Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland"

Transkript

1 Riktlinje för handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

2 Innehåll Diagnostik... 3 Allmänt... 3 Wellscore vid djup ventrombos... 4 Flödesschema vid djup ventrombos misstanke... 5 Lungembolism... 6 Graviditet... 8 Initial behandling... 8 Djup ventrombos... 8 Tromboflebit Lungembolism Initial behandling övrigt Fortsatt behandling/profylax Warfarin Komplikationer vid Warfarinbehandling Ingrepp på antikoagulerad patient Cancer Graviditet VTE och östrogenbehandling Utredning efter fastställd diagnos Senkomplikationer till VTE Protamin 10 mg/ml Referenser: Remisser och blanketter Remiss för Antikoagulantiabehandling (finns i Cosmic) Remiss för Koagulationsutredning (finns i Cosmic) Schema för Heparininfusion (finns i Cosmic) Bilaga 1. Instruktion för utprovning av Mabs-strumpa 2

3 Diagnostik Allmänt Klinisk sannolikhet, D-dimer Klinisk diagnostik av både djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) är erkänt svår. I många fall måste patienterna undersökas radiologiskt för att med tillräcklig säkerhet kunna utesluta respektive påvisa venös tromboembolism (VTE=samlingsnamn för DVT och LE). För att undvika omfattande utredningar kan man kombinera resultatet av olika undersökningar som var för sig är otillräckliga för att utesluta VTE. Förutom radiologiska metoder bygger detta på klinisk sannolikhetsbedömning och analys av D-dimer. Som hjälp vid klinisk sannolikhetsbedömning utnyttjas ett poängbaserade system, Wells score Anamnes Vid VTE är det förutom aktuell anamnes viktigt att klarlägga hereditet, tidigare VTE, trombosdisponerande faktorer (känd trombofili, svår sjukdom, operation, immobilisering, övervikt, p-piller), riskfaktorer för kontraströntgen (överkänslighet, nedsatt njurfunktion, diabetes/metforminbehandling). Provtagning Prov D-dimer Hb LPK TPK APTT PK/INR Kreatinin Koagulationsutredning Blodgas/0 2 -sat Troponin I EKG Varför Lågt värde utesluter i princip LE, DVT Lågt värde Blödning? Hemolys? Malign sjukdom? Högt värde Polycytemi? Infektion? Lågt värde Försiktig behandling! DIC? Högt värde Myeloproliferativ sjukdom? Kontroll före behandling. Om förlängd: Lupusantikoagulans? Kardiolipinantikroppar? DIC? Kontroll före behandling, mått på leverfunktionen. Känd njurinsufficiens bör föranleda försiktighet med röntgenkontrast och varsam antikoagulation. Aktuellt för yngre (<50 år). Tas efter avslutad antikoagulationsbehandling. Lågt PO 2 och lågt PCO 2 stöder LE-misstanken, men utesluter inte annan sjukdom. Tas vid susp LE, dels för differentialdiagnostik mot ischemisk hjärtsjukdom, dels för riskvärdering vid påvisad LE. Ospecifikt! Ex sinustakykardi, förmaksflimmer och högerbelastning/högersidigt skänkelblock kan ses vid LE 3

4 Wells score vid djup ventrombos Hos polikliniska patienter med låg klinisk misstanke om DVT och utan komplicerande sjukdomar har normal D-dimer ett högt negativt prediktivt värde och kan i denna patientgrupp användas för att utesluta DVT. Förhöjt D-dimer är helt ospecifikt och ses vid ex cancer, infektion, hjärtsvikt, njursvikt, stroke, graviditet samt postoperativt. Som hjälp att avgöra vilken grad av klinisk sannolikhet som föreligger rekommenderas sannolikhetsbedömning enligt Wells score. Kombinationen låg sannolikhet enligt Wells (<2 poäng) och normal D-dimer utesluter med god säkerhet DVT. Denna metod är inte utprovad för gravida, upp till 8 veckor efter partus, östrogen- eller Waranbehandlade och inte heller på patienter med symtom mer än en vecka (risk för falskt neg D-dimer) och ska därför ej utnyttjas i dessa fall. Sannolikhetsbedömning enligt Wells Aktiv cancer (cancerbehandling senaste 6 månaderna 1 eller pågående palliativ behandling) Paralys, pares eller nyligen gipsbehandling av nedre extremitet 1 Immobilisering 3 dagar eller kirurgi inom 4 veckor som krävt narkos 1 eller regional anestesi Ömhet/smärta längs de djupa venernas utbredning 1 Helbenssvullnad 1 Vadsvullnad 3 cm jämfört med motsatta benet 1 (mätt 10 cm nedom tuberositas tibiae) Pittingödem i det symtomatiska benet 1 Ytliga kollateralvener (ej varicer) 1 Tidigare diagnosticerad DVT 1 Alternativ diagnos minst lika sannolik som trombos -2 4

5 Flödesschema vid djup ventrombos misstanke < 2 poäng = låg sannolikhet, 2 poäng = hög sannolikhet Enligt socialstyrelsen och SBU rapporten 2002 kan man med hjälp av 2 punkts ultraljud i kombination med Wells score och i vissa fall upprepat ultraljud uppnå lika stor diagnostisk säkerhet som med flebografi 1. Kom ihåg att vi inte enbart arbetar för att utesluta behandlingskrävande DVT utan också för att om möjligt förklara och behandla patientens besvär även om DVT ej föreligger. Om patienten har påtagliga symtom får man påminna sig att våra metoder inte har 100% sensitivitet varför man i enstaka fall kan behöva göra flebografi trots negativt ultraljud och negativ D-dimer. Inneliggande patienter Dessa patienter har ofta förhöjd D-dimer till följd av andra sjukdomar, varför D-dimer oftast inte bör användas. Man inleder med enbart ultraljud och kompletterar ev med flebografi. 5

6 Lungembolism Påverkade patienter Skyndsam handläggning. Dessa patienter, där man ofta har flera allvarliga kardiopulmonella tillstånd som differentialdiagnoser, bör ofta initialt handläggas på hjärtavdelningen/iva alternativt tas direkt till röntgen med adekvat övervakning. Förstahandsundersökning avseende lungembolism (LE) är DT thorax, se nedan. Hjärtekokardiografi övervägs tidigt om DT inte är konklusiv. Opåverkade patienter D-dimer har hög sensitivitet för LE men låg specificitet. Bland polikliniska patienter med låg klinisk misstanke om LE och utan komplicerande sjukdomar har normal D-dimer ett högt negativt prediktivt värde och kan i denna patientgrupp användas för att utesluta LE. Bland patienter med högre klinisk sannolikhet för LE blir det neg prediktiva värdet av D-dimer för lågt varför provet inte ska användas i denna grupp. Förhöjt D-dimer är helt ospecifikt och ses vid exempelvis cancer, infektion, hjärtsvikt, njursvikt, stroke, graviditet samt postoperativt. Ett förhöjt D-dimer kan alltså inte i sig utgöra grund för misstanke om LE. Som hjälp att avgöra vilken grad av klinisk sannolikhet som föreligger rekommenderas sannolikhetsbedömning enligt Wells score. Kombinationen låg sannolikhet enligt Wells (<3 poäng) och normal D-dimer (<0,3 mg/l) utesluter med god säkerhet LE. Wells score är inte utprovad för gravida, upp till 8 veckor efter partus, östrogen eller Waranbehandlade och inte heller på patienter med symtom mer än 1 vecka (risk för falskt negativ D-dimer) och ska därför inte användas i dessa fall. Sannolikhetsbedömning enligt Wells Tecken på DVT (svullnad + ömhet) +3 Puls >100 +1,5 Immobilisering >3 dagar eller nyligen genomgången kirurgi (<4 veckor) +1,5 Tidigare objektivt verifierad VTE +1,5 Hemoptys +1 Malignitet (som erhållit behandling senaste 6 mån eller palliation) +1 Alternativ diagnos mindre sannolik än LE +3 Icke sannolik lungembolism <3 poäng Sannolik lungembolism 3 poäng 6

7 <3 poäng 3 poäng D-dimer LE ej uteslutet (gå i normalfallet vidare med DT thorax) <0,3 mg/l >0,3 mg/l LE uteslutet Om CT är inkonklusiv eller negativ men det föreligger en stark klinisk misstanke om LE bör kompletterande undersökningar göras. Vilket alternativ som är lämpligast kan variera beroende på klinisk situation men också på undersökningens tillgänglighet. Ultraljudsundersökning av båda benen kan vara av värde, då ett positivt fynd talar för att det finns en embolikälla och gör diagnosen lungemboli sannolik om patienten har lungemboli symtom. Tyvärr kan vi inte med negativt ultraljud av benen utesluta LE. Andra diagnostiska andrahandsalternativ är lungscintigrafi och hjärteko. En hemodynamiskt signifikant LE kan orsaka högerkammarsvikt och ett akut hjärteko kan då visa höger kammar dilatation, hypokinesi och septumdeviation. Till patienter med nedsatt njurfunktion, kontrastöverkänslighet eller metforminbehandling kan lungscintigrafi vara ett förstahandsalternativ. Om CT thorax likväl bedöms indicerat, rådgör med röntgenläkare angående överkänslighet, eventuellt kortisonskydd etc. Avseende nedsatt njurfunktion och metformin, se Röntgenklinikens instruktioner (Puls/vårdstöd/anvisningar för undersökningar/ Röntgenkontrastmedel förberedelser). Liksom vid DVT förtjänar det att påpekas att andra undersökningar kan behöva göras för att fastställa orsaken till patientens besvär även om just LE är uteslutet. Inneliggande patienter Dessa patienter har ofta förhöjd D-dimer tillföljd av andra sjukdomar, varför D-dimer inte bör användas. Patienten undersöks i första hand med CT thorax om ej kontraindikation föreligger. 7

8 Graviditet D-dimer D-dimer stiger vanligtvis under graviditet varför risken för falskt positivt värde är stor. Wells score är ej validerat för gravida. Ett negativt D-dimertest (meningslöst att ta provet under tredje trimestern) vid graviditet torde dock kunna vara av värde vid en samlad klinisk bedömning. Djup ventrombos I första hand ultraljud som vid osäkerhet får kompletteras med flebografi. Undvik, om möjligt, flebografi före 17:e graviditetsveckan! Rådgör med Kvinnoklinikens jourhavande! Lungembolism Stråldosen blir för fostret inte stor vid DT thorax men likväl kan man initialt, om patienten är opåverkad, utföra ultraljud av benen, oavsett om symtom från benen föreligger. Om DVT påvisas räcker detta som underlag för antikoagulantia. Annars är CT thorax förstahandsmetod (något mindre stråldos än scintigrafi). Kom ihåg att dessa patienter ofta kan vara trötta, andfådda och ha hjärtklappning enbart som följd av sin graviditet. Rådgör därför gärna med Kvinnoklinikens jour! Initial behandling Djup ventrombos Fragmin Okomplicerad DVT behandlas med Fragmin subcutant en gång per dygn. Första gången ges reducerad dos beroende på hur mycket som finns kvar av dygnet fram till nästa morgon enligt följande schema. I de flesta fall påbörjas Waranbehandling samtidigt, se nedan. Om klockan är Maximal Fragmindos E/kg kroppsvikt E E/kg kroppsvikt E E/kg kroppsvikt E E/kg kroppsvikt 5000 E Nästa dag ges mellan kl fulldos Fragmin som är 200 E/kg och kroppsvikt (fortfarande max dos E!) Observera att Fragmin ges en gång per dygn, undantag är patient som inkommer nattetid där man ger en reducerad dos fram till påföljande morgon. 8

9 Nu finns Fragmin i förfyllda sprutor anpassade till DVT-behandling och dosen kan avrundas så att det passar sprutorna enligt följande tabell: Kroppsvikt (kg) Endosspruta á IE IE IE > IE För patienter med ökad blödningsrisk får lämplig behandling avgöras från fall till fall. Vissa patienter bedöms olämpliga för Waran, t ex vid uttalad falltendens eller vid viss geriatrisk vård. Dessa patienter kan efter t ex 2-4 veckors full dos Fragmin (200 E/kg/dygn) ges profylax med E/kg/dygn i t ex 3 månader. Poliklinisk behandling Patienter som är mobila behöver inte läggas in utan kan skötas polikliniskt. Waransjuksköterska på medicinmottagningarna i Köping och Västerås sköter den initiala kontakten med patienten under kontorstid och ordinerar antikoagulantia i samråd med ledningsläkaren på akuten. Under jourtid sköts hela handläggningen på akutmottagningen. När patienten är välinställd på Waran remitteras patienter till sin familjeläkare för fortsatt uppföljning. Remiss för antikoagulantiabehandling finns i Cosmic. Slutenvård är indicerad vid uttalat lokalstatus, risk för blödningskomplikation (blödningsbenägenhet, nylig blödningssjukdom eller operation), grav leversjukdom, dialysberoende njursvikt eller annan sjukdom som kräver inneliggande utredning eller behandling samt vid okontrollerad hypertoni (>200/110). Även patienter med trombos engagerande v cava bör initialt observeras inneliggande. Trombolys/kirurgi Vid mycket utbredd trombotisering med kraftig svullnad/ svår värk kan lokal kateterburen trombolysbehandling bli aktuell hos framför allt yngre patienter. Skälet är att man vill minska/förhindra skador på de venösa klaffarna och därmed förhindra uppkomsten av posttrombotiskt syndrom. Ett annat ovanligt skäl är att cirkulationen i det trombotiserade benet är hotad phlegmasia cerulea dolens. I sistnämnda fall kan också kirurgisk trombektomi vara aktuell. Rådgör med kärlkirurg och ev med koagulationsjour (KS)! Kompressionsbehandling Vid diagnos av DVT förses patienten med alternativt MABS eller TED-strumpa alternativt tubigrip som efter 4-6 veckor (då svullnaden gått tillbaka) bytes mot kompressionsstrumpa. Waransjuksköterskan uppmanar patienten att höra av sig efter 4 veckor för utprovning av MABS klass 2. Denna används ½ - 1 år efter trombosen gäller framför allt utbredda tromboser. Längre tid vid posttrombotiskt syndrom. Det räcker med vadstrumpa även vid höga tromboser. Strumporna är avsedda att förhindra uppkomst av posttrombotiskt syndrom med bensår etc. De är fula och obekväma och det är viktigt att lägga ned lite möda på att motivera patienten att använda strumporna! Strumporna slits och nya strumpor kan behövas ett par gånger per år. 9

10 Tromboflebit Patienter med utbredda tromboflebiter kan ges Fragmin i dosen 100 IE/kg per dygn i fem dygn eventuellt följt av en lägre dos på t ex 50 IE/dygn i ytterligare 10 dygn, längre vid behov. Kombinera med lokalbehandling i form av grupp III-steroid (ex Betnovat). Uppföljning i någon form rekommenderas! Obs att DVT kan föreligga samtidigt. Vid migrerande tromboflebit upp mot ljumsken kan hög underbindning och stripping övervägas (kirurgkonsult). Mindre tromboflebiter ges lokalbehandling med grupp III-steroid (ex Betnovat). Lungembolism Om det föreligger en stark misstanke om lungembolism bör behandling påbörjas redan på akutmottagningen i form av en bolusdos Heparin i v 5000 IE. Effektdurationen av i v Heparin är cirka fyra timmar vilket ger tid för diagnostik. Vårdnivå Patienter med instabil hemodynamik (lågt systoliskt blodtryck [<100 mm Hg], låg syremättnad, takykardi [>100/min]) kan vara aktuella för trombolys och vårdas på avd hjärtavd/iva. Patient med stabil hemodynamik men med förhöjt Troponin I har ökad risk för komplicerat förlopp och bör monitoreras på hjärtavdelningen och närmare bedömas med ekokardiografi för ställningstagande till trombolys. Båda dessa patient grupper behandlas initialt med ofraktionerat heparin (avvakta med Waran!). Övriga patienter vårdas inneliggande på medicinavdelning och behandlas vanligen med Fragmin subcutant. Ofraktionerat heparin Starta med bolusdos Heparin 5000 E iv om detta inte givits redan på AKM. Därefter påbörjas infusion Heparin enligt speciellt schema (finns i Cosmic). Fragmin Patienter som är opåverkade och ej är aktuella för trombolys (se nedan) kan behandlas med Fragmin subcutant 200 E/kg/dygn givet som engångsdos föregånget av en bolusdos Heparin om 5000 E intravenöst för att uppnå snabb effekt (om detta inte redan givits på akutmottagningen). Maxdos enl FASS E/dygn. Hela dosen Fragmin ges oavsett tid på dygnet och man får under vårdtiden sedan förskjuta den till lämplig tidpunkt (måste ju inte ges på morgonen). Inneliggande patienter, hos vilka man vid utredning diagnostiserar LE, och som bedöms vara helt stabila, kan rimligen starta direkt med Fragmin utan föregående Heparin. Patienter med lungemboli är tills vidare inläggningsfall. I de flesta fall påbörjas Waranbehandling samtidigt, se nedan. Trombolys Patienter som är påverkade eller som har stegrat Troponin I läggs in på hjärtavdelningen. Vid högerkammardysfunktion och instabil hemodynamik: lågt systoliskt blodtryck (<100), låg syremättnad, tachycardi (>100/min), finns indikation för trombolys. Rådgör med hjärtjour! Hos patienter med ekokardiografisk högerkammardysfunktion med stabil hemodynamik är fördelen med trombolys ej säkert visad. Patienter med stegrat Troponin I har större risk för 10

11 komplicerat förlopp vilket motiverar noggrannare monitorering och undersökning med ekokardiografi för individuell bedömning angående trombolys. Observera att trombolys kan vara framgångsrik vid LE även om det gått relativt lång tid sedan debutsymtom. Trombolys skall inte ges till opåverkade patienter med normal högerkammarfunktion. Genomförande Se klinikens instruktioner för Actilysbehandling. Observera absoluta och relativa kontraindikationer! Kirurgisk embolektomi I enstaka fall, t ex vid kontraindikation mot trombolys, eller någon gång på vitalindikation, kan akut kirurgisk embolektomi vara aktuell. Beslut fattas av ansvarig kardiolog efter kontakt med thoraxkirurg. Initial behandling med Heparin/Fragmin Behandlingstid Heparin/Fragmin Heparin/Fragmin-behandlingen kan sättas ut tidigast efter 5 dygn om PK ligger på terapeutisk nivå. Heparin/Fragminutlöst blödningskomplikation Avbryt behandlingen. Om detta inte är tillräckligt och blödningen är allvarlig, ge licenspreparatet Protamin som finns på operationsavdelningen. Heparinresistens Trots höga Heparindoser blir inte APTT terapeutiskt. Ses vid inflammatoriska tillstånd och beror på höga nivåer av faktor VIII och Heparinbindande proteiner. Mät effekten med antix-a (0,5 1,0 E/ml) istället, eller byt till Fragmin, vilket binds i mindre grad till Heparinbindande proteiner. Heparinutlöst trombocytopeni (HIT) Allvarlig Immunmedierad Trombocytopeni (HIT typ II) uppträder efter > 5 dygns Heparinbehandling, kännetecknas av venösa och arteriella tromboser och ses hos 1 % av Heparin-behandlade patienter. Avbryt Heparinbehandlingen! Utför test HIPAA (heparin induced platelet activation assay) eller liknande test för att finna antikroppar. Kontakta koagulationsjouren KS vid behov. LMMH korsreagerar ofta. Rekommenderat ersättningspreparat är Danaparoidnatrium (Orgaran R ) som är en direkt trombinhämmare, se FASS, alternativt Argatroban (Novastan) Vena cava filter Har en mycket begränsad plats inom VTE-behandlingen. Väl dokumenterade indikationer saknas. I enstaka fall med samtidig t ex hjärnblödning och trombos eller behov av att avbryta antikoagulantia vid akut VTE t ex för operation eller annat viktigt ingrepp kan det möjligen vara indicerat. Erfarenheten av dylika filter är mycket begränsad och man bör rådgöra med kärlkirurg/koagulationsjour (KS) i dessa fall. 11

12 Fortsatt behandling /profylax Warfarin Patienter med säkerställd DVT/LE och normalt PK/INR ges tablett Warfarin 6 tabletter dag 1 och 3 tabletter dag 2. Äldre patienter med låg vikt samt patienter med PK/INR >1,2 ges lägre begynnelsedos. PK-prov tas på dag 3 och med ledning av detta värde skattas underhållsdosen enligt nedanstående tabell. PK/INR dag 3 Beräknad dygnsdos Warfarin (= antal tabletter á 2,5 mg!) > 4,1 0 (= inget Waran dag 3) 4,1 2,4 0,5 1,5 2,4 1,84 1,5 2,5 1,84 1, <1, Behandlingstid Warfarinbehandling pågår normalt i 6 månader vid förstagångs-dvt/le. Kortare behandlingstid kan ibland vara indicerat, exempelvis för patienter med ökad blödningsrisk, distal bentrombos med utlösande faktor. Förlängd behandling kan vara aktuell vid recidiv eller vid förekomst av annan riskfaktor för recidiv (förekomst av ärftlig eller förvärvad trombosdisponerande faktor). Det finns inga fasta regler utan varje patient måste bedömas individuellt både avseende recidivrisk och risk för komplikationer till behandlingen. Nedanstående kan dock ge viss vägledning. Inför beslut om tillsvidarebehandling rekommenderas diskussion med hematolog eller exempelvis koagulationsenheten KS. - Vid aktiv cancer pågår behandling tills cancern eventuellt är botad eller inaktiv - Vid första recidiv ges behandling under 12 månader - Vid andra recidiv ges vanligen behandling tills vidare. - Vid en allvarlig/livshotande episod övervägs tillsvidarebehandling - Fall med heterozygoti för F V- eller F II-mutation (Protrombingen) får gängse behandling d v s i normalfallet 6 månader. - Vid förekomst av fosfolipidantikroppar, brist på protein S eller C, antitrombinbrist, homozygota defekter (undantag F II) eller kombinationer av heterozygota defekter övervägs tillsvidarebehandling. - Tillsvidarebehandling övervägs också vid kvarstående pulmonell hypertension samt vid uttalat posttrombotiskt syndrom. 12

13 Komplikationer vid Warfarinbehandling Warfarin ökad trombosrisk initialt? Faktor VII och koagulationshämmaren protein C har kortast halveringstid och sjunker snabbast, vilket innebär att ett hyperkoagulerande tillstånd, trots terapeutiskt PK/INR, kan uppkomma under de första dagarna efter insättning av Warfarin. Därav regeln om minst 5 dygns heparininfusion eller Fragminbehandling även om PK är terapeutiskt t ex dag 3. Av samma skäl kan patienter med protein C- och S-brist drabbas av hudnekroser vid Warfarin-behandling. Orsaken är trombotisering av små kärl 3-8 dagar efter påbörjad Warfarin-behandling. Det beror på snabbt fall av protein C som det ju var brist på redan från början. Vid känd protein C- och S-brist startas behandling under Heparin/LMMH-skydd och utan bolusdos av Warfarin! Överkänslighet Överkänslighet mot Waran är ovanligt. Ibland är den utlöst av färgämnet i tabletterna. Alternativ kan vara Warfarin Orion 2,5 mg (inte licenspreparat) Läkemedelsverket rekommenderar fortfarande Waran som förstahandsalternativ då det funnits länge på den svenska marknaden och färgämnet indigokarmin E132 är tillsatt för att ge tabletten dess karakteristiska färg. Det är viktigt att patienterna kan identifiera tabletterna för att undvika felmedicinering Behandlingssvikt under pågående behandling Misstänk bakomliggande malign sjukdom! Tänk på möjligt HIT kontrollera Trombocyter! Om inte HIT lägg Fragmin till den pågående Warfarinbehandlingen. Åtgärder vid för högt PK/INR hos poliklinisk patient med adekvat födointag och utan symtom på blödning Dessa patienter handläggs vid PK-mottagning eller Familjeläkarmottagning. Någon gång kan medicinjouren emellertid tillfrågas. Om inte blödning förekommer är handläggningen poliklinisk och sköts av ordinerande instans. PK 8,0 PK 6,0 - <8,0 PK 4,0 - <6,0 Håll kontakt med patienten. Uppehåll med Warfarinbehandling. Ge Konakion 2 mg peroralt (i v lösning 10 mg/ml, att dricka 0,2 ml). Nytt PK inom 2-3 d. Håll kontakt med patienten. Uppehåll med Warfarin i 2 dagar, därefter nytt PK och ny dosering. Ge Konakion 1-2 mg p o vid bedömd hög blödningsrisk. Håll kontakt med patienten. Gör uppehåll med Warfarin i 1-2 dagar. Därefter nytt PK och ny dosering. 13

14 Åtgärder vid allvarlig blödning Målet är att minska PK INR till <1,5. Man ger då protrombinkomplexkoncentrat, i första hand Confidex. Detta har snabb men relativt kortvarig effekt varför Konakion ges parallellt (10 mg intravenöst). Om inte tillgång till protrombinkomplexkoncentrat finns kan plasma ges istället (20-30 ml/kg, obs! volymbelastning). Confidex ges i en inledande dos om E/kg beroende på PK och blödningens karaktär. Om urakut situation och PK inte är känt får den högre doseringen väljas. Förslag till dosering ses i nedanstående tabell. Aktuellt PK-INR Dos vid blödning Anmärkning/övrig behandling över 3,0 25 E /kg PK-prov 10 min efter avslutad injektion. 2,0-3,0 15 E /kg Avrunda uppåt använd hela förpackningen. 1,9-1,5 10 E /kg Ge alltid 10 mg Konakion i v. under 1,5 se övrig handläggning Åtgärder vid mindre allvarlig blödning Inläggningsfall. Åtgärder som vid högt PK utan blödning med eventuellt tillägg av Ocplex eller motsvarande i försiktig dosering. Åtgärder vid för lågt PK-värde Patient med hög trombosrisk (hjärtklaffprotes, tromboembolisk episod senaste månaden, förmaksflimmer med riskfaktorer mm) PK 1,8-2,0 dosjustering PK 1,6-1,7 tillägg av LMH (lågmolekylärt heparin) i halv dos PK <1,6 tillägg av LMH i fulldos Patient med normal trombosrisk Dosjustering för terapeutiskt PK-värde inom 3-5 dagar. Komplettera med LMH, 1/3 av fulldos om utdragen inställning förutses. Ingrepp på antikoagulerad patient Mindre hudkirurgi och mjukdelspunktioner kan utföras vid terapeutiskt PK-värde, men tänk på att komprimera bra efteråt. Tandextraktion vid bibehållet terapeutiskt PK-värde Munsköljning med tranexamsyra, injektionslösning 5 ml eller brustablett 1g spätt respektive upplöst i 5 ml vatten enligt följande: 2 minuter före extraktionen Var 6e timme efter extraktionen i 1 vecka Ingen förtäring av mat eller dryck första timmen efter sköljning. 14

15 Vid ledpunktioner, biopsier av inre organ eller större kirurgi behöver PK-värdet sänkas till 1,5. Bör göras i samråd med specialiserad mottagning. Om låg risk för tromboembolism kan man tänka sig att ta bort antikoagulationsbehandlingen 2-3 dagar före ingreppet och ge dubbel dos ingreppsdagen och dagen därefter. Nu provtagning efter 3-5 dagar. Cancer Patient med aktiv cancer har ökad risk för både recidiv och VTE och blödning. Långtidsbehandling med Fragmin ger sannolikt bättre skydd mot recidiv och innebär också praktiska fördelar framför Waran (mer lättstyrt vid cytostatikabehandling, undersökningar och ingrepp). Dessa patienter kan därför med fördel behandlas med Fragmin s c 200 E/kg per dag i en månad och sedan 150 E/kg per dag ytterligare 5 månader eller längre, beroende på hur cancersjukdomen utvecklas. Graviditet Dessa patienter handläggs vid kvinnokliniken men kan behöva uppföljning för koagulationsutredning etc vid medicin kliniken. VTE och östrogenbehandling Behandling med östrogenpreparat kan vara kontraindicerad eller olämplig för patienten med genomgången trombos eller hög risk för trombos. Östrogen ges i olika dosering på olika indikationer men principiellt kan tre grupper indelas på dosens storlek: Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Högdos, t ex p-piller Normaldos, t ex behandling mot klimakteriebesvär, behandling mot osteoporos. Lågdos, den behandlingen som ges i syfte att stärka genitala slemhinnor. För grupp 1 gäller att sådan medicinering är kontraindicerad om patienten tidigare haft episod med VTE, eller om patienten har en förstagradssläkting med sådan sjukdom. För grupp 2 gäller att östrogenbehandling i intermediärdos har visats öka risken för VTE. Nyttan av behandlingen får vägas mot riskökningen. En koagulationsutredning kan ge tilläggsinformation. Beslut om behandling sker i samråd mellan behandlande läkare och patienten! Observera att östrogenbehandling i denna grupp inte omedelbart behöver avbrytas vid akut VTE. Under pågående behandling kan östrogen-tillförseln fortsätta men man måste fatta beslut om fortsatt östrogenbehandling eller ej när/om det är dags att sluta med antikoagulationsbehandlingen! 15

16 Om östrogenbehandlingen bedöms vara oundgänglig men en betydande risk för VTE föreligger kan en lösning vara att helt enkelt fortsätta med antikoagulationsbehandlingen så länge östrogenbehandlingen är nödvändig. För grupp 3 anses den tillförda östrogendosen vara så minimal att risken för VTE bedöms vara negligerbar. Utredning efter fastställd diagnos Malignitetsutredning Trots att cancer kan vara bakomliggande orsak till VTE har man inte kunnat visa nytta med en generell omfattande malignitetsutredning. Beslut om eventuell utvidgad utredning får ske på basen av anamnes och status (tänk på PR, mammae) samt basala prover såsom SR, leverstatus och urinsticka. Malignitetsutredning övervägs särskilt vid recidiv (speciellt under pågående antikoagulantiabehandling). Koagulationsutredning Risken för VTE ökar med stigande ålder. Chansen att vid koagulationsutredning finna ärftliga orsaker till VTE minskar därför med stigande ålder. Värdet av screening för koagulationsrubbningar för att värdera recidivrisk och därmed Waranbehandlingens längd är omdiskuterat. Koagulationsutredning övervägs i första hand för patienter upp till 50 års ålder, men vid recidiv eller påtaglig hereditet kan utredning övervägas även för patienter >50 år. Särskilt förekomst av fosfolipidantikroppar kan vara väsentlig att hitta i sistnämnda grupp, då den är dels förenad med hög recidivrisk, dels förvärvad, dvs chansen att hitta tillståndet avtar inte lika tydligt med åldern jämfört med de ärftliga rubbningarna. Basala prover enligt nedan tas vanligen 3 veckor efter avslutad Waranbehandling. För patienter som vårdas inneliggande bör beslut om utredning tas under vårdtiden och remiss skickas till hematologen i samband med utskrivningen. Vid poliklinisk handläggning föreslås koagulationsutredning i särskild ruta på remissen. Enstaka patienter med allvarlig eller atypisk VTE kan behöva utredas under pågående antikoagulationsbehandling. Olika prover påverkas av heparin- respektive Waranbehandling, se nedan. I dessa fall tas antitrombin, faktor II- och V-mutation, kardiolipinantikroppar samt lupus inhibitor då patienten är stabilt inställd på Waranbehandling. Efter cirka 5 månaders Waranbehandling görs uppehåll i 2 veckor varvid man istället ger Fragmin 150 E/kg sub cutant. Efter 2 veckor utan Waran tas protein S och protein C varefter Waran kan återinsättas i väntan på resultatet. Remiss för koagulationsutredning finns i Cosmic. 16

17 Basala prover P-Antitrombin* Koagulationshämmare. Lågt värde ger ökad trombosbenägenhet. Antitrombin sjunker vid Heparinbehandling. Provtagning bör göras före eller efter Heparinbehandling! P- Protein C** Koagulationshämmare. Låga värden ger ökad trombosbenägenhet. Vitamin K-beroende sjunkande nivå vid AVK-behandling. Stiger under graviditet. P-Protein S** Antikroppar mot kardiolipin Som Protein C. Sjunker under graviditet. Påvisar fosfolipidantikroppar vilka kan interagera med koagulationsprocessen, ge ökad trombosbenägenhet men in vitro högt APTT. P-Lupusantikoagulans* Likaledes fosfolipidantikroppar. Faktor V-genotyp B-Protrombin-genotyp Mutation i faktor-v-genen som i 90% av fallen är orsak till APC-resistens. Kan tas oavsett om antikoagulationsbehandling pågår eller ej. Svag riskfaktor. * Påverkas av Heparinbehandling. ** Påverkas av Waranbehandling. Kompletterande prover S-homocystein Faktor VIII Höga nivåer korrelerar till ökad trombosfrekvens (och även annan kardiovaskulär sjuklighet) Hög faktor VIII-nivåer (>1,5 E) korrelerar till ökad trombosbenägenhet, tycks inte enbart röra sig om en akut fasreaktion. 17

18 Senkomplikationer till VTE Posttrombostiskt syndrom venös claudicatio Komplikationer till djup ventrombos kan utvecklas under lång tid och manifesteras först många år efter trombostillfället. Problemen uppstår till följd av att trombosen åstadkommer skador på venösa klaffar eller av kvarstående trombotisering med försämrat venöst avflöde. Det är kombinationen av perifer klaffdestruktion och centralt avflödeshinder (bristande rekanalisering) som ger de största problemen och här finns ofta möjligheter att stentbehandla fr a bäckenvener. Symtomen kan variera från mycket milda till invalidiserande posttrombotiskt syndrom, bensår och venös claudicatio. I mildare fall är adekvat kompressionsbehandling tillfyllest, i svårare fall kan remiss till kärlkirurg för utredning/åtgärd vara motiverad. Pulmonell hypertension Vid akut lungembolisering kan enstaka patienter utveckla en kronisk pulmonell hypertension. Ekocardiografi bör göras inom dagar-veckor efter behandling av ett akut tillstånd med påverkan på PA-tryck eller högerkammarfunktion. Vid bestående förhöjt tryck i lungkretsloppet bör patienten diskuteras med kardiolog. Protamin 10 mg/ml Protamin används mycket sällan vid med klin. Det är ett licenspreparat men finns alltid att tillgå på operationsavdelningen. Om brådskande fall jourtid kontakta IVA för att låna läkemedlet. Då anafylaktiska reaktioner kan förekomma (preparatet är tillverkat av laxsperma fråga om fiskallergi!) ska det ges med försiktighet. Vid tveksamhet kring indikation och dosering rådgör med koagulationsjour (KS). Indikation Hotande blödning orsakad av heparinöverdosering. Dosering 1 mg neutraliserar 100 E heparin. Dosera så att det heparin som givits de sista 4 timmarna neutraliseras, dock max 50 mg i en första dos. Ge en mindre provdos (10 mg iv) och vänta några min. Resterande dos ges långsamt (10 min) i v. Blodtrycket kontrolleras under injektionen. Beredskap för anafylaktisk reaktion ska finnas. Graviditet Kategori B:2. Klinisk erfarenhet är begränsad. Biverkningar Cirk: Blodtrycksfall, bradykardi Hud: Värmekänsla, rodnad Luftvägar: Dyspné 18

19 Referenser: 1. Blodpropp- förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism. En systematisk kunskapssammanställning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Rapportnr 158/I, 158/II, 158/III, Kliniska råd vid behandling med nya perorala antikoagulantia. Svenska Sällskapet för trombos och Hemostas (SSTH), Kliniska råd vid behandling med nya perorala antikoagulantia, Handläggning av patienter med misstanke om djup ventrombos (samverkansdokument), Bertil Uggla et al, Medicinkliniken, Örebro universitetssjukhus, Socialstyrelsen riktlinjer för vård av blodpropp/venös trombolism, Vårdprogram för venös trombolism, Arbetsgrupp för regiongemensamt vårdprogram, Västra Götalands regionen, Clinical probability assessment and D-dimer determination in patients with suspected deep vein thrombosis, a prospective multicenter management study, Elf JL, Strandberg K, Nilsson C, Svensson PJ. Thromb Res Feb;123(4): Epub 2008 Jun Waran och Waranbehandling. Hans Johansson och Lennart Stigendal, (upplaga 2) ISBN , Denna riktlinje har arbetats fram genom ett utvecklingsprogram att förbättra vårdproccesserna i landstinget. En av de tre gränsöverskridande pilotprocesserna var djup ventrombos. Maria Eckerrot Överläkare, Medicinkliniken Västmanlands sjukhus, Västerås Johan Saaw Överläkare, Medicinkliniken Västmanlands sjukhus, Köping Bettina Genberg Sjuksköterska, Medicinkliniken Västmanlands sjukhus, Västerås Mats Sedlacek Förbättringsledare Västmanlands sjukhus, Västerås Marie Lundström Förbättringsledare Västmanlands sjukhus, Västerås 19

20 BILAGA 1 Dokumentnamn Fastställd av Åke Tenerz Djup ventrombos - utprovning av MABS-strumpa Handläggare Bettina Genberg Gäller fr o m Dokumentnummer QR112-MED-I-MV-4043 Djup ventrombos - utprovning av MABS-strumpa 1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt Syftet med utprovningen är att förbättra det venösa återflödet och motverka svullnad i benen. Instruktionen gäller vid all utprovning inom medicinklinikerna. MABS kompressionsstrumpa klass 1 utprovas på avdelningen/akuten/medicinmottagningen av sjuksköterska/undersköterska eller sjukgymnast. MABS kompressionsstrumpa klass 2 utprovas på medicinmottagningen av sjuksköterska. Kompressionsbehandling av djup ventrombos påbörjas efter diagnostik och insättande av medicinsk behandling på ordination av behandlande läkare. 4.1 Utprovning och behandling med kompressionsstrumpa klass 1 Mätning för utprovning av kompressionsstrumpa bör ske på morgonen före uppstigning. På övrig tid sker mätning efter att patienten vilat minst 30 minuter i sängläge med benet i högläge (ovan hjärthöjd). Mätning sker på ankelns smalaste ställe och vadens omfångsrikaste ställe. Kompressionsstrumpans tabell avgör vilken av de 6 tillgängliga storlekarna som patienten behöver. Strumpan skall därefter tas på varje morgon innan patienten stigit ur sängen. Används dagtid/dagligen i 4 veckor. 20

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom 10 224B Tromboflebit

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Venös tromboembolism vte

Venös tromboembolism vte Venös tromboembolism vte Riktlinjer för handläggning i C län Kontaktpersoner Bengt Wahlström, akutsjukvården, Akademiska sjukhuset, 018-611 27 18, bengt.wahlstrom@akademiska.se Sekreterare Solveig Karlsson,

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Inledning Behandling med AVK-läkemedel ställer höga krav på förskrivaren på grund av läkemedlens

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV Annika Ljungh Blodpropp SFAM:s STUDIEBREV Blodpropp När vi som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antaganden. Ofta blir

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Djup ventrombosprocessen

Djup ventrombosprocessen 1 (21) Djup ventrombosprocessen Från 24 h 42 min ledtid till 3 h 14 min genvägen till snabbare diagnos Processägare: Liselott Sjöqvist Biträdande förvaltningschef Västmanlands sjukhus Styrgruppsordförande

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Nya antitrombotiska medel

Nya antitrombotiska medel Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Kvinnokliniken i Linköping Preoperativa rutiner 1(3) Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Ur anestesiologisk synvinkel behöver inga labprover tas på fullständigt friska patienter

Läs mer

Venös tromboembolism och medel mot trombos

Venös tromboembolism och medel mot trombos 252 Venös tromboembolism och medel mot trombos Sam Schulman, HHS General Hospital, Hamilton, ON, Canada Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Inledning Djup ventrombos (DVT) diagnostiseras

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis 110127 Protein C Protein S Endotelial protein C receptor (EPCR) Trombomodulin (TM) Protein C inhibitor (PCI) Vitamin K-beroende glykoprotein Syntes i lever

Läs mer

BENÄGENHET FÖR BLODPROPP. Information till patienter och vårdpersonal HNS

BENÄGENHET FÖR BLODPROPP. Information till patienter och vårdpersonal HNS BENÄGENHET FÖR BLODPROPP Information till patienter och vårdpersonal HNS Diskutera innehållet i denna broschyr med din egen läkare Vad är trombos och vad orsakas den av? Faktorer som kan orsaka trombos

Läs mer

Vårdprogram för. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling hos vuxna. Venös tromboembolism och graviditet

Vårdprogram för. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling hos vuxna. Venös tromboembolism och graviditet Vårdprogram för Venös tromboembolism Antikoagulantiabehandling hos vuxna Venös tromboembolism och graviditet 2011 1 Introduktion Vårdprogrammet Venös tromboembolism och Antikoagulantiabehandling för Sahlgrenska,

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE

Eliquis (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE (apixaban) FÖRSKRIVARGUIDE Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet. Innehållsförteckning

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Övrig information Betolvex injektionsvätska innehåller aluminium och ska inte användas.

Övrig information Betolvex injektionsvätska innehåller aluminium och ska inte användas. Generiskt namn: cyanokobalamin Handelsnamn: ATC-kod: B03BA01 Företag: Perniciös anemi, idiopatisk eller efter gastrektomi. Atrofisk gastrit, sprue, celiaki andra tillstånd med vitamin B12-brist beroende

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje AK-mottagningen Centralsjukhuset Karlstad 6 18

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje AK-mottagningen Centralsjukhuset Karlstad 6 18 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje AK-mottagningen Centralsjukhuset Karlstad 6 18 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anne Marie Edvardsson Anne Marie Edvardsson

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Innehåll Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Startsidan... 8 Lista kreatininuppföljningar att hantera... 8 Lista

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling. Venös tromboembolism och graviditet

VÅRDPROGRAM. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling. Venös tromboembolism och graviditet VÅRDPROGRAM Venös tromboembolism Antikoagulantiabehandling hos vuxna Venös tromboembolism och graviditet 2014 1 Introduktion Vårdprogrammet Venös tromboembolism och Antikoagulantiabehandling för Sahlgrenska,

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

vi får i en del fall vid pleuranära LE en retning i lungsäcken som ger den typiska andningskorrelerade bröstsmärtan.

vi får i en del fall vid pleuranära LE en retning i lungsäcken som ger den typiska andningskorrelerade bröstsmärtan. Lungemboli, LE Vi kan börja med att säga att LE är en relativt vanlig diagnos. Vi tittade på det för några år sedan på det som då kallades akutmedicinsektionen, och det låg på nionde plats bland de vårddiagnoser

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/137565/2014 Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Vokanamet som beskriver de åtgärder som bör vidtas

Läs mer

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10.

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10. Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10 Depo-Provera Depo-Provera 1 ml injektionsväska innehåller

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010 Maternella dödsfall i Sverige 2009 MM-ArG SFOG Visby 2010 MM-ARG Systematisk granskning av maternella dödsfall Avidentifierade fall Maternell död: död under graviditet eller < 42 dagar post partum Anhörigtillstånd

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss:

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: MEQ 2 Arne (Max 23 p) Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: I släkten finns psoriasis hos fader men ingen säker artrit. Tidigare opererad för gallsten och njursten.

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer