Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland"

Transkript

1 Riktlinje för handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

2 Innehåll Diagnostik... 3 Allmänt... 3 Wellscore vid djup ventrombos... 4 Flödesschema vid djup ventrombos misstanke... 5 Lungembolism... 6 Graviditet... 8 Initial behandling... 8 Djup ventrombos... 8 Tromboflebit Lungembolism Initial behandling övrigt Fortsatt behandling/profylax Warfarin Komplikationer vid Warfarinbehandling Ingrepp på antikoagulerad patient Cancer Graviditet VTE och östrogenbehandling Utredning efter fastställd diagnos Senkomplikationer till VTE Protamin 10 mg/ml Referenser: Remisser och blanketter Remiss för Antikoagulantiabehandling (finns i Cosmic) Remiss för Koagulationsutredning (finns i Cosmic) Schema för Heparininfusion (finns i Cosmic) Bilaga 1. Instruktion för utprovning av Mabs-strumpa 2

3 Diagnostik Allmänt Klinisk sannolikhet, D-dimer Klinisk diagnostik av både djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) är erkänt svår. I många fall måste patienterna undersökas radiologiskt för att med tillräcklig säkerhet kunna utesluta respektive påvisa venös tromboembolism (VTE=samlingsnamn för DVT och LE). För att undvika omfattande utredningar kan man kombinera resultatet av olika undersökningar som var för sig är otillräckliga för att utesluta VTE. Förutom radiologiska metoder bygger detta på klinisk sannolikhetsbedömning och analys av D-dimer. Som hjälp vid klinisk sannolikhetsbedömning utnyttjas ett poängbaserade system, Wells score Anamnes Vid VTE är det förutom aktuell anamnes viktigt att klarlägga hereditet, tidigare VTE, trombosdisponerande faktorer (känd trombofili, svår sjukdom, operation, immobilisering, övervikt, p-piller), riskfaktorer för kontraströntgen (överkänslighet, nedsatt njurfunktion, diabetes/metforminbehandling). Provtagning Prov D-dimer Hb LPK TPK APTT PK/INR Kreatinin Koagulationsutredning Blodgas/0 2 -sat Troponin I EKG Varför Lågt värde utesluter i princip LE, DVT Lågt värde Blödning? Hemolys? Malign sjukdom? Högt värde Polycytemi? Infektion? Lågt värde Försiktig behandling! DIC? Högt värde Myeloproliferativ sjukdom? Kontroll före behandling. Om förlängd: Lupusantikoagulans? Kardiolipinantikroppar? DIC? Kontroll före behandling, mått på leverfunktionen. Känd njurinsufficiens bör föranleda försiktighet med röntgenkontrast och varsam antikoagulation. Aktuellt för yngre (<50 år). Tas efter avslutad antikoagulationsbehandling. Lågt PO 2 och lågt PCO 2 stöder LE-misstanken, men utesluter inte annan sjukdom. Tas vid susp LE, dels för differentialdiagnostik mot ischemisk hjärtsjukdom, dels för riskvärdering vid påvisad LE. Ospecifikt! Ex sinustakykardi, förmaksflimmer och högerbelastning/högersidigt skänkelblock kan ses vid LE 3

4 Wells score vid djup ventrombos Hos polikliniska patienter med låg klinisk misstanke om DVT och utan komplicerande sjukdomar har normal D-dimer ett högt negativt prediktivt värde och kan i denna patientgrupp användas för att utesluta DVT. Förhöjt D-dimer är helt ospecifikt och ses vid ex cancer, infektion, hjärtsvikt, njursvikt, stroke, graviditet samt postoperativt. Som hjälp att avgöra vilken grad av klinisk sannolikhet som föreligger rekommenderas sannolikhetsbedömning enligt Wells score. Kombinationen låg sannolikhet enligt Wells (<2 poäng) och normal D-dimer utesluter med god säkerhet DVT. Denna metod är inte utprovad för gravida, upp till 8 veckor efter partus, östrogen- eller Waranbehandlade och inte heller på patienter med symtom mer än en vecka (risk för falskt neg D-dimer) och ska därför ej utnyttjas i dessa fall. Sannolikhetsbedömning enligt Wells Aktiv cancer (cancerbehandling senaste 6 månaderna 1 eller pågående palliativ behandling) Paralys, pares eller nyligen gipsbehandling av nedre extremitet 1 Immobilisering 3 dagar eller kirurgi inom 4 veckor som krävt narkos 1 eller regional anestesi Ömhet/smärta längs de djupa venernas utbredning 1 Helbenssvullnad 1 Vadsvullnad 3 cm jämfört med motsatta benet 1 (mätt 10 cm nedom tuberositas tibiae) Pittingödem i det symtomatiska benet 1 Ytliga kollateralvener (ej varicer) 1 Tidigare diagnosticerad DVT 1 Alternativ diagnos minst lika sannolik som trombos -2 4

5 Flödesschema vid djup ventrombos misstanke < 2 poäng = låg sannolikhet, 2 poäng = hög sannolikhet Enligt socialstyrelsen och SBU rapporten 2002 kan man med hjälp av 2 punkts ultraljud i kombination med Wells score och i vissa fall upprepat ultraljud uppnå lika stor diagnostisk säkerhet som med flebografi 1. Kom ihåg att vi inte enbart arbetar för att utesluta behandlingskrävande DVT utan också för att om möjligt förklara och behandla patientens besvär även om DVT ej föreligger. Om patienten har påtagliga symtom får man påminna sig att våra metoder inte har 100% sensitivitet varför man i enstaka fall kan behöva göra flebografi trots negativt ultraljud och negativ D-dimer. Inneliggande patienter Dessa patienter har ofta förhöjd D-dimer till följd av andra sjukdomar, varför D-dimer oftast inte bör användas. Man inleder med enbart ultraljud och kompletterar ev med flebografi. 5

6 Lungembolism Påverkade patienter Skyndsam handläggning. Dessa patienter, där man ofta har flera allvarliga kardiopulmonella tillstånd som differentialdiagnoser, bör ofta initialt handläggas på hjärtavdelningen/iva alternativt tas direkt till röntgen med adekvat övervakning. Förstahandsundersökning avseende lungembolism (LE) är DT thorax, se nedan. Hjärtekokardiografi övervägs tidigt om DT inte är konklusiv. Opåverkade patienter D-dimer har hög sensitivitet för LE men låg specificitet. Bland polikliniska patienter med låg klinisk misstanke om LE och utan komplicerande sjukdomar har normal D-dimer ett högt negativt prediktivt värde och kan i denna patientgrupp användas för att utesluta LE. Bland patienter med högre klinisk sannolikhet för LE blir det neg prediktiva värdet av D-dimer för lågt varför provet inte ska användas i denna grupp. Förhöjt D-dimer är helt ospecifikt och ses vid exempelvis cancer, infektion, hjärtsvikt, njursvikt, stroke, graviditet samt postoperativt. Ett förhöjt D-dimer kan alltså inte i sig utgöra grund för misstanke om LE. Som hjälp att avgöra vilken grad av klinisk sannolikhet som föreligger rekommenderas sannolikhetsbedömning enligt Wells score. Kombinationen låg sannolikhet enligt Wells (<3 poäng) och normal D-dimer (<0,3 mg/l) utesluter med god säkerhet LE. Wells score är inte utprovad för gravida, upp till 8 veckor efter partus, östrogen eller Waranbehandlade och inte heller på patienter med symtom mer än 1 vecka (risk för falskt negativ D-dimer) och ska därför inte användas i dessa fall. Sannolikhetsbedömning enligt Wells Tecken på DVT (svullnad + ömhet) +3 Puls >100 +1,5 Immobilisering >3 dagar eller nyligen genomgången kirurgi (<4 veckor) +1,5 Tidigare objektivt verifierad VTE +1,5 Hemoptys +1 Malignitet (som erhållit behandling senaste 6 mån eller palliation) +1 Alternativ diagnos mindre sannolik än LE +3 Icke sannolik lungembolism <3 poäng Sannolik lungembolism 3 poäng 6

7 <3 poäng 3 poäng D-dimer LE ej uteslutet (gå i normalfallet vidare med DT thorax) <0,3 mg/l >0,3 mg/l LE uteslutet Om CT är inkonklusiv eller negativ men det föreligger en stark klinisk misstanke om LE bör kompletterande undersökningar göras. Vilket alternativ som är lämpligast kan variera beroende på klinisk situation men också på undersökningens tillgänglighet. Ultraljudsundersökning av båda benen kan vara av värde, då ett positivt fynd talar för att det finns en embolikälla och gör diagnosen lungemboli sannolik om patienten har lungemboli symtom. Tyvärr kan vi inte med negativt ultraljud av benen utesluta LE. Andra diagnostiska andrahandsalternativ är lungscintigrafi och hjärteko. En hemodynamiskt signifikant LE kan orsaka högerkammarsvikt och ett akut hjärteko kan då visa höger kammar dilatation, hypokinesi och septumdeviation. Till patienter med nedsatt njurfunktion, kontrastöverkänslighet eller metforminbehandling kan lungscintigrafi vara ett förstahandsalternativ. Om CT thorax likväl bedöms indicerat, rådgör med röntgenläkare angående överkänslighet, eventuellt kortisonskydd etc. Avseende nedsatt njurfunktion och metformin, se Röntgenklinikens instruktioner (Puls/vårdstöd/anvisningar för undersökningar/ Röntgenkontrastmedel förberedelser). Liksom vid DVT förtjänar det att påpekas att andra undersökningar kan behöva göras för att fastställa orsaken till patientens besvär även om just LE är uteslutet. Inneliggande patienter Dessa patienter har ofta förhöjd D-dimer tillföljd av andra sjukdomar, varför D-dimer inte bör användas. Patienten undersöks i första hand med CT thorax om ej kontraindikation föreligger. 7

8 Graviditet D-dimer D-dimer stiger vanligtvis under graviditet varför risken för falskt positivt värde är stor. Wells score är ej validerat för gravida. Ett negativt D-dimertest (meningslöst att ta provet under tredje trimestern) vid graviditet torde dock kunna vara av värde vid en samlad klinisk bedömning. Djup ventrombos I första hand ultraljud som vid osäkerhet får kompletteras med flebografi. Undvik, om möjligt, flebografi före 17:e graviditetsveckan! Rådgör med Kvinnoklinikens jourhavande! Lungembolism Stråldosen blir för fostret inte stor vid DT thorax men likväl kan man initialt, om patienten är opåverkad, utföra ultraljud av benen, oavsett om symtom från benen föreligger. Om DVT påvisas räcker detta som underlag för antikoagulantia. Annars är CT thorax förstahandsmetod (något mindre stråldos än scintigrafi). Kom ihåg att dessa patienter ofta kan vara trötta, andfådda och ha hjärtklappning enbart som följd av sin graviditet. Rådgör därför gärna med Kvinnoklinikens jour! Initial behandling Djup ventrombos Fragmin Okomplicerad DVT behandlas med Fragmin subcutant en gång per dygn. Första gången ges reducerad dos beroende på hur mycket som finns kvar av dygnet fram till nästa morgon enligt följande schema. I de flesta fall påbörjas Waranbehandling samtidigt, se nedan. Om klockan är Maximal Fragmindos E/kg kroppsvikt E E/kg kroppsvikt E E/kg kroppsvikt E E/kg kroppsvikt 5000 E Nästa dag ges mellan kl fulldos Fragmin som är 200 E/kg och kroppsvikt (fortfarande max dos E!) Observera att Fragmin ges en gång per dygn, undantag är patient som inkommer nattetid där man ger en reducerad dos fram till påföljande morgon. 8

9 Nu finns Fragmin i förfyllda sprutor anpassade till DVT-behandling och dosen kan avrundas så att det passar sprutorna enligt följande tabell: Kroppsvikt (kg) Endosspruta á IE IE IE > IE För patienter med ökad blödningsrisk får lämplig behandling avgöras från fall till fall. Vissa patienter bedöms olämpliga för Waran, t ex vid uttalad falltendens eller vid viss geriatrisk vård. Dessa patienter kan efter t ex 2-4 veckors full dos Fragmin (200 E/kg/dygn) ges profylax med E/kg/dygn i t ex 3 månader. Poliklinisk behandling Patienter som är mobila behöver inte läggas in utan kan skötas polikliniskt. Waransjuksköterska på medicinmottagningarna i Köping och Västerås sköter den initiala kontakten med patienten under kontorstid och ordinerar antikoagulantia i samråd med ledningsläkaren på akuten. Under jourtid sköts hela handläggningen på akutmottagningen. När patienten är välinställd på Waran remitteras patienter till sin familjeläkare för fortsatt uppföljning. Remiss för antikoagulantiabehandling finns i Cosmic. Slutenvård är indicerad vid uttalat lokalstatus, risk för blödningskomplikation (blödningsbenägenhet, nylig blödningssjukdom eller operation), grav leversjukdom, dialysberoende njursvikt eller annan sjukdom som kräver inneliggande utredning eller behandling samt vid okontrollerad hypertoni (>200/110). Även patienter med trombos engagerande v cava bör initialt observeras inneliggande. Trombolys/kirurgi Vid mycket utbredd trombotisering med kraftig svullnad/ svår värk kan lokal kateterburen trombolysbehandling bli aktuell hos framför allt yngre patienter. Skälet är att man vill minska/förhindra skador på de venösa klaffarna och därmed förhindra uppkomsten av posttrombotiskt syndrom. Ett annat ovanligt skäl är att cirkulationen i det trombotiserade benet är hotad phlegmasia cerulea dolens. I sistnämnda fall kan också kirurgisk trombektomi vara aktuell. Rådgör med kärlkirurg och ev med koagulationsjour (KS)! Kompressionsbehandling Vid diagnos av DVT förses patienten med alternativt MABS eller TED-strumpa alternativt tubigrip som efter 4-6 veckor (då svullnaden gått tillbaka) bytes mot kompressionsstrumpa. Waransjuksköterskan uppmanar patienten att höra av sig efter 4 veckor för utprovning av MABS klass 2. Denna används ½ - 1 år efter trombosen gäller framför allt utbredda tromboser. Längre tid vid posttrombotiskt syndrom. Det räcker med vadstrumpa även vid höga tromboser. Strumporna är avsedda att förhindra uppkomst av posttrombotiskt syndrom med bensår etc. De är fula och obekväma och det är viktigt att lägga ned lite möda på att motivera patienten att använda strumporna! Strumporna slits och nya strumpor kan behövas ett par gånger per år. 9

10 Tromboflebit Patienter med utbredda tromboflebiter kan ges Fragmin i dosen 100 IE/kg per dygn i fem dygn eventuellt följt av en lägre dos på t ex 50 IE/dygn i ytterligare 10 dygn, längre vid behov. Kombinera med lokalbehandling i form av grupp III-steroid (ex Betnovat). Uppföljning i någon form rekommenderas! Obs att DVT kan föreligga samtidigt. Vid migrerande tromboflebit upp mot ljumsken kan hög underbindning och stripping övervägas (kirurgkonsult). Mindre tromboflebiter ges lokalbehandling med grupp III-steroid (ex Betnovat). Lungembolism Om det föreligger en stark misstanke om lungembolism bör behandling påbörjas redan på akutmottagningen i form av en bolusdos Heparin i v 5000 IE. Effektdurationen av i v Heparin är cirka fyra timmar vilket ger tid för diagnostik. Vårdnivå Patienter med instabil hemodynamik (lågt systoliskt blodtryck [<100 mm Hg], låg syremättnad, takykardi [>100/min]) kan vara aktuella för trombolys och vårdas på avd hjärtavd/iva. Patient med stabil hemodynamik men med förhöjt Troponin I har ökad risk för komplicerat förlopp och bör monitoreras på hjärtavdelningen och närmare bedömas med ekokardiografi för ställningstagande till trombolys. Båda dessa patient grupper behandlas initialt med ofraktionerat heparin (avvakta med Waran!). Övriga patienter vårdas inneliggande på medicinavdelning och behandlas vanligen med Fragmin subcutant. Ofraktionerat heparin Starta med bolusdos Heparin 5000 E iv om detta inte givits redan på AKM. Därefter påbörjas infusion Heparin enligt speciellt schema (finns i Cosmic). Fragmin Patienter som är opåverkade och ej är aktuella för trombolys (se nedan) kan behandlas med Fragmin subcutant 200 E/kg/dygn givet som engångsdos föregånget av en bolusdos Heparin om 5000 E intravenöst för att uppnå snabb effekt (om detta inte redan givits på akutmottagningen). Maxdos enl FASS E/dygn. Hela dosen Fragmin ges oavsett tid på dygnet och man får under vårdtiden sedan förskjuta den till lämplig tidpunkt (måste ju inte ges på morgonen). Inneliggande patienter, hos vilka man vid utredning diagnostiserar LE, och som bedöms vara helt stabila, kan rimligen starta direkt med Fragmin utan föregående Heparin. Patienter med lungemboli är tills vidare inläggningsfall. I de flesta fall påbörjas Waranbehandling samtidigt, se nedan. Trombolys Patienter som är påverkade eller som har stegrat Troponin I läggs in på hjärtavdelningen. Vid högerkammardysfunktion och instabil hemodynamik: lågt systoliskt blodtryck (<100), låg syremättnad, tachycardi (>100/min), finns indikation för trombolys. Rådgör med hjärtjour! Hos patienter med ekokardiografisk högerkammardysfunktion med stabil hemodynamik är fördelen med trombolys ej säkert visad. Patienter med stegrat Troponin I har större risk för 10

11 komplicerat förlopp vilket motiverar noggrannare monitorering och undersökning med ekokardiografi för individuell bedömning angående trombolys. Observera att trombolys kan vara framgångsrik vid LE även om det gått relativt lång tid sedan debutsymtom. Trombolys skall inte ges till opåverkade patienter med normal högerkammarfunktion. Genomförande Se klinikens instruktioner för Actilysbehandling. Observera absoluta och relativa kontraindikationer! Kirurgisk embolektomi I enstaka fall, t ex vid kontraindikation mot trombolys, eller någon gång på vitalindikation, kan akut kirurgisk embolektomi vara aktuell. Beslut fattas av ansvarig kardiolog efter kontakt med thoraxkirurg. Initial behandling med Heparin/Fragmin Behandlingstid Heparin/Fragmin Heparin/Fragmin-behandlingen kan sättas ut tidigast efter 5 dygn om PK ligger på terapeutisk nivå. Heparin/Fragminutlöst blödningskomplikation Avbryt behandlingen. Om detta inte är tillräckligt och blödningen är allvarlig, ge licenspreparatet Protamin som finns på operationsavdelningen. Heparinresistens Trots höga Heparindoser blir inte APTT terapeutiskt. Ses vid inflammatoriska tillstånd och beror på höga nivåer av faktor VIII och Heparinbindande proteiner. Mät effekten med antix-a (0,5 1,0 E/ml) istället, eller byt till Fragmin, vilket binds i mindre grad till Heparinbindande proteiner. Heparinutlöst trombocytopeni (HIT) Allvarlig Immunmedierad Trombocytopeni (HIT typ II) uppträder efter > 5 dygns Heparinbehandling, kännetecknas av venösa och arteriella tromboser och ses hos 1 % av Heparin-behandlade patienter. Avbryt Heparinbehandlingen! Utför test HIPAA (heparin induced platelet activation assay) eller liknande test för att finna antikroppar. Kontakta koagulationsjouren KS vid behov. LMMH korsreagerar ofta. Rekommenderat ersättningspreparat är Danaparoidnatrium (Orgaran R ) som är en direkt trombinhämmare, se FASS, alternativt Argatroban (Novastan) Vena cava filter Har en mycket begränsad plats inom VTE-behandlingen. Väl dokumenterade indikationer saknas. I enstaka fall med samtidig t ex hjärnblödning och trombos eller behov av att avbryta antikoagulantia vid akut VTE t ex för operation eller annat viktigt ingrepp kan det möjligen vara indicerat. Erfarenheten av dylika filter är mycket begränsad och man bör rådgöra med kärlkirurg/koagulationsjour (KS) i dessa fall. 11

12 Fortsatt behandling /profylax Warfarin Patienter med säkerställd DVT/LE och normalt PK/INR ges tablett Warfarin 6 tabletter dag 1 och 3 tabletter dag 2. Äldre patienter med låg vikt samt patienter med PK/INR >1,2 ges lägre begynnelsedos. PK-prov tas på dag 3 och med ledning av detta värde skattas underhållsdosen enligt nedanstående tabell. PK/INR dag 3 Beräknad dygnsdos Warfarin (= antal tabletter á 2,5 mg!) > 4,1 0 (= inget Waran dag 3) 4,1 2,4 0,5 1,5 2,4 1,84 1,5 2,5 1,84 1, <1, Behandlingstid Warfarinbehandling pågår normalt i 6 månader vid förstagångs-dvt/le. Kortare behandlingstid kan ibland vara indicerat, exempelvis för patienter med ökad blödningsrisk, distal bentrombos med utlösande faktor. Förlängd behandling kan vara aktuell vid recidiv eller vid förekomst av annan riskfaktor för recidiv (förekomst av ärftlig eller förvärvad trombosdisponerande faktor). Det finns inga fasta regler utan varje patient måste bedömas individuellt både avseende recidivrisk och risk för komplikationer till behandlingen. Nedanstående kan dock ge viss vägledning. Inför beslut om tillsvidarebehandling rekommenderas diskussion med hematolog eller exempelvis koagulationsenheten KS. - Vid aktiv cancer pågår behandling tills cancern eventuellt är botad eller inaktiv - Vid första recidiv ges behandling under 12 månader - Vid andra recidiv ges vanligen behandling tills vidare. - Vid en allvarlig/livshotande episod övervägs tillsvidarebehandling - Fall med heterozygoti för F V- eller F II-mutation (Protrombingen) får gängse behandling d v s i normalfallet 6 månader. - Vid förekomst av fosfolipidantikroppar, brist på protein S eller C, antitrombinbrist, homozygota defekter (undantag F II) eller kombinationer av heterozygota defekter övervägs tillsvidarebehandling. - Tillsvidarebehandling övervägs också vid kvarstående pulmonell hypertension samt vid uttalat posttrombotiskt syndrom. 12

13 Komplikationer vid Warfarinbehandling Warfarin ökad trombosrisk initialt? Faktor VII och koagulationshämmaren protein C har kortast halveringstid och sjunker snabbast, vilket innebär att ett hyperkoagulerande tillstånd, trots terapeutiskt PK/INR, kan uppkomma under de första dagarna efter insättning av Warfarin. Därav regeln om minst 5 dygns heparininfusion eller Fragminbehandling även om PK är terapeutiskt t ex dag 3. Av samma skäl kan patienter med protein C- och S-brist drabbas av hudnekroser vid Warfarin-behandling. Orsaken är trombotisering av små kärl 3-8 dagar efter påbörjad Warfarin-behandling. Det beror på snabbt fall av protein C som det ju var brist på redan från början. Vid känd protein C- och S-brist startas behandling under Heparin/LMMH-skydd och utan bolusdos av Warfarin! Överkänslighet Överkänslighet mot Waran är ovanligt. Ibland är den utlöst av färgämnet i tabletterna. Alternativ kan vara Warfarin Orion 2,5 mg (inte licenspreparat) Läkemedelsverket rekommenderar fortfarande Waran som förstahandsalternativ då det funnits länge på den svenska marknaden och färgämnet indigokarmin E132 är tillsatt för att ge tabletten dess karakteristiska färg. Det är viktigt att patienterna kan identifiera tabletterna för att undvika felmedicinering Behandlingssvikt under pågående behandling Misstänk bakomliggande malign sjukdom! Tänk på möjligt HIT kontrollera Trombocyter! Om inte HIT lägg Fragmin till den pågående Warfarinbehandlingen. Åtgärder vid för högt PK/INR hos poliklinisk patient med adekvat födointag och utan symtom på blödning Dessa patienter handläggs vid PK-mottagning eller Familjeläkarmottagning. Någon gång kan medicinjouren emellertid tillfrågas. Om inte blödning förekommer är handläggningen poliklinisk och sköts av ordinerande instans. PK 8,0 PK 6,0 - <8,0 PK 4,0 - <6,0 Håll kontakt med patienten. Uppehåll med Warfarinbehandling. Ge Konakion 2 mg peroralt (i v lösning 10 mg/ml, att dricka 0,2 ml). Nytt PK inom 2-3 d. Håll kontakt med patienten. Uppehåll med Warfarin i 2 dagar, därefter nytt PK och ny dosering. Ge Konakion 1-2 mg p o vid bedömd hög blödningsrisk. Håll kontakt med patienten. Gör uppehåll med Warfarin i 1-2 dagar. Därefter nytt PK och ny dosering. 13

14 Åtgärder vid allvarlig blödning Målet är att minska PK INR till <1,5. Man ger då protrombinkomplexkoncentrat, i första hand Confidex. Detta har snabb men relativt kortvarig effekt varför Konakion ges parallellt (10 mg intravenöst). Om inte tillgång till protrombinkomplexkoncentrat finns kan plasma ges istället (20-30 ml/kg, obs! volymbelastning). Confidex ges i en inledande dos om E/kg beroende på PK och blödningens karaktär. Om urakut situation och PK inte är känt får den högre doseringen väljas. Förslag till dosering ses i nedanstående tabell. Aktuellt PK-INR Dos vid blödning Anmärkning/övrig behandling över 3,0 25 E /kg PK-prov 10 min efter avslutad injektion. 2,0-3,0 15 E /kg Avrunda uppåt använd hela förpackningen. 1,9-1,5 10 E /kg Ge alltid 10 mg Konakion i v. under 1,5 se övrig handläggning Åtgärder vid mindre allvarlig blödning Inläggningsfall. Åtgärder som vid högt PK utan blödning med eventuellt tillägg av Ocplex eller motsvarande i försiktig dosering. Åtgärder vid för lågt PK-värde Patient med hög trombosrisk (hjärtklaffprotes, tromboembolisk episod senaste månaden, förmaksflimmer med riskfaktorer mm) PK 1,8-2,0 dosjustering PK 1,6-1,7 tillägg av LMH (lågmolekylärt heparin) i halv dos PK <1,6 tillägg av LMH i fulldos Patient med normal trombosrisk Dosjustering för terapeutiskt PK-värde inom 3-5 dagar. Komplettera med LMH, 1/3 av fulldos om utdragen inställning förutses. Ingrepp på antikoagulerad patient Mindre hudkirurgi och mjukdelspunktioner kan utföras vid terapeutiskt PK-värde, men tänk på att komprimera bra efteråt. Tandextraktion vid bibehållet terapeutiskt PK-värde Munsköljning med tranexamsyra, injektionslösning 5 ml eller brustablett 1g spätt respektive upplöst i 5 ml vatten enligt följande: 2 minuter före extraktionen Var 6e timme efter extraktionen i 1 vecka Ingen förtäring av mat eller dryck första timmen efter sköljning. 14

15 Vid ledpunktioner, biopsier av inre organ eller större kirurgi behöver PK-värdet sänkas till 1,5. Bör göras i samråd med specialiserad mottagning. Om låg risk för tromboembolism kan man tänka sig att ta bort antikoagulationsbehandlingen 2-3 dagar före ingreppet och ge dubbel dos ingreppsdagen och dagen därefter. Nu provtagning efter 3-5 dagar. Cancer Patient med aktiv cancer har ökad risk för både recidiv och VTE och blödning. Långtidsbehandling med Fragmin ger sannolikt bättre skydd mot recidiv och innebär också praktiska fördelar framför Waran (mer lättstyrt vid cytostatikabehandling, undersökningar och ingrepp). Dessa patienter kan därför med fördel behandlas med Fragmin s c 200 E/kg per dag i en månad och sedan 150 E/kg per dag ytterligare 5 månader eller längre, beroende på hur cancersjukdomen utvecklas. Graviditet Dessa patienter handläggs vid kvinnokliniken men kan behöva uppföljning för koagulationsutredning etc vid medicin kliniken. VTE och östrogenbehandling Behandling med östrogenpreparat kan vara kontraindicerad eller olämplig för patienten med genomgången trombos eller hög risk för trombos. Östrogen ges i olika dosering på olika indikationer men principiellt kan tre grupper indelas på dosens storlek: Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Högdos, t ex p-piller Normaldos, t ex behandling mot klimakteriebesvär, behandling mot osteoporos. Lågdos, den behandlingen som ges i syfte att stärka genitala slemhinnor. För grupp 1 gäller att sådan medicinering är kontraindicerad om patienten tidigare haft episod med VTE, eller om patienten har en förstagradssläkting med sådan sjukdom. För grupp 2 gäller att östrogenbehandling i intermediärdos har visats öka risken för VTE. Nyttan av behandlingen får vägas mot riskökningen. En koagulationsutredning kan ge tilläggsinformation. Beslut om behandling sker i samråd mellan behandlande läkare och patienten! Observera att östrogenbehandling i denna grupp inte omedelbart behöver avbrytas vid akut VTE. Under pågående behandling kan östrogen-tillförseln fortsätta men man måste fatta beslut om fortsatt östrogenbehandling eller ej när/om det är dags att sluta med antikoagulationsbehandlingen! 15

16 Om östrogenbehandlingen bedöms vara oundgänglig men en betydande risk för VTE föreligger kan en lösning vara att helt enkelt fortsätta med antikoagulationsbehandlingen så länge östrogenbehandlingen är nödvändig. För grupp 3 anses den tillförda östrogendosen vara så minimal att risken för VTE bedöms vara negligerbar. Utredning efter fastställd diagnos Malignitetsutredning Trots att cancer kan vara bakomliggande orsak till VTE har man inte kunnat visa nytta med en generell omfattande malignitetsutredning. Beslut om eventuell utvidgad utredning får ske på basen av anamnes och status (tänk på PR, mammae) samt basala prover såsom SR, leverstatus och urinsticka. Malignitetsutredning övervägs särskilt vid recidiv (speciellt under pågående antikoagulantiabehandling). Koagulationsutredning Risken för VTE ökar med stigande ålder. Chansen att vid koagulationsutredning finna ärftliga orsaker till VTE minskar därför med stigande ålder. Värdet av screening för koagulationsrubbningar för att värdera recidivrisk och därmed Waranbehandlingens längd är omdiskuterat. Koagulationsutredning övervägs i första hand för patienter upp till 50 års ålder, men vid recidiv eller påtaglig hereditet kan utredning övervägas även för patienter >50 år. Särskilt förekomst av fosfolipidantikroppar kan vara väsentlig att hitta i sistnämnda grupp, då den är dels förenad med hög recidivrisk, dels förvärvad, dvs chansen att hitta tillståndet avtar inte lika tydligt med åldern jämfört med de ärftliga rubbningarna. Basala prover enligt nedan tas vanligen 3 veckor efter avslutad Waranbehandling. För patienter som vårdas inneliggande bör beslut om utredning tas under vårdtiden och remiss skickas till hematologen i samband med utskrivningen. Vid poliklinisk handläggning föreslås koagulationsutredning i särskild ruta på remissen. Enstaka patienter med allvarlig eller atypisk VTE kan behöva utredas under pågående antikoagulationsbehandling. Olika prover påverkas av heparin- respektive Waranbehandling, se nedan. I dessa fall tas antitrombin, faktor II- och V-mutation, kardiolipinantikroppar samt lupus inhibitor då patienten är stabilt inställd på Waranbehandling. Efter cirka 5 månaders Waranbehandling görs uppehåll i 2 veckor varvid man istället ger Fragmin 150 E/kg sub cutant. Efter 2 veckor utan Waran tas protein S och protein C varefter Waran kan återinsättas i väntan på resultatet. Remiss för koagulationsutredning finns i Cosmic. 16

17 Basala prover P-Antitrombin* Koagulationshämmare. Lågt värde ger ökad trombosbenägenhet. Antitrombin sjunker vid Heparinbehandling. Provtagning bör göras före eller efter Heparinbehandling! P- Protein C** Koagulationshämmare. Låga värden ger ökad trombosbenägenhet. Vitamin K-beroende sjunkande nivå vid AVK-behandling. Stiger under graviditet. P-Protein S** Antikroppar mot kardiolipin Som Protein C. Sjunker under graviditet. Påvisar fosfolipidantikroppar vilka kan interagera med koagulationsprocessen, ge ökad trombosbenägenhet men in vitro högt APTT. P-Lupusantikoagulans* Likaledes fosfolipidantikroppar. Faktor V-genotyp B-Protrombin-genotyp Mutation i faktor-v-genen som i 90% av fallen är orsak till APC-resistens. Kan tas oavsett om antikoagulationsbehandling pågår eller ej. Svag riskfaktor. * Påverkas av Heparinbehandling. ** Påverkas av Waranbehandling. Kompletterande prover S-homocystein Faktor VIII Höga nivåer korrelerar till ökad trombosfrekvens (och även annan kardiovaskulär sjuklighet) Hög faktor VIII-nivåer (>1,5 E) korrelerar till ökad trombosbenägenhet, tycks inte enbart röra sig om en akut fasreaktion. 17

18 Senkomplikationer till VTE Posttrombostiskt syndrom venös claudicatio Komplikationer till djup ventrombos kan utvecklas under lång tid och manifesteras först många år efter trombostillfället. Problemen uppstår till följd av att trombosen åstadkommer skador på venösa klaffar eller av kvarstående trombotisering med försämrat venöst avflöde. Det är kombinationen av perifer klaffdestruktion och centralt avflödeshinder (bristande rekanalisering) som ger de största problemen och här finns ofta möjligheter att stentbehandla fr a bäckenvener. Symtomen kan variera från mycket milda till invalidiserande posttrombotiskt syndrom, bensår och venös claudicatio. I mildare fall är adekvat kompressionsbehandling tillfyllest, i svårare fall kan remiss till kärlkirurg för utredning/åtgärd vara motiverad. Pulmonell hypertension Vid akut lungembolisering kan enstaka patienter utveckla en kronisk pulmonell hypertension. Ekocardiografi bör göras inom dagar-veckor efter behandling av ett akut tillstånd med påverkan på PA-tryck eller högerkammarfunktion. Vid bestående förhöjt tryck i lungkretsloppet bör patienten diskuteras med kardiolog. Protamin 10 mg/ml Protamin används mycket sällan vid med klin. Det är ett licenspreparat men finns alltid att tillgå på operationsavdelningen. Om brådskande fall jourtid kontakta IVA för att låna läkemedlet. Då anafylaktiska reaktioner kan förekomma (preparatet är tillverkat av laxsperma fråga om fiskallergi!) ska det ges med försiktighet. Vid tveksamhet kring indikation och dosering rådgör med koagulationsjour (KS). Indikation Hotande blödning orsakad av heparinöverdosering. Dosering 1 mg neutraliserar 100 E heparin. Dosera så att det heparin som givits de sista 4 timmarna neutraliseras, dock max 50 mg i en första dos. Ge en mindre provdos (10 mg iv) och vänta några min. Resterande dos ges långsamt (10 min) i v. Blodtrycket kontrolleras under injektionen. Beredskap för anafylaktisk reaktion ska finnas. Graviditet Kategori B:2. Klinisk erfarenhet är begränsad. Biverkningar Cirk: Blodtrycksfall, bradykardi Hud: Värmekänsla, rodnad Luftvägar: Dyspné 18

19 Referenser: 1. Blodpropp- förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism. En systematisk kunskapssammanställning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Rapportnr 158/I, 158/II, 158/III, Kliniska råd vid behandling med nya perorala antikoagulantia. Svenska Sällskapet för trombos och Hemostas (SSTH), Kliniska råd vid behandling med nya perorala antikoagulantia, Handläggning av patienter med misstanke om djup ventrombos (samverkansdokument), Bertil Uggla et al, Medicinkliniken, Örebro universitetssjukhus, Socialstyrelsen riktlinjer för vård av blodpropp/venös trombolism, Vårdprogram för venös trombolism, Arbetsgrupp för regiongemensamt vårdprogram, Västra Götalands regionen, Clinical probability assessment and D-dimer determination in patients with suspected deep vein thrombosis, a prospective multicenter management study, Elf JL, Strandberg K, Nilsson C, Svensson PJ. Thromb Res Feb;123(4): Epub 2008 Jun Waran och Waranbehandling. Hans Johansson och Lennart Stigendal, (upplaga 2) ISBN , Denna riktlinje har arbetats fram genom ett utvecklingsprogram att förbättra vårdproccesserna i landstinget. En av de tre gränsöverskridande pilotprocesserna var djup ventrombos. Maria Eckerrot Överläkare, Medicinkliniken Västmanlands sjukhus, Västerås Johan Saaw Överläkare, Medicinkliniken Västmanlands sjukhus, Köping Bettina Genberg Sjuksköterska, Medicinkliniken Västmanlands sjukhus, Västerås Mats Sedlacek Förbättringsledare Västmanlands sjukhus, Västerås Marie Lundström Förbättringsledare Västmanlands sjukhus, Västerås 19

20 BILAGA 1 Dokumentnamn Fastställd av Åke Tenerz Djup ventrombos - utprovning av MABS-strumpa Handläggare Bettina Genberg Gäller fr o m Dokumentnummer QR112-MED-I-MV-4043 Djup ventrombos - utprovning av MABS-strumpa 1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt Syftet med utprovningen är att förbättra det venösa återflödet och motverka svullnad i benen. Instruktionen gäller vid all utprovning inom medicinklinikerna. MABS kompressionsstrumpa klass 1 utprovas på avdelningen/akuten/medicinmottagningen av sjuksköterska/undersköterska eller sjukgymnast. MABS kompressionsstrumpa klass 2 utprovas på medicinmottagningen av sjuksköterska. Kompressionsbehandling av djup ventrombos påbörjas efter diagnostik och insättande av medicinsk behandling på ordination av behandlande läkare. 4.1 Utprovning och behandling med kompressionsstrumpa klass 1 Mätning för utprovning av kompressionsstrumpa bör ske på morgonen före uppstigning. På övrig tid sker mätning efter att patienten vilat minst 30 minuter i sängläge med benet i högläge (ovan hjärthöjd). Mätning sker på ankelns smalaste ställe och vadens omfångsrikaste ställe. Kompressionsstrumpans tabell avgör vilken av de 6 tillgängliga storlekarna som patienten behöver. Strumpan skall därefter tas på varje morgon innan patienten stigit ur sängen. Används dagtid/dagligen i 4 veckor. 20

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i RIKTLINJE 3 (22) INNEHÅLL 1 DIAGNOSTIK... 5 1.1 Allmänt...5 1.1.1 Klinisk sannolikhet, D-dimer...5 1.1.2 Anamnes...5 1.1.3 Provtagning...5 1.2

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är

Läs mer

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin sprogram 2010 TROMBOEMBOLISM VENÖS Lungemboli...2 Portavenstrombos akut...5 Tromboflebit...6 Profylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patieter...7 Djup ventrombos i ben eller

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 1 Gäller för: Anestesikliniken

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992 Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom 10 224B Tromboflebit

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. 1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Norrköping Framtagen av: (Namn, titel,

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,

Läs mer

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik Ventrombos, 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos Vad vet vi, vad tror vi och vad ser vi i vardagen?.. ur en klinikers perspektiv

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. 1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Omarbetad efter uppdaterad produktresumé för Fragmin 2014-11-19 Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin.

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 2,5 mg, 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

NU-SJUKVÅRDEN. Profylax och terapiråd. Tromboembolism. Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland

NU-SJUKVÅRDEN. Profylax och terapiråd. Tromboembolism. Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland RIKTLINJER NU-SJUKVÅRDEN Profylax och terapiråd Tromboembolism Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland Förord Tidigare Terapiråd om tromboembolism är fortfarande till stora delar aktuella. Lågmolekylära

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Venös tromboembolism vte

Venös tromboembolism vte Venös tromboembolism vte Riktlinjer för handläggning i C län Kontaktpersoner Bengt Wahlström, akutsjukvården, Akademiska sjukhuset, 018-611 27 18, bengt.wahlstrom@akademiska.se Sekreterare Solveig Karlsson,

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Heparininfusion vuxna US Linköping

Heparininfusion vuxna US Linköping Heparininfusion vuxna US Linköping Riktlinjen beskriver användning av heparininfusion vid behandling av vuxna patienter med venös tromboembolism där behandling med lågmolekylärt heparin (LMH: Innohep,

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Inledning Behandling med AVK-läkemedel ställer höga krav på förskrivaren på grund av läkemedlens

Läs mer

Terapiråd#1. Trombo embolism. Profylax och terapi. PDF-versionen

Terapiråd#1. Trombo embolism. Profylax och terapi. PDF-versionen 1 Terapiråd#1 * Trombo embolism Profylax och terapi Förord Innehåll 2 Medvetenheten om trombosprofylax vid immobilisering, kirurgiska ingrepp, känd koagulationsdefekt etc ökar. LMWH (lågmolekylära hepariner)

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Venös tromboembolism och medel mot trombos

Venös tromboembolism och medel mot trombos Blod 271 Venös tromboembolism och medel mot trombos Sam Schulman, HHS General Hospital, Hamilton, ON, Kanada Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Inledning Djup ventrombos (DVT) diagnostiseras

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå

Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus Bakgrund Allt fler av patienter som opereras inom thorax behandlas preoperativt

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER

Läs mer

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga Dugga 2 T6Qq ht08 MEQ-fråga 6,5 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på fem sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Innehållet delger rätt svar på redan

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NOAK Stellan Bandh,Västerås 130411 NOAK Dabigatran-etexilat Pradaxa Rivaroxaban Xarelto Apixaban Eliquis Indikationer för NOAK Profylax mot venös trombos/lungemboli efter

Läs mer

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården

Läs mer

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV Annika Ljungh Blodpropp SFAM:s STUDIEBREV Blodpropp När vi som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antaganden. Ofta blir

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Venös tromboembolism - akut handläggning

Venös tromboembolism - akut handläggning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Venös tromboembolism Giltig fr.o.m: 2015-01-27 Faktaägare: Minna Markljung, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

Kursplan. Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits. Avancerad nivå Second Cycle

Kursplan. Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits. Avancerad nivå Second Cycle Dnr: G25 50/11 Kursplan OM6000, Blödnings- och trombossjukdomar, 15 högskolepoäng Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att

Läs mer

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16049 su/med 2015-09-16 6 Innehållsansvarig: Per-Olof Hansson, Överläkare, Läkare (perha5) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Akut lungemboli Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Lungemboli Diagnostikstöd och diagnostiska algoritmer -icke gravida -gravida Lungröntgen Datortomografi -före undersökningen (val av protokoll)

Läs mer

Sökord: Obstetrik. Målgrupp: Medarbetare Kvinnokliniken i Norrköping Godkänd av: (Namn, titel) Agneta Werner, överläkare, Kön: Kvinna

Sökord: Obstetrik. Målgrupp: Medarbetare Kvinnokliniken i Norrköping Godkänd av: (Namn, titel) Agneta Werner, överläkare, Kön: Kvinna Definition : Blodtryck 140/90 vid minst två tillfällen (minst 4 timmars mellanrum) och proteinuri >0,3 g/24 timmar. Lätt/måttlig preeklampsi: Blodtryck > 140/90 och < 160/110 i kombination med signifikant

Läs mer

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS). MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Särtryck ur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004 Hela dokumentet finns på www.sos.se Förord Socialstyrelsen har sedan 1996

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) 5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) I detta kapitel diskuteras behandling eller profylax med antikoagulantia i en speciell situation, nämligen det sällsynta tillståndet med heparininducerad trombocytopeni

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 1-fråga 2013-11-26 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 8 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer