Översikt Ritningar, Scheman och tabeller

Transkript

1 Orientering om: Översikt ritningar, scheman och tabeller Kretsschemans uppbyggnad Schemasymbolers uppbyggnad. Huvudkretsschema Styrkretsschema, bundet och obundet Aktuella standarder och handböcker för scheman Referensbeteckningar. Koder för objekt Förbindningsschema och tabell Märkning av kablar och parter Ritning berättar om utseende Med ritning avses en handling som innehåller mer eller mindre detaljerade avbildningar och som oftast är skalenligt utförda. Ritningens uppgift är att visa utrustningens eller komponenternas inbördes placering. Exempel på ritning är elinstallationsritning, sammanställningsritning. Scheman berättar funktion Benämningen schema används för en handling som förenklas genom att symboler används i stället för avbildningar. Schemats uppgift är att visa det funktionella sambandet i en anläggning. Exempel på schema är översiktsschema, kretsschema, förbindningsschema. Tabeller berättar om anslutningar och förbindningar Tabeller är dokument där innehållet är uppställt i rader och kolumner. Med tabeller kan man visa anslutningar och förbindningar inom en anläggning, utrustning eller del av en större enhet. Exempel på tabeller är förbindningstabell, kabeltabell.

2 Ritningars utseende Beroende på storleken på arbeten så behövs fler eller färre ritningar. Det finns en praxis för hur man delar in ritningar i olika installationer; kraft, data och larm. För att vi ska kunna identifiera oss på de olika ritningarna så finns det ett system för detta. Det finns bl.a en standard för detta ifall man vill fördjupa sig, SS Ett ritningshuvud kan se ut så här: Man delar upp numret i tre delar. Del 1 E- Del Del Del 1: Ansvarig part är den som upprättar ritningen. Det finns ett system för detta som använder versalerna A-Z. Vid behov kan man kombinera dessa bokstäver också. Några exempel: D = Dataprojektör I = Inredningsarkitekt R = VA-projektör E = Elprojektör K = Byggnadskonstruktör S = Styr- och övervakningsprojektör H = Hissprojektör M = Markprojektör

3 Del 2: Klassificeringen ska upplysa om ritningens innehåll och redovisningssätt. Det rimmar med BSAB- systemets byggdelstabell. Innehåll Huvudgrupp Kod Delgrupp 5 Va-, vvs-, kyla 50 Sammansatta va-, vvs-, kyl och Huvudgrupp Kod 64 Delgrupp Telesystem processmediasystem 6 El- och telesystem 51 VA m.m i mark utanför hus 64 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 52 Tappvatten, ånga, gas m.m 7 Transportsystem 71 Hissystem 53 Avloppsvatten m.m 73 Rulltrappsystem 54 Brandsläckningssystem 74 Kransystem 55 Kylsystem 75 Rörpostsystem 56 Värmesystem 76 System med maskindriven port, grind, dörr m.m 57 Luftbehandlingssystem 8 Styr- och 81 Styr- och övervakningssystem övervakning för fastighetsdrift 60 Sammansatt redovisning- el och telesystem 82 Styr- och övervakningssystem för processinstallation 61 El- och kanalisationssystem Övrigt 99 Fri för projektspecifik tillämpling 63 Elkraftsystem Efter huvudgrupper anges koder för ritningskategori. Mellan innehåll och redovisningssätt sätts punkt. Se ritningshuvud ovan. Redovisningssätt Kod Ritningskategori Beskrivning.0 Sammansatta ritningar Ritningar som omfattar flera av nedanstående kategorier på en och samma ritning.1 Planer Horisontellt snitt av objekt, t.ex rumsindelning.2 Sektioner (profiler) Tvärsektion, visar vertikalt snitt av objekt.3 Fasader Fasadritningar (byggnad utvändigt).4 Uppställningsritningar Vy av större byggnadsdelar. T.ex layout på apparatskåp.5 Förteckningsritningar Förteckning objekt av samma slag. T.ex armaturförteckning.6 Detaljritningar Föremål i större skala. T.ex 1:1 eller 1:20.7 Samordningsritningar Visar flera entreprenörers ritningar för att redogöra för besvärliga, trånga passager.8 Scheman Schemaritningar Kan se ut så här: Betyder: Elkraftsystem, scheman

4 Del 3: Denna del gör att ritningen får en unik beteckning som ni ser ovan. Byggnader brukar delas upp i hus, husdelar, våningar och våningsdelar. Det är dessa delar som det brukar sätta siffror efter. T.ex: = Hus nr. 1 2 = Husdel nr. 2 3 = Våning nr. 3 4 = Våningsdel nr. 4 Så här kan en ritningsdel se ut med olika system Belysning Kraft Tele Brandlarm

5 Kretsschemans uppbyggnad Definieras normalt som en inre bild av anläggningens inre. Kretsscheman finns i olika utförande. Ett kretsschema visar anläggningens funktion. Kretsscheman kan ritas vertikalt eller horisontellt. L1 Horisontellt A1 -K2 A2 N L1 V e r t i k a l t -K2 A1 A2 N

6 Schemasymbolers uppbyggnad De kontakter som förekommer i kretsen är inritade med symboler på kretslinjerna. Kontakterna ritas i opåverkat, spänningslöst läge, t ex tryckknappar är inte påverkade och kontaktorer är inte dragna. Vid vertikalt ritsätt rör sig kontakter vid påverkan åt höger. Vid horisontellt ritsätt rör sig kontakter vid påverkan uppåt. Exempel på olika kontakter: Slutande Brytande Växlande Slutande med fördröjt tillslag Slutande med fördröjt frånslag

7 Manöveralternativ En kontakt eller ett kontaktblock kan manövreras på olika sätt, t ex med händerna eller av en gränslägesbrytare. Om man angett att manöverkopplaren manövreras med tryckning eller dragning behöver man inte tala om att det är en automatisk återgång. Det förutsätts. Vid vridning förutsätter man att det icke är automatisk återgång. Samband, Länk. Kan vara mekaniskt, pneumatiskt eller hydrauliskt. Även optisk, funktionellt eller t ex en radiolänk. Automatisk återgång Triangel pekar i återgångsriktningen Icke automatisk återgång. Lägeshållning Styrning genom tryckning Styrning genom dragning Styrning genom vridning

8 Elkopplare och deras uttagsmärkning. Elkopplare är ett gemensamt namn för kontaktorer, reläer, strömställare och tryckknappar mm. Anslutningarna till deras inbyggda kontakter betecknas med siffror, så kallade uttagsbeteckningar, som anger placering och funktion. Uttagsbeteckningar anges i scheman. Första siffran anger kontaktens position i elkopplaren. Andra siffran anger kontaktens funktion. Kontakter som bryter vid påverkan, har alltid andra siffra 1 och 2. Kontakter som sluter vid påverkan, har alltid som andra siffra 3 och 4. Elektromekaniska reläer. Reläer av olika slag är utrustade med en elektromagnet, (spole kring en järnkärna), för att slå till och från kontaktmekanismen. Elektromagneten styrs av separata manöverapparater ex. strömbrytare, tryckknappar etc. och kan alltså fjärrstyras. Kontaktor Elektriskt manövrerad elkopplare Huvudkontakter för huvudkrets Hjälpkontakter för manöver-, styrkrets. Spole, elektromagnet

9 Termiskt överströmsrelä Översikt Ritningar, Scheman och tabeller Larmkontakt Utlösningskontakt Bimetaller i huvudkrets Kontaktormotorskydd

10 A1 A2 Relä med en slutande kontakt A1 11 A Relä med en växlande kontakt A1 A Relä med två stycken slutande och en styck brytande kontakter. A1 A Relä med en slutande och en brytande kontakt med fördröjd återgång A1 A2 Impulsrelä. Reläets kontakt sluter resp. bryter vid varje spänningsinkoppling till spolen.

11 2L3 2L2 2L1 1L3 1L2 1L1 N 3L1 1F 1F PE W2 V2 U2 PE W1 V1 U1 W2-1 V2-1 U2-1 W1-1 V1-1 U1-1 Översikt Ritningar, Scheman och tabeller Huvudkretsschema 0L1 0L2 0L3 N 1H 0L1 0L2 0L3 N -F3 6A -F1 20A -F2 16A 1 -Q Q QF QF Manöverkrets Blad 1 -X1 -X2 -SB SB M1 3~ -M2 3~ Motor 1 Motor 2

12 L1 L1 L1 N 1L3 1L2 1L1 PE W1 V1 U1 W1-1 V1-1 U1-1 N 1L3 1L2 1L1 PE W1 V1 U1 W1-1 V1-1 U1-1 N Översikt Ritningar, Scheman och tabeller Styrkretsschema -S1 -S S QF1 96 A1 -Q1 A2 -F1 20A -Q Q QF X1 -Q Till Från av elmotor, Kontaktorstyrd. Ritad obunden. -M1 3~ Flõktmotor 1 -S1 -S2 -S A1 A2 F1 20A P X1 X2 -P Till Från av elmotor, Kontaktorstyrd. Samma som förgående men nu med indikeringslampor för motordrift och utlöst motorskydd. Ritad bunden X1 X2 -X1 M ~ Flõktmotor 1

13 Aktuella standarder och handböcker för elscheman SEK handbok 412 Symboler SEK handbok 419 Dokumentation av elanläggning SEK handbok 439 Dokumentation av industriella elanläggningar SS-EN Struktureringsprinciper och referensbeteckningar

14 Referensbeteckningar. För att på ett praktiskt sätt kunna hantera bestämda objekt behöver dessa kunna identifieras på ett entydigt sätt. Objekten skall därför förses med unika entydiga beteckningar. Dessa beteckningar för referensbeteckningar. En referensbeteckning för ett objekt skall bestå av ett förtecken som bör följas av en eller flera bokstäver samt ett nummer. Följande förtecken används: = Funktion (Vad gör objektet) - Produkt (Hur är objektet uppbyggt) + Placering (Var finns objektet) = Funktionsorienterat För att få en bra översikt av en elanläggning delas den upp i funktioner, utan att beakta placering eller de produkter som förverkligar funktionerna.

15 L1 N 1L3 1L2 1L1 PE W1 V1 U1 W1-1 V1-1 U1-1 Översikt Ritningar, Scheman och tabeller - Produktorienterat Detta ritsätt ger information om en komponents eller produkts uppbyggnad och elektrisk funktion. -S1 -S S QF1 96 A1 -Q1 A2 -F1 20A -Q Q QF X1 -Q M1 3~ Flõktmotor 1 Placeringsorienterat Talar om var de olika funktionsenheterna finns men talar inte om hur de elektriskt hänger samman. +B1S2R3 +B1 = Byggnad 1 +R3 = Rum 3 W1 Apparatskåp +S2 = Byggnadsplan 2 Central W2 W3 Tryckknappslåda M Motor

16 -X PE PE EKK 2x1,5 EKK 4G1,5 EKK 4G1,5 Översikt Ritningar, Scheman och tabeller Exempel på koder för objekt Förbindningsschema Används när utrustningen ska monteras. Apparater och apparatskåp är representerade med symboler eller inramningar med text. Mellan dessa är kablar med noggrann märkning inritade. Schemat ger oftast upplysning om ledningsarea, färgmärkning eller annan märkning. Manöverskåp W01 W02 W03 Central 4 Motorenhet 3 -X PE Givare 2 -X

17 Förbindningstabell Har till stor del ersatt förbindningsschema Används när utrustningen ska monteras. Vid framställning används kretsschemat som underlag.

18 Märkning av kablar och parter För det framtida underhållet och felsökning är det viktigt att alla parter och ledare märks på ett korrekt sätt I svensk dokumentation används 0-nummer enligt exemplet på nästa bild. I vissa utländska ritningar används potentialnummermärkning, d.v.s att de parter som har samma elektriska potential får samma märkning

19 Vilka krav kan man ställa på en dokumentation? Krav enligt regelverket (föreskrifter och standarder) Särskilda beställarkrav Krav enligt regelverket (föreskrifter och standarder) Föreskrifter måste följas Standarder beskriver ett lämpligt sätt att följa föreskriften. Vid märkning av nybyggnation följer man normalt de nu gällande standarder. Vid om- och tillbyggnation kan det vara lämpligare att fortsätta med den befintliga strukturen för märkning. Särskilda beställarkrav Föreskrifter måste följas Det är upp till beställaren om han anser att han kan uppfylla föreskrifternas krav, med ett eget system för märkning och dokumentation. Beställaren kan med fördel använda sig av gällande standarder och sedan bygga på med egna krav för att nå en än högre säkerhet. De särskilda kraven bör noggrant beskrivas vid upphandlingar etc. Lågspänningsanläggningar ELSÄK-FS 2008:1 hänvisar till SS som säger: Där så behövs skall, ritningar, scheman eller tabeller finnas i enlighet med SS-EN och SS-EN61082-serien. Dokumentationen skall särskilt visa: - Art och uppbyggnad av kretsar - Uppgifter som är nödvändiga för att identifiera apparater för brytning eller frånskiljning samt om deras placering Högspänningsanläggningar ELSÄK-FS 2008:1 hänvisar till SS som säger: - Scheman, ritningar och tabeller skall vara utförda enligt tillämpliga standarder så som SS-EN , IEC och SS-EN Lågspänningsdirektivet Viktigaste standarden SS-EN säger: - De olika strömkretsarna och deras skyddsanordningar skall kunna identifieras inuti kopplingsutrustning. - Där delar av kopplingsutrustningen är försedd med beteckningar skall dessa vara identiskt med SS-EN och beteckningar i förbindningsscheman skall överensstämma med SS-EN 61082

20 Maskindirektivet Översikt Ritningar, Scheman och tabeller Viktigaste standarden SS-EN , 17.3 säger: - Dokumentation skall struktureras enligt SS-EN och tillämpliga delar i SS-EN Referensbeteckningssystem skall vara utförda enligt SS-EN Instruktioner/manualer skall vara utförda enligt SS-EN Stycklistor skall vara utförda enligt SS-EN Användarkrav - Sökbarhet och läsbarhet Vid felsökning och underhåll skall personal kunna inhämta nödvändig information ur dokumentationen. - Tillgänglighet och kvalitet Beteckningssystemet måste vara uppbyggt så att olika yrkeskategorier får sina behov uppfyllda, både intern som extern personal. Ett ISO 9000-certifierat företag skall ha ett kvalitetssystem som omfattar regler och rutiner för hantering av dokumentation. - Kostnadseffektiv framställning Dokumentationen som används under projektet skall enkelt kunna infogas i slutanvändarens dokumentation

21 Sammanfattning över standarder, gällande dokumentations utförande. Våra föreskrifter hänvisar via de standarder som överför föreskrifterna, direkt till: SS-EN Struktureringsprinciper och referensbeteckningar. SS-EN IEC SS-EN SS-EN Dokumentation Regler för dokument inom elektrotekniken. Graphical symbols for diagrams Strukturering av teknisk information och dokumentation. Framställning av stycklistor. SS-EN Dokumentation Framställning av anvisningar Strukturering, innehåll och presentation De ovanstående standarder, hänvisar i sin tur till följande: SS-EN SS-EN SS-EN SS-ISO 7200 SS-EN SS-EN SS-EN Identifiering av anslutningspunkter inom system. Dokumenthantering Del 1: Principer och metoder Dokumenthantering, metadataelement och informationsreferensmodell. Teknisk produktdokumentation Datafält i ritningars huvudfält och andra dokumenthuvuden. Beteckningar för signaler och förbindningar. Klassificering och beteckning av dokumentslag för anläggningar, system och utrustning. Dataelementtyper för elkomponenter med tillhörande klassificeringsschema.

22 SEK Handbok 419 Dokumentation av elanläggningar Denna handbok visar valda delar ur SS-EN med syftet att förtydliga och förenkla Handboken behandlar strukturering och märkning av apparater och kablar i lågspänningsanläggningar fram till gruppcentralnivå SEK Handbok 439 Dokumentation av industriella elanläggningar Denna handbok visar valda delar ur SS-EN med syftet att förtydliga och förenkla Handboken behandlar strukturering och märkning av kompletta anläggningar inom industrin

23 SEK Handbok 455 Dokumentation av teleanläggningar Handboken innehåller både de nya och gamla reglerna för identifiering och registrering. Den nya standarden är anpassad till innehållet i SS-EN SEK Handbok 412 Grafiska symboler Denna handbok är ett symbollexikon. Den innehåller ett urval av symboler för elscheman, hämtade från den internationella standarden IEC Symbolerna kan kombineras för att bilda mer komplicerade symboler

24 Strukturering av en anläggning Översikt Ritningar, Scheman och tabeller Grundprincipen för uppbyggnad av beteckningar enligt SS-EN är att basera dem på en hierarkisk trädstruktur av typen består av eller ingår i Exempel: Någonting har beteckningen: =A=B=C (eller =ABC) Funktion =C ingår som en del i =A=B, som i sin tur, ingår i =A En anläggning består av ett eller flera sammanbyggda system (exempelvis: drivsystem, styrsystem, mätsystem) Varje system kan delas upp i ett antal objekt. Anläggningens drift- och underhållsprestanda påverkas hur man lägger fast objekten och hur de organiseras. Även säkerheten i anläggningen påverkas. Objekt Första uppgiften är att bestämma vilka system och objekt anläggningen omfattar. En anläggning omfattar objekt för: Materiella enheter; ex motorer, apparater och kopplingsutrustningar. Icke-materiella enheter; ex funktionella grupperingar (system) och programfunktioner. Omfattar dessutom objekt för: Materiella enheter i installationen; ex kablar och ledningar Områden, byggnader, våningsplan, rum etc Fastställandet av objekt har stor betydelse för anläggningens prestanda. Speciellt viktiga är icke materiella objekt efter som vissa av dessa är överordnade de övriga objekten. Det är viktigt att följa funktionsbeskrivningar och riskanalyser så att gränsdragningen och relationen mellan objekten blir den rätta. Aspekter När det är bestämt vilka objekt som ingår så ska det bestämmas vilka relationer de har till varandra. Man kan se objekten ur olika synvinklar (aspekter): - Funktion (Vad gör objektet?) - Produkt (Hur är objektet uppbyggt?) - Placering (Var finns objektet?)

25 Strukturer Informationen som är knuten till ett objekt varierar beroende på vald aspekt. Objekten organiseras efter den valda aspekten. Att lägga fast objekt och att organisera förhållandena emellan objekten kallas för strukturering. SS-EN ger följande strukturer för de valda aspekterna: - Funktionsorienterad struktur - Produktorienterad struktur - Placeringsorienterad struktur Funktionsorienterad struktur Grundar sig på syftet med ett system. Visar systemets indelning i objekt utan att beakta de produkter som förvekligar funktionerna eller var de är placerade. En funktionsorienterad referensbeteckning ska ha ett = som förtecken. Produktorienterad struktur Grundar sig på hur produkterna är sammanbyggda till ett system Visar systemets uppdelning i objekt med avseende på systemets fysiska uppbyggnad, utan att nödvändigtvis beakta funktioner och placeringar. En produktorienterad referensbeteckning ska ha ett - som förtecken. Placeringsorienterad struktur Grundar sig på den omgivning i vilken systemet är placerat. Visar omgivningen uppdelad i objekt som fabriksområden, fabriksbyggnader, kontorsbyggnader, våningar, koordinater i lokaler, rum, kopplingsutrustningar mm. En produktorienterad referensbeteckning ska ha ett + som förtecken.

26 Strukturschema Ett strukturschema utformas som en trädstruktur i vilken Objekten namnges och betecknas. - Består av Ett objekt består alltid av objekten på närmast underliggande nivå. - Ingår i Alla objekt på en viss nivå ingår i det närmast överliggande objektet Elanläggning Kraftgatan 3 =A1 Mätarskåp -X1 Avgreningsplint -F1 Mätarsäkring -Q1 Huvudelkopplare -P1 Kilowattimmätare -X2 Mellanplint =N1 Fördelning i byggnad =A1 =W1 =W2 Gruppcentral bostad Ledning =N1A1 till =N2A1 Ledning =N1A1 till =N3A1 =N2 Fördelning i garage =A1 Gruppcentral garage =N3 Fördelning i källarvåning =A1 Gruppcentral källarvåning =W1 Ledning =A1 till =N1A1 Utdrag ur SEK Handbok 419

27 Översiktsschema Ger ett övergripande intryck av ett objekt (t.ex. en processanläggning), genom att visa objektets huvudbeståndsdelar och deras inbördes förhållande. Översiktschema kan redovisas i de tre olika aspekterna: Funktionsorienterat (=) Produktorienterat (-) Placeringsorienterat (+) Utdrag ur SEK Handbok 419

28 Märkning enligt det nya systemet Utdrag ur SEK Handbok 419

29 Märkning enligt det gamla systemet Äldre beteckningssätt (för komplettering i befintliga anläggningar) - Centraler märks med versaler, och ledningar med gemener. - Centraler märks med samtliga bokstäver från föregående huvudcentral, eventuell siffra för mätanordning, samt med bokstav från närmast föregående huvudledning (som skall vara versal, trots att ledningen skrivs med gemener) - Huvudledning som utgår från central märks lika som centralen med tillägg av annan gemen bokstav. - Mätarsäkring, mätanordning samt första central efter mätanordning märks lika med den matande huvudledningen, men med versal jämte en siffra, som anger ordningsföljden i den matande huvudledningen. Exempel: Central A matar en central AB. (Huvudledningen benämns Ab) Central AB matar en central ABC. (Huvudledningen benämns Abc)

30 Funktionsorienterad struktur Här benämns säkringen =F1 funktionsorienterat Det blir: =F1G11M1F1