Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012"

Transkript

1 Akut internmedicin Behandlingsprogram BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom B Tromboflebit B Profylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patienter 11 Redaktion: Johan Hulting Inger Gretzer Qvick Ulf Ludwigs Stefan Sjöberg Stockholms läns landsting

2 TROMBEMBOLISM - VENÖS 2(12) 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 222BDjup ventrombos i ben eller arm ICD-koder: DVT i nedre extremiteterna I80.2; DVT i vena femoralis I80.1; Armtrombos I80.8 Bentrombos. Riskfaktorer är bl a tidigare trombos, nyligen genomgången kirurgi, trauma, övervikt, immobilisering (gips). P-piller, östrogenbehandling, graviditet, infektioner, systemsjukdom, malignitet, cytostatikabehandling. Risken ökar med stigande ålder. Armtrombos är relativt sällsynt jämfört med bentrombos, <5 %. I regel sekundära orsaker såsom cancersjukdom eller intravenösa katetrar inklusive pacemakerelektroder. Mindre vanligt är lokal kompression av v subclavia eller mikrotrauma av venen pga överdrivna rörelser. Klinik: Obehag, smärta, parestesi, svaghet, svullnad, missfärgning. Risken för ny trombos, lungemboli eller posttrombotiskt syndrom är lägre än vid bentrombos. D-dimer bör inte användas vid screening. 1053BUtredning Diagnostiska undersökningar: Ultraljud-doppler ( Duplex ) i första hand, i andra hand flebografi. Om kliniken talar för trombos men undersökningsresultaten talar emot detta så kan patienten läggas in eller återkomma för ny bedömning följande dag. Trombosbehandling ges i dessa fall efter klinisk bedömning. Låg D-dimer och låg sannolikhet (Wells score <2 poäng) utesluter med stor sannolikhet behandlingskrävande DVT. Observera att komplicerande sjukdomar (cancer, infektion, trauma, kirugi, ålder >70, graviditet mm) kan ge förhöjd D-dimer. Blodprover: Blod-, elektrolytstatus inkl kreatinin. PK, APTT. D-dimer endast vid låg klinisk sannolikhet på bentrombos. 1407BWells score Poängbaserat diagnostikstöd för att prediktera sannolikhet för DVT före ytterligare test. Wells score vid DVT i benet kliniskt fynd eller symtom Aktiv cancer (med behandling/avslutad <6 mån, palliativ behandling) Paralys, pares, nyligen gipsad (inom 4 veckor) Nyligen sängbunden >3 d eller omfattande kirurgi senaste 4 v Lokaliserad ömhet längs djupa vensystemet Hela benet svullet Vadomfång >3 cm större än på asymtomatiska sidan Pittingödem (mer på symtomgivande sidan) Kollateralflöde i ytliga vener (icke varikösa) Alternativ diagnos lika eller mer sannolik än DVT -2 p 2

3 TROMBEMBOLISM - VENÖS 3(12) Sannolikhet för DVT: Hög 2 poäng, Låg <2 poäng 1054Behandling Vid klinisk misstanke på DVT ges lågmolekylärt heparin (LMH) subkutant i fulldos eller inj Heparin E iv i väntan på duplex eller flebografi. Vid lång väntan på diagnostik, inläggning med behandling eller start av ambulant behandling enligt nedan och undersökning följande dag. Tabl warfarin po påbörjas samtidigt med LMH eller heparin, se nedan. Cancerassocierad trombos bör långtidsbehandlas med enbart LMH, i regel halverad dos efter 2-3 veckor. Trombolys kan övervägas vid uttalade symtom och kort anamnes (<10 dagar). 1408BKompressionsbehandling vid DVT i nedre extremiteten Stödstruma under första veckan. Därefter kompressions-strumpa klass II. Knästrumpa i regel. Behandlingstid 6-12 månader. Sjukgymnast kan hjälpa till med utprovningen. 1409BLågmolekylärt heparin i första hand Ges subkutant i huden nedom naveln utan monitorering av APTT och utan bolusdos. Behandlingen pågår tills PK nått terapeutisk nivå och tills patienten erhållit minst 5 dagars behandling. Injektion ges vanligen på förmiddagen 1 gång per dygn. Ge alltid första injektionen i full dos oberoende av klockslag. Vid måttlig njursvikt med GFR ml/min minskas dosen dalteparin (Fragmin) med 25 %. Vid avancerad njursvikt med GFR ml/min rekommenderas dosminskning 25 % för tinzaparin (Innohep) samt dosminskning 50 % för dalteparin (Fragmin). Vid GFR <20 ml/min rekommenderas heparininfusion med reducerad startdos. Alternativt ytterligare reducerad dos tinzaparin med kontroll anti-xa aktivitet (målvärde 0,5-1,0 E/ml, 3 tim efter injektionen. Även dalvärdet kan ha intresse vid njursvikt). Vid trombocytopeni med TPK rekommenderas 25 % lägre dos av samtliga LMH, vid TPK dosminskning med 50 %. Vid TPK <20 eller osäkerhet diskutera med koagulationsexpert. GFR i ml/min skattas enligt formeln: k x (140-ålder) x vikt(kg)/p-kreatinin där k= 1,0 för kvinnor och 1,2 för män. Armtrombos. Kateter som anses ha orsakat trombosen får i regel sitta kvar (undantag infekterad eller dåligt fungerande kateter och vid kontraindikation för antikoagulantia). Behandling på vanligt sätt med LMH och warfarin. Behandlingstid som regel 3-6 månader. 3

4 TROMBEMBOLISM - VENÖS 4(12) 1462BDosering av tinzaparin (Innohep), E/ml, 175 E/kg och dygn. Vid vikt >110 kg ges två doser per dygn. Dosminskning vid njursvikt och trombocytopeni, se ovan. UVikt (kg) Dos per dygn Endosspruta E/ml E 0,5 ml E 0,7 ml E 0,9 ml E 0,5 ml + 0,5 ml E 0,5 ml + 0,7 ml 1463BDosering av dalteparin (Fragmin), E/ml, 200 E/kg och dygn. Max. dos av Fragmin är 0,72 ml ( E) sc per dygn. Dosminskning vid njursvikt och trombocytopeni, se ovan. UVikt (kg) Dos per dygn Endosspruta E/ml E 0,4 ml E 0,5 ml E 0,6 ml > E 0,72 ml Heparininfusion i stället för LMH ges vid: Massiv venös trombos med hotad cirkulation (flegmasi), kraftigt nedsatt njurfunktion (se ovan), uttalad övervikt (BMI över 32) eller ökad blödningsrisk (t ex blödning de senaste två veckorna eller nedsatt leverfunktion, PK >1,3). Dosering mm: Se under program Lungemboli. 1410BWarfarinbehandling Tabl warfarin (Waran) po påbörjas samtidigt med LMH eller heparin. Terapeutisk nivå är PK 2,0-3,0. Dosering: Se procedurer, Warfarinbehandling. Behandlingslängd. Individuell bedömning. Om orsak till trombosen är snabbt reversibel: Tre månader. Idiopatisk trombos eller kvarstående orsak bör behandlas minst 6 månader. Recidiverande trombos eller underliggande malignitet, minst 12 månader och inte så sällan tills vidare. 1411BTrombolysbehandling (lokal eller generell) eller kirurgisk behandling Sällan indicerad pga tveksamma resultat och ökad risk för allvarlig blödning. Om tecken på flegmasi snabbt beslut i samråd med kärlkirurg och koagulationsexpertis. Vid kontraindikation för trombolys kan kirurgi övervägas i särskilda fall. Warfarin och trombolys ges ej samtidigt. 1055BPoliklinisk behandling Behandling med LMH sköts ofta i öppenvård. Slutenvård kan krävas pga uttalad värk och/eller svullnad, sociala skäl, befarad dålig compliance, 4

5 TROMBEMBOLISM - VENÖS 5(12) påverkat allmäntillstånd eller ökad blödningsrisk. Första injektionen av LMH och första dosen av warfarin ges vanligen på akutmottagningen. Uppföljning och fortsatt behandling enligt lokal rutin. Noggrann patientinformation. Koagulationsutredning: Överväges hos patient <50 år. Ökad indikation vid recidiverande trombos eller positiv hereditet. Remiss till koagulationsmottagning. Malignitetsutredning: Övervägs endast om anamnes, fynd i status eller prover talar för malignitet. LUNGEMBOLI ICD-koder: Med akut cor pulmonale I26.0; utan akut cor pulmonale I BAllmänt Incidens av lungemboli och DVT är ca 0,5 respektive 1,0/1000 invånare/år. DVT och lungemboli är samma sjukdomstillstånd. De hemodynamiska konsekvenserna är direkt relaterade till storlek, antal embolier och tidigare hjärt-lungstatus. Lunginfarkt är relativt sällsynt. Obehandlad lungemboli innebär hög risk för recidiv. Antikoagulantia minskar mortaliteten vid lungemboli med minst 75 %. Mortaliteten vid icke-massiv emboli bestäms av bakomliggande sjukdomar som malignitet och hjärtsjukdom. Diagnosen baseras på en sammanvägning av riskfaktorer, klinisk sannolikhet och undersökningsresultat. Riskfaktorer för venös tromboembolisk sjukdom är bl a tidigare trombos, nyligen genomgånget kirurgiskt ingrepp, trauma, övervikt eller immobilisering (gips). P-piller, östrogenbehandling, graviditet, infektioner, systemsjukdom, malignitet, cytostatikabehandling. Risken ökar med stigande ålder. 1057BKlinisk bild Kliniska tecken på djup ventrombos saknas ofta. Symtom vid lungemboli med hemodynamisk påverkan: Plötslig svår andnöd ofta tillsammans med yrsel eller svimning. Takykardi eller takypné i vila med eller utan hypotension. Ofta hypoxemi och tecken på lätt hyperventilation (PaCOR2R sänkt). Intensivvårdsindikation: Misstanke på emboli med instabil hemodynamik (systoliskt blodtryck <100 mmhg, puls>blodtryck, blodtrycksfall >50 mmhg, stegrat troponin i kombination med svår dyspné). Uttalad andningspåverkan. Snabb utredning och behandling. Inj Heparin E iv ges på akuten före transport till IVA. Symtom vid lungemboli utan hemodynamisk påverkan: Ofta diffusa symtom. Andfåddhet, eventuellt med takykardi, lätt ökad andningsfrekvens och nedsatt fysisk kondition, som uppkommit till synes omotiverat akut eller relativt akut. Pleuritsmärta, obehag i bröstet, feber och blodhosta 5

6 TROMBEMBOLISM - VENÖS 6(12) förekommer men är inte specifikt. 1058BUtredning Lungemboli med hemodynamisk påverkan (massiv lungemboli): Akut DT thorax med kontrast. I urakut situation kan omedelbar ekokardiografi ge vägledning. Övriga undersökningar, se nedan. Lungemboli utan hemodynamisk påverkan: Blodprover: Blod-, elstatus, troponin, PK och APTT. EKG. Vikt. Bilddiagnostik: DT thorax med kontrast är förstahandsmetod. DT har sämre känslighet (sensitivitet) för små och distala embolier. Lungscintigrafi eller ultraljud-duplex av ben (kliniska trombostecken) överväges vid kontraindikation mot intravenösa kontrastmedel. Svag lungembolimisstanke: D-dimer, eventuellt CRP, lungröntgen, EKG. Lågt Wells score (se nedan) och ett normalt D-dimer taget med känslig metod hos opåverkad patient utan tecken på infektion eller annan inflammations-sjukdom utesluter lungemboli med stor sannolikhet om anamnesen är högst 1 vecka. 1412BWells score Poängbaserat diagnostikstöd för att prediktera sannolikhet för lungemboli före ytterligare test. Wells score vid lungemboli kliniskt fynd eller symtom Lungemboli lika eller mer sannolik än andra diagnoser 3 p Tecken på djup ventrombos (svullnad och ömhet) 3 p Immobilisering 3 dagar eller nyligen genomgången kirurgi (<4 veckor) 1,5 p Takykardi (puls >100) 1,5 p Tidigare objektivt verifierad DVT eller lungemboli 1,5 p Hemoptys Malignitet Sannolikhet för lungemboli: Hög >4 poäng, Låg 4 poäng. 1059Behandling Alla patienter med sannolik lungemboli eller skälig misstanke. 1. Alltid inläggning och behandling med lågmolekylärt heparin (LMH) i första hand. 2. Om hypoxemi ge oxygen via näskateter. Eftersträva syremättnad över 90 %. 3. Vid graviditet diskutera med obstetriker. 6

7 TROMBEMBOLISM - VENÖS 7(12) 1413BLungemboli med hemodynamisk påverkan - trombolytisk behandling Indikation. Överväg trombolys vid (alla fyra punkter skall uppfyllas) Anamnes <14 dagar Säkerställd diagnos Allvarlig hemodynamisk påverkan (systoliskt blodtryck <100 mmhg eller blodtrycksfall >50 mmhg), se ovan IVA-indikation Inga kontraindikationer, se nedan. Ekokardiografi visar högerkammarbelastning och/eller pulmonell hypertension. DT thorax visar stor(a) emboli(er). Uppfyller patienten inte alla punkter ovan ges LMH eller ofraktionerat heparin enligt nedan. Om patientens tillstånd försämras under pågående behandling med LMH eller ofraktionerat heparin kan man överväga trombolys. Kontraindikationer för trombolys: Pågående blödning, aktivt ulcus, tidigare stroke eller intrakraniell/intraspinal process, nyligen genomgången kirurgi (<10 dagar), förlossning, större trauma eller blödning. Relativa kontraindikationer är svår hypertension, hemostas-rubbningar, graviditet. Fördelar och risker med behandling får emellertid vägas för varje enskilt fall. Trombolytiskt medel: Inj alteplase (Actilyse) 10 mg iv som bolus, följt av inf Actilyse 90 mg under 2 timmar. Ålder >75 år, låg kroppsvikt, kvinnligt kön motiverar % minskad infusionsdos. Påverkad patient med chockbild: Överväg inf Actilyse 0,6 mg/kg (max 50 mg) iv under 10 min eventuellt följt av inf Actilyse 50 mg under 60 min. Pågående heparininfusion stängs av när trombolysbehandling påbörjas. Heparininfusion utan bolusdos påbörjas 1 timme efter avslutad trombolys. APTT kontrolleras efter 6 timmar och heparindosen regleras så att APTT= s ( APT Automate ). 1414BKirurgisk embolektomi Vid kontraindikation mot trombolys eller fortsatt instabil hemodynamik trots trombolyslysbehandling kan kirurgisk embolektomi vara ett alternativ. Diskutera med bakjour och thorax- eller kärlkirurg. 1415BLungemboli utan hemodynamisk påverkan Lågmolekylärt heparin (LMH) så snart som möjligt efter säkerställd diagnos. Ge inj Heparin E iv som bolus före röntgenundersökning. Behandling: Inj dalteparin (Fragmin) alternativt inj tinzaparin (Innohep), se tabeller nedan. Parallellt med LMH startas warfarinbehandling, i regel först på vårdavdelning, se nedan. Vid måttlig njursvikt med GFR ml/min minskas dosen dalteparin (Fragmin) med 25 %. Vid avancerad njursvikt med GFR ml/min rekommenderas dosminskning 25 % för tinzaparin (Innohep) samt dosminskning 50 % för dalteparin (Fragmin). Vid GFR <20 ml/min rekommenderas heparininfusion med reducerad 7

8 TROMBEMBOLISM - VENÖS 8(12) startdos. Alternativt ytterligare reducerad dos tinzaparin med kontroll anti-xa aktivitet (målvärde 0,5-1,0 E/ml, 3 tim efter injektionen. Även dalvärdet kan ha intresse vid njursvikt). Vid trombocytopeni med TPK rekommenderas 25 % lägre dos av samtliga LMH, vid TPK dosminskning med 50 %. Vid TPK <20 eller osäkerhet diskutera med koagulationsexpert. GFR i ml/min skattas enligt formeln: k x (140-ålder) x vikt(kg)/p-kreatinin där k= 1,0 för kvinnor och 1,2 för män. 1464BDosering av tinzaparin (Innohep), E/ml, 175 E/kg och dygn. Vid vikt >110 kg ges två doser per dygn. Dosminskning vid njursvikt och trombocytopeni, se ovan. UVikt (kg) Dos per dygn Endosspruta E/ml E 0,5 ml E 0,7 ml E 0,9 ml E 0,5 ml + 0,5 ml E 0,5 ml + 0,7 ml 1465BDosering av dalteparin (Fragmin), E/ml, 200 E/kg och dygn. Max. dos av Fragmin är 0,72 ml ( E) sc per dygn. Dosminskning vid njursvikt och trombocytopeni, se ovan. UVikt (kg) Dos per dygn Endosspruta E/ml E 0,4 ml E 0,5 ml E 0,6 ml > E 0,72 ml Heparininfusion i stället för LMH ges vid: Kraftigt nedsatt njurfunktion (se ovan), uttalad övervikt (BMI över 32) eller ökad blödningsrisk (t ex blödning inom sista två veckorna eller nedsatt leverfunktion, PK >1,3). Heparininfusion Bolusdos: Inj Heparin E /ml, 1 ml iv. Ge ny bolusdos före infusionen om injektion skett mer än 3 timmar före start av infusionsbehandling. Infusionslösning: Sätt 5 ml Heparin (5 000 E/ml) till 245 ml Natriumklorid, 9 mg/ml. Lösningens koncentration= 100 E Heparin/ml. UStartdos heparin (maxdos E/dygn) Vid ålder <70 år, 450 E/kg/dygn. Vid ålder 70 år, 350 E/kg/dygn. 8

9 TROMBEMBOLISM - VENÖS 9(12) Vid ålder <70 år och lever-, njursvikt eller TPK <85: 300 E/kg/dygn. Vid ålder 70 år och lever-, njursvikt eller TPK <85: 200 E/kg/dygn. Njursvikt definieras som beräknad GFR <20 ml/min. En frisk person 50 år, vikt 80 kg skall erhålla 80 x 450 E/dygn= E/dygn, eller E/24 tim= 1500 E/tim, vilket motsvarar 1500/100= 15 ml/h av lösningen ovan. Första kontroll av APTT bör göras efter ca 6 timmar, och därefter en gång/dygn (kl 07.00) och 6 timmar efter eventuell dosändring. Heparinbehandlingen pågår ca 5 dygn och tills PK är terapeutiskt. Dosjustering (rekommendationen baseras på APTT-bestämning med APT Automate, andra metoder med andra referensintervall förekommer): APTT <70 s Öka heparindosen med 2 ml/h= 2400 E /12 h APTT s Oförändrad dos APTT s Minska dosen med 2 ml/h= 2400 E /12 h APTT >300 s Stäng av 1 timme och minska sedan infusionshastigheten med 4 ml/h= 4800 E/12 h 1060BWarfarinbehandling vid lungemboli Warfarinbehandling startas när diagnosen är klar, efter eventuell trombolytisk behandling eller när kirurgi inte är aktuell. Eventuellt kan koagulationsutredning bli aktuell innan start av warfarin, diskutera med koagulationsexpertis. LMH eller heparin bör pågå under minst 5 dygn och tills terapeutisk PK-nivå (2,0-3,0) med warfarin erhållits. Graviditet Graviditet och puerperium är riskfaktorer för DVT och lungemboli. D-dimer stiger ofta vid graviditet men kan användas vid svag misstanke för att utesluta lungemboli. Fastställ diagnosen med DT thorax i första hand. Heparin ges före undersökningen vid hög misstanke. Vid säkerställd diagnos ges oftast långtidsbehandling med LMH. Dosering, se ovan. Anti- Xa aktiviteten skall kontrolleras 4-6 timmar efter tredje injektionen (målvärde 1-2 E/ml) och därefter ca 1 gång per månad. Warfarin är kontraindicerat vid graviditet. Heparininfusion ges i stället för LMH vid hypotension eller hög blödningsrisk. Trombolys överväges vid livshotande emboli. LMH stoppas timmar före partus om möjligt. Epiduralanestesi är kontraindicerad under pågående behandling med hepariner. Diskutera med obstetriker efter graviditetsvecka 32 eller vid osäkerhet. 9

10 TROMBEMBOLISM - VENÖS 10(12) 223BLevernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom ICD kod: Portavenstrombos I81.9; Budd-Chiaris syndrom I82.0; Mesenterialvenstrombos K BDefinition Begreppet levernära venösa tromboser omfattar dels trombotisering i tillförande levervener (porta-, mjält- och mesenterialvener), dels ocklusion av leverns venösa avflöde (levervener och vena cava inferior) vid Budd- Chiaris syndrom. Det sistnämnda tillståndet kan vara primärt, och orsakas då av intraluminal trombotisering, eller föreligga sekundärt till extern kompression orsakad av tumör, cysta eller abscess. Störningar i leverns venösa avflöde på grund av hjärtfel eller intrahepatisk sinusoidalt ocklusivt syndrom ingår ej i Budd-Chiaris syndrom. 1062BOrsak Budd-Chiaris syndrom är en sällsynt sjukdom med en prevalens av ca en per miljon. Bakomliggande orsak är vanligen någon typ av medfött eller förvärvat protrombotiskt tillstånd (koagulationsrubbning, P- pilleranvändning, myeloproliferativ sjukdom). Ettårsöverlevnaden är >85 % i oselekterade material men prognosen varierar mycket beroende på bakomliggande orsak. Portavenstrombos är vanligare och prevalensen har uppskattats till cirka en procent i obduktionsmaterial. Levercirros samt cancer, infektion eller operativa ingrepp i lever, gallvägar eller pankreas är de vanligaste orsakerna men tillståndet ses även sekundärt till koagulationsrubbning och myeloproliferativa tillstånd. Ofta föreligger mer än en utlösande orsak. Gränsen mellan akut och kronisk portavenstrombos är flytande. Ofta anges symtomdebut inom 60 dagar förenlig med akut trombos. Prognosen vid icke-cirrotisk, icke malign portavenstrombos är god med femårsöverlevnad >90 %. 1063BKlinisk bild Budd-Chiaris syndrom leder ofta till buksmärta, ascites och hepatomegali. Symtombilden är dock höggradigt variabel från ringa symtom till fulminant leversvikt. Akut portavenstrombos kan ge buksmärta, ascites och feber samt symtom relaterade till försämring av underliggande leversjukdom såsom varixblödning och ikterus. Även här är symtombilden heterogen över skalan från symtomfrihet till akut tarmischemi. Blödning från 10

11 TROMBEMBOLISM - VENÖS 11(12) esofagusvaricer och splenomegali är vanliga symtom vid kronisk portavenstrombos som dock kan vara asymtomatisk. 1064BUtredning Blod-, elektrolyt- och leverstatus inklusive albumin. CRP. Koagulationsutredning på vid indikation. Bilddiagnostik: Ultraljud med iv kontrast och doppler eller DT med kontrast är akuta diagnostiska möjligheter. MRI görs ofta i ett något senare skede. Gastroskopi med varixfrågeställning vid portavenstrombos. 1065Behandling Behandlingsbeslut ska föregås av kontakt med gastroenterolog. Budd-Chiaris syndrom och akut portavenstrombos hos patienter utan levercirros behandlas med lågmolekylärt heparin i terapeutisk dos och vanligen övergång till peroral antikoagulantiabehandling i lugnt skede. Trombolysbehandling kan vara aktuell hos yngre patienter utan leversjukdom eller malignitet. Portavenstrombos hos cirrospatienter bör antikoagulantiabehandlas om tillståndet är symtomatiskt. Accidentellt upptäckt asymtomatisk trombos hos cirrhospatient utgör ej indikation för behandling. 224BTromboflebit ICD-kod: Tromboflebit i nedre extremiteterna I80.0 Vid utbredd tromboflebit utan synliga varicer bör djup ventrombos alltid misstänkas. Den ytliga tromboflebiten kan vara ett delfenomen i en mera utbredd trombotisering. 1066Behandling Heparinoidsalvor (Hirudoid) kan ge viss symtomlindring, eventuellt NSAID. LMH i behandlingsdos vid utbredd eller migrerande tromboflebit i benen som går upp mot ljumsken som symtomatisk behandling och tromboemboliprofylax under 5-14 dagar. Vid recidiverande besvär eventuellt följt av warfarin eller halv dos LMH under 1-2 månader. 225BProfylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patienter 1067Bakgrund Sjukhusvårdade patienter med akuta invärtesmedicinska tillstånd löper stor risk att utveckla venös trombembolisk sjukdom. I kontrollerade 11

12 TROMBEMBOLISM - VENÖS 12(12) undersökningar har visats att profylax med lågmolekylärt heparin minskar risken för venös blodproppsbildning hos dessa. Profylax bör ges till patienter med kraftigt ökad risk för venös tromboembolism och som är tillfälligt immobiliserade på grund av akut sjukdomstillstånd som till exempel hjärtinsufficiens andningsinsufficiens allvarlig infektion eller inflammatorisk systemsjukdom neurologiska sjukdomar med pareser, t ex stroke aktiv cancersjukdom hyperosmolär diabeteskris postoperativt tillstånd individuella riskfaktorer som tidigare venös tromboembolism eller känd trombofili Enbart hög ålder och sängläge på grund av annan akut sjukdom är ej indikation för profylax. 1068Behandling Lågmolekylärt heparin, inj dalteparin (Fragmin) E x 1 sc eller inj tinzaparin (Innohep) E x 1 sc tills patienten är fullt mobiliserad eller högst 14 dagar. Halverad dos rekommenderas till patienter med njursvikt (GFR <30 ml/min) eller vikt <45 kg. 12

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Riktlinje för handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland 2011-10-01 1 Innehåll Diagnostik... 3 Allmänt... 3 Wellscore vid djup ventrombos... 4 Flödesschema vid djup ventrombos

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Venös tromboembolism vte

Venös tromboembolism vte Venös tromboembolism vte Riktlinjer för handläggning i C län Kontaktpersoner Bengt Wahlström, akutsjukvården, Akademiska sjukhuset, 018-611 27 18, bengt.wahlstrom@akademiska.se Sekreterare Solveig Karlsson,

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Övrig information Betolvex injektionsvätska innehåller aluminium och ska inte användas.

Övrig information Betolvex injektionsvätska innehåller aluminium och ska inte användas. Generiskt namn: cyanokobalamin Handelsnamn: ATC-kod: B03BA01 Företag: Perniciös anemi, idiopatisk eller efter gastrektomi. Atrofisk gastrit, sprue, celiaki andra tillstånd med vitamin B12-brist beroende

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Vårdprogram för. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling hos vuxna. Venös tromboembolism och graviditet

Vårdprogram för. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling hos vuxna. Venös tromboembolism och graviditet Vårdprogram för Venös tromboembolism Antikoagulantiabehandling hos vuxna Venös tromboembolism och graviditet 2011 1 Introduktion Vårdprogrammet Venös tromboembolism och Antikoagulantiabehandling för Sahlgrenska,

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

vi får i en del fall vid pleuranära LE en retning i lungsäcken som ger den typiska andningskorrelerade bröstsmärtan.

vi får i en del fall vid pleuranära LE en retning i lungsäcken som ger den typiska andningskorrelerade bröstsmärtan. Lungemboli, LE Vi kan börja med att säga att LE är en relativt vanlig diagnos. Vi tittade på det för några år sedan på det som då kallades akutmedicinsektionen, och det låg på nionde plats bland de vårddiagnoser

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling. Venös tromboembolism och graviditet

VÅRDPROGRAM. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling. Venös tromboembolism och graviditet VÅRDPROGRAM Venös tromboembolism Antikoagulantiabehandling hos vuxna Venös tromboembolism och graviditet 2014 1 Introduktion Vårdprogrammet Venös tromboembolism och Antikoagulantiabehandling för Sahlgrenska,

Läs mer

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV Annika Ljungh Blodpropp SFAM:s STUDIEBREV Blodpropp När vi som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antaganden. Ofta blir

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI EPILEPSI 2 176B Epilepsi 2 Redaktion: Johan Hulting Inger Gretzer Qvick Ulf Ludwigs Stefan Sjöberg Stockholms läns landsting NEUROLOGI - EPILEPSI 2(7)

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Venös tromboembolism och medel mot trombos

Venös tromboembolism och medel mot trombos 252 Venös tromboembolism och medel mot trombos Sam Schulman, HHS General Hospital, Hamilton, ON, Canada Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Inledning Djup ventrombos (DVT) diagnostiseras

Läs mer

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom och graviditet Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom Autoimmun leversjukdom Infektiös leversjukdom (hepatit, parasiter) Cirkulatorisk leversjukdom

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet. Innehållsförteckning

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Nya antitrombotiska medel

Nya antitrombotiska medel Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

BENÄGENHET FÖR BLODPROPP. Information till patienter och vårdpersonal HNS

BENÄGENHET FÖR BLODPROPP. Information till patienter och vårdpersonal HNS BENÄGENHET FÖR BLODPROPP Information till patienter och vårdpersonal HNS Diskutera innehållet i denna broschyr med din egen läkare Vad är trombos och vad orsakas den av? Faktorer som kan orsaka trombos

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN Klexane 100 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Klexane (med konserveringsmedel) 100 mg/ml injektionsvätska, lösning

1 LÄKEMEDLETS NAMN Klexane 100 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Klexane (med konserveringsmedel) 100 mg/ml injektionsvätska, lösning PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Klexane 100 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Klexane (med konserveringsmedel) 100 mg/ml injektionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Alerts bedömning Publicerad 2004-06-23 Version 1 Metod och målgrupp: Djup ventrombos (DVT) är en vanligt förekommande

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Protein C Protein S Endotelial protein C receptor (EPCR) Trombomodulin (TM) Protein C inhibitor (PCI) Vitamin K-beroende glykoprotein Syntes i lever

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004. Faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar

Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004. Faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004 Faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Kvinnokliniken i Linköping Preoperativa rutiner 1(3) Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Ur anestesiologisk synvinkel behöver inga labprover tas på fullständigt friska patienter

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje AK-mottagningen Centralsjukhuset Karlstad 6 18

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje AK-mottagningen Centralsjukhuset Karlstad 6 18 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje AK-mottagningen Centralsjukhuset Karlstad 6 18 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anne Marie Edvardsson Anne Marie Edvardsson

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring. - Skriftligt prov

Examination efter läkares allmäntjänstgöring. - Skriftligt prov Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 18 november 211 tid 9. 14. INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 8 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011 Akut binjurebarksinsufficiens Tommy Olsson Medicincentrum 2011 (Adrenogenitalt syndrom - hög känslighet för stress/infektion) HPA-axeln Kortisolproduktion: Ca 10 mg/dygn (5,7 mg/m 2 /dygn) Under maximal

Läs mer

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010 Maternella dödsfall i Sverige 2009 MM-ArG SFOG Visby 2010 MM-ARG Systematisk granskning av maternella dödsfall Avidentifierade fall Maternell död: död under graviditet eller < 42 dagar post partum Anhörigtillstånd

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

trombos Kunskapsakuten/

trombos Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ Hundratusentals svenskar äter någon form av antikoagulantia för att minska risken för stroke och embolier. Warfarin är det vanligaste men konkurrenter finns och nya alternativ är på väg

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2014-02-21 Totalpoäng: 59 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning:

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer