessa. Beteckningarna enligt dessa tabeller bör dock betraktas som reserverade. De bör inte användas i någon annan betydelse. Beteckningarna för projektörer m.fl, överensstämmer med tillämpningen i SB-Rekommendationer 11, CADlager och med Bygghandlingar 90 del 8. Tabell A.1 Beteckningar för projektörer Beteckning Beskrivning, betydelse A E F G I K L M P R S V W Arkitekt Elprojektör Förvaltare Geotekniker Inredningsarkitekt Byggnadskonstruktör Landskapsarkitekt Markprojektör Projekt- och entreprenadgemensamt Va-projektör Styr- och övervakningsprojektör Vvs-projektör, eller ventilationsprojektör när både v- och vs-projektör finns Vs-projektör, när både v- och vs-projektör finns För övriga projektörer saknas dokumenterad prais som direkt kan tillämpas i denna del men andra bokstäver kan t.e. användas enligt följande: B = Bergprojektör, D = Dataprojektör, H = Hissprojektör och T = Trafik- och vägprojektör. Vid behov används två tecken för beteckningen. Eempel: BR = Brandprojektör, SK = Storköksprojektör. Utfyllnad till lika antal tecken för alla deltagande parter behöver inte göras. Genom att kombinera bokstaven enligt tabell med ett andra tecken kan man ge plats för flera projektörer inom samma fackområde eller specialprojektörer.

9 Provläsningseemplar / Preview Sida 9 Eempel A.1 A2 Annan arkitekt för deluppdrag inom projektet. Om det finns flera arkitekter kan dessa betecknas A1, A2, A3 osv. EC Elprojektör för delprojekt C. Indelningen kan utgå från delprojekt, etapp eller motsvarande. Tabell A.2 Beteckningar för entreprenörer Beteckning BE EE GE HE KE ME RE SE TE VE Beskrivning, betydelse Byggentreprenör Elentreprenör Generalentreprenör Hissentreprenör Kylentreprenör Markentreprenör Rörentreprenör Styrentreprenör Totalentreprenör Ventilationsentreprenör Beteckningar för entreprenörer enligt tabell A.2 överensstämmer med SS Andra beteckningar kan användas i enlighet med rådande prais. När tabellerna utökas med projektspecifika beteckningar bör dokumentation för tilläggen upprättas. Klassificering (4.2) Den klassificerande delen av ritningsnumret anger dels ritningens innehåll, dels redovisningssätt eller kategori av ritning. Tillämpning kan ske enligt metod A D enligt avsnitt 6. Ritningens innehåll, tillämpning enligt metod A: Tabell A.3 över koder för ritningens innehåll utgår från den redovisning som normalt kan förekomma vid husbyggnad. Tabellen syftar till att kunna göra en praktisk gruppering av ritningarna, för att sortera dem i utskrivet skick och som filer vid lagring i datorsystem. Gruppindelningen baseras på vad som är prais, och indelningsgrunderna varierar för tabellens olika delar. Indelningen bygger på tidigare rekommendationer, t.e. Bygghandlingar 90 Del 2 (utgåva 1). Tabell A.3 överensstämmer med BSAB-systemets byggdelstabell för de grupper som är markerade med ett kryss i kolumnen längst till höger. Kryss inom parentes betecknar preliminära, ej fastställda, BSAB-koder vid tidpunkten för denna standards utgivning. Genomgående tillämpas två tecken för ritningsinnehåll. Koden betecknar ritningens huvudsakliga innehåll, men inslag som kan hänföras till andra grupper kan ingå i ritningen. Vid behov av ytterligare detaljindelning kan numreringens del 3 användas med principen grupperad numrering. Detta kan t.e. tillämpas för särskiljande av rivnings- och nybyggnadsarbeten, eller för olika system inom vvs, el och tele.

10 Provläsningseemplar / Preview Sida 10 Gruppen 10, 20, 40, 50 och 60 benämns sammansatt. Med detta menas att om ritningen samlat redovisar flera av de övriga delgrupperna i respektive huvudgrupp bör den hänföras till sammansatt redovisning. Sammansatt redovisning för flera av huvudgrupperna, t.e. samordningsritningar, redovisas under delgrupp 01. Användning av tillämpningsmetod (A, B, C eller D) hålls enhetlig för varje ansvarig part. Koder som ej återfinns i denna tabell betraktas som reserverade. De bör således inte användas. Tabell A.3 Koder för ritningens innehåll Huvudgrupp Kod Delgrupp Kommentar, tillämpning BSAB 0 Sammansatt 01 Sammansatt redovisning Situationsplan, samordningsritningar 1 Mark 10 Sammansatt redovisning 11 Schakt, terrassering 15 Grundkonstruktioner Pålning, grundsulor 16 Överbyggnader Överbyggnadstyper, nivåer och mått 17 Planteringar, vegetation 18 Markkompletteringar Utrustning m.m. 2 Bärverk 20 Sammansatt redovisning 21 Platsgjuten betong 22 Armering i platsgjuten betong 23 Förtillverkad betong 24 Stålkonstruktioner 25 Träkonstruktioner 26 Murverkskonstruktioner 3 reserverad för anläggning () 4 Rumsbildning 40 Sammansatt redovisning Planer, sektioner, fasader av husritningar 41 Yttertak och ytterbjälklag Inkl. luckor fönster o.d. i yttertak, taksäkerhet 42 Yttervägg Inkl. fönster, dörrar portar i yttervägg 43 Inre rumsbildande byggdelar Inkl. innerdörrar, partier, luckor m.m. inomhus, golvkonstruktioner, undertak 44 Invändiga ytskikt Golvbeläggningar, väggbeklädnader 45 Huskompletteringar Balkonger, loftgångar, skärmtak, entrétrappor, invändiga trappor, skyltning 46 Rumskompletteringar Fast och lös inredning, utrustning. Storkök och liknande specialinredningar. 49 Övrigt (forts.)

11 Provläsningseemplar / Preview Sida 11 Huvudgrupp Kod Delgrupp Kommentar, tillämpning BSAB 5 Va-, vvs-, kyla 50 Sammansatt redovisning av va-, vvs-, kyl- och processmediesystem Används när flera system ritas på samma ritning, t.e. både tappvatten och avlopp 51 Va m.m. i mark utanför hus Vattenlednings-, avlopps-, fjärrvärmeoch gasnät m.m. () 52 Försörjningssystem Tappvatten, ånga, gas m m 53 Avloppsvattensystem m.m. Avlopp, dammsugning, soptransport m m. 54 Brandsläckningssystem 55 Kylsystem 56 Värmesystem 57 Luftbehandlingssystem 6 El- och telesystem 60 Sammansatt redovisning av eloch telesystem 61 El- och telekanalisationssystem 63 Elkraftsystem Transformator, ställverk, belysning, motor, elvärme m.m. 64 Telesystem Telefon, larm, signalsystem, data, nät m.m. 66 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 7 Transportsystem m.m. 71 Hissystem 73 Rulltrappssystem och rullrampssystem 74 Kransystem 75 Rörpostsystem 8 Styr- och övervakning 76 System med maskindriven port, grind, dörr m.m. 81 Styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift 82 Styr- och övervakningssystem för processinstallationer Övrigt 99 Fri för projektspecifik tillämpning Kan användas för brand, säkerhet, ytredovisning etc. Ritningens innehåll, tillämpning enligt metod B: Som alternativ till koder enligt tabell A.3 kan koder enligt BSAB-systemet (BSAB 96) användas - metod B. ANM.: Tabeller och tillämpningsanvisningar för dessa utfärdas av AB Svensk Byggtjänst.