NU-SJUKVÅRDEN. Profylax och terapiråd. Tromboembolism. Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NU-SJUKVÅRDEN. Profylax och terapiråd. Tromboembolism. Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland"

Transkript

1 RIKTLINJER NU-SJUKVÅRDEN Profylax och terapiråd Tromboembolism Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland

2 Förord Tidigare Terapiråd om tromboembolism är fortfarande till stora delar aktuella. Lågmolekylära hepariner (LMWH) och Waran är fortfarande basen vid läkemedelsbehandling för tromboser. Dessa terapiråd utgör en del av arbetet inom lokala terapigruppen Blod inom Läkemedelskommitten i Nordvästra Västra Götaland. Ett mer omfattande Vårdprogram för venös tromboembolism finns vid SU:s hemsida Dokument/medinfo/vardprogram_tromb.pdf. Medförfattare ur den lokala terapigruppen: Lennart Ahnfelt, överläkare ortopedi, Karin Berg, AK-sköterska, Olle Groot, överläkare kirurgi, Anita Gustafsson, AK-sköterska, Inger Helmstein, apotekschef, Peter Johansson, överläkare internmedicin, Kerstin Nättorp, överläkare internmedicin, Gustaf Schröder, överläkare anestesi och Kent Viidas, överläkare internmedicin. Ett stort tack till överläkare Elisabeth Almström för bidrag om graviditetsdelen. Peter Johansson överläkare internmedicin KONTAKTA AK-MOTTAGNINGEN NÄL Uddevalla telefon: telefax:

3 INNEHÅLL Trombosprofylax Ortopedi Kirurgi Gynekologi Graviditet Venös tromboembolism Behandling av DVT Ventrombos Lungemboli Trombolys Waran behandling Waran vid operationer Hjärtsjukdom Waran Heparininfusion Blödningar Blödningskomplikationer

4 TROMBOEMBOLISM trombosprofylax Vid kirurgi finns det en ökad blödningsrisk vid PK>1,6 1,7. Om PK>5 måste man räkna med spontan blödningsrisk. Angående höga PK-värden se avsnitt om Åtgärder vid höga PK-värden utan blödning (sidan 4). Varje år avlider cirka 800 personer av lungemboli procent av patienter med djup ventrombos (DVT) har genomgått kirurgiskt ingrepp senaste månaden. Hos tio procent finner man en malignitet vid DVT. Övriga riskfaktorer är hög ålder, uttalad fetma, immobilisering, hereditär koagulationsdefekt (APC-resistens vanligast), svåra infektioner eller tidigare tromboembolism. Idag finns patientens ordinarie Warandosering i Meliorjournalen under externa program (AVK).

5 TROMBOEMBOLISM 2006 PROFYLAX Mekaniska åtgärder ska vara basen i all profylax: mobilisering, vadmuskelkontraktion, graderad kompressionsstrumpa. (OBS! Vanlig stödstrumpa är utan effekt). Hos patienter med långvarig immobilisering på grund av stroke eller av andra orsaker ges Fragmin E SC x 1. För övrig farmakologisk profylax se separata avsnitt

6 TROMBOEMBOLISM ortopedi INDIKATIONER FÖR TROMBOSPROFYLAX Frakturkirurgi på nedre extremiteter (ej enkla fotledsfrakturer och skador distalt därom), frakturer på kotpelare och bäcken, större eller multipla frakturer, stora mjukdelsskador utan fraktur, korsbandskirurgi, ryggkirurgi, proteskirurgi, amputationer. Riskgruppspatienter även vid mindre ingrepp Tidigare trombos/emboli, preoperativ immobilisering i säng, preoperativ immobilisering i gips, reoperation inom fyra veckor, infektion, kärlskada. Relativa riskgruppspatienter Malignitet, pares i nedre extremiteten, mycket hög ålder, graviditet, fetma, diabetes, stora åderbråck, hjärtinkompensation, koagulationsstörning (APC-resistens vanligast). WARAN behandling Hos Waranbehandlade patienter sätts Waran ut cirka fyra dygn före planerat ingrepp. Acceptabel nivå för anestesi och operatörer brukar vara PK<1,7. Waran bör vid större kirurgiska ingrepp (t ex plastiker) inte insättas förrän tidigast efter fyra till fem dagar då risken är uppenbar för stora blödningar i såret och därmed sekundär infektionsutveckling. OBS! Patienter med mekaniska hjärtklaffar ska ha Fragmin E x 2 om PK<1,7. Övriga patienter med antikoagulantiabehandling får Fragmin E x 1. P-piller och kvinnliga könshormoner ska utsättas tre till fyra veckor före planerat ingrepp eller i samband med omhändertagande av fraktur på nedre extremiteten.

7 TROMBOEMBOLISM 2006 TROMBOSBEHANDLING Tromboser som inträffar en månad eller tidigare efter operationsingreppet handläggs av ortopedklinik, övriga av medicinkliniken. Glöm ej remiss till AK-mottagningen (AntiKoagulantia) medicinkliniken för fortsatt Waran ordination. Se för övrigt sidorna TUMREGEL (för LMWH) Akuta ingrepp Vid akut ingrepp samma dag ingen preoperativ profylax. Vid ingrepp nästa dygn profylax om patienten är intagen före Ingen preoperativ profylax om patienten är intagen efter Elektiva ingrepp Patient som kommer dygnet innan profylax. Patient som kommer operationsdagen ingen profylax preoperativt. VID INDIKATION Fragmin E x 1 SC på kvällen. Denna behandling bör ges i minst sju dagar och upp till sex veckor till vissa riskpatienter. Vid kortare behandlingsperioder bör Macrodex 500 ml/dygn övervägas

8 TROMBOEMBOLISM 2006 Kirurgi Gynekologi INDIKATIONER FÖR TROMBOSPROFYLAX Patient >40 år och beräknad anestesitid >45 minuter. Vid hög risk (fetma, malignitet, tidigare trombos/emboli, p-piller, extensiv kirurgi, reop inom 0 dygn) även till yngre patienter (16 40 år) och/eller kortare operationstid. Vid operationsläge som medför risk för trombos (benstöd, bukläge) oavsett ålder. Vid laparoskopier (ej vid laparoskopisk sterilisering eller diagnostisk laparoskopi). Rutinmässig profylax ska ej ges vid Transuretrala ingrepp utan trombosdisponerande tillstånd. Rubbningar i koagulationssystemet eller pågående blödning. Pågående antikoagulantiabehandling. Kärlkirurgiska fall som får Rheomacrodex/heparin under operation. Enbart plexusanalgesi.

