Venös tromboembolism och D-dimer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Venös tromboembolism och D-dimer"

Transkript

1 Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra

2 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens ,454 Annual mortality rate in Europe (25 countries) VTE 86,831 Breast cancer 63,636 53,599 Prostate cancer Transport accidents 5860 AIDS Cohen et al. Thromb Haemost 2007;98:756

3 Venös tromboembolism Djup venös trombos (DVT) Symtomatisk Asymtomatisk Lungemboli (LE) Fatal LE Pulmonell hypertension (Kronisk LE) Djup venös insufficiens och bensår (Posttrombotiskt syndrom)

4 Dagens budskap D-dimer viktigast för att utesluta DVT/LE D-dimer kanske bra vid sekundärprevention D-dimer ibland svårtolkad för vissa patienter D-dimer sparar tid och pengar för akutsjukvården

5 Två läkare fälls för missad LE Använde inte klinisk sannolikhet och D-dimer Läkartidningen 2003

6 Diagnostiska hjälpmedel 2013 Pulmonalisangio kr DTLA ( spiral - CT) Lungscintigrafi Flebografi Ultraljud ben (1-2 ben) D-dimer ca 100 Klinisk sannolikhet -

7 Få patienter med misstänkt VTE har % DVT eller LE DVT LE H Bounameaux 2003

8 Flebo/US vid misstänkt DVT 2004 (Akuten SU Östra) 128 DVT bland ca 600 undersökta ben = 21% positiva = 79% negativa (ca 1.3 milj. Kr) FLEBOGRAFI - Hela SU/ÖS: Akuten Medicin.: Tekniska problem: 44 (10%) - DVT påvisad: 70 (17 %) ULTRALJUD - Hela SU/ÖS: Akuten Medicin: Problem: (?) - DVT påvisad: 58 (41%)

9 270 DTLA pga misstänkt LE Akuten SU-ÖS (13%) påvisade lungembolier 236 (87%) negativa DTLA (ca 1.2 miljoner kr)

10 Dagens utmaningar 2013 Att misstänka DVT och lungemboli på rätt patient kan spara liv Att utesluta DVT och lungemboli på ett enkelt sätt inkluderar D-dimer

11 Vad är sannolikheten för DVT?

12 Klinisk sannolikhet räcker ej ensamt för diagnos av DVT eller lungemboli (SBU 2002)

13 D-dimer räcker ej ensamt för diagnos av DVT eller lungemboli (SBU 2002)

14 D-dimer screening vid DVT? DD < 500 µg/l (27%) no treatment Vidas D-dimer DD > 500 µg/l Proximal venous US 3-month thromboembolic risk 2.6% ( ) compared with 1.9% ( ) for a normal phlebogram No DVT DVT (23%) treatment Consider clinical probability of DVT low-intermediate, (49%) no treatment high Phlebography (< 1%) Lancet 1999;353:

15 D-dimer screening vid LE? J Thromb Haemost 2005;3:1926

16 Nationella riktlinjer i Sverige 2004

17 Diagnostikstöd vid misstänkt DVT Kliniska symtom/fynd Poäng Cancer (behandling senaste 6 mån) 1 Paralys, pares, nyligen gipsat ben 1 Immobilisering >3d el. större kir. senaste 4v 1 Lokaliserad ömhet djupa vensystemet 1 Lår och vadsvullnad 1 Vadomfång (> 3 cm jmf. med friska benet) 1 Pittingödem (endast symptomatiskt ben) 1 Ytliga kollateralvener, ej varicer 1 Tidigare diagnostiserad VTE 1 Alternativ diagnos lika eller mer sannolik - 2 > 2 = hög, < 2 = låg sannolikhet Wells, NEJM, 2003

18 Nationella riktlinjer i Sverige 2004

19 Diagnostikstöd vid lungemboli Cancer beh. senaste 6 mån eller palliation + 1 (poäng) Immobilisering > 3d eller kir. inom 4 veckor Kliniska tecken på DVT + 3 Tidigare verifierad DVT/LE HR > 100/min Hämoptys + 1 LE > sannolik som alternativa diagnoser + 3 Wells låg: 0 1, måttlig: 2 6, hög: > 7 Wells låg: < 4, hög: > 4 Wells. et al. 2001

20 Låg klinisk sannolikhet Neg D-dimer Utesluter DVT/LE

21 Speciella patientgrupper och D-dimer

22 Lång symtomduration Kv 50 år. Akutmott. Smärta och palp.öm vä vad. Började för 10 dgr sedan. Wells PTP = 1p (låg sannolikhet) D-dimer Liatest < 0.5 (neg DD pga lång symtomduration?) DD ska tolkas med försiktighet vid symtom > 14 dgr Br J Haematol 2004;124:15

23 Heparinbehandling Man 70 år. VC under gårdagen pga vadsmärta och svullnad. Bedömdes som hög sannolikhet och fick LMH 10000E Kommer idag till akutmott. Tolkas som låg sannolikhet. D-dimer neg. Kan heparin ha givit falskt neg DD? Låg sannolikhet och fulldos heparin bör genomgå objektiv undersökning Låg sannolikhet och AVK bör genomgå objektiv undersökning

24 Recidivtrombos/LE? Kv 30 år. Akutmott. Hållsmärta och dyspne. DVTbeh. för 4 mån sedan. Wells PTP = 3p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Kan neg DD säkert utesluta LE?) DD kan användas vid recidivtrombos. Något lägre NPV

25 Ålder och D-dimer? Man 84 år. Akutmott. Vadsmärta och lindrig bensvullnad. Wells PTP = 1p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar hos äldre pat.?) DD kan användas vid hög ålder men andelen falskt pos ökar Cut-off för DD bör justeras upp?

26 Sjukhusvårdad och D-dimer? Man 64 år inlagd pga magtarmsjukdom/cancer?. Efter 6 dagar plötslig andfåddhet. LE? Wells PTP = 3p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar hos sjk.husvårdad pat.?) Låg sannolikhet och neg DD kan användas även bland sjukhusvårdade men lägre NPV

27 Graviditet och D-dimer? Man 24 år söker för vadsmärta och bensvullnad Wells PTP = 1p (låg sannolikhet?) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar vid graviditet?) DD kan variera kraftigt under hela graviditeten. Vissa avskriver DVT i första trimestern vid låg sannolikhet och neg DD. Vi avråder i Gbg.

28 Problem vid D dimer Falskt positiva? ålder > 70 sjukhusvårdade malignitet infektion blödning, trauma graviditet Falskt negativa? små distala DVT små lungembolier anamnes >7 dgr nedsatt fibrinolys fibrinolyshämmare typ av D-dimeranalys

29 Svagheter med D-dimer Flera olika metoder Stor variation mellan lab. Svårt jämföra kliniska studier Trombstorlek, pat.s ålder, symtomduration mm. Olika cut-off? Metodval och svar i samråd lab/kliniker

30 D-dimer bra på att avskriva akut trombos men kan D-dimer förutsäga recidiv?

31 D dimer riskfaktor för recidiv? DD pos DD Neg AVK stopp NEJM, 2006; 355: 1780

32 Fortsatt behandling vid pos D-dimer? VKA stopp (4 v) Normal No VKA (n=342) 1 st idiopatisk VTE Ddimer VKA (n=108) VKA 3 mån n = 608 Recidiv n = 5 (0.8%) ökad R Ej VKA (n=87) NEJM, 2006; 355: 1780

33 Recidiv VTE enligt D-dimer och Waran D-dimer Recurrence * (%) Negative Positive No VKA VKA Recurrence (% annual) p = 0.02 p = 0.02 NEJM 2006;355:1780 * Average follow-up 1.4 yr

34 VTE recidiv och D-Dimer D dimer Yes Recurrence No Total PPV 15% < Total Sens 43% NEJM, 2006; 355: Sensitivity and PPV low - Some patients recur during 4 week wait after stop VKA

35 Slutsatser D-dimer D-dimer kan vid låg klinisk sannolikhet utesluta kliniskt relevant lungemboli och proximal DVT D-dimer kan inte utesluta distal DVT men har vid låg klinisk misstanke ändå mycket högt negativt prediktionsvärde Hög D-dimer hos öppenvårdspatient med symtom på VTE = hög sannolikhet för VTE D-dimer för bedömning av behandling och recidivrisk?

36 Slutsats: Klinisk sannolikhet och D-dimer reducerar kostnader och väntetider vid misstänkt DVT/LE

37

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i

Läs mer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är

Läs mer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992 Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras

Läs mer

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik Ventrombos, 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos Vad vet vi, vad tror vi och vad ser vi i vardagen?.. ur en klinikers perspektiv

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många

Läs mer

3.10 Diagnostiska strategier

3.10 Diagnostiska strategier 3.10 Diagnostiska strategier Inledning Flera studier har rapporterat lovande resultat avseende diagnostik av venös tromboembolism med hjälp av klinisk sannolikhetsbedömning, utgående från poängbaserade

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor för insjuknande i venös tromboembolism

Läs mer

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan

Läs mer

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV Annika Ljungh Blodpropp SFAM:s STUDIEBREV Blodpropp När vi som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antaganden. Ofta blir

Läs mer

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten

Läs mer

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Akut lungemboli Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Lungemboli Diagnostikstöd och diagnostiska algoritmer -icke gravida -gravida Lungröntgen Datortomografi -före undersökningen (val av protokoll)

Läs mer

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många

Läs mer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

Uppföljning efter medicinsk abort

Uppföljning efter medicinsk abort Uppföljning efter medicinsk abort, specialistläkare gynekologi och obstetrik Återbesökets vara eller inte vara Rutiner på Östra före 2015 Ingen rutinmässig uppföljning efter VEX Efter med ab v 9-18 återbesök

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

BEHANDLINGSTIDER VID VTE. SSTH 25 mars 2010. Recidiv eller blödning? Åtta råd till dig som ser patient med DVT eller lungemboli på återbesök

BEHANDLINGSTIDER VID VTE. SSTH 25 mars 2010. Recidiv eller blödning? Åtta råd till dig som ser patient med DVT eller lungemboli på återbesök BEHANDLINGSTIDER VID VTE SSTH 25 mars 2010 1. Litteraturgenomgång 2. Våra riktlinjer på Sahlgrenska 3. Sju patienter från den 26 februari 2010 Leif Lapidus Medicin, Sahlgrenska Recidiv eller blödning?

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga Dugga 2 T6Qq ht08 MEQ-fråga 6,5 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på fem sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Innehållet delger rätt svar på redan

Läs mer

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i RIKTLINJE 3 (22) INNEHÅLL 1 DIAGNOSTIK... 5 1.1 Allmänt...5 1.1.1 Klinisk sannolikhet, D-dimer...5 1.1.2 Anamnes...5 1.1.3 Provtagning...5 1.2

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 1 Gäller för: Anestesikliniken

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Trombos under graviditetmortalitet

Trombos under graviditetmortalitet Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin sprogram 2010 TROMBOEMBOLISM VENÖS Lungemboli...2 Portavenstrombos akut...5 Tromboflebit...6 Profylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patieter...7 Djup ventrombos i ben eller

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) 5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) I detta kapitel diskuteras behandling eller profylax med antikoagulantia i en speciell situation, nämligen det sällsynta tillståndet med heparininducerad trombocytopeni

Läs mer

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Särtryck ur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004 Hela dokumentet finns på www.sos.se Förord Socialstyrelsen har sedan 1996

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-08

BESLUT. Datum 2011-12-08 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Faktaägare: Peter Kidron, läkare, Röntgenavdelningen. Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Peter Kidron, läkare, Röntgenavdelningen. Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Venös tromboembolism Giltig fr.o.m: 2009-06-11 Faktaägare: Peter Kidron, läkare Röntgenavdelningen Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom 10 224B Tromboflebit

Läs mer

Nya metoder kritiskt granskade

Nya metoder kritiskt granskade SBU om förebyggande, diagnostik och behandling av blodpropp: Nya metoder kritiskt granskade SBUs kartläggning av praxis bekräftar att de metoder som används inom svensk sjukvård för att förebygga, diagnostisera

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Akut lungemboli. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc. symtom och tecken vid lungemboli

Akut lungemboli. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc. symtom och tecken vid lungemboli medicinens abc Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Akut lungemboli KRISTOFER SKOGLUND, ST-läkare kristofer.skoglund@vgregion.se PENELOPE TRIMPOU, ST-läkare HENRY ERIKSSON,

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Riktlinje för handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland 2011-10-01 1 Innehåll Diagnostik... 3 Allmänt... 3 Wellscore vid djup ventrombos... 4 Flödesschema vid djup ventrombos

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5)

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5) MEQ-fråga 2 Sida 1 (5) Du träffar en svensk 60 årig man, rökare med prostatacancer, som inkommer till akutmottagningen på Karolinska Solna. Han har haft feber kring 39 grader av och till sedan 6 dagar.

Läs mer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Alerts bedömning Publicerad 2004-06-23 Version 1 Metod och målgrupp: Djup ventrombos (DVT) är en vanligt förekommande

Läs mer

3.2 Klinisk diagnostik

3.2 Klinisk diagnostik 3.2 Klinisk diagnostik Slutsatser * Inga enskilda symtom eller fynd vid undersökning av patienten, lungröntgen, EKG eller rutinprover är tillräckliga för att bekräfta eller utesluta djup ventrombos eller

Läs mer

Venös tromboembolism - akut handläggning

Venös tromboembolism - akut handläggning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Venös tromboembolism Giltig fr.o.m: 2015-01-27 Faktaägare: Minna Markljung, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik

3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik 3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik Slutsatser * Underlag saknas för att värdera om en enskild metod eller diagnostisk strategi leder till lägre kostnad per funnet fall av venös tromboembolism (4).

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

LUNGEMBOLI TROMBOS OCH. Sedan närmare 70 år har behandling. Behandling efter

LUNGEMBOLI TROMBOS OCH. Sedan närmare 70 år har behandling. Behandling efter kolorectal komplikation cancer Behandling efter TROMBOS OCH LUNGEMBOLI Behandlingen av cancerrelaterad trombos, som ofta är komplicerad, har en hel del brister. Vilket blodförtunnande medel ska vi använda

Läs mer

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben?

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben? Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben? FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Elisabeth Jonsson Fristående kurs Examensarbete i Radiografi Avancerad nivå

Läs mer

4.7 Hälsoekonomiska studier av behandling

4.7 Hälsoekonomiska studier av behandling 4.7 Hälsoekonomiska studier av behandling Slutsatser * Behandling av venös tromboembolism med lågmolekylärt heparin ger lägre kostnad per patient än behandling med heparin (2). Det saknas underlag för

Läs mer

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg FALL Frisk, inga lkm. BMI 23, ålder 27 år 0-para, gravid vecka 25+1. Söker för diffus smärta i buken

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla

Läs mer

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte i Koagulation 2016-02-04 LÄKEMEDEL SOM HÄMMAR KOAGULATIONEN- ANTIKOAGULANTIA

Läs mer

Övrig information Betolvex injektionsvätska innehåller aluminium och ska inte användas.

Övrig information Betolvex injektionsvätska innehåller aluminium och ska inte användas. Generiskt namn: cyanokobalamin Handelsnamn: ATC-kod: B03BA01 Företag: Perniciös anemi, idiopatisk eller efter gastrektomi. Atrofisk gastrit, sprue, celiaki andra tillstånd med vitamin B12-brist beroende

Läs mer

4.3 Profylax och behandling med nya antitrombotiska medel

4.3 Profylax och behandling med nya antitrombotiska medel 4.3 Profylax och behandling med nya antitrombotiska medel Under de senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete pågått för att ta fram koagulationshämmande medel med selektiv verkan på endast en av

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat

Läs mer

Venös tromboembolism Diagnostik o behandling

Venös tromboembolism Diagnostik o behandling Venös tromboembolism Diagnostik o behandling Överläkare Anders Carlsson Hemostascentrum Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB Anders Carlsson, Hemostascentrum, Danderyds sjukhus AB 2014 02 06 Venös tromboembolism

Läs mer

Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning

Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning Antagna av Sveriges ögonklinikchefer vid nationellt klinikchefsmöte 2008-09-25. 4:e rev. utgåvan Patientgrupper - sjukdomstillstånd Prio

Läs mer

PK (INR) och D-dimer

PK (INR) och D-dimer EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel

Läs mer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI

Läs mer

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Venös tromboembolism (VTE)

Venös tromboembolism (VTE) Venös tromboembolism (VTE) VT 2014 Lukasz Antoniewicz Relativ vanligt Incidens i Sverige: 1/1000 vid 50 åå (2/3 DVTs, 1/3 LE) och 13/1000 vid 80 åå Dödlighet i lungemboli: 1000 personer/år Virchow 1821-1902

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder 3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder Sensitivitet och specificitet Ett diagnostiskt tests prestanda anges med testets sensitivitet och specificitet. Uträkning av sensitivitet och specificitet förutsätter

Läs mer