Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet"

Transkript

1 Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

2 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket

3 Vad är lupus antikoagulans? Antikroppar som påverkar fosfolipidberoende koagulationsanalyser (ex. APT-tid). Antikropparna förekommer ofta hos patienter med autoimmuna sjukdomar, men också vid t.ex. cancer, infektioner och graviditet. 3 Lab-perspektiv på Lupusträsket

4 Historik På 50-talet beskrevs två patientfall. Patienterna hade SLE (Systemisk Lupus Erythematosus). Deras plasma innehöll en typ av koagulationshämmare som förlängde koagulationstiden även då plasman späddes med normalplasma. Begreppet Lupus antikoagulans användes första gången 1972 för att de beskriva dessa koagulationshämmare. 4 Lab-perspektiv på Lupusträsket

5 Antifosfolipidantikroppar Lupus antikoagulans Detekteras genom analys av fosfolipidberoende koagulationstest. Antikroppar mot ß2-glykoprotein 1 eller kardiolipin Detekteras genom immunologiska ELISA-analyser Lupus antikoagulans KOAG- TEST ELISA Antikroppar mot ß2-glykoprotein1 /kardiolipin 5 Lab-perspektiv på Lupusträsket

6 Antifosfolipidantikroppar Antikropparna är inte riktade mot fosfolipider utan mot proteiner som binder fosfolipidytor, t.ex. ß2-glykoprotein 1 och protrombin. Antikroppar riktade mot ß2-glykoprotein 1 anses vara mest kliniskt betydelsefulla 6 Lab-perspektiv på Lupusträsket

7 Hur fungerar antikropparna in vitro? Antigen-antikroppskomplex med högre affinitet för fosfolipidyta konkurrerar med koagulationsfaktorer om bindning Förlängd koagulationstid 7 Lab-perspektiv på Lupusträsket

8 Antifosfolipidsyndrom - Diagnos Minst ett kliniskt och ett laboratoriekriterie ska vara uppfyllt för diagnosen Antifosfolipidsyndrom. Kliniskt: Lab: Trombos (venöst/arteriellt) Upprepade missfall Antifosfolipidantikroppar Ett positivt lab-resultat ska upprepas efter minst 12 veckor. 8 Lab-perspektiv på Lupusträsket

9 Vilka ska testas? Främst patienter där det finns starka skäl att misstänka APS: Yngre patienter (<50 år) med venös eller arteriell trombos Patienter med trombos på ovanliga ställen eller associerat med autoimmun sjukdom Upprepade missfall/missfall under senare delen av graviditeten Patienter med oförklarad förlängd APTT Antifosfolipidantikroppar kan detekteras hos 1-5 % av friska personer. Alltså bör man vara restriktiv med vilka som testas! (Biggioggero, 2010) 9 Lab-perspektiv på Lupusträsket

10 Hur fungerar antikropparna in vivo? Förlängd koagulationstid in vitro, men ökad risk för trombos! Många teorier! Påverkan på antikoagulanta processer, ex Protein C systemet? Cellulär aktivering? Antigen-antikroppskomplex kan binda till cellytor och aktivera cellerna. 10 Lab-perspektiv på Lupusträsket

11 Aktivering av celler (Tripodi A et al J Intern Med 2011;270: ) 11 Lab-perspektiv på Lupusträsket

12 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 12 Lab-perspektiv på Lupusträsket

13 400 lupus/månad analyseras på Karolinska Stora beställare: Reumatologkliniken, Kvinnokliniker, Medicinkliniker Vilka andra sjukhus analyserar? Göteborg, Skåne, Linköping, Umeå, Uppsala, Örebro, Sundsvall 13 Lab-perspektiv på Lupusträsket

14 Diagnostik, Guidelines Senaste guidelines från 2009 (SSC/ISTH) CLSI-guidelines för testning av LA är under utarbetning 14 Lab-perspektiv på Lupusträsket

15 Diagnostik Preanalytiskt Dubbelcentrifugering Kvarvarande trombocyter fångar upp antikropparna vilket kan normalisera koagulationstiden. Snabb infrysning i -70 C Tina frysta prover i 37 C 15 Lab-perspektiv på Lupusträsket

16 Diagnostik - Screening Två olika typer av tester rekommenderas: drvvt (Diluted Russel Viper Venom Time) APT-tid 16 Lab-perspektiv på Lupusträsket

17 Diluted Russel Viper Venom Time (drvvt) Faktor X drvv Faktor Xa Faktor Va Reagens (Fosfolipid+Aktivator) Kalcium Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin Citratplasma 17 Lab-perspektiv på Lupusträsket

18 APT-tid Faktor XI Faktor XIIa Faktor XIa APTT-reagens (Fosfolipid+Aktivator) Kalcium Faktor IX Faktor VIIIa Faktor IXa Faktor X Faktor Xa Faktor Va Protrombin Trombin Citratplasma Fibrinogen Fibrin 18 Lab-perspektiv på Lupusträsket

19 Diagnostik - Konfirmering Fosfolipidberoendet måste konfirmeras! Normaliseras koagulationstiden vid högre koncentration fosfolipider? 19 Lab-perspektiv på Lupusträsket

20 Diagnostik Integrerade tester Normal SCREENING drvvt/aptt LA negativ Förlängd KONFIRMERING drvvt/aptt + extra fosfolipider Normal LA positiv Förlängd Andra hämmare, faktorbrist? 20 Lab-perspektiv på Lupusträsket

21 Mixning 1:1 mixning Exkludera faktorbrister Patientplasma Poolad normalplasma Normaliserad koagulationstid vid faktorbrist 21 Lab-perspektiv på Lupusträsket

22 Mixning Kvalitet på normalplasmapool Tillräckligt stort antal donatorer Dubbelcentrifugerat Spädningseffekt 22 Lab-perspektiv på Lupusträsket

23 Tolkning av resultat Integrerade tester Om ena testet (drvvt/aptt) är positivt ska resultatet tolkas som positivt för LA % korrigering vid konfirmeringssteget LA kvot (screen/konfirmering) Normaliserad kvot: (screