Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare"

Transkript

1 Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

2 Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

3 Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014

4 Fibrinpolymerer D-dimer kan endast uppstå genom korsbindning mellan fibrinogenets γ-kedjor genom inverkan av FXIIIa I fibrinolysen frisläpps D-dimerderivat av olika storlek till plasma De viktigaste korsbundna fibrinderivaten är DD, E och DD/ E-komplex Lippi et al, Clin Chem Lab Med 2014

5 DDI analyseras med immunkemiska metoder (Latexförstärkt turbidimetri eller elisa) Det finns ca 30 olika DDI-metoder (med olika ak) varav 8 olika används i Sverige Metoderna har olika syntetiska kalibratorer (görs av företagen) Metoderna påverkas olika av fragmentstorlek Två olika enheter: mg/l och mg/l FEU Kan störa den immunkemiska mätningen: Lipemi och antikroppar (ex RFak >50 kie/l)

6 Tillstånd med förhöjd D-dimer utan propp Infektion och inflammation Graviditet, HELLP och puerperium Vävnadsskada Malignitet (speciellt gynekologisk cancer) Förmaksflimmer och hjärtsvikt Aortadissektion och -aneurysm Blödning, DIC Lever- och Njursvikt Vasoocclusiv sicklecellkris Allvarlig kronisk urtikaria Hög ålder

7 Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

8 DDI i frisk äldre population Haase et al (Thromb Res, -13) - Referensvärden från friska vuxna (23-93 år) - Försumbara skillnader mellan kön - Testade även åldersanpassade beslutsgränser Ålder 95% referensintervall mg/l < 50 <0,92 FEU mg/l <0,46 mg/l <1,21 FEU mg/l <0,61 mg/l <1,52 FEU mg/l <0,76 mg/l >70 <2,39 FEU mg/l <1,20 mg/l % pos DDI (<0,5 FEU mg/l) 11% 16% 29% 50% % pos DDI (<år x0.01) - 13% 18% 26%

9 DDI vid lungemboli >60 års ålder Righini et al (Thr Haemost, -01) patienter som sökt akuten med misstänkt lungemboli - Undersökte olika cutoff för DDI med ROC-kurvor - Rekommenderade att EJ åldersanpassa cutoff eftersom man förlorar för mycket sensitivitet om man vill nå samma spec som hos unga (47%)

10 Förslag till åldersanpassad cutoff Harper et al. (Intern Med J, -07) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <1,0 FEU mg/l >60 år. Haas et al. (Thromb Res, -13) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <0,75 FEU mg/l >60 år. Raviv et al. (Emerg Med Int, -12) Rekommenderade att öka cutoff till <0,9 mg/l FEU i alla åldersgrupper. Douma et al. (Br Med J, -10) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 50 år och <ålder * 0,01 mg/l FEU >50 år.

11 DDI vid lungemboli >50 års ålder Douma et al (Br Med J, -10) 1721 patienter som sökt akuten med låg sannolikhet för lungemboli (retrospektiv multicenterkohort) Undersökte cut-off med sensitivitet 100% och högsta motsvarande spec Tog fram modell där cutoff hos patienter >50 år räknas fram genom: ålder x 0,01 mg/l FEU (x 0,005 mg/l) Denna modell har därefter studerats och rekommenderats i flera ytterligare studier

12 Exempel på cutoff i olika åldrar Ålder Åldersjusterad (mg/l) Åldersjusterad (mg/l FEU) 46 år <0,25 <0,50 51 år <0,255 <0,51 66 år <0,33 <0,66 76 år <0,38 <0,76 86 år <0,43 <0,86 96 år <0,48 <0,96

13 Analysverksamhet Resultatstatistik D-dimer på Karolinska 2014 medicinska krav på laboratorieanalyser

14 Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

15 D-dimerstudie: Åldersstratifierade beslutsgränser för D-dimer Akutmottagningen K Huddinge Klinisk Kemi Huddinge

16 Inklusion av patienter till VTE-studien Misstänkt VTE: Patientsamtycke Låg klinisk sannolikhet à D-DIMER Hög klinisk sannolikhet à D-DIMER Neg Pos Neg Pos D-dimer D-dimer D-dimer D-dimer Ej VTE Bilddiagnostik Bilddiagnostik Bilddiagnostik 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister

17 Studiepopulation N Andel Inkluderade 943 Ej Trombos % Trombos % Lungemboli. 36 4% DVT % Kvinnor % Män % 50år (n= 363) år (n=152) år (n=196) år (n=138) > 80 år (n=94) VTE 35 (10%) 15 (10%) 40 (20%) 24 (17%) 16 (17%) PE 13 (4%) 5 (3%) 7 (4%) 8 (6%) 3 (3%) DVT 22 (10%) 11 (7%) 33 (17%) 16 (12%) 13 (14%)

18 Utvärdering av analysmetoder Sensitivitet och specificitet beror på - Testets egenskaper (andel sjuka som hittas och andel friska som frikänns) Sensitivitet beror också på - Trombospatienternas egenskaper ex. Storlek/läge trombosen? Antikoagulantia? Symtomdebut? Specificitet beror också på - De friska patienternas egenskaper ex. Ålder? Malignitet? Inflammation?

19 Åldersanpassade beslutsgränser förbättrar DDI (Roche TinaQuant DDI) Beslutsgräns <0,25 mg/l Beslutsgräns åldersanpassad D-dimer TinaQuant VTE Ej VTE Pos Neg Sens 97,7% Spec 62,8% PPV 29,4% NPV 99,4% D-dimer TinaQuant VTE Ej VTE Pos Neg Sens 97,7% Spec 69,4% PPV 33,6% NPV 99,5%

20 Specificitetsvinster i högre åldersgrupper Ålder Sens (<0.25 mg/l) Sens (adj) Spec (<0.25 mg/l) Spec (adj) LR(+) (<0.25 ) LR(+) (adj) 50 91% % 100% % 100% % 100% % 100% 82% - 63% 66% 56% 65% 37% 51% 33% 59% 5,04-2,69 2,91 2,28 2,85 1,58 2,04 1,50 2,44

21 Övriga utvärderade metoder Analys N Cut off Instrument D-Dimer Roche Tina-quant 943 <0.25 mg/l CS2001i D-Dimer Medirox 812 <0.20 mg/l CS2001i D-Dimer Siemens Innovance 875 <0.50 mg/l FEU CS2001i D-Dimer Stago Liatest 171 <0.50 mg/l FEU CompactMax

22 Minskat antal falskt positiva D-dimer 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% DDI DDI + (<0.25 mg/l) DDI + (anpassad) True Pos VTE VTE DDI + DDI + Ålder (<0.25 mg/l) (adj) (anpassad) 50 9,6% 25% ,9% 43% 41% ,4% 55% 48% 20.0% 10.0% 0.0% ,4% 70% 58% 80 17,0% 72% 51%

23 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% Roche TinaQuant DDI + (<0.25 mg/l) DDI + (anpassad) True Pos VTE 55.0% 70.0% 72.0% 90% 80% 70% 60% Siemens Innovance 59% 72% 71% 50.0% 40.0% 30.0% 25.0% 43.0% 41.0% 48.0% 58.0% 51.0% 50% 40% 30% 25% 43% 42% 50% 56% 59% 20.0% 10.0% 0.0% 20.4% 17.4% 17.0% 9.6% 9.9% % 10% 0% 20% 18% 16% 9% 10% % 80% Medirox DDI 90% 80% Stago DDI 77% 85% 70% 63% 63% 70% 65% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 53% 38% 40% 43% 40% 23% 30% 22% 16% 17% 9% 10% % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 68% 65% 62% 45% 31% 41% 31% 30% 19% 14% 13% 9%

24 Sammanfattning D-dimer Sensitivitet och NPV är utmärkta D-dimer stiger vid många kliniska tillstånd så Specificitet och är PPV låga Med åldersanpassad cut-off ses färre falskt positiva D-dimer bör fortfarande bara användas för att utesluta VTE Karolinska planerar att införa åldersanpassad cut-off under 2016

25 Maria Farm Anwar Siddiqui Ingela Järnberg Liselotte Onelöv Jaak Eintrei Anders Kallner Jovan P. Antovic

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

PK (INR) och D-dimer

PK (INR) och D-dimer EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel

Läs mer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl 2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)

Läs mer

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering

Läs mer

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Framtida möjligheter och möjliga hinder En infarkt - är en infarkt - är en infarkt - eller? Framtida möjligheter och möjliga hinder Intressekonflikt: Arvoderade föreläsningar för Roche Diagnostics och Siemens Roche Diagnostics stått för analyskostnader

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården

Läs mer

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer

Läs mer

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten) Datum 2017-11-15 Meddelande 5/201 2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi Nytt referensintervall P- TPO-antikroppar

Läs mer

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder 3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder Sensitivitet och specificitet Ett diagnostiskt tests prestanda anges med testets sensitivitet och specificitet. Uträkning av sensitivitet och specificitet förutsätter

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten

Läs mer

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Maria Nilsson Ulla Rüetschi Klinisk Kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varför mäta tu-kortisol? Indikation (S-och/eller

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Sammanställning av jämförelse mellan elfores och immunkemi 1 april 1 juni, 331 prover varav 84 med monoklonalt fynd Bakgrund

Läs mer

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-08-13 Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Per Odencrants

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Jordnötsallergi hos barn och ungdomar ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Komponentdiagnostik vid jordnötsallergi J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 Allergena

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Herpes simplexmeningit

Herpes simplexmeningit Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir

Läs mer

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+ 1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi Klinisk kemi Sid 1(5) Immulite2000XPi Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46 000. IGFBP-3

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2011-11-0? Meddelande 6/2011 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Förenklad provtagning för Mycoplasma genitalium Separat rör för Mycoplasma genitalium, PCR (DNA) utgår

Läs mer

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar Karin Knobe Koagulation, Malmö 1 Janus (latin), är en ljus- eller solgud i romersk mytologi. Han öppnar och stänger himlaljusets portar och avbildas därför

Läs mer

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

3.10 Diagnostiska strategier

3.10 Diagnostiska strategier 3.10 Diagnostiska strategier Inledning Flera studier har rapporterat lovande resultat avseende diagnostik av venös tromboembolism med hjälp av klinisk sannolikhetsbedömning, utgående från poängbaserade

Läs mer

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016 Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016 Vad betyder kvalitetssäkring? Systematiskt arbete som säkrar kvaliteten på de objekt

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Aortadissektion - patofysiologi

Aortadissektion - patofysiologi Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992 Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Graviditetsutlöst leversvikt Obstetriska aspekter. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, KS SFOG, Varberg 2014

Graviditetsutlöst leversvikt Obstetriska aspekter. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, KS SFOG, Varberg 2014 Graviditetsutlöst leversvikt Obstetriska aspekter Gunilla Ajne Kvinnokliniken, KS SFOG, Varberg 2014 Akut leversvikt = plötslig leverpåverkan med koagulopac INR > 1.5 Cdigare frisk encefalopac Orsaker

Läs mer

Immunometoder för serum digoxin analys

Immunometoder för serum digoxin analys Immunometoder för serum digoxin analys Hur exakta och mätsäkra är de? Michèle Masquelier, Klinisk Pharmakologi CHEM: /DGNI Metoder Kemi Digoxin analys jämförelse 2 lab 3 metoder 6 5 4 y = 1,1318x - 0,3691

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Metoder för förbättrad venprovtagning

Metoder för förbättrad venprovtagning Metoder för förbättrad venprovtagning Utvärdering av ett utbildningsprogram Karin Bölenius Institutionen för omvårdnad och institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, Umeå,

Läs mer

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson Redovisning av utskick Protein elfores 2013-38 Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson Prov A Remissinformation: Anamnes: Kvinna, 79 år, tidigare frisk, trillat i hemmet slog i hö sida, höft, arm och thorax.

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till

Läs mer

Tolkning av QuantiFERON Gold Plus

Tolkning av QuantiFERON Gold Plus Tolkning av QuantiFERON Gold Plus Thomas Schön Mikrobiolog och Infektionsläkare, Länssjukhuset i Kalmar Docent, Linköpings Universitet QuantiFERON-TB Gold Plus (QFT+) 4 rör (tidigare 3 QFT-GIT), IFN-y

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige

Läs mer

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi PEth 16:0 18:1 EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 2,5 mg, 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Epidemiologi

Läs mer

Influensa Förra säsongen och nytt för i år. Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare

Influensa Förra säsongen och nytt för i år. Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare Influensa Förra säsongen och nytt för i år Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare Tid Aktivitet Ansvariga 11.30-12.30 Lunch 12.30-12.45 Introduktion Peter Iveroth, Malin Bengnér, Ing-Marie Einemo, Ingela

Läs mer

Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi

Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi Laboratoriemeddelande Klinisk kemi och Transfusionsmedicin 2016-03-31 Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi 2016-04-13 Klinisk kemi byter instrument på laboratorierna i Växjö och Ljungby vilket innebär

Läs mer

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten) Datum 2016-04-05 Meddelande 5/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-04-20 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi S- Reumatoid faktor Vi övergår till nytt

Läs mer

Datum Diarienr: SkaS /2016

Datum Diarienr: SkaS /2016 Datum 2016-04-05 Diarienr: SkaS 38-2016 Meddelande 5/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2016-04-20 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom SkaS och

Läs mer

Vad har hänt sen SBU-rapporten?

Vad har hänt sen SBU-rapporten? Vad har hänt sen SBU-rapporten? Kreatinin, cystatin C och egfr Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala SBU 33 författare, 572 sidor egfr Akademiska Akademiska före

Läs mer

B-HbA1c på Roche Cobas, Helsingborg, Ängelholm, Kristianstad (NPU Kod 27300)

B-HbA1c på Roche Cobas, Helsingborg, Ängelholm, Kristianstad (NPU Kod 27300) 2016 08 05 06 1(5) B-HbA1c på Roche Cobas, Helsingborg, Ängelholm, Kristianstad (NPU Kod 27300) Bakgrund, indikation och tolkning HbA1c i helblod används som ett mått på den genomsnittliga glukoskoncentrationen

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Page 1 Page 2 Ta med sig hem budskap Limited data indicate that point-of-care testing, when combined with

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Validering och Verifiering: Vad när och hur? Kerstin Elvin EQUALIS 26 mars 2015

Validering och Verifiering: Vad när och hur? Kerstin Elvin EQUALIS 26 mars 2015 Validering och Verifiering: Vad när och hur? Kerstin Elvin EQUALIS 26 mars 2015 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer att man mäter det man har

Läs mer

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Rekmässan 2011 Tuberkulos Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Per Hagstam Smittskydd Skåne Latent tuberkulos LTBI Vad är det? Skall vi leta efter det? Vilka är riskgrupperna? Lönar

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla

Läs mer

Karolinska Solna. Annika Tibell, Medicinsk chef, Programkontoret nya Karolinska 25 april 2014

Karolinska Solna. Annika Tibell, Medicinsk chef, Programkontoret nya Karolinska 25 april 2014 Så ska Innovativa vi möta patienten processer på och Nya miljöer Karolinska Solna Annika Tibell, Medicinsk chef, Programkontoret nya Karolinska 25 april 2014 Karolinska ett av Europas största universitetssjukhus

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

T67 MEQ-fråga. Dugga april Klinisk medicin Ulf Åman, Agneta Månsson Broberg, Anna Abrahamsson, hans Gyllenhammar Sida 1.

T67 MEQ-fråga. Dugga april Klinisk medicin Ulf Åman, Agneta Månsson Broberg, Anna Abrahamsson, hans Gyllenhammar Sida 1. Ulf Åman, Agneta Månsson Broberg, Anna Abrahamsson, hans Gyllenhammar Sida 1 MEQ fråga 56-ÅRIG MAN 8 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Albuminkorrigerat calciums vara eller icke vara Synpunkter från Uppsala

Albuminkorrigerat calciums vara eller icke vara Synpunkter från Uppsala Albuminkorrigerat calciums vara eller icke vara Synpunkter från Uppsala Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2013-11-13 Bakgrund Calcium i plasma föreligger som fritt

Läs mer

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i

Läs mer

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Triolab användarmöte 2016-04-19 Mer än 60 år med (A)PTT Utvecklades

Läs mer

HbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet. Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg

HbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet. Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg HbA1c diagnostik i Sverige - Emot införandet Stig Attvall Diabetescentrum Sahlgrenska SU, Göteborg Är precisionen idag tillräckligt bra för HbA1cdiagnostik? 2 Är vårt kvalitetsmål är för högt? 8 Avvikelse

Läs mer

Utredningsfall 2016:01

Utredningsfall 2016:01 Utredningsfall 2016:01 Tidigare helt frisk patient. Stegrat FT4 de senaste 2-3 åren men med normalt TSH. TRAK-negativ. Sedan drygt ett halvår tillbaka ganska uttalade hyperthyreota symptom med svettningar,

Läs mer

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering

Läs mer