Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland , Cecilia Jennersjö Öl
|
|
- Ludvig Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ventrombos EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik Ventrombos, , Cecilia Jennersjö Öl
2 Ventrombos Vad vet vi, vad tror vi och vad ser vi i vardagen?.. ur en klinikers perspektiv Universitetssjukhuset i Linköping Universitetssjukhuset i Linköping IRL Ventrombos, , Cecilia Jennersjö Öl
3 Venös tromboembolism - VTE Pulmonary embolism från Peter Svensson, Malmö
4 VTE-förekomst ca 2 (-3) per invånare/år i Sverige > personer/år ökar exponentiellt med åldern kvinnor = män ca 2/3 DVT-diagnos, 1/3 lungemboli % av alla patienter med malignitet får VTE någon gång under sjukdomsförloppet
5
6 Riskfaktorer för VTE cancer immobilisering operation, trauma tidigare VTE hereditet för VTE P-piller, östrogen, graviditet, postpartum stigande ålder kraftig övervikt koagulationsdefekter ärftliga el. förvärvade iv. katetrar, lokala faktorer => Provocerad eller oprovocerad DVT?
7 DVT kliniska symtom (ben) Lärobok: värk svullnad rodnad värmeökning konsistensökning Homan s tecken Klinisk vardag: ofta lindriga symptom ofta diskreta ospecifika fynd i status liknande symptom som vid: muskelbristning hematom Bakercysta - rupturerad? tromboflebit tibiaperiostit venös insufficiens posttrombotiskt syndrom ros..
8 Andel patienter med diagnostiserad DVT/lungemboli av alla undersökta
9 Dagens DVT-utmaning att misstänka DVT på rätt patienter..och att utesluta DVT på rätt patienter med mest adekvat metod! 9
10 Hur ställer vi diagnosen DVT? Ultraljud Klinisk sannolikhetsskattning och D-dimer +/- ultraljud Flebografi CT MR 10
11 D-dimer Blodprov som är en nedbrytningsprodukt av fibrin, som är huvudbeståndsdel i trombbildning D-dimer beror bl.a på trombostorlek och sjunker med tiden från symtomdebut Normal D-dimer kan användas som del i utredning för uteslutande av DVT /lungemboli Men, förhöjd D-dimer är helt ospecifik och förekommer vid cancer, trauma, operation, graviditet, infektion.. 11
12 Diagnostisk algoritm vid misstänkt DVT Undersök och bedöm klinisk sannolikhet för DVT enligt skattningsskala Wells score => hög eller låg klinisk sannolikhet för DVT? 1. vid hög klinisk sannolikhet för DVT => duplex 2. vid låg klinisk sannolikhet för DVT ta D-dimer vid förhöjd D-dimer => duplex
13 Wells score DVT D-dimer analyseras endast vid låg klinisk sannolikhet, dvs <2p Låg klinisk sannolikhet och normal D-dimer (<0.25) utesluter med hög sannolikhet behandlingskrävande DVT Men OBS! 1. t.ex. P-piller, östrogen, graviditet, postpartum är ej medtaget men måste vägas in i risken 2. normal D-dimer (<0.25) utesluter inte distal ( liten ) DVT
14 Wells score DVT Poäng Aktiv cancer (palliativ eller behandlad < 6 mån) 1 Paralys/pares eller nyligen gipsbehandling av ben 1 Immobilisering >3 d eller kirurgi <4 v som krävt narkos eller regional anestesi 1 Ömhet/smärta längs djupa vener 1 Helbenssvullnad 1 Vadomfång 3 cm jämfört andra benet 1 Pittingödem i det symtomatiska benet 1 Ytliga kollateraler/ökad venteckning (ej varicer) 1 Tidigare DVT eller lungemboli 1 Alternativ diagnos minst lika sannolik som DVT -2 a) Låg klinisk sannolikhet < 2 poäng b) Hög klinisk sannolikhet 2 poäng
15 DVT 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% mvt distal DVT proximal DVT Patienter med D-dimer < 0,25 vid DVT-diagnos C. Jennersjö
16 DVT-lokalisation Proximal, ovan knä 64 % Distal, nedom knä 26 % Muskelven 9 % Övre extremitet 1% Nordström M. et al
17 DVT-lokalisation Polikliniska patienter med symtomatisk DVT mvt Proximal, ovan knä 42 % Distal, under knä 47 % Muskelven 11 % distal DVT proximal DVT US, Lkpg
18 Bör patienten ha behandling i väntan på diagnostik? Ja - om kliniskt hög sannolikhet Ja - om intermediär klinisk sannolikhet och väntetid > 4 tim Ja - om låg klinisk sannolikhet och väntetid > 24 tim ACCP Guidelines
19 Vad önskar klinikern av ett duplexsvar? DVT eller inte DVT? lokalisation? proximal begränsning omfattning färsk eller gammal trombos? andra patologiska fynd /diff.diagnoser? är undersökningen konklusiv? förefaller fynden stämma med patientens symtom?? 19
20 Det är skillnad på artärer och vener Pull out, Betty! Pull out! You ve hit an artery!! X
21 Dagens tema, , Förnamn Efternamn 21
22 EQUALIS Fall 2 22
23 Blodförtunnande behandling vid DVT risk-/nyttabedömning
24 Behandling av DVT - vad är syftet? symtomlindring förhindra lungembolisering och död förhindra propptillväxt/-nybildning förhindra recidiv förebygga lokala senkomplikationer posttrombotiskt syndrom, PTS
25 Behandlingsmöjligheter vid DVT warfarin NOAK lågmolekylärt heparin, LMH heparin vena cava filter kateterledd lokal trombolys trombektomi 25
26 Blödningsrisk Blödningsrisk per behandlingsår för pat > 60år hjärnblödning mag-tarmblödning bakgrundsrisk 0.1% 0.2% warfarin 0.3-1% 1.5%
27 NOAK (Nya Orala Antikoagulantia) nya direktverkande blodförtunnande läkemedel minst lika bra skydd/behandling med lägre risk för hjärnblödningar jämfört med warfarin
28 Nya och gamla orala antikoagulantia Indikation Warfarin Pradaxa Xarelto Eliquis Ortopedisk profylax Förmaksflimmer (JA) JA JA JA JA JA JA JA DVT JA JA JA JA LE JA JA JA JA Mekanisk hjärtklaff JA NEJ NEJ NEJ
29 NOAK-gemensamma fördelar snabbt insättande effekt (2-3 tim) färre hjärnblödningar färre interaktioner läkemedel/föda lägre monitoreringsbehov fast dos
30 NOAK-gemensamma nackdelar njurfunktionsberoende monitoreringssvårigheter ingen antidot (ännu) dyra
31 Behandlingsval vid VTE tumregler Välj NOAK eller warfarin vid okomplicerad DVT okomplicerad lungemboli utan allmänpåverkan Ge warfarin vid komplicerad / utbredd DVT komplicerad lungembolism/allmänpåverkan Ge LMH vid aktiv cancer graviditet X 31
32 Överväg malignitetsutredning utbredd/multifokal/recidiverande tromboflebit proximal oprovocerad DVT bilateral DVT progress/recidiv av VTE under adekvat behandling
33 EQUALIS Fall 1 33
34 Akut vadsmärta ex: patologiska duplexfynd hos 61/84 patienter Gongolo et al DVT muskelventrombos lymfödem Bakercysta posttrombotiskt syndrom muskelhematom 34
35 Symtomatisk muskelventrombos belastningssmärta och lokal palpationsömhet dominerar helt den kliniska bilden ofta kortare symtomduration innan diagnos ofta något yngre patienter snabb symtomlindring av behandling riskfaktorer som för DVT komplikationer som vid distal DVT => behandlingsindikation
36 Graviditet och DVT ca 1/1000 graviditeter högrisk hela graviditeten och 6 veckor postpartum specifika riskfaktorer: uppreglering av koagulationssystemet + mekanisk proximal kärlkompression + venstas oftast vä-sid DVT ökad risk för proximal DVT/bäckenventrombos =>MR? 36
37 Behandling av DVT under graviditet lågmolekylärt heparin hela resterande graviditeten och minst 6v postpartum total behandlingstid minst lika länge som för icke-gravid warfarin och NOAK kontraindicerat X 37
38 Kompressionstrumpor? Kompressionsstrumpor rekommenderas efter proximal DVT för profylax mot PTS Kompressionsstrumpor förebygger inte PTS efter proximal DVT ACCP Guidelines Kahn et al, SOX-studien X 38
39 Förslag till handlingsplan vid inkonklusiv duplex Underben kompression, högläge, ev liten diuretikados avstå LMH ny duplex om 2 (-3...) dygn D-dimer? Proximalt ben kompression, högläge, ev liten diuretikados ge LMH ny duplex om 1-2 dygn alt. ev. direkt flebografi om helbensstatus och negativ alt. inkonklusiv duplex - överväg ultraljud eller DT buk, MR? x
40 Kontrollduplex Inte rutin Potentiella indikationer: misstänkt progress/recidiv under behandling kartläggning av posttrombotiska förändringar inför beslutad utsättning av behandling hos högriskpatient kartläggning av trombosförhållande vid ev. behov av oplanerat behandlingsavslut/behandlingsreduktion (blödning ) riskbedömning inför kirurgi, förlossning etc värdering av posttrombotiska förändringar för beslut om fortsatt eller avslutad behandling
41 VTE behandlingsduration tumregler DVT ben Förstagångsinsjuknande distal DVT med tillfällig riskfaktor (6v-) 3 mån distal DVT med kvarstående riskfaktor 6 mån proximal DVT 6 mån lungemboli 6 (-12) mån Första recidiv Andra recidiv 6-12 mån (- tillsvidare) tillsvidare Individuell bedömning!
42 Faktorer som bör vägas in vid beslut om behandlingstid Blödningsrisk Compliance Recidivrisk kön (man > kvinna) DVT-lokalisation (proximal > distal) utlösande orsak vissa koagulationsrubbningar aktiv cancer (oprovocerad > provocerad) D-dimer? posttrombotiska förändringar / residual vein obstruction RVO? kvarvarande kliniska symtom? X 42
43 Arm-/halstrombos symtom ensidig svullnad av arm, övre bröstvägg, ansikte 100% synlig vendilatation 80% smärta 70% mild cyanos inom armen 50% palpabel kärlsträng 25% kateterstopp i CVK, PICC-line etc.
44 Riskfaktorer för arm-/halstrombos centrala infarter/katetrar CVK, PICC-line,. cancer lokala anatomiska förhållanden - TOS ovanligt armmuskelarbete - effort koagulationsrubbningar graviditet/p-piller/östrogen tidigare VTE (ffa inom området)
45 Kateterrelaterade tromboser alla utvecklar fibrinstrumpa ca (5-)10-? % får symtomgivande trombos utgående från venpunktion (v. subclavia, v. jug. int) utgående från kateterspets distala 1/3 av v. cava sup ger minst väggtrauma sällan symtomgivande lungembolism (< 5-10% ) sällan kroniska kliniska symtom..men ofta permanent venskada oavsett behandling
46 Thoracic outlet syndrome, TOS
47 Onormalt muskelarbete
48 Repetetivt muskelarbete.takmålning, racketsporter, gevärsskytte, lagerarbete.
49 Behandling armtrombos Behandling i princip som för DVT i ben, men ofta något kortare behandlingstid Vid kateterrelaterad DVT : 3 (-6) mån om katetern avlägsnas MEN katetern behöver inte avlägsnas om den fungerar och behövs om symtomen minskar < 2-3 dygn» förlängd behandling tills > 4v. (?) efter borttagande X 49
50 Ytlig trombos - Tromboflebit tromboflebit är primärt en inflammatorisk kärlprocess med sekundär trombosbildning 10-20% (?) av patienterna har samtidigt DVT sedvanliga riskfaktorer för VTE, varikösa vener, katetrar 50
51 Tromboflebit handläggningsförslag Medicinsk behandling förstahandsval Indikation för duplex för uteslutande av DVT vid utbredd distal, proximal eller multifokal tf, terapisvikt eller snabbt recidiv Behandling: venflonorsakad : NSAID-gel begränsad distal ben/arm: NSAID-gel multifokal, utbredd distal tf. eller proximal tf. ( nära djup ven ): fulldos LMH 1(-2 v) följt av halvdos LMH i 3 v. - överväg förlängd behandling vid mkt omfattande proximal tromboflebit (högriskpatient) och/eller kvarvarande symtom efter 4v. Kärlkirurgisk åtgärd med HUB och stripping kan övervägas vid kontraindikation mot blodförtunnande behandling, progress trots behandling, täta recidiv
52 Den bästa vården gör vi tillsammans Ventrombos, , Cecilia Jennersjö Öl 52
53 DVT-incidens och undersökningsfrekvens Totalt Kvinnor Män Metod (per 1000 inv.) (per 1000 inv.) (per 1000 inv.) Linköping³ >95% duplex DVT-incidens Us frekvens Positiva us 33% 31% 37% Malmö² flebografi DVT-incidens Us frekvens Positiva us 36% - - Brest¹ duplex DVT-incidens
54 Antal duplexundersökningar på DVT-frågeställning Klin.fys. US Lkpg
Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merDJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI
DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är
Läs merUtredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Läs merUrban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset
Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med
Läs merAppendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Läs merVenös tromboembolism och D-dimer
Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merKlinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK
Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i
Läs merVad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi
Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik
Läs merLungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset
Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merVenös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum
Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor för insjuknande i venös tromboembolism
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merFrekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992
Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Läs merLungor - Lungemboli-riktlinjer
Dok-nr 09497 Författare Version Mathz Vastesson, överläkare, Medicinkliniken ViN 1 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Oweling, Verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2017-04-07 Lungemboli-riktlinjer Detta
Läs merNytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad
Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten
Läs merInnehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2018 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Plasma och Antitrombotiska läkemedel Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt
Läs merVad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill
Läs merBehandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö
Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation
1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför
Läs merPatientuppföljning på AKmottagningen. preparat
Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det
Läs merBESLUT. Datum 2011-12-08
BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att
Läs merRegional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merPraktiska aspekter av antikoagulantia
Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande
Läs merPREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Läs merRutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning
Innehållsansvarig: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs
Läs merTrombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium
Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-10-08 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Trombosprofylax
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation
1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...
Läs merNOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare
Läs merLokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus
Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia
Läs merAkut internmedicin Behandlingsprogram 2012
Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom 10 224B Tromboflebit
Läs merBehandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö
Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merTrombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Förlossning Giltig fr.o.m: 2016-11-27 Faktaägare: Maud Carlfalk, Överläkare Förlossningen Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Trombosprofylax
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merHandläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland
Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i RIKTLINJE 3 (22) INNEHÅLL 1 DIAGNOSTIK... 5 1.1 Allmänt...5 1.1.1 Klinisk sannolikhet, D-dimer...5 1.1.2 Anamnes...5 1.1.3 Provtagning...5 1.2
Läs merAntikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation
2018-11-22 25337 1 (5) Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning vid tillfällig utsättning av antikoagulantia
Läs merFörskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)
Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen
Läs merVena cavafilter. När Var Hur Varför. Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö
Vena cavafilter När Var Hur Varför Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis Alla lyckliga familjer liknar varandra,
Läs merANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.
1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar
Läs merMEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.
MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merRegionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merAkut internmedicin Behandlingsprogram 2010
Akut internmedicin sprogram 2010 TROMBOEMBOLISM VENÖS Lungemboli...2 Portavenstrombos akut...5 Tromboflebit...6 Profylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patieter...7 Djup ventrombos i ben eller
Läs merDjup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården
Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merBESLUT. Datum 2016-06-16
BESLUT 1 (5) Datum 2016-06-16 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDjup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-234580 Fastställandedatum: 2019-01-09 Giltigt t.o.m.: 2020-01-09 Upprättare: Helena I Gustafsson Fastställare: Roger Westerlund Djup ventrombos, riktlinjer
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Djup ventrombos - DVT
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18497 su/med 2018-02-05 3 Innehållsansvarig: Samah Habbouche, Underläkare, ST, Läkare Akutsektion (samha7) Godkänd av: Per-Ove Stotzer, Verksamhetschef,
Läs merAtt förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik
Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln
Läs merVenös tromboembolism och medel mot trombos
Blod 271 Venös tromboembolism och medel mot trombos Sam Schulman, HHS General Hospital, Hamilton, ON, Kanada Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Inledning Djup ventrombos (DVT) diagnostiseras
Läs merFÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Läs merErfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK
Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas
Läs merAnnika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV
Annika Ljungh Blodpropp SFAM:s STUDIEBREV Blodpropp När vi som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antaganden. Ofta blir
Läs merRegional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården
Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merDiagnostisk rutin vid venös tromboembolism
Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Särtryck ur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004 Hela dokumentet finns på www.sos.se Förord Socialstyrelsen har sedan 1996
Läs merVenös tromboembolism - akut handläggning
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Venös tromboembolism Giltig fr.o.m: 2015-01-27 Faktaägare: Minna Markljung, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merDelexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merFörskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)
Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merNya metoder kritiskt granskade
SBU om förebyggande, diagnostik och behandling av blodpropp: Nya metoder kritiskt granskade SBUs kartläggning av praxis bekräftar att de metoder som används inom svensk sjukvård för att förebygga, diagnostisera
Läs merInga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK
Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll
Läs merPatientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa
Patientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa Du har fått Pradaxa för att behandla/förebygga blodpropp. En blodpropp kan drabba vem som
Läs merRiktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland
Riktlinje för handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland 2011-10-01 1 Innehåll Diagnostik... 3 Allmänt... 3 Wellscore vid djup ventrombos... 4 Flödesschema vid djup ventrombos
Läs merBilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med
Läs merDoseringsanvisningar för Fragmin
Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merBehandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 1 Gäller för: Anestesikliniken
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merBehandling av Lungemboli IVA
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: 2018-03-08 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Annica Grimsdal, verksamhetschef anestesikliniken Revisions
Läs merTandvård o hemostas. Hemostasen sker i tre steg.
Tandvård o hemostas Hemostasen sker i tre steg hans.johnsson@sll.se www.vgregion.se/lakemedel/tandvard Hemostas Steg 1 Primär, sekunder (momentan) Kärlkontraktion Trombocytaktivering Trombocytplugg Hemostas
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merFaktaägare: Peter Kidron, läkare, Röntgenavdelningen. Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Venös tromboembolism Giltig fr.o.m: 2009-06-11 Faktaägare: Peter Kidron, läkare Röntgenavdelningen Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läs merBAKGRUNDSDOKUMENT NOAK (Pradaxa /Xarelto /Eliquis )
Strukturerat införande av NOAK i Östergötland. Bakgrundsdokument NOAK 150925 1 BAKGRUNDSDOKUMENT NOAK (Pradaxa /Xarelto /Eliquis ) Dabigatran (Pradaxa), rivaroxaban (Xarelto ) och apixaban (Eliquis ) tillhör
Läs merAnvisning för den som använder Xarelto
Anvisning för den som använder Xarelto 2 Anvisning för den som använder Xarelto Din läkare har ordinerat läkemedelspreparatet Xarelto. Efter ledprotesoperationer är risken för ventrombos, dvs. blodpropp,
Läs merDelexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5)
MEQ-fråga 2 Sida 1 (5) Du träffar en svensk 60 årig man, rökare med prostatacancer, som inkommer till akutmottagningen på Karolinska Solna. Han har haft feber kring 39 grader av och till sedan 6 dagar.
Läs merWarfarin och NOAK - hur följs de bäst? Camilla Nilsson Landskoordinator Auricula AK-koordiantor SUS
Warfarin och NOAK - hur följs de bäst? Camilla Nilsson Landskoordinator Auricula AK-koordiantor SUS 1 Warfarin och NOAK hur följs de bäst? Hur kan vi fortsatt vara världsledande? avseende behandlingskvalitet
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merRIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Läs merAkut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska
Akut lungemboli Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Lungemboli Diagnostikstöd och diagnostiska algoritmer -icke gravida -gravida Lungröntgen Datortomografi -före undersökningen (val av protokoll)
Läs merVetenskapliga slutsatser och skäl till slutsatserna
Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändringen av villkoren för godkännanden för försäljning och detaljerad förklaring av skillnaderna från rekommendationen från kommittén för säkerhetsövervakning
Läs merTrombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum
Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merPreliminär SFOG-riktlinje angående Trombosprofylax vid IVF från Hem-ARG och Fert-ARG
Detta är utkastet till vår första SFOG-riktlinje. För drygt två år sedan fick Hem-ARG uppdraget att skriva en SFOG-riktlinje om trombosprofylax vid IVF. Det är nu välkommet med kommentarer. Dessa skickas
Läs merTROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg
TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg FALL Frisk, inga lkm. BMI 23, ålder 27 år 0-para, gravid vecka 25+1. Söker för diffus smärta i buken
Läs mer