9 TROMBOEMBOLISM 2006 DOSERING Normalriskpatient: Fragmin E SC x 1 ges i fyra till fem dygn. Högriskpatient: Fragmin E SC x 1 ges t o m cirka en vecka efter mobilisering. Laparoskopifall: Fragmin E SC x 1 ett till två dygn (vid korta ingrepp). Vid operation med laparoskopi med beräknad operationstid >45 minuter ges Fragmin enligt ovan för normalriskpatient respektive högriskpatient. Patienter med trombosinsjuknande inom fyra veckor efter operation omhändertages och behandlas av ansvarig kirurg/gynekolog. Patienter med gynekologisk malignitet behandlas också av ansvarig gynekolog. För uppföljning med avseende på Waran vid utskrivning skrives remiss till AK-mottagningen (se sidorna 16 17)

10 10 TROMBOEMBOLISM Graviditet Gravida kvinnor handläggs i samråd mellan gynekolog och medicinare och vårdas på kvinnokliniken vid trombos samt på medicinkliniken vid lungemboli. Djup ventrombos förekommer under graviditet i en frekvens av och under puerperiet är risken för tromboembolism ytterligare ökad. Recidivrisken efter tidigare genomgången trombos/ lungemboli är om man ej ger profylax cirka procent. Hos gravida försvåras diagnostiken av att det är vanligt med bäckenventrombos som börjar i iliacakärl och bygger på distalt. Dessa tromboser kan debutera med diffusa buksymtom. DIAGNOSTIK Vid misstanke om djup ventrombos görs i första hand ultraljud men om oklarhet råder utföres flebografi där fostret skärmas. Vid lungembolimisstanke är lungscintigrafi förstahandsmetod. Om scintigrafi ej ger klart utlåtande eller om det ej kan utföras utan fördröjning göres spiral CT thorax. PROVTAGNING INNAN START AV BEHANDLING Hb, APTT, PK, TPK, kreatinin, ASAT och ALAT. För utredning av ev koagulationsdefekter: Antitrombin, protein S, protein C, APC-resistens, protrombinmutation, homocystein, lupus antikoagulans och kardiolipinantikroppar. Dessa prov tas innan påbörjad terapi (alternativt en månad efter avslutad terapi). BEHANDLING 1 Initial behandling med Heparin fem till sju dygn. Heparin bolusdos E intravenöst följt av intravenös infusion enligt behandlingsschema sidan 1. (APTT enligt ökad blödningsrisk med förlängning 1,5 2 gånger och terapiintervall 60 0 S.) 2 Efter fem till sju dygns Heparinbehandling övergång till subcutan behandling med Fragmin 125 E/kilo kroppsvikt SC x 2. Anti FXa ska vara 0,2 0, före och 0,6 1,2 tre timmar efter injektion.

11 TROMBOEMBOLISM Högdos trombosprofylax med Fragmin SC x 2 påbörjas efter en månad. Fragmindos ges motsvarande koncentration anti FXa aktivitet 0,1 0,2 före injektion och <0,45 tre timmar efter injektion fram till partus. Underbenstrombos kan behandlas direkt med Fragmin 125 IE/kg kroppsvikt SC x 2. VID PARTUS Fragmin E subcutant var 12:e timma, alternativt Promiten/ Macrodex. För detaljer och rutin angående förlossningsepidural se PM KK. POST PARTUM Trombosprofylax med Fragmin SC x 1 ges minst sex veckor post partum. Behandlingstid vid distal DVT tre månader varav minst sex veckor post partum. Vid proximal DVT eller lungemboli behandlingstid minst sex månader varav minst tre månader post partum. Vid längre behandling post partum övergång till Waran. PROFYLAX Kvinnor med tidigare trombos behandlas med profylax Fragmin SC x 1 under graviditeten till sex veckor post partum. Vid hereditär trombofili och högriskpatienter se PM. Kvinna med mekanisk hjärtklaff behandlas med Waran under graviditeten i samråd med Universitetssjukhuset Sahlgrenska. Vid sträng immobilisering och vid sectio ges profylax Fragmin E, se separat PM PM Utförligt PM om tromboembolism i samband med graviditet finns på Kvinnokliniken.

12 12 TROMBOEMBOLISM Venös tromboembolism DJUP VENTROMBOS Målsättningen med behandling är att förebygga lungembolism och trombosprogress. Alla djupa ventromboser som diagnostiseras ska behandlas, således även vadtromboser. PATIENTER FRÅN ANDRA KLINIKER ÄN MEDICIN Om patienten genomgått operation/gipsbehandlats inom en månad från insjuknandet i trombos/lungemboli handläggs patienten av opererande specialitet. Patienter med aktiv cancersjukdom som insjuknar med trombos handläggs av vederbörande klinik. Gravida kvinnor handläggs i samråd mellan gynekolog och medicinare. Patienten vårdas på KK vid trombos och på medicinkliniken vid lungemboli. DIAGNOSTIK Som stöd för bedömning av sannolikheten för djup ventrombos i benet kan följande poängbedömning användas. Följande tillstånd ger vardera en poäng Aktiv cancer, pares eller nyligen gipsbehandling av nedre extremitet, immobilisering > dagar, ömhet längs djupa venerna, helbenssvullnad, vadsvullnad > cm jämfört kontralaterala benet, pittingödem i symptomatiskt ben, ytliga kollateralvener eller tidigare diagnostiserad DVT. Alternativ diagnos minst lika sannolik som DVT ger 2 poäng. Summera poängen och följande strategi erhålls. Låg klinisk sannolikhet (<2 poäng) och neg D-dimer patienten går hem. Hög klinisk sannolikhet ( 2 poäng) eller pos D-dimer proximalt ultraljud. Hög klinisk sannolikhet ( 2 poäng) och pos D-dimer hela benet undersöks.

13 TROMBOEMBOLISM Ultraljud är nu förstahandsundersökning men kan vara svårtolkat nedom knät och ovanför ljumsken. Flebografi är förstahandsval vid tidigare trombos i samma ben, misstanke om isolerad bäckenvenstrombos eller då kirurgi eller trombolys övervägs. Undvik flebografi vid nedsatt njurfunktion eller metforminbehandling. Klinisk kemi-laboratorieprover Na+ K+, Kreatinin, Hb, TPK, D-dimer, APTT, PK, vikt. Patient under 50 år utreds med Protein S, Protein C, Antithrombin, genotyp FII (Protrombinmutation), Lupusantikoagulans (om förhöjt APTT) samt APCR efter att antikoagulantiabehandlingen avslutats. Klinisk undersökning Prostatapalpation, bröstpalpation (om ej känd bakomliggande orsak). BEHANDLING LMWH (lågmolekylärt heparin) i endos antingen Fragmin, Innohep eller Klexane. Ges till alla tromboser utan övre begränsning. Behandlingen pågår i minst fem dygn och alltid tills PK ligger inom terapeutiskt intervall. Vid aktiv malignitet ges enbart Fragmin i regel fulldos en månad och reducerad dos (75 procent av fulldos) följande fem månader. Vid kvarvarande aktiv malignitet efter sex månader fortsätt med 50 procent av fulldos Trombolys Hos yngre patienter med kort anamnes och utbredd trombos se trombolysavsnittet. PK kontrolleras dag ett och dag fyra. Hos nyopererade patienter väntar man med insättande av Waran tills minst fem dygn efter operation. Patienten behandlas med enbart LMWH initialt. Patienten insättes på Waran om läget är stabilt med avseende på blödningskomplikationer.

14 14 TROMBOEMBOLISM Venös tromboembolism Behandling av djup ventrombos och lungemboli Vikt i kg Fragmin (endos) IE IE IE IE Innohep (endos) IE IE IE IE Klexane Vid endos 150 IE/kg och vid tvådos 100 IE/kg 2 gånger per dygn Vid njur- eller leversvikt se FASS.

15 TROMBOEMBOLISM Waran Antal tabletter, tas vid ett tillfälle till kvällen Ålder >85 Dag Dag Dag 2 1½ ½ Dag 4 2 1½ 1½

16 16 TROMBOEMBOLISM Behandling av DVT Under de senaste åren har poliklinisk behandling blivit rutin och ska ske om ej kontraindikationer finnes. Vid poliklinisk behandling kontakta AK-mottagningen dagtid vardagar. Man kan där eventuellt ge patienten information och påbörja Waran behandling. Övriga tider ordinerar ansvarig läkare tills nytt PK-prov tas och informerar AK-mottagningen om ordinerade doser, provtagning etc. Om patienten ej själv eller med hjälp av anhörig kan ta injektionerna skrives remiss till distriktssköterska. Poliklinisk behandling sker med LMWH och Waran enligt sidorna Vid njur- eller leversvikt se FASS. Checklista sjuksköterska (akutmottagningen/vårdavdelningen) Rekommendera högläge av benet. Kort (till knät) kompressionsstrumpa. Mått för kompressionsstrumpa tages av vårdavdelningspersonalen på morgonen innan patienten stigit upp om patienten legat inne.

17 TROMBOEMBOLISM Checklista läkare Recept LMWH endosspruta enligt dos på sidan 14. Recept Waran 2,5 mg 100 st. Remiss antikoagulationsbehandling komplett ifylld. Om patienten ej kvarstannar över natten på vårdavdelningen ska remiss finnas på AK-mottagningen nästa morgon, vardagar. Patienten uppmanas ringa AK-mottagningen på morgonen för att få tid för information samma dag. Vid eventuell helg får patienten ta kontakt efter helgen. Mottagande läkare ska ha ordinerat LMWH samt Waran för hela helgen. Remiss till ortopedteknisk avdelning för utprovning av kompressionsstrumpa grad 2 efter en månad. Indikationen är status efter bentrombos. Rekommenerad behandlingstid är cirka ett år. Det räcker med strumpa upp till knät. Angående eventuell kompressionsstrumpa första månaden är det något olika policy kliniker emellan om patienten själv betalar eller ej. Kontakt: Se sidan 2 för telefon- och telefaxnummer

18 18 TROMBOEMBOLISM Ventrombos ARMVENSTROMBOS Behandlas med LMWH om patienten inte har svåra symtom, i så fall ställningstagande till eventuell trombolys. För övrig behandling med LMWH till terapeutiskt PK och sedan sex månader Waran behandling. CENTRALVENSTROMBOS Centralvenstrombos i ögat är idag ingen indikation för antikoagulantia. MUSKELVENSTROMBOS Kan vid uttalade symtom behandlas med Fragmin E SC dagligen i en månad. TROMBOFLEBIT UTAN MISSTANKE OM DJUP VENTROMBOS Distal tromboflebit (nedom knät) NSAID gel fem till sju dagar. Eventuellt stödstrumpa. Proximal tromboflebit LMWH fulldos SC 10 dagar + halverad dos i 20 dagar. Eventuellt NSAID:s. Vid utbredda flebiter uteslut DVT, malignitet, kärlkirurgkonsult?

19 TROMBOEMBOLISM UPPFÖLJNING Yngre patienter (<50 år) uppsättes på återbesök till medicinmottagningen (när behandlingen ska avslutas). När det gäller övriga patienter meddelar AK-mottagningen ansvarig läkare när behandlingen ska avslutas. I epikris/journalanteckning ska anges rekommenderad behandlingstid. APC-RESISTENS (aktiverad protein c resistens) APC-resistens förekommer hos cirka tio procent av befolkningen och är oftast hereditär. Vid känd APC-resistens bör alla patienter oavsett ålder erhålla trombosprofylax i samband med operationer som varar längre än 0 minuter. Vid graviditet ges profylax till patienter som tidigare haft trombos. Vid APCresistens får patienten ett informationsblad vid återbesök. ALLMÄN OMVÅRDNAD VID TROMBOS Fri mobilisering omedelbart så långt smärtan tillåter. Högläge nattetid samt under vila. Ge eventuellt diuretikum vid kraftig svullnad

20 20 TROMBOEMBOLISM Lungemboli ALLMÄNT Diagnostik av lungemboli är i vissa fall svår och misstanken att det kan vara en lungemboli uppträder inte sällan när patienten har dyspne och/eller bröstsmärta. Analys av D-dimer är av betydelse vid diagnostiken. D-dimer är en fibrin-degradationsprodukt och ett förhöjt värde talar för att ökad fibrinolytisk aktivitet pågår. Detta föreligger vid många tillstånd såsom sepsis, trauma, kirurgi, graviditet mm. Ett förhöjt ( positivt ) D-dimer är med andra ord mycket ospecifikt och är inte liktydigt med att akut venös tromboembolism föreligger. Dess användbarhet ligger i det s k negativa prediktiva värdet, d v s ett normalt D-dimer talar starkt emot akut lungemboli, speciellt om anamnesen är kort. CT av thorax är idag en beprövad och väl tillförlitlig undersökning vid diagnostik av misstänkt lungemboli. Sensitiviteten har i flera undersökningar visat sig vara bättre än för perfusions- / ventilationsscint medan specifiteten för båda undersökningarna är hög (5 procent). CT-thorax är förstahandsmetoden. I vissa fall såsom kreatininstegring (>150), samt vid kontrastöverkänslighet kommer scintigrafiundersökning att kvarstå som förstahandsmetod. För gravida kvinnor se sidorna 10 och 11. Vid negativ CT-thorax och stark klinisk misstanke på lungemboli görs perfusions-/ventilationsscint. I undantagsfall kan man behöva remittera patienten för en selektiv pulmonalisangiografi (för närvarande Sahlgrenska Universitetssjukhuset). SYMTOM Dyspné med hållsmärta, rethosta och lätt feber är typiska symtom men de flesta har ej typisk bild. Andra symtom är t ex hemoptys vid lunginfarkt, enbart dyspné, trötthet, nytillkommet förmaksflimmer, ensidig pleurautgjutning och pneumonibild, ofta med bilaterala förtätningar. Vid massiv lungembolism kan cirkulationskollaps, eventuellt med syncopé, ses. Värdera även symtom på djup ventrombos.

21 TROMBOEMBOLISM UTREDNING Kem lab Respstatus. D-dimer, APTT och PK. CRP, Na+, K+, Kreatinin, Hb, LPK, TPK. Blodgruppering av de patienter som kan bli aktuella för trombolys. EKG Arytmier? Tecken på belastning av höger kammare? Radiologi 1 Rtg pulm. 2 CT-thorax är förstahandsmetoden. Lungperfusions-/ventilationsscintigrafi vid njursvikt, graviditet eller kontrastöverkänslighet. 4 Flebografi alternativt ultraljud av ena eller båda benens djupa vensystem är möjliga undersökningar då mer än 0 procent av alla lungembolier anses ha sitt ursprung därifrån. 5 UCG vid misstanke om lungembolism med cirkulatorisk påverkan. 6 Pulmonalisangiografi ger säkrast diagnos om det utförs selektivt. Vid hög klinisk misstanke om lungemboli och samtidig icke konklusiv CT/scintigrafi BEHANDLING Symtomatisk Syrgas (målsättning po 2 >10kPa 5 6 procent), Morfin. LMWH Förstahandsval. Det finns idag god dokumentation med lågmolekylärt heparin vid behandling av lungemboli. För dosering se sidan 14. Trombolys Vid massiv lungembolisering och svårt påverkad patient med uttalade symtom t ex blodtrycksfall och chockbild bör trombolysbehandling övervägas.

22 22 TROMBOEMBOLISM 2006 Trombolys ALLMÄNT Aktuella substanser är rekombinant rt-pa (Actilyse och streptokinas (Streptase ). rt-pa är enklare att ge och behäftat med mindre biverkningar men väsentligt dyrare. rt-pa används som förstahandsmedel idag vid massiv lungembolism samt vid DVT med trombolysindikation. INDIKATIONER Massiv lungembolism med allvarlig cirkulationspåverkan t ex hypotension, svår hjärtsvikt med grav hypoxi trots adekvat syrgasbehandling, tecken till betydande högerkammarbelastning (USG). Hög djup ventrombos, femoropopliteal, ileofemoral eller vena cava inferior med samtidiga betydande symtom såsom mycket uttalad bensvullnad och flegmasi. Kortare anamnes än sju dagar stärker indikationen. Speciellt bör behandling till yngre patienter (<60 år) övervägas. Trombos i armven eller vena cava superior framförallt hos yngre patienter med påtagliga symtom. Trombos i höger förmak eller kammare med symtom av svår lungemboli. KONTRAINDIKATIONER MOT TROMBOLYSBEHANDLING Absoluta Pågående blödning. Aktiv ulcussjukdom/esofagusvaricer/akut pancreatit. Endocardit/akut pericardit. Känd blödningsbenägenhet/svår leverinsuff med spontant INR >2,0. Pågående peroral antikoagulantiabehandling. Okontrollerad hypertoni (> )/retinopati med blödning. Genomgången hemorragisk stroke/cns-op de senaste två månaderna. Trauma, operation eller hjärtkompression senaste tio dagarna. Intrakraniell malignitet.

23 TROMBOEMBOLISM Relativa Hög ålder (>70 år). Eventuell terapivinst måste vägas mot risken för stroke. Trombos/lungembolisymtom >14 dagar. Grav lever- eller njursvikt. BEHANDLINGENS GENOMFÖRANDE (pat på hia eller iva) OBS! Beakta sedvanliga kontraindikationer se ovan. Patienten ska vara blodgrupperad. Undvik kärlpunktioner strax före och under trombolysbehandlingen. Vid svårare blödningskomplikationer avbryts behandlingen. Överväg transfusion med färskfrusen plasma och blod. Pågående Heparininfusion avbrytes minst en timme före trombolysbehandling. ACTILYSE (rt-pa) FÖRSTAHANDSPREPARAT VID LUNGEMBOLI Actilyse 10 mg iv bolusinjektion under en till två minuter och återstoden 0 mg som infusion under två timmar. Vid kritisk situation kan 0,6 mg Actilyse /kg ges iv på 5 15 minuter (max 50 mg) därefter 50 mg/0 minuter. OBS! Vid kroppsvikt <65 kg totaldos 1,5 mg/kg. Ingen speciell provtagning under behandlingen. Omedelbart efter Actilysebehandlingen påbörjas Heparininfusion (sidan 1) utan bolusdos. Om patienten har pågående Heparininfusion avbryts denna under trombolysbehandlingen och återupptas direkt efter trombolysens avslutande. Heparininfusionen kan brytas efter 24 timmar om patienten är cirkulatoriskt stabil och LMWH ges enligt sidan

24 24 TROMBOEMBOLISM 2006 Waran behandling STREPTASE (STREPTOKINAS) KONTINUERLIG HÖGDOS Bolusdos Streptase E löst i 100 ml NaCl 0,% gives under 0 minuter som intravenös infusion. Omedelbart efter given bolusdos startas iv infusion av E Streptase löst i 250 ml 0,% NaCl ( ml/tim). Kontrollera provsvar tagna före behandlingens början. Om provsvar talande för kontraindikation avbryts behandlingen. APTT, Fibrinogen, och D-dimer tages kl och kl Första labkontroll dock tidigast tio timmar efter start av behandlingen. För att erhålla optimal fibrinolytisk effekt och samtidigt undvika blödningskomplikationer eftersträvas en fibrinogennivå <2 g/l. Efter två till tre dygns behandling görs ev kontrollflebografi/ ultraljud vid djup ventrombos. Vid lungemboli avbryts behandlingen efter timmar. Sedvanlig heparininfusion (sidan 1) utan föregående bolusdos startas fyra timmar efter avslutad streptokinasinfusion. Om inga tecken till blödning avslutas heparininfusionen efter ytterligare sex timmar och LMWH ges enligt sidan 14.

25 TROMBOEMBOLISM ALLMÄNT VID TROMBOLYSBEHANDLING Sängläge tills heparinbehandling påbörjats. CAVE intramuskulära och subkutana injektioner. Intravenös provtagning åtföljs av tryckförband minuter. OBS! Vid stigande fibrinogen och sjunkande D-dimer under pågående trombolysbehandling bör fortsatt behandling ifrågasättas. BEHANDLINGSTID MED WARAN Förstagångsinsjuknande: Lungemboli samt djup ventrombos behandling sex månader. Vid trombos efter immobilisering, postoperativt etc kan man nöja sig med tre månader om riskfaktorn är undanröjd. Vid oklar genes bör man fundera över eventuella maligniteter som bidragande orsak. Recidiverande lungemboli: Livslång behandling. Recidiverande DVT: Om klar utlösande orsak sex månaders behandling. Övriga fall får bedömas individuellt men i princip livslång behandling. Om osäkerhet råder remittera patienten till medicinmottagningen. Det är av stor vikt att kontinuerligt ta ställning till vinst/risk med fortsatt antikoagulantiabehandling

26 26 TROMBOEMBOLISM Waran vid operationer ALLMÄNKIRURGI (BUKOPERATIONER ETC) Vid elektiv kiurgi bör man eftersträva PK <1,5 men vid mer akuta ingrepp ska PK helst vara <1,7. Samtidigt ges Fragmin E x 1 SC tills PK åter inom terapeutiskt intervall. Om snabb sänkning av PK krävs ge färskplasma alternativt färskfrusen plasma eller Prothromplex-T. Hos nyopererade patienter väntar man med insättande av Waran tills minst fem dygn efter operation. Patienten behandlas med enbart LMWH initialt. Patienten insättes på Waran om läget är stabilt med avseende på blödningskomplikationer. Kontakta gärna AK-mottagningen för samverkan. UROLOGI Vid urologiska ingrepp såsom cystoskopi med P-TUR/B-TUR utsättes Waran fem dagar innan ingrepp. Man bör sträva efter PK<1,4 innan ingrepp. Det finns en ökad risk för fördröjda blödningar som kommer 14 dagar efter ingreppet. Av detta skäl bör Waran vara utsatt fyra veckor efter P-TUR och patienten behandlas enbart med LMWH under dessa veckor.

27 TROMBOEMBOLISM KLAFFPATIENTER Waran utsätts normalt tre dagar före ingreppet och återinsätts operationsdagen. Vid urologiska ingrepp är Waran även utsatt operationsdagen. Fragmin E x 2 SC ges från dag två efter utsättande av Waran tills åter terapeutiskt PK. Operationsdag plus dagen efter: Dubbel dos Waran plus Fragmin. Därefter ordinarie Waran dos plus Fragmin till nästa provtagning. PK tages en vecka efter att Waran är återinsatt. BLIND BIOPSI (LEVER, NJURE, LP ETC) Görs helst ej under behandling. PK ska vara <1,4. INFÖR ECT Waran utsättes tre dagar innan och återinsättes i samband med avslutad ECT. För klaffpatienter se ovan. ORTOPEDISK KIRURGI PK <1,7 Ge Fragmin E x 1 SC tills PK åter inom terapeutiskt intervall

28 28 TROMBOEMBOLISM Hjärtsjukdom Waran PK OCH INR PK anges i INR (International Normalized Ratio). Ju högre INR desto mer lättblödande patient. Normalt PK är cirka 1 och vid Waranterapi är PK 2,1,0. INDIKATIONER FÖR ANTIKOAGULATIONSBEHANDLING MOT KARDIELL EMBOLI 1 Vid sinusrytm Mekanisk klaffprotes. Biologisk klaffprotes tre månader postoperativt. Vid intramurala tromber, akut hjärtinfarkt och vid nedsatt ejektionsfraktion i vänster kammare finns ej consensus om behandling. 2 Vid förmaksflimmer/fladder Patienter med riskfaktorer: Waran till patienter i alla åldrar (om ej kontraindikationer). Föreligger kontraindikationer ges Trombyl, måldos 20 mg x 1. Patienter utan riskfaktorer: >65 år: Waran (om ej kontraindikationer) <65 år: ej Waran behandling. Vid tveksamhet om riskfaktorer kan Trombyl övervägas, måldos 20 mg x 1.

29 TROMBOEMBOLISM Riskfaktorer för emboli 1 Hjärtsjukdom, särskilt hjärtsvikt, måttligt/kraftigt mitralisvitium. 2 Ålder >65 år. Tidigare stroke eller TIA. 4 Hypertoni. 5 Diabetes. Waran vid elkonvertering Om ett förmaksflimmer stått i mer än två dygn krävs PK-nivå 2,1,1 under tre veckor före elkonvertering och minst tre månaders Waran behandling efter elkonvertering. Om ett förmaksflimmer av okänd duration slagit om till sinusrytm kan man överväga tre månaders Waran behandling

30 0 TROMBOEMBOLISM Heparininfusion A Bolusdos med Heparin E/ml, 1 ml ges intravenöst. Vid ökad blödningsrisk (även stroke) ges E iv som bolusdos. B Kontinuerlig iv infusion med droppräknare: E Heparin blandas i 500 ml 0,% NaCl. Vid kroppsvikt 60 kg och 65 år ges 42 ml/timme. Till övriga vuxna ges 6 ml/ timme ( ml/timmme = 1 dr/minut). Kontrollera APTT efter sex timmar. Justera därefter dropptakten enligt nedanstående schema. APTT ska förlängas till 1,5 gånger utgångsvärdet. Vid ökad blödningsrisk (även stroke) se vidstånde sida. OBS! På avdelning där Heparin ges ska du förvissa dig om att Protamin finns tillgängligt. Protaminsulfat LEO Pharma används vid överdosering eller vid blödning orsakad av Heparin eller LMWH. Man brukar rekommendera 5 ml (50 mg) vilket neutraliserar IE Heparin.

31 TROMBOEMBOLISM Normalriskpatient APTT >200 Ökad blödningsrisk APTT > <50 <40 Åtgärd Stäng av droppet. Nytt APTT (ej i dropparm). Kontrollera infusionsblandningen. Stäng av droppet i en timme. Sänk infusionshastigheten med ml/timme. Nytt prov efter fyra timmar. Meddela ansvarig läkare. Sänk infusionshastigheten med ml/ timme. Nytt APTT efter sex timmar. Sänk infusionshastigheten med 6 ml/ timme. Nytt APTT efter sex timmar. Sänk infusionshastigheten med ml/ timme. Nytt APTT efter sex timmar. Stroke bör ligga mellan Oförändrad dropptakt. Om första värde efter droppstart, tag nytt APTT efter sex timmar. Annars efter 24 timmar. Massiv DVT/Lungemboli bör ligga i övre intervallet. Stroke bör ligga mellan Öka infusionshastigheten med 6 ml/ timme. Nytt APTT efter sex timmar. Ge E Heparin intravenöst samt öka dropptakten med ml/timme. Nytt APTT efter sex timmar

32 2 TROMBOEMBOLISM Blödningar Hemostasen består av 4 delmoment. 1 Kärlfunktion: kontraktion av skadat kärl. 2 Primär hemostas: trombocytplugg. Koagulation: fibrinnät som stabiliserar pluggen. 4 Fibrinolys: hindrar tillväxt/löser upp blodpropp.

33 TROMBOEMBOLISM 2006 LÄKEMEDEL SOM ÖKAR BLÖDNINGSRISKEN Acetylsalicylsyra (ASA) Hämmar trombocytaggregationen genom inaktivering av cyklooxygenas. NSAID:s Hämmar trombosytaggregationen genom påverkan av prostaglandinsyntesen. Här finns relativt stor variation mellan olika NSAID:S. Heparin Medverkar med antitrombin i koagulationen. OBS! Heparin kan utlösa trombocytopeni. Waran Blockerar leversyntesen av protrombin + faktor VII + faktor IX + faktor X d v s K-vitaminberoende koagulationsfaktorer. Streptokinas Omvandlar plasminogen till plasmin

34 4 TROMBOEMBOLISM Blödningskomplikationer Ett omfattande vårdprogram finns vid SU för hemostas vid blödningar se medinfo/hemostas.pdf Åtgärder vid höga PK-värden utan blödning PK-INR 8,8 Uppehåll med Waran. Kontrollera nytt PK inom två till tre dagar. Konakion 2 mg po vid hög blödningsrisk. PK-INR 6,0 <8,0 Uppehåll med Waran två till tre dagar och nytt PK. Konakion 2 mg po om hög blodningsrisk. PK-INR 4,0 <6,0 Uppehåll med Waran en till två dagar och nytt PK. Konakion finns som injektionsvätska 10 mg/ml. Lösningen för iv injektion också med fördel ges per oralt (0,2 ml = 2 mg Konakion). En dos Konakion påverkar PK-värdet efter tolv timmar och med maximal effekt efter 24 timmar. Vid leverskada har Konakion sällan effekt. PROVER (VID OKLAR BLÖDNING) TPK Trombocytopeni kan ge blödning men ofta först vid TPK<10 x 10. PK Ingår faktor II, VII, IX, X. PK omkring 1 vid normalfunktion. Högt PK vid Waranterapi, svår leversvikt, gallstas, K-vitaminbrist (t ex TPN utan Vitalipid) eller malabsorption. APTT Aktiverad partiell tromboplastintid. Testar alla koagulationsfaktorer från faktor XII till lösligt fibrin, ej faktor VII och XII. Förlängd vid heparinterapi, blödarsjuka, lupus antikoagulans. Om TPK, PK och APTT ej förklarar blödningen gå vidare med följande prover. Är du osäker tveka inte att kontakta koagulationsjouren Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

35 TROMBOEMBOLISM Blödningstid Vanligast enligt Ivy d v s snitt på underarmens volarsida under samtidig venös stas <10 minuter. Förlängd vid trombocytopeni, trombocytdysfunktioner och von Willebrands sjukdom. Fibrinogen Akutfasreaktant d v s stiger vid reaktiva tillstånd. Lågt vid generell fibrinolys eller levercirros, DIC. D-dimer Nedbrytningsprodukt av fibrin. Ökad vid ett flertal tillstånd ex DIC, kraftiga inflammationer, maligniteter, djup ventrombos och lungemboli. BEHANDLING VID BLÖDNING Kompression 15 minuter vid ytlig blödning. Sätt ut eventuellt utlösande läkemedel. Waranblödning Var restriktiv med K-vitamin vid högt PK utan blödning och även vid terapeutiskt PK och mindre blödning! Effekt först efter timmar, 2 mg kan vara lämplig dos. Vid behov av snabb åtgärd mot Waran eller högt PK ges färskfrusen plasma

36 6 TROMBOEMBOLISM Blödningskomplikationer Klinisk situation (vid PK>4 INR) Dosändring/ övrig behandling Utredning Ingen blödning. Se sidan 4. Interaktion? Följer patienten ordinationen? Mindre blödning. Större blödning. Hoppa över behandlingen 1 2 dagar. Interaktion? Bakomliggande sjukdom? Avbryt behandlingen. Ge K-vitamin (Konakion ) 5 mg intravenöst och/eller plasma. Överväg alltid att ge Protromplex-T (licens) som omedelbart häver effekten. Speciellt gäller detta patienter som har lätta cerebrala symtom vilka kan vara tecken på cerebral blödning (kontakta narkosjouren, preparatet finns på IVA). OBS! Patient med klaffprotes och blödning bör ej ges K-vitamin.

37 TROMBOEMBOLISM BLÖDNING VID TROMBOLYS Mindre blödning: första timman fortsätt behandlingen oförändrat men kontrollera patienten regelbundet de närmaste två timmarna. Måttlig blödning: efter första timman tag APTT och fibrinogen. Överväg dosminskning eller avbrytande av behandlingen. Svår blödning: Avbryt behandlingen. Beställ blod. Ge färskfrusen plasma eller Octaplas. BLÖDNING UNDER PÅGÅENDE LMWH/HEPARINBEHANDLING Kontrollera APTT (vid Heparinterapi). Ge vid behov Protaminsulfat Leo Pharma enligt FASS (50 mg Protamin neutraliserar IE Heparin). Cyklokapron Tranexamsyra, hämmar omvandlingen av plasminogen till plasmin. Peroralt 20 mg/kg x d v s T Cyklokapron 500 mg två till tre tabletter x. Intravenöst 10 mg/kg x d v s cirka 5 10 ml x Octostim Desmopressin, liknande vasopressin. Fördubblar faktor VIII och ökar von Willebrandfaktorantigen. Finns för intravenöst bruk och som nässpray. Intravenöst: 0, ug/kg SC eller utspädd i 10 ml NaCl se för övrigt FASS.

38 8 TROMBOEMBOLISM Blödningskomplikationer Färskfrusen plasma Innehåller koagulationsfaktorer. Färskfrusen plasma är idag andrahandsalternativ. Tinas idag på cirka 15 minuter. I regel ml/ kg. Nackdelen är dels volymbelastning dels osäkerheten med avseende mängden koagulationsfaktorer. Det finns idag Octaplas, vilket är frystorkad virusinaktiverad plasma, som alternativ. Vid DIC, leversvikt, Waranblödningar. Trombocyttransfusion Profylaktiskt vid TPK <10 x 10 (ej vid ITP utan blödningssymtom). Vid samtidig blödning eller feber vid TPK <20 x 10. Vid kirurgiska ingrepp t ex CVK-inläggning eller lumbalpunktion vid TPK <40 x 10. Trombocyter från fyra givare höjer TPK cirka 20 x 10. Protromblex-T Protrombinkomplexkoncentrat Protrombinkomplexkoncentrat bör användas när snabb reversering krävs och innebär inte volymsbelastning. Idag finns Ocplex registrerat och är det som rekommenderas. För dos se FASS. OBS! Vid eventuella problem tveka inte att kontakta koagulationsjouren vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

39 TROMBOEMBOLISM 2006 Interaktioner med Waran Både läkemedel och naturläkemedel interagerar med Waran. Av naturläkemedel är det framför allt Johannesört och omega- som kan påverka dosen. Av läkemedel har Heracillin, Karbamazepin samt Fenemal kraftigast interaktion (Warandosen måste ökas). Sulfa, svampmedel samt långvarig användning av paracetamol ger motsatt effekt (Warandosen får minskas). Övriga tillstånd såsom nedsatt aptit och minskad fysisk aktivitet ger behov av lägre Warandos. Tänk på att största bekymret avseende Warandosering är vid kortvariga behandling t ex antibiotika som kan ge både ökad blödnings- och trombosrisk

40 40 TROMBOEMBOLISM 2006? KAPITELNAMN

Terapiråd#1. Trombo embolism. Profylax och terapi. PDF-versionen

Terapiråd#1. Trombo embolism. Profylax och terapi. PDF-versionen 1 Terapiråd#1 * Trombo embolism Profylax och terapi Förord Innehåll 2 Medvetenheten om trombosprofylax vid immobilisering, kirurgiska ingrepp, känd koagulationsdefekt etc ökar. LMWH (lågmolekylära hepariner)

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NOAK Stellan Bandh,Västerås 130411 NOAK Dabigatran-etexilat Pradaxa Rivaroxaban Xarelto Apixaban Eliquis Indikationer för NOAK Profylax mot venös trombos/lungemboli efter

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,

Läs mer

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992 Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Förlossning Giltig fr.o.m: 2016-11-27 Faktaägare: Maud Carlfalk, Överläkare Förlossningen Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Trombosprofylax

Läs mer

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-10-08 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Trombosprofylax

Läs mer

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik Fariba Baghaei Överläkare Lennart Stigendal Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Första fasen

Läs mer

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i RIKTLINJE 3 (22) INNEHÅLL 1 DIAGNOSTIK... 5 1.1 Allmänt...5 1.1.1 Klinisk sannolikhet, D-dimer...5 1.1.2 Anamnes...5 1.1.3 Provtagning...5 1.2

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin sprogram 2010 TROMBOEMBOLISM VENÖS Lungemboli...2 Portavenstrombos akut...5 Tromboflebit...6 Profylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patieter...7 Djup ventrombos i ben eller

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA

Behandling av Lungemboli IVA Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: 2018-03-08 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Annica Grimsdal, verksamhetschef anestesikliniken Revisions

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 1 Gäller för: Anestesikliniken

Läs mer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Omarbetad efter uppdaterad produktresumé för Fragmin 2014-11-19 Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin.

Läs mer

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. 1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar

Läs mer

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef

Läs mer

Anti-vitaminK-behandling (Waran/Warfarin) inför och efter operationer och diagnostiska ingrepp

Anti-vitaminK-behandling (Waran/Warfarin) inför och efter operationer och diagnostiska ingrepp Dok-nr 12402 Författare Version Yvonne Thornberg, Biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi 3 Godkänd av Giltigt fr o m Tomas Lindahl, professor/överläkare, Klinisk kemi 2018-11-16 Anti-vitaminK-behandling

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Heparininfusion vuxna US Linköping

Heparininfusion vuxna US Linköping Heparininfusion vuxna US Linköping Riktlinjen beskriver användning av heparininfusion vid behandling av vuxna patienter med venös tromboembolism där behandling med lågmolekylärt heparin (LMH: Innohep,

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker

Läs mer

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi 1 (6) ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi Kontinuerlig epiduralanestesi kan med fördel utnyttjas vid behov av postoperativ smärtlindring. För att underlätta för vårdavdelningarna

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Antikoagulantiabehandling i samband med operation, punktion och endoskopi - Medicinkliniken Ljungby

Antikoagulantiabehandling i samband med operation, punktion och endoskopi - Medicinkliniken Ljungby Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Antikoagulantiabehandling Giltig fr.o.m: Faktaägare: Per-Åke Johansson, överläkare medicinkliniken Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken

Läs mer

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna Primär hemostas Trombocytter Von Willebrands faktor Fibrinogen

Läs mer

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Norrköping Framtagen av: (Namn, titel,

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. 1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10

Läs mer

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014 Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Disposition Vad händer när det blöder? Primär hemostas Sekundär hemostas Fibrinolys Blödningsutredning av vanliga koagulationsrubbningar

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26671 su/med 2016-03-30 2 Innehållsansvarig: Anders Rosemar, Sektionschef, Läkare kirurgi Östra (andro2) Godkänd av: Malin Ragnmark Ek, Verksamhetschef,

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning Innehållsansvarig: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs

Läs mer

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-08

BESLUT. Datum 2011-12-08 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom 10 224B Tromboflebit

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete med Värt att veta om Waranbehandling

Läs mer

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...

Läs mer

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Sökord: Obstetrik Målgrupp:

Läs mer

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Riktlinje för handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland 2011-10-01 1 Innehåll Diagnostik... 3 Allmänt... 3 Wellscore vid djup ventrombos... 4 Flödesschema vid djup ventrombos

Läs mer

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg FALL Frisk, inga lkm. BMI 23, ålder 27 år 0-para, gravid vecka 25+1. Söker för diffus smärta i buken

Läs mer

STEMI, ST-höjningsinfarkt

STEMI, ST-höjningsinfarkt Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Isosorbidmononitrat Mylan 10 mg tablett Isosorbidmononitrat Mylan 20 mg tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Isosorbid-5-mononitrat

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus Syfte Rutin Premedicinering till polikliniska patienter Processbeskrivning Paracetamol används som

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

ANELÄK Massiv transfusion

ANELÄK Massiv transfusion 1 (5) ANELÄK Massiv transfusion Detta dokument kompletterar (Ersättning av blod och vätska i samband med operation och trauma) och gäller situationer med mycket stora blodförluster, vanligen överstigande

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna Koagulation Primär hemostas => Bildning av trombocyt plugg Trombocyter,

Läs mer

Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa

Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa PM GYN 2011 1(5) Reproduktiv Hälsa Inducerad abort Datum: 2009-08-01 Reviderat 2011-01-01 Godkänd av: Lena Marions, överläkare, docent, sektionschef Reproduktiv Hälsa Abortprocessen Telefonrådgivning Bokning

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer 1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen

Läs mer

Skånes universitetssjukhus VO Bild och funktion Angioröntgen

Skånes universitetssjukhus VO Bild och funktion Angioröntgen PM angiografi Indikation Diagnostik och/eller behandling enligt remiss i överenskommelse med ansvarig interventionell radiolog. Kontraindikationer att beakta Uttalad blödningsbenägenhet. Angående Waran-

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation 2018-11-22 25337 1 (5) Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning vid tillfällig utsättning av antikoagulantia

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

1.1 Vilka olika ryggbedövningar finns (2 st), ange tre sätt som de skiljer sig åt. (1,5p)

1.1 Vilka olika ryggbedövningar finns (2 st), ange tre sätt som de skiljer sig åt. (1,5p) Del 1_6 sidor_21 poäng En kvinna kommer in till förlossningen med värkar. Hon väntar sitt första barn. Barnet är fullgånget (40 veckors graviditet) Förlossningen är i inledningen och det är många timmar

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Observera: De relevant avsnitten av produktresumé och bipacksedel är resultatet av referral-proceduren. Produktinformationen

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet.

AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet. J. HJÄRTLÄKEMEDEL FÖR INTRAVENÖST BRUK ADENOSIN Styrka 5 mg/ml Indikation Paroxysmal supraventrikulär takykardi Kontra- AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation

Läs mer

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Riktlinjer Kompressionsbehandling vid venös insufficiens Sårgruppen i Blekinge Mars 2016 Förord Kompressionsbehandling vid venös insufficiens ordination, kostnadsansvar och sortiment - är ett dokument

Läs mer