Fibrinogen. Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland.
|
|
- Ann Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fibrinogen Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland
2 Koagulationskaskaden (in vitro koagulation i plasma) Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic pathway XII XIIa XI XIa TF VIIa TF VII IX IXa VIIIa X Xa Va Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin
3 Varför mäta fibrinogen? Förvärvad brist av fibrinogen. Viktig variabel vid flera olika patologiska tillstånd (t.ex. DIC, leversjukdom, trombolys, blödning). Efterfrågas ofta akut. Förvärvad ökning pga. akut-fas reaktion (infektion). Prediktor för transfusionsbehov i samband med kirurgi. Ärftliga bristtillstånd utreds i samband med koagulationsutredningar. Forskningsstudier. Epidemiologiska studier visar att fibrinogen är en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom.
4 Fibrinogensubstitution vid massiv blödning Fibrinogen kan supplementeras genom Plasma Kryoprecipitat Fibrinogen koncentrat (mest effektivt och säkert!) Gräns när fibrinogen ges varierar <1 g/l <1,5 2,0 g/l Behov av snabb och korrekt mätmetod, allt oftare används (patientnära) visko-elastiska mätmetoder
5 Kort historik
6 Några viktiga milstenar Olof Hammarsten, Uppsala, 1880-talet Anrikade fibrinogen, visade att fibrin bildas av fibrinogen Edwin J Cohn, Harvard, 1946 Etanolfraktionering (Cohn s fraction I) Margareta och Birger Blombäck Fibrinogen struktur (dimer, N-terminal sekvensanalys, etc.) Omvandling fibrinogen -> fibrin Abnormalt fibrinogen Foto från Internet (110919):
7 Blombäck & Blombäck Structure of Fibrinogen Ann NY Acad Sci 1972 Molekylstorlek 340 kda Tre par polypeptidkedjor: 2 x Aa 2 x Bb 2 x g Disulfidbundna i en central region
8 Visualisering av fibrinogen molekylen med 3D kristallografi/atomic Force Microscopy 3D modell (kristallografi) Datasimulering av AFM Yermolenko et al. Biomarcomolecules 2011;12:
9 Schematisk modell över fibrinogen och fibrinfibrill Yermolenko et al. Biomarcomolecules 2011;12:
10 Trombin D E D Fibrinogen Fibrinopeptider A+B Fibrinmonomer Fibrindimer FXIIIa Tvärbindning av fibrin Protofibrill Plasmin Fibrinfiber Fibrin nedbrytningsprodukter D D D-dimer
11 Fibrinnätverkets betydelse Gelstruktur och porositet/permeabilitet kan mätas. Används bl.a. för att utvärdera effekt av antikoagulantia och möjligheten till reversering Koagelstrukturen kan associeras med blodproppssjukdom Bestämning av gelpermeabilitet kan kombineras med 3D-bildanalys.
12 Blombäck M et al., Br J Haematol 2011; 152:
13 Fibrinogen är också ett adhesivt protein Adsorberas på främmande ytor medger adhesion av trombocyter och leuokocyter (biokompatibilitet) Ligand till glykoprotein IIb-IIIa ( fibrinogenreceptorn ) Weisel JW 2005
14 Adhesion och aggregation av trombocyter
15 ADHESION AGGREGATION Trombocyt Fibrinogen vwf GPIb Trombocyt GpIIb/IIIa
16 Fibrinogen-generna Tre gener, kluster på kromosom 4: FGA, kodar för Aα-kedjan FGB, kodar för Bβ-kedjan FGG, kodar för γ-kedjan Koordinerat uttryck i levern Expressionen kontrolleras av Hepatocyt-specifika transkriptionsfaktorer (HNF-1) Akut-fas stimulerande faktorer (IL-6RE) Enhancer element Post-transkriptionell reglering med mirnas
17 Ärftliga fibrinogenbrister (orsakad av mutationer i FGA, FGB eller FGG) Afibrinogenemi = total avsaknad Hypofibrinogenemi = låga halter Dysfibrinogenemi = defekt protein Hypodysfibrinogenemi = kombination av låga halter och defekt protein
18 Förvärvade bristtillstånd Typ Orsak Exempel Fenotyp Förvärvad hypofibrinogenemi Nedsatt syntes Ökad konsumtion Leversjukdom Trombolys, cancer, sepsis, DIC Variabel blödning Variabel blödning/ asymptomatisk Hemodilution Massiv transfusion Variabel blödning Förvärvad dysfibrinogenemi Posttranlationell modifiering Abnormal sialylation i levern Variabel, blödning el. trombos Autoantikroppar Metod interferens Paraneoplastisk syntes av abnormal fibrinogen MGUS, autoimmunitet Trombinhämmare Cervixendotel Variabel, blödning el. trombos Variabel blödning/ asymptomatisk Variabel, blödning el. trombos Modifierad från Besser & MacDonald J Blood Med 2016; 7:
19 Hur kan vi mäta fibrinogen på ett kliniskt rutinlaboratorium? Funktionella metoder: - Gravimetri/syneres (koagulerbart protein) - Kronometriska tester (koagulationstid) - Fotometriska tester - Metoder baserade på PT-reaktionen Immunologiska metoder - Elektroimmunoassay - Nefelometri - ELISA
20 Fibrinogen enligt Clauss Clauss A. Acta Haematol. 1957; 17: Ger information om både fibrinogenets koncentration och kvalitet. Samtliga svenska laboratorier inom EQUALIS koagulationsprogram (2016; n=74) CLSI dokument H30-A2 Formell nomenklatur: Plasma-Fibrinogen, masskonc. (koag.; IS09/264) = g/l IFCC/IUPAC kod: NPU29399
21 Mätprincip Clauss fibrinogenmetod: En standardiserad mängd trombin blandas med testplasman och tiden till ett koagel bestäms. Fibrinogen Trombin 37 C Fibrinkoagel Koagulationstiden är omvänt proportionell mot fibrinogenkoncentrationen. Kalibreras med en referensplasma som analyseras i en spädningsserie (ställd mot IS).
22 Procedur enl. CLSI dokument H30-A2: Prover och kontroller späds 1:10 med barbitalbuffer, inkubera 37 C, 5 min. Tillsätt 0,1 ml trombinlösning till 0,2 ml spädd plasma. Mät koagulationstiden och läs av fibrinogenkoncentrationen på standardkurvan. Svara med g/l (IFCC-IUPAC)
23 Att tänka på när man använder Clauss-metoder: Standardkurvan bör ha minst 5 punkter. Kalibrator ska ha spårbarhet till WHO IS. Anpassa spädningen om resultatet ligger utanför den linjära delen av kurvan (1:3-1:40). Trombinlösningen har begränsad hållbarhet, notera risk för carry-over - trombin kräver extra tvätt. Möjliga interferenser i plasma: Anti-trombin antikroppar (spec. bovint trombin) Fibrinogen/fibrin nedbrytningsprodukter (FDP) Heparin och direkta trombinhämmare Hemodilution?
24 Concentration
25 Kalibreras med internationell standard för fibrinogen i plasma Före 1989: stora skillnader i uppmätt fibrinogen. (Furlan et al., 1989) WHO 1st IS (NIBSC code 89/644) Gravimetriskt bestämd till 2,4 mg/ampull WHO 2nd IS (NIBSC code 98/612): Kalibrerad mot 1st IS, bestämd till 2,2 mg/ampull med Clauss-metodik WHO 3rd IS (NIBSC code 09/264): Kalibrerad mot 2nd IS, bestämd till 2,7 mg/ampull med Claussmetodik
26 CV (%) Resultat fibrinogen 2014 (alla med Clauss-metod i samma metodgrupp) Equalis utskick 2014
27 Fibrinogen, problem med metodberoende resultat Majoritetsreagenset får stor inverkan på totalmedelvärdet (2015: Dade Thrombin 44/73 lab) Mindre vanliga reagens avviker >2SD (utan möjlighet att korrigera - metodberoende) 2016: Introduktion av fler metodgrupper
28 Samtliga deltagare med fibrinogen 2014/2015 Metod/reagens Utskick 2014:01 Utskick 2015:01 Dako polyklonal antikropp 1 1 Dade Thrombin Fibrinogen C 5 5 Fibri-Prest 3 2 Multifibren U 2 - QFA Fibrinogen 11 8 STA Fibrinogen 8 11 STA Liquid Fib - 2 Totalt antal lab 67 73
29 Fibrinogen: uppdelat på material och metod Medelvärden (g/l) för samtliga användare och utskick 2015 Material Dade Thrombin QFA Fib STA Fib Fib C Fibri- Prest STA Liquid Dako (imm) Koag 96 2,19 2,03 2,49 1,98 2,27 2,61 2,67 Koag 97 1,50 1,55 1,72 1,56 1,63 1,70 1,80 Koag 98 1,53 1,58 1,77 1,56 1,63 1,78 1,89 Tydliga metodolikheter!
30 Equalis rapport 2017:1 Tabell 6 kolumner 6 rader
31 Equalis: P-Fibrinogen (g/l); Youden plot 2016:01; n = 70 (n= 41) (n= 9) (n= 9) (n= 5) (n= 4) (n= 1)
32
33 CS-5100 IU/mL Instrumentberoende? Sysmex CS-2100 vs CS-5100 Från Agnes Rasmuson och Jovan Antovic Karolinska, y = 0,926x + 0,072 R² = 0,992 Fibrinogen CS-2100 (g/l)
34 CS5100 -CS2100 (g/l) Absolut skillnad (g/l) 1 0,8 0,6 0,4 0, , ,4-0,6-0,8-1 CS-2100 (g/l) Från Agnes Rasmuson och Jovan Antovic Karolinska, % 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Relativ skillnad (%) CS-2100 (g/l)
35
36 Alternativ mätning av fibrinogen med viskoelastisk koagulationsmätning (TEG/ROTEM) Koagulation induceras under låga skjuvningskrafter (shear) venös reologi Mäter hur koagel bildas och löses upp (kinetik) Mäter koaglets fysikaliska egenskaper (hastighet, styrka/stabilitet). Fibrinogen är en viktig komponent som bidrar till koaglets egenskaper.
37 TROMBELASTOGRAFI (TEG) Haemoscope Corp. TEG 5000 Hemostasis Analyzer ROTATIONAL THROMBELASTOMETRY (ROTEM) TEM International GmbH: ROTEM Delta Kassettbaserat system ROTEM Sigma
38 ROTEM Citratblod placeras i mätkyvett med en cylindrisk sond. Testtid ca min. Sonden är monterad i en axel som oscillerar fram och tillbaka Koagulationsbildning påverkar sondens rörelsemönster och registreras
39 ROTEM (TEG)
40 FIBTEM: test med och utan trombocythämmare
41 Korrelation mellan Clauss fibrinogen (g/l) och ROTEM (MCF)
42 Att mäta det omätbara
43 REFERENSINTERVALL (RI) Med ett RI så anger vi det förväntade resultatet hos en undersökt som liknar referenspopulationen. Etableras genom undersökning av ett urval av friska individer med tillräcklig statistisk säkerhet. Enligt ISO 15189:2012 ska våra RI granskas regelbundet, efter metodförändringar etc.
44 REFERENSINTERVALL forts. Kan vara svårt att lokalt definiera, etablera och verifiera Få laboratorier bestämmer egna RI Särskilt svårt med barn, åldriga, gravida etc.
45 Hur gör vi då? Försöker överföra ett etablerat RI till lokala förutsättningar. Det kan vara från: Annat lab Tillverkarens undersökningar Vetenskaplig litteratur/läroböcker Måste på något sätt visa att valt referensintervall är lämpligt: Metod, instrument Population, etnicitet, fördelning av ålder, kön Jämförbara preanalytiska förhållanden, etc. Verifiera uppgifterna genom egna tester
46 Fibrinogen RI = 2,0 4,0 g/l? Allmänt accepterat RI för fibrinogen Hur kan detta verifieras lokalt? CLSI C28 A33 föreslår: Samla in och analysera 20 prov från friska individer. Måste representera den lokala populationen. Är 18/20 prover innanför RI kan det accepteras Alternativt så kan en retrospektiv genomgång av lokal resultatdatabas verifiera ett föreslaget RI
47 Veta mer?
48 Kan vi ha ett gemensamt/nationellt RI? Det ideala gemensamma RI för en region eller land bör ha tagits fram för just det syftet. NORIP (ej koag) Kännedom om populationen Förväntad pre-analytik Kunskap om den analytiska processen Ett gemensamt RI får troligen ett vidare intervall än vad ett enskilt lab skulle generera ( priset )
49 Fibrinogen Vad är korrekt referensintervall? Intervallet 2 4 g/l generellt accepterat Enkelt och bra, egentligen inte varit ifrågasatt Undre gräns nu av särskilt intresse finns riktlinjer för fibrinogensubstitution vid olika situationer Tillverkarna egna ref. intervall kan dock variera Spänner över 1,7 4,2 g/l Rekommenderar lokalt etablerade intervall Om 2-4 g/l är allmänt accepterat i vårdriktlinjer etc. så stämmer det inte med verkligheten
50 Urklipp ur gammmal metodbeskrivning, Malmö 1976
51 Mer moderna exempel: D Levy et al., Transfusion 2014; 54: D? Fish & Neerman-Arbez Thromb Haemost 2012; 108: 419. Besser & MacDonald J Blood Med 2016; 7:
52 Tillverkarnas rekommendationer Stago IL STA Liquid Fibrinogen 2,0 4,0 g/l, avser vuxna individer, icke gravida, ref. från 1999 QFA Fibrinogen på ACL TOP 2,0 3,9 g/l, n = 120 Siemens Dade Thrombin: 1,8 3,5 g/l, hänvisar till tysk referens från 1998 Applikation på Sysmex CS-series: 1,7 4,2 g/l, 2,5 97,5 percentil, n = 308
53 Några exempel från svenska lab Halland: 2,0 4,0 g/l Skåne: 2,0 4,0 g/l Karolinska: 2,0 4,2 g/l Sahlgrenska: 1,8 3,8 g/l Dalarna: 2,0 4,0 g/l Aleris: 2,0 4,0 g/l Akademiska: 2,0 3,6 g/l Jönköping: 1,8 3,8 g/l Örebro: 2,0 4,0 g/l Gävle: 2,0 4,0 g/l
54 Försök till lokalt RI för fibrinogen Material från NÄL (n=23); SU (n=20); Linköping (n=93), totalt n=136 (Inger Fagerberg-Blixter och Tomas Lindahl) Friska frivilliga Kontrollerad preanalytik Samma metod etc.
55 Lokala RI för fibrinogen baserat på medelvärden +/- 2SD SU, n=20; medel: 2,76 g/l (2,09 5,02) +/- 2SD = 1,5 4,0 g/l NÄL, n=23; medel: 2,81 g/l (2,19 3,55) +/- 2SD = 2,0 3,7 g/l LiU, n=93; medel: 2,81 g/l (1,63 4,49) +/- 2SD = 1,7 3,9 g/l Hela materialet, n=136 medel: 2,80 g/l, n=136 +/- 2SD = 1,7 3,9 g/l
56 Analys av resultaten: Parametriskt vs. icke parametriskt Parametrisk beräkning förutsätter normalfördelning (Gauss-kurva) Grafisk inspektion Transformering (t.ex. logaritmering) till ny skala och testar för ev. normalfördelning Icke-parametriskt kräver inte normalfördelade resultat. RI baseras (oftast) på 95% av den centrala fördelningen (2,5 97,5 percentilen). Rek. av CLSI.
57 Parametriskt test, RI beräknat på medelvärde +/- 2 SD RI: medelvärde +/- 2SD = 1,7 3,9 g/l
58 Efter transformering (ln) parametriskt test, RI beräknat på medelvärde +/- 2 SD 95 % RI: 1,9 4,0 g/l
59 Icke-parametriskt test, RI beräknat 95 % 95 % RI: 2,0 4,2 g/l
60 RI för fibrinogen enligt olika beräkningar Hela materialet, n=136 A) Parametriskt, medelvärde +/- 2SD 1,7 3,9 g/l B) Parametriskt Transformerade (ln) resultat, medel +/- 2SD 1,9 4,0 g/l C) Icke-parametriskt 2,5 97,5 percentil 2,0 4,2 g/l
61 Fibrinogen Summering: Del 2 Fibrinogen och referensintervall Samtliga lab använder Clauss metod Känt att vi har reagensberoende resultat, därmed bör vi ha lite olika RI Referensintervall Tillverkarens rekommendationer Uppgifter i vetenskaplig litteratur Lokalt etablerat RI CLSI C28 kan ge god vägledning
62 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Bästa mötet! Välkommen till Vårmötet i Halland 5-7 april 2017 Hotell Tylösand
63 Hemodilution med plasmaexpanders Syntetiska kolloider kan ge falskt höga fibrinogen resultat mätt med Clauss metod enl. in vitro försök Optiskt > mekanisk analysprincip? Effekt varierar med reagenstyp Är (vissa) Clauss-metoder mindre lämpliga i samband med hemodilution?
64 Hemodilution in vitro (Fenger-Eriksen et al. Transfusion 2010) = plasma spädd 50 % isoton salin = plasma spädd 50 % med 5 % albumin = plasma spädd 50 % med HES 130/0.4
65 Effekt av utspädning Före efter 1 L HES -31 % -29 % -25 % -44 %
66 Kort summering: Del 1 Fibrinogen och mätmetoder Fibrinogen viktig för adhesion och koagelbildning. Funktionella tester ger information om både koncentration och kvalitet. Clauss-metoder vanligast men skillnader finns mellan olika reagens. Viskoelastiska tester kan ge komplementär information om koagulerbart fibrinogen (preperioperativt).
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp (andreas.hillarp@regionhalland.se) Reaktioner som påverkar APTT Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic
Läs merFIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne
FIBRIN Bildning och nedbrytning Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne Fibrinogen Fibrinogen kort historik 18-1900-talen: Fyra grundfaktorer (I-IV) Fibrinogen, protrombin,
Läs merAPT-tid, Fibrinogen, Antitrombin
Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Resultat kontrollprogram 2016 APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Inger Fagerberg Blixter Program 103 - programmet omfattar de vanligaste koagulationsanalyserna
Läs merLab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Läs merPK (INR) och D-dimer
EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel
Läs merNOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan
Läs merDet senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?
Läs merExpertgruppen för Koagulation
Nyheter 2018 Expertgruppen för Koagulation Inger Fagerberg Blixter Tromboelastometri eller Tromboelstografi ROTEM/TEG ny extern kontroll ROTEM Delta ROTEM Sigma TEG ROTEM TEG MCF R MA CT Koagulationstid=
Läs merFIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL
FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen
Läs merProtein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö
Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering
Läs merROTEM ett patientnära koagulationsinstrument
ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser
Läs merVälkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park
Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park EXPERTGRUPPENS BEMANNING 2011: Fariba Baghaei, Göteborg Maria Berndtsson, Stockholm Inger Fagerberg Blixter, Göteborg
Läs merAPTT konstiga resultat och lupus
APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation
Läs merAntitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Läs mer2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl
2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR
Läs merTromboelastometri som vägledning vid hemoterapi
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus Historia Virchows triad Blodets sammansättning
Läs merTrombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland
Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV
Läs merNOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar
Läs merP-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT
P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Triolab användarmöte 2016-04-19 Mer än 60 år med (A)PTT Utvecklades
Läs merÅldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer
Läs mervad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija
Hur ställningen av INRkalibratorer går tillväga och vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation 16-17 februari 2017 Elisabet Eriksson Boija Equalis, arrangör av extern kvalitetssäkring Syfte
Läs merAnalys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare
Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin
Läs merP-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.
P-Protrombinkomplex 1994-2018 67 536 resultat och 20 år med INR andreas.hillarp@regionhalland.se Nomenklatur PT/PK(INR) P-Protrombintid (INR), P-PT(INR), Quick IFCC/IUPAC kod: NPU21717 P-Protrombinkomplex
Läs merTEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet
Läs merNya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.
Nya sätt att hålla oss flytande Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.se Intrinsic pathway Koagulationskaskaden (in vitro koagulation)
Läs merNya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311
Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311 Andreas Hillarp Klinisk kemi och Transfusionsmedicin Halland andreas.hillarp@regionhalland.se Warfarin Kort historik
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merBlödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö
Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar
Läs merPK-INR PT-INR D-dimer
2017- Året som gått PK-INR PT-INR D-dimer Tomas Lindahl PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende) Owrenmetod ( PK ) påverkas
Läs mer2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)
Läs merÅret som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller
Läs merPreanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Läs merNOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser
NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser SSKF:s och SKKLF:s utbildningsdagar 17-02-08 Andreas Hillarp Klinisk kemi och Transfusionsmedicin Halland andreas.hillarp@regionhalland.se andreas.hillarp@med.lu.se
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merRåd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH
Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH 2012-09-14 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus Andreas Hillarp, docent Skånes universitetssjukhus, Malmö Viktiga aspekter på patientnära INR
Läs merJämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center
Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet
Läs merIGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)
2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46
Läs merHemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset
Hemostas och stor blödning Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset (Gray anatomy) Kreatininclearence under graviditet Ökad njurgenomblödning (från 900-1200 ml/min) Glomerulusfiltration
Läs merÅldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2018-02-15 Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att
Läs merUtvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens
Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merReproduktions- Immunologi
Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från
Läs merCitratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %
Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 % Equalis Expertgrupp för Koagulation. Inger Fagerberg Blixter, Nils Egberg, Andreas Hillarp, Margareta Sten-Linder, Lennart
Läs merPatientuppföljning på AKmottagningen. preparat
Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det
Läs merPreanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör
Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com
Läs merStor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser
Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Gergely Talaber, Hans Broberg, Karl Berggren Unilabs AB, Klinisk kemi, Skövde Hematologiska interferenser En hel del hematologiska tillstånd
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15294 su/med 2019-03-22 7 Innehållsansvarig: Till Rudolph, Överläkare, Läkare AnOpIVA (tilru1) Godkänd av: Henrik Sundeman, Verksamhetschef, Verksamhetsledning
Läs merCoatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004
AVSETT ÄNDAMÅL Kitet är avsett för fotometrisk bestämning av faktor VIII-aktivitet i plasma, antikoagulerad med citrat vid diagnostisering av FVIII-brist eller för monotorering av patienter i substitutionsterapi
Läs merEQUALIS kvalitetsmål
EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merHemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling
Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling Föreläsning läkarlinjen termin 3 Tomas Lindahl, adj. professor & överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Reviderad
Läs merPreanalys - webbenkät och diskussion
Preanalys - webbenkät och diskussion Andreas Hillarp Klinisk kemi Halland Equalis användarmöte Koagulation 2019-02-07 Varför webbenkät? Många frågor om preanalys m.m. Kartläggning av procedurer kring våra
Läs merTorbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna
Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Varför validering/verifiering? 1. Säkerställa att analysen fungerar som avsett. 2. Skapa erfarenhet av analysen. Måste
Läs merStora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset
Stora blödningar vid förlossningen Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mödramortalitet - blödning i samband med graviditet 125 000 kvinnor dör varje år! En jumbojet per
Läs merVerifiering av mätmetoder
Verifiering av mätmetoder Henrik Sjöstedt, 2018 Bakgrund Diskussioner kring validering/verifiering efterfrågades vid fjolårets möte 1 Skillnaden mellan validering och verifiering Validering: Skapa och
Läs merBlödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB
Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati
Läs merHemostasen. Hemostasen
Hemostasen Hemostasen Primära hemostasen Sekundära hemostasen (humoral koagulation) Fibrinolysen Analyser för att följa de olika delarna i hemostasen Hemostasen Hemostasen Normal hemostas beror på Blod
Läs merBlodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö
Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blood coagulation Summary Blodkoagulation Primär hemostas Plasmakoagulation Antikoagulation Fibrinolys Kampen
Läs merBlödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi
Godkänt den: 2019-01-17 Ansvarig: Fredrik Lennmyr Gäller för: Thoraxkirurgi och -anestesi; Thoraxintensivvårdsavdelning 50 B1; Thoraxoperation Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi
Läs merDirekta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?
Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, E-post:
Läs merB-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)
Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed
Läs merFibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos
Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos Aleksandra Antovic, Docent, Karolinska Institutet, Inst. för Medicin Solna, Reumatologi enhet Karolinska Universitetssjukhus, Rheumatologkliniken
Läs merPTH. Göran Brattsand, Martin Carlsson,
PTH Resultat t från EQUALIS provutskick PTH 2011-21 21 Göran Brattsand, goran.brattsand@vll.se Martin Carlsson, martinc@ltkalmar.se PTH 2011-21 21 Tre prover skickades på kolsyreis Prov A = Serumpool (normal
Läs merAntikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten
Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten Equalis användarmöte för primärvården 2012-10-19 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus
Läs merAnalys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA
Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,
Läs merLABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?
LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS Kan vi bli bättre? Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet
Läs merRekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten
Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Erfarenhet från Karolinska med fokus på CoaguChek Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor
Läs merAKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation
AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att
Läs merPå gång inom Equalis. Anna Norling, Emilia Svala. tisdagen den 18 september 2018
På gång inom Equalis Post-analytisk kvalitetssäkring Utvärdering av triplikat i kvalitetssäkringsprogram Nytt kvalitetssäkringskoncept, patientmedian, något vi skall införa inom endokrinologin? Anna Norling,
Läs merEQUALIS kvalitetsmål
Sida1av 5 EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten
Läs merHur väl överensstämmer olika mätmetoder för tyreoidahormoner? Mats Stridsberg Equalismöte 2016
Hur väl överensstämmer olika mätmetoder för tyreoidahormoner? Mats Stridsberg Equalismöte 2016 Helsingborgsmaterialet Insamlat och presenterat 2003 200 friska personer 119 kvinnor och 81 män Mellan 18
Läs merANELÄK Massiv transfusion
1 (5) ANELÄK Massiv transfusion Detta dokument kompletterar (Ersättning av blod och vätska i samband med operation och trauma) och gäller situationer med mycket stora blodförluster, vanligen överstigande
Läs merHemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson
Hemostassjukdomar ett fall Trine Karlsson Inskrivning MVC 29 år, BMI 24, 1-gravida v 9 Levaxinbeh hypothyreos, i övrigt frisk. Alltid riklig mens, lätt att få blåmärken, näsblödningar Utreda? Hur? V 12
Läs merParacetamolprojektet
Paracetamolprojektet Del 4: 2018-03-23 Anders Elmgren Expertgruppen för Läkemedel och Toxikologi Laboratoriet för klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 1 Disposition Sammanfattning
Läs merU-Albumin. Equalis användarmöte Gunnar Nordin Marie Lundberg
U-Albumin Equalis användarmöte 20140407--08 Gunnar Nordin Marie Lundberg 3 4 För U-Kreatinin inget definierat kvalitetsmål. +/- 10 % OK? U-Albumin, avvikelse från totalmedelvärdet, % Kvalitetsmål? 100
Läs merBestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall
Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Maria Nilsson Ulla Rüetschi Klinisk Kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varför mäta tu-kortisol? Indikation (S-och/eller
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs mer1.5 Hemostasen en översikt
1.5 Hemostasen en översikt Inledning Uppgiften för alla koagulationsfaktorer och hämmare är främst att snabbt täppa till mindre hål och skador i cirkulationssystemet utan att hindra blodflödet mer än nödvändigt.
Läs merTotalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?
Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger
Läs merSkillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument
Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument och labmetoder är labmetoder riktigare än patientnära mätare och egenmätare? Eva Landberg och Gunnar Nordin 20181115 Glukos en enkel molekyl som är lätt att
Läs merDiskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall
Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merImmunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017
Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Vad gör Equalis? Arrangerar och rapporterar provningsjämförelser Materialleverantör Equalis Equalis Kund (laboratorium)
Läs merAtt ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion
Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande
Läs merKlinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)
sida 1 (5) Koder Rapportnamn B-SR (mikro) Synonym Mikrosänka Beställningskod SRmikro NPU-kod SWE05117 Provmaterial Utförande Patientförberedelser Utförs endast på barn
Läs merYlva Hedeland Niclas Rollborn Anders Larsson. Analys av HbA1c metodjämförelse mellan några sjukhuslabb i Sverige
Ylva Hedeland Niclas Rollborn Anders Larsson Analys av HbA1c metodjämförelse mellan några sjukhuslabb i Sverige Analys av glycerat hemoglobin (HbA1c) Capillarys 3 Tera- instrumentering och metodprincip
Läs merAktuellt från kvalitetssäkringsprogrammen
Aktuellt från kvalitetssäkringsprogrammen Användarmöte allmän klinisk kemi 2017 Anna Norling 10 november 2017 Hjärtmarkörer (104) Apolipoproteiner (140) Patientmedian (445) Serumindex (437) NPU-koder i
Läs merGunnar Nordin Marie Lundberg
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Nytt från EQUALIS en sammanfattning av erfarenheterna från kvalitetsssäkringsprogrammen
Läs merEqualis/SFKK rekommenderar harmonisering av måttenheter vid. vård.
Equalis/SFKK rekommenderar harmonisering av måttenheter vid hormonbestämningar för säkrare vård. Göran Brattsand goran.brattsand@vll.se se måndagen den 11 september 2012 Olika måttenheter för ett och
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas
Läs merObstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården
Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården Göteborg, Sverige 10-11.000 förlossningar 3 förlossningsavd. NÄL, Trollhättan 4000 förlossningar
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker
Läs merS-IGF1, isys, IDS Malmö
1(7) S-IGF1, isys, IDS Malmö Bakgrund, indikation och tolkning IGF-1 är en proinsulinliknande molekyl som består av en peptidkedja om 70 aminosyror med 3 disulfidbryggor. Molekylvikten är 7 649 Da. IGF-1
Läs merKan Blödningstid ersättas med Multiplate? Spec BMA, Med Mag Inger Fagerberg Blixter Koagulationslab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Kan Blödningstid ersättas med Multiplate? Spec BMA, Med Mag Inger Fagerberg Blixter Koagulationslab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Primär hemostas - vasokonstriktion Blodkärlet drar ihop sig
Läs merProvtagning med mikrorör för koagulationsanalyser
Provtagning med mikrorör för koagulationsanalyser EQUALIS användarmöte februari 2019 Pernilla Gustavsson Biomedicinskanalytiker Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne - Klinisk kemi Vi finns på 10 sjukhus Vilka
Läs merEQUALIS ANVÄNDARMÖTE KOAGULATION 2011
EQUALIS ANVÄNDARMÖTE KOAGULATION 2011 Utarbetat av en arbetsgrupp inom Svenska Sällskapet för Trombos och Hemostas (SSTH) CSL Behring har möjliggjort arbetet med detta vårdprogram genom ett ovillkorligt
Läs merKvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)
Läs merKvalitetsmål för extern kvalitetssäkring
Sida1 av 7 Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Deltagare i program för extern kvalitetssäkring kan använda programmen för att få en uppfattning om sin egen kvalitet, och om resultaten uppfyller verksamhetens
Läs merPatientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin
Patientnära Analyser Fariborz Mobarrez Patientnära Analyser Kvalitativa tester på patient urin Kvalitativa tester på egen urin F-Hb B-Glukos B-CRP PK --> OBS Tillhörande fall Pt-kreatininclearence 2 Provtagning
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin
Läs merNPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?
NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt? Johan Hultdin Klinisk kemi, laboratoriemedicin Norrlands Universitetssjukhus Umeå johan.hultdin@medbio.umu.se 2013 04 11 Vad är NPU? Nomenclature, Properties
Läs merErytrocyter, sedimentationsreaktion, B- (manuell metod)
sida 1 (5) Erytrocyter, sedimentationsreaktion, B- (manuell metod) Koder Rapportnamn B-SR Synonym Sänkningsreaktion, Sänka Beställningskod SR NPU-kod NPU03404 Provmaterial Utförande Patientförberedelser
Läs mer