Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV"

Transkript

1 Annika Ljungh Blodpropp SFAM:s STUDIEBREV

2 Blodpropp När vi som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antaganden. Ofta blir det bättre efter en genomgång i en FQ- eller fortbildningsgrupp. Detta studiebrev är avsett för allmänläkare som enskilt eller i grupp vill fräscha upp sina kunskaper, tänka över sina rutiner och diskutera sin handläggning av blodproppspatienter. Författare Annika Ljungh arbetar som distriktsläkare i Ljusdal. Där finns en dygnet-runt-öppen jourmottagning som primärt tar hand om alla patienter. Hon har också arbetat som SBUinformatör i Primärvården Hälsingland. SFAM:s Studiebrev SFAM:s studiebrev är arbetsmaterial för FQ-grupper men vissa brev kan också användas för självstudier. Ett studiebrev ska: Ge tillgång till ett faktaunderlag Föreslå olika sätt att närma sig faktainnehållet Öppna för kritisk reflektion Inspirera gruppdeltagarna till att aktivt väga brevets innehåll mot sina egna erfarenheter Vara okomplicerat och roligt att arbeta med Studiebrev kan beställas från: Helene Swärd SFAM:s kansli Skeppsbron Stockholm Tel: Fax: E-post: helene.sward@sfam.a.se Hemsida:

3 Blodpropp Studiebrev om blodpropp innehållsförteckning: Inledning Målsättning med studiebrevet Anvisningar till användare Fallbeskrivningar Kommentarer till fallbeskrivningarna Faktadel: 1. SBU-rapportens slutsatser 2. Vanliga symptom 3. Poängbaserat diagnostikstöd 4. Riktlinjer för behandling 5. Waranmottagning 6. Blodproppens ordbok Referenser Inledning När jag som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antagande. Många faktorer spelar in avseende risker, diagnostik, behandling, säkerhet osv. Man skulle önska sig en handfast och enkel bruksanvisning. Om man söker efter det i SBU-rapporter och SoS nationella riktlinjer är de omfattande och vänder sig till hela sjukvården. Vi allmänläkare måste leta i texten för att hitta det som är relevant för oss. Läkemedelsboken har ett bra kapitel om venös tromboembolism sid 214. Som alltid är det bäst att ha lokala rutiner utifrån egna förutsättningarna och färska kunskapssammanställningar. Detta studiebrev utgår från de kliniska situationer och frågeställningar som kan vara aktuella för allmänläkaren. Beträffande förekommande termer och förkortningar se Ordbok under Faktadel. Svensk förening för allmänmedicin

4 Målsättning med studiebrevet Efter att ha gått igenom studiebrevet kan man: Ha repeterat sina kunskaper och erfarenheter av blodproppssjukdomen. Ha reflekterat över om man behöver mer struktur i sin diagnostik av VTE. Eventuellt själv handlägga fall av okomplicerad DVT. Ha reflekterat över om Waran-mottagningen är optimal. Konstaterat att diagnostik och behandling av VTE fortfarande är komplex. Anvisningar till användare Studiebrevet kan användas för självstudier eller vid 1 2 FQ-gruppsmöten. Ett möte: Förslag till diskussionsfrågor: Vilka frågor dök upp senaste gångerna ni träffade pat med VTE? Hur tar Du/Ni hand om Waran-patienter? Hur fungerar samarbetet med allm.läk, specialist, röntgen, distriktssköterska angående patient med blodpropp? Vem gör vad? Gå igenom egna fall, om ni vill, använd fallbeskrivningarna, pröva poängbaserad beslutsstöd, ordboken eller Läkemedelsboken. Var de till någon nytta? Två möten: Mellan möte 1 och 2: Dela upp några frågeställningar att ta reda på till nästa gång: Egna fall, vid kontakt med patienter med VTE, vilka frågeställningar uppstod? Hur fungerar vår Waran-mottagning? Finns diagnos, behandlingstid, målområde för INR angivet? Finns patienter med posttrombotiskt syndrom? Problem? Åtgärder? Andra mötet: Gå igenom egna fall, behövs det en bättre struktur och i så fall hur? 2

5 Blodpropp Fallbeskrivningar Fall 1 43-årig kvinna. Söker akut sedan hon igår känt ömhet i vaden och svullnad av underbenet. Sökte för 1 vka sedan pga nytillkommen svullnad vä knä, i status fann man då lätt hydrops och svullnad i knävecket. Hon fick då elastisk linda och NSAID. Hon berättar hon pga korsbandsskada op vä knä för 6 vkr sedan, haft gips i 4 vkr, mobilisering u.a. Tid väs frisk. tvillingar födda genom IVF, fysiskt aktiv, feströkare. I status: måttlig hydrops, Svullnad i knäveck och distalt därom. Svullnad och ömhet i vaden, lätt värmeökning. Temp Är det några ytterliggare frågor du skulle ställa till patienten? Vilka undersökningar, provtagningar skulle du göra på din mottagning? Är misstanken om DVT låg eller medelhög/hög? Om du remitterar pat till rtg vad väljer du? Är det något Du ska tänka på? Om patienten visar sig ha DVT, vilken behandling tror Du är lämplig? Fall 2 72-årig man. Söker akut efter att i 5 dagar fått tilltagande svullnad, rodnad och ömhet hö fot, fotled och upp längs insidan av underbenet. Tagit Alvedon som hjälper lite. Behandlas för prostatacancer sedan 1 år. I övrigt pigg, vital, röker ej. För 3 år sedan svullnad, rodnad vä underarm, utreddes på misstanke underarmstrombos som utföll negativt, behandlades som misstänkt erysipelas, blev bra. Status: Diffus svullnad av foten, fotled och underben, rodnad kring ankel och upp längs medialsidan av underbenet. Öm i vaden. Temp Vilka undersökningar, provtagningar skulle du göra på din mottagning? Är misstanken om DVT låg eller medelhög/hög? Om du remitterar pat till rtg vad väljer du? Är det något Du ska tänka på? Om patienten visar sig ha DVT, vilken behandling tror Du är lämplig? 3

6 Fall 3 92-årig kvinna. Sköterska i särskilt boende ringer. Pat har försämrats sista tiden, ligger mest tills sängs. Sedan igår är hon svullen i ett ben och klagar över smärtor. Du vet sedan tidigare att hon har en förstorad lever och sjunkande Hb. Vad gör du? Fall 4 36-årig kvinna. Hon kommer akut till mottagningen från sitt arbete på ett närliggande servicehus. Under förmiddagen kände hon sig plötsligt dålig och svimfärdig. Hon klagar på andnöd, tryckkänsla i bröstet. Hon är gift, har 3 barn, röker ej, använder p-piller. St: Lätt vilodyspne, andningsfrekvens 26, spänd och orolig. Cor rr 90 sl/min Bltr 110/70 Pulm: u.a. Sat 93. Är det några ytterliggare frågor du skulle ställa till patienten? Vilka undersökningar, provtagningar skulle du göra på din mottagning? Är misstanken om LE låg eller medelhög/hög? Om du remitterar till sjukhus är det något särskilt du ska tänka på? Om patienten visar sig ha LE, vilken behandling tror Du att hon får? Fall 5 Ovanstående kvinna ringer Dig efter några månader. Hon står på Waran. Hon har hört att blodpropp kan vara ärftlig. Hennes 15-åriga dotter vill börja med p-piller och undrar nu om det är riskabelt. Vad gör du? Fall 6 82-årig kvinna. Distriktsköterskan kommer till dig har lite frågor. Patienten ramlade hemma för några dagar sedan och slog i ena höften. Hon har fått ett stort blåmärke, är öm och stel. Hon kan stödja på benet men det gör ont och hon har blivit mer inaktiv och känner sig lite yr. Hon undrar om hon kan få någon medicin? Hon har en medicinlista som bl.a. innehåller Waran som hon fick för 3 år sedan när hon låg på sjukhus med förmaksflimmer och TIA-attack. Hur gör du? Ska hon fortsätta med Waran? Vilken smärtstillande medicin? 4

7 Blodpropp Fall 7 82-årig man söker på mottagningen då han sista 2 dgr känt sig trött, lite mer andfådd och har rethosta. Han undrar om det kan vara lunginflammation som han hade för ett år sedan. Han är välkänd på mottagningen på grund av tidigare hjärtinfarkter och tendens till hjärtsvikt. Han äter flera hjärtmediciner och ASA. Vid undersökning finner du lätt vilodyspné, puls 80 sl/min Bltr 120/70, dämpning basalt vä lunga och enstaka krepitationer bilat. Vilka undersökningar, provtagningar skulle du göra på din mottagning? Är misstanken om LE låg eller medelhög/hög? Om patienten visar sig ha LE., vilken behandling tror Du att han får? Kommentarer till fallbeskrivningar Kommentar fall 1 Denna kvinna hade ingen känd hereditet för blodpropp, inte haft blodpropp när hon tidigare åt p-piller eller under graviditet. Hon äter inte p-piller/östrogen. Hon hade en tillfällig riskökning pga kirurgi, gips och immobilisering. Vid första besöket misstänkte man Bakercysta, vilket hon ju kan ha. I status har hon inga framträdande tkn på infektion och att ta CRP ändrar ju inte riskbedömningen. Man kan mäta vadomfånget. Jag tyckte att den kliniska bilden talade för måttlig/hög risk och remitterade henne för ultraljud, ev flebografi (vilket är vår lokala rutin fortfarande) av benets vener. Vid flebografi måste man ju ta ställning till riskfaktorer för kontrastmedel (jodallergi, metformin, njurpåverkan) vilket hon inte hade. Hon fick komma på rtg samma dag (annars kunde jag gett henne en dos LMH) och hade en underbenstrombos och fick på sjukhuset Fragmin och Waran i 3 mån. I detta fall kunde Fragmin i 6 vkr varit ett alternativ (tillfällig riskfaktor). Kommentar fall 2 I detta fall har patienten tidigare haft en oklar episod i vä underarm, trombos uteslöts då. Sedan dess har prostatacancer tillkommit och behandling för det. Den kliniska bilden (bl.a. lokal rodnad) är inte typiskt för DVT 5

8 men pga maligniteten har han en ökad risk. Erysipelas är mer tänkbart, temp kan vara sänkt av Alvedon. CRP ger knappast vägledning, inte heller D-dimer pga ålder och malignitet. Jag remitterade honom för ultraljud underben som utföll negativt. Han fick V-penicillin och blev bra. Kommentar fall 3 Denna kvinna är åldrad, har misstänkt malign leversjukdom och befinner sig kanske i ett terminalt stadium. När jag frågade den geriatriker som sköter våra servicehus (glesbyggd) svarade han: Hon har ju flera riskfaktorer, ålder, misstänkt malignitet och immobiliserang. Jag skulle antingen åkt dit och undersökt henne eller gått på sköterskans beskrivning. Man måste betänka trauma och infektion. Jag skulle beställa ett ultraljud av benet. Även i hennes situation är det motiverat. Om undersökningen dröjer ger jag Fragmin redan idag. Om hon har en underbenstrombos skulle jag välja att ge Fragmin med planerad behandlingstid tre månader. Stämmer det med din uppfattning? Detta är ju en mer etisk än medicinsk fråga, och man ska väl samråda med patient och anhörig. Kanske skulle det räcka med en sannolikhetsdiagnos och ge LMH i 6 vkr 3 mån. Hennes möjliga leversjukdom signalerar ju blödningsrisk och kort överlevnad, möjligen ska man låta henne slippa allt utom lite kompression. Kommentar fall 4 Först gav jag pat syrgas. Att penetrera anamnesen är viktigt: Blodpropp i släkten, svullnad eller ömhet i ben, infektioner hjärtbesvär, tid andnödsattacker, hur insjuknade hon, hållkänsla, hosta, tidigare panikattacker? Samtidigt bad jag sköterskan sätta iv nål, ta temp, Hb, CRP och Ekg. Jag gjorde ett vanligt status, lyssnade efter dämpning eller biljud på lungorna (och glömde inspektera benen för att se om det finns tkn på DVT). Misstanke om LE kvarstod och patienten transporterades till sjukhus med narkossköterska. Om lång transporttid kan man ju utan risk ge LMH på mottagn (något som jag inte hittade den dagen). På sjukhus gjordes spiral-dt. I detta fall visade sig pat ha lungemboli, fick Fragmin och Waran (med planerad behandlingstid 6 mån) insatt. Trombolys bedömdes ej 6

9 Blodpropp indicerad, då pat inte var i chock. Man gjorde också ultraljud av benen som ej visade DVT. P-piller utsattes. Biokemisk utredning planerades efter Waranbehandling. Kommentar fall 5 I flickans ålder är det ju viktigt och kanske bråttom att hon får ett preventivmedel, en graviditet är ju varken önskvärd eller riskfri. Hon kan ju ha en hereditär trombofili. Jag såg till att prover togs på modern så snart det gick (se Biokemisk utredning). Om modern ej har någon koagulationsrubbning behöver dottern inte utredas. Under tiden kan en barnmorska ge råd om alternativa preventivmedel, exempelvis mini-piller. Kommentar fall 6 Det här är ju en inte helt ovanlig situation. I första hand måste man ju utesluta fraktur i höft el bäcken och se om hon anemi (pga stort hematom i glutealregionen), dessutom ha ett aktuellt INR-värde. Man måste också ta ställning till patientens nytta av Waranbehandling. Den kan betraktas som hög även i detta åldersgrupp om hon inte har uttalad falltendens. Däremot kan hon ju ligga i ett lägre INR-område (1,5 2,2). Om hon ska fortsätta med Waran och behöver smärtstillande är paracetamol i måttlig dos riskfritt. NSAID i låg dos är tänkbar under tät INR-kontroll. Dextropropoxifen, tramadol och kodein är tänkbara men har ju andra biverkningar för äldre. (Se Läkemedelboken och FASS angående interaktioner.) Kommentar till fall 7 Det här är ju en av de svåraste situationerna. Det finns ju mycket som är mer troligt än LE. De flesta av oss skulle väl ta temp, CRP, Ekg, saturation och ev lung-rtg. Allt det skulle kanske hjälpa oss en bit på vägen. I detta fall var pat subfebril, hade lätt förhöjd CRP, vä-sidig pleuravätska. Misstänktes ha en pneumoni, behandlades med antibiotika och skickades hem. Han blev inte bättre utan återkom efter 5 dgr pga ökad andnöd, försämrad saturation, lägre blodtryck och ökad puls. Remiss till sjukhus där han visade sig ha lungemboli. Kanske hade han det redan förra året? 7

10 Faktadel 1. SBU-rapportens slutsatser Allmänt: Venös tromboembolism (VTE) är vanligt och medför risk för långvarigt lidande och död. Det är viktigt att sjukvårdspersonal känner till symptom och riskfaktorer vid VTE. Om proflylax: VTE går i viss mån att förebygga, dock har en femtedel ingen utlösande orsak. Antikoagulantia med lågmolykulärt heparin (LMH) är bra som profylax vid kirurgi, osäkert vid övriga risktillstånd. Cancerpatienter behöver intensivare insatser. Tidig aktivering efter sängläge och under långvarigt stillasittande är bra. ASA har försumbar effekt. Kompressionsstrumpor har varierande effekt. Det är viktigt att bedöma risk för VTE vid graviditet, p-piller och östrogenbehandling. Nyttan av släktutredning är bristfälligt belagd. Om diagnostisk: Diagnostiken är komplicerad. Strukturerat diagnostikstöd kan vara till hjälp. D-dimer kan bidra till att utesluta VTE vid låg klinisk riskbedömning. Ultraljud av ben och DT-lungor är ofta tillräcklig röntgenundersökning. Om behandling: LMH ger god effekt, är enklare och säkrare än heparin. Om sekundärprofylax: Warfarin är idag enda registrerade medlet, sätts in samtidigt med behandling och är effektivt. Kräver hög kvalitet i behandling och monitorering. Flera års behandling ger ökad blödningsrisk. 2. Vanliga symptom DVT: Ömhet, svullnad, konsistensökning i vaden, pittingödem. LE: Akut dyspné (ibl övergående) 25%, pleurit/hemoptys 60%, akut cor pulmonale 10%. 3. Poängbaserat diagnostikstöd Vid låg klinisk misstanke är förekomsten DVT/LE mindre än 5% Klinisk sannolikhetsbedömning. Exempel på poängbaserade system Akut djup ventrombos (Wells et al. Lancet 1995;345: ). 8

11 Blodpropp Cancerbehandling inom 6 månader eller palliation 1 Paralys, pares, gipsbehandling 1 Immobilisering >3 dagar eller kirurgi inom 4 veckor 1 Ömhet/smärta längs de djupa venernas utbredning 1 Vadsvullnad >3 cm jämfört med kontralaterala benet 1 Pitting ödem kraftigare än i kontralaterala benet 1 Ytliga kollateralvener (ej varicer) 1 Alternativ diagnos lika eller mer trolig än trombos -2 Låg sannolikhet < 0 poäng Måttlig sannolikhet 1-2 poäng Hög sannolikhet >3 poäng Akut lungembolism (Wells et al. Am Intern Med 2001;135:98-107) Kliniska symtom och tecken på djup ventrombos 3 Hjärtfrekvens >100/minut 1,5 Immobilisering >3 konsekutiva dagar eller kirurgi inom 4 veckor 1,5 Tidigare diagnostiserad trombos eller lungemboli 1,5 Hemoptys 1 Cancerbehandling inom 6 månader eller palliation 1 Lungembolism lika troligt eller troligare än alternativ diagnos (baserat på sjukhistoria, aktuell ananmes, status, lungröntgen, EKG, blodprovsanalyser) 3 Låg sannolikhet <2 poäng Måttlig sannolikhet 2-6 poäng Hög sannolikhet >6 poäng 4. Riktlinjer för behandling Akutbehandling: Poliklinisk behandling av DVT lika säker som inneliggande i flertalet fall. DVT. Behandlingen kan skötas i primärvården om man känner sig hemmastad med den. I så fall kan man göra upp om lokala riktlinjer. LMH (Fragmin, Innohep, Klexane m.fl.) i fulldos s.c. 5 7 dgr. Obs doser per kg och dygn. Pat ska upplysas om medicinen, interaktioner och blödningsrisk. 9

12 Distriktssköterskan kan instruera pat att ge sig sprutorna själv samtidigt som hon ger stödstrumpa (kompressionsklass 1) tills benet svullnat av, därefter stödstrumpa. LE. Behandlingen inleds på sjukhus, allm.läk kan ta över Waran-kontroller. Sekundärprofylax efter venös tromboembolism Initiering sker samtidigt som akutbehandlingen. Startdos warfarin 15 mg/dag tills INR > 1,8 ger snabbare inställning men förutsätter daglig PK-kontroll. Vanligare är mg/dag och INR 3:e dagen. Terapeutiskt intervall: INR 2,0 3,0. Första 1 2 månaderna efter insjuknandet bör INR gärna ligga på 2,5 3,0. Behandlingsduration: Tillstånd utan trombofilidefekt Första DVT, distal, tillfällig riskfaktor Första DVT, distal med okänd/permanent riskfaktor eller proximal DVT. Första LE Som ovan men ökad blödningsrisk Första insjuknande, livshotande Första insjuknande, aktiv cancer Andra insjuknandet, kontralateral DVT Andra insjuknandet, ipsilateral DVT eller LE Tredje (eller mer) insjuknandet Trombofilidefekt känd, samråd alltid med koagulat.spec. Antitrombin-brist Homozygoti för trombofilidefekt* Dubbel heterozogi för defekter Livshotande insjuknande med någon defekt. Protein C- eller protein S-brist Kardiolipinantikroppar/Lupusantikoagulans Förhöjd nivå faktor VIII Hyperhomocysteinemi Heterozygoti för faktor V Leiden mutation Heterozygoti för protrombinmutation Rek.behandlingstid 6 veckor 6 mån 3 månader 12 månader Tills cancern är borta Som första DVT 12 månader eller mer Tills vidare Tills vidare 12 månader eller mer Flera år 6 mån eller mer Som utan defekt 10

13 Blodpropp För jämnare PK-resultat rekommenderas: Ordination med datorstöd eller med nomogram. Jämn fördelning av veckodosen över 7 dagar. För mycket motiverade patienter med lång planerad behandlingstid kan man överväga självtestning och egen ordination. Sekundärprofylax med LMH i stället för warfarin bör övervägas hos: Cancerpatienter (interagerar ej med cytostatika, mindre provtagn, ej problem vid kirurgi) Så kort sekundärprofylax att warfarinbehandlingen knappt hinner bli inställd (t.ex. vid stor tromboflebit eller DVT med tillfällig riskfaktor) Patienter som är svåra att ställa in på warfarin på grund av uttalade svängningar i PK. Patienter under geriatrisk vård. Utsättning av warfarinbehandling: Planerat avslutande av behandling kan göras tvärt. Reversering: INR 4,0 utan blödning. Konakion 1 mg p.o och hoppa över en dos. Allvarlig blödning: Remiss specialist. Vid panerad tandextraktion: Munsköljning med Cyklokapron, bibehåll Waran-dosen (eller se Läkemedelsboken). 5. Waranmottagning det finns vetenskapligt stöd för att specialiserade mottagn och datorstöd bättre lyckas hålla PK-värdet inom målområdet vilket ger lägre risker. Att tänka på: Finns riktlinjer för Waran-behandling för till läkare och sköterskor? Behövs utbildning? Hur får patienter muntlig och skriftlig information om diagnos, behandling, risker, interaktioner och kost? Hur får distr.sköt. information om provtagning, stödstrumpa, ev injektioner? Finns säkra rutiner kring planerad behandlingstid och målvärde för INR? 11

14 6. Blodproppens ordbok Ak Antikoagulantia (heparin, LWH, antivitamin K-läkemedel som warfarin). AVK Antivitamin K-behandling. Biokemisk utredning Ska övervägas ngr vkr efter avslutad behandling hos personer med VTE under 50 å.å, vid hereditet för VTE eller upprepad VTE. Basutredning: AT-3, Protein C och S, APC-resistens. Övriga prover efter ssk övervägande el i kontakt med koagulationsspec: Faktor Lieden mutation, protromin G20210A-polymorfism, homocystein, lupusantikoagulans, fosfolipantikroppar, Faktor VIII, cardiolipinantikroppar. D-dimer Nedbrytningsprodukt av fibrin. Lågt värde kan användas för att utesluta VTE hos poliklin pat. Metoden är användarkänslig, rek f.n. ej på små laboratorier. Risk falskt positiva svar: Cancer- och multisjuka Gravida Symptom mer än 1 vecka Patienter med antifibrinolytiska medel Pat med medelhög/hög trombosmisstanke Dextran Ett sockerderivat som ges i dropp som trombosprofylax. DT-lungor Datortomografi av lungor, ssk spiraldatortomografi, rek metod pga snabbhet, säkerhet, lätt att avläsa, tillgänglig. DVT Djup ventrombos. 12

15 Blodpropp Flebografi Rtg med kontrastinjektion i ven på fotryggen. Referensmetod. Hemostas Balansen mellan koagulationsfaktorer och hämmare. Heparin Kroppseget ämne med antikoagulantisk och antinflamatorisk effekt. Kan endast ges som injektion och måste monitoreras. Hereditet En rad ärftliga defekter (familjär trombofili): Antitrombinbrist, Protein C-brist, Protein S-brist, APC-resistens (faktor V Leiden mutation), Protrombin G20210-polymorfism, Hyperhomocysteinemi, Dysfibrinogenemi, förhöjd Faktor VIII, IX eller XI, Fibrinolysdefekt. Ju vanligare en hereditär faktor är ju svagare. Multipla defekter är inte ovanliga och har additativ effekt. Hohmans Tecken. Icke-signifikativt, förekommer i lika hög grad hos pat med el utan DVT. Incidens VTE , LE 20 60, FLE 10 15/ VTE läkarbesök/år. Vanligaste dödsorsaken efter operation och under graviditet. Klinisk diagnostik Inga enskilda symptom eller fynd är tillräckliga att bekräfta eller utesluta VTE. Kan baseras på empiri och/eller poängbaserad diagnostiskstöd som kan uppskatta sannolikhet som låg/medelhög/hög se schema. Koagulation Blodets förmåga att levra sig, stoppa blödning och påbörja reparation. Ett 50-tal substanser deltar, stimulerande eller hämmande. INR Internatianl Normalised Ratio, metod att mäta PK-värdet. 13

16 LE Lungemboli. LMH Lågmolekylärt heparin ( Low molecular weight heparin ). Bättre upptagning i cirkulation och längre verkan än heparin. Behöver ej monitoreras. Lungscintigrafi Isotopundersökning med radioaktivt spårämne. Ospecifikt. Görs bara på vissa sjukhus och på kontorstid. PK Protrombinkomplex används för att monitorera behandling med warfarin. PTS Posttrombotiskt syndrom. Klaffarna i venerna förstörs, trycket ökar, ödem och bensvullnad med risk för bensår. Drabbar 50% av pat med DVT. Pulmonalisangiografi Kontraströntgen av lungkärl, kräver stor vana, ngt riskfylld. Referensmetod. Riskfaktorer Stigande ålder från 40 åå; fram till 50 åå dominerar kvinnor, i högre ålder män. Inaktivitet, långvarigt sängläge, stillasittande som vid långa flygresor. Kraftig övervikt. Trauma, ssk bäckenfraktur. Kirurgi, ssk ortopedisk, även gynekologisk, allmän bukkirugi och neurokirigi. Koagulationsrubbning förekommer i 30%. Nära anhörig med trobossjukdom. P-piller, östrogenbehandling (riskökning 2 4 ggr) och graviditet, minipiller och hormonspiral verkar riskfria (se Läkemedelboken). Tidigare trobossjukdom, ökad risk föreligger tiotals år efter trombos. Vissa cancerformer. Hereditet se ovan. 14

17 Blodpropp Trombofili Benägenhet, ärftlig eller förvärvad att utveckla VTE. Tromboflebit Oftast v. Saphenea magna och parva. Vid avsaknad av varicer misstänk VTE. Distal: Hirudoid/Orudis salva, ev stödstrumpa. Proximal: LMH i halverad dos 5 6 dgr. Terapisvikt: Först ultraljud/flebografi, LMH fulldos 5 10 dgr. Trombolys Upplösning av trombos, spontant eller med läkemedel. VTE Venös tromboembolism. Waranmottagning Strukturerat omhändertagande av patienter som behandlas med AVK. Ultraljud Tillgänglig, skonsam, tidskrävande. Jämförbar med flebografi om man visualiserar även underbenets vener. Om sannolikheten är låg och ultraljud negativt kan man utesluta DVT, ev ny undersökning efter 1 vka. Referenser: Blodpropp förebyggande, diagnostik och behandling av venös troboembolism, SBU-rapport 2002 Nr 158 Vol I-III. Socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism (remissversion) artikelnummer Kommer Läkemedelsboken 2003/2004, Apoteket AB Februari Annika Ljungh 15

18 Anteckningar 16

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-10-08 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Trombosprofylax

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Förlossning Giltig fr.o.m: 2016-11-27 Faktaägare: Maud Carlfalk, Överläkare Förlossningen Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Trombosprofylax

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning Innehållsansvarig: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs

Läs mer

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992 Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Anvisning för den som använder Xarelto

Anvisning för den som använder Xarelto Anvisning för den som använder Xarelto 2 Anvisning för den som använder Xarelto Din läkare har ordinerat läkemedelspreparatet Xarelto. Efter ledprotesoperationer är risken för ventrombos, dvs. blodpropp,

Läs mer

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga Dugga 2 T6Qq ht08 MEQ-fråga 6,5 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på fem sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Innehållet delger rätt svar på redan

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor för insjuknande i venös tromboembolism

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik Ventrombos, 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos Vad vet vi, vad tror vi och vad ser vi i vardagen?.. ur en klinikers perspektiv

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Nya metoder kritiskt granskade

Nya metoder kritiskt granskade SBU om förebyggande, diagnostik och behandling av blodpropp: Nya metoder kritiskt granskade SBUs kartläggning av praxis bekräftar att de metoder som används inom svensk sjukvård för att förebygga, diagnostisera

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN. Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2018 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Plasma och Antitrombotiska läkemedel Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-234580 Fastställandedatum: 2019-01-09 Giltigt t.o.m.: 2020-01-09 Upprättare: Helena I Gustafsson Fastställare: Roger Westerlund Djup ventrombos, riktlinjer

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. 1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10

Läs mer

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Norrköping Framtagen av: (Namn, titel,

Läs mer

Seminarium 5 Blandade fall (Student)

Seminarium 5 Blandade fall (Student) Seminarium 5 Blandade fall (Student) Gynekologi (student) Fall 1 Tidigare frisk 28 årig kvinna kommer till KKs mottagning för vidare utredning och behandling då man funnit cellförändringar på hälsokontrollen.

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) Till dig som har ordinerats Pradaxa Du har fått Pradaxa för att behandla/förebygga blodpropp. En blodpropp kan drabba vem som

Läs mer

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. 1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar

Läs mer

Anti-vitaminK-behandling (Waran/Warfarin) inför och efter operationer och diagnostiska ingrepp

Anti-vitaminK-behandling (Waran/Warfarin) inför och efter operationer och diagnostiska ingrepp Dok-nr 12402 Författare Version Yvonne Thornberg, Biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi 3 Godkänd av Giltigt fr o m Tomas Lindahl, professor/överläkare, Klinisk kemi 2018-11-16 Anti-vitaminK-behandling

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient! 1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5)

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5) MEQ-fråga 2 Sida 1 (5) Du träffar en svensk 60 årig man, rökare med prostatacancer, som inkommer till akutmottagningen på Karolinska Solna. Han har haft feber kring 39 grader av och till sedan 6 dagar.

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete med Värt att veta om Waranbehandling

Läs mer

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation 2018-11-22 25337 1 (5) Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning vid tillfällig utsättning av antikoagulantia

Läs mer

Preliminär SFOG-riktlinje angående Trombosprofylax vid IVF från Hem-ARG och Fert-ARG

Preliminär SFOG-riktlinje angående Trombosprofylax vid IVF från Hem-ARG och Fert-ARG Detta är utkastet till vår första SFOG-riktlinje. För drygt två år sedan fick Hem-ARG uppdraget att skriva en SFOG-riktlinje om trombosprofylax vid IVF. Det är nu välkommet med kommentarer. Dessa skickas

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum

Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

1:1 Nämn ytterligare två statusuppgifter som är av största vikt för att bedöma svårighetsgrad av detta tillstånd.

1:1 Nämn ytterligare två statusuppgifter som är av största vikt för att bedöma svårighetsgrad av detta tillstånd. 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär,

Läs mer

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i RIKTLINJE 3 (22) INNEHÅLL 1 DIAGNOSTIK... 5 1.1 Allmänt...5 1.1.1 Klinisk sannolikhet, D-dimer...5 1.1.2 Anamnes...5 1.1.3 Provtagning...5 1.2

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder. Man född 1926. Ensamboende änkeman. Ingen hemtjänst. Waran pga förmaksflimmer. Hypertoni. Methotrexat pga RA. Prostatacancer med Casodexbehandling och GnRh analog. Lindrig angina pectoris. Läkemedel: Casodex

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Skånes universitetssjukhus VO Bild och funktion Angioröntgen

Skånes universitetssjukhus VO Bild och funktion Angioröntgen PM angiografi Indikation Diagnostik och/eller behandling enligt remiss i överenskommelse med ansvarig interventionell radiolog. Kontraindikationer att beakta Uttalad blödningsbenägenhet. Angående Waran-

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA

Behandling av Lungemboli IVA Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: 2018-03-08 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Annica Grimsdal, verksamhetschef anestesikliniken Revisions

Läs mer

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010 Maternella dödsfall i Sverige 2009 MM-ArG SFOG Visby 2010 MM-ARG Systematisk granskning av maternella dödsfall Avidentifierade fall Maternell död: död under graviditet eller < 42 dagar post partum Anhörigtillstånd

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 3 mars 2015 KORTSVARSFRÅGOR

Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 3 mars 2015 KORTSVARSFRÅGOR Delex 1 Klin med SöS 2015 03 03 1(8) Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 3 mars 2015 Examinationen består av en MEQ-fråga om 20 poäng samt 14 kortsvarsfrågor om 40 poäng. KORTSVARSFRÅGOR

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning: Sida: 0 MEQ fråga 1 10 p Tentamen i Klinisk Medicin vt 2011 Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom 10 224B Tromboflebit

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Sökord: Obstetrik Målgrupp:

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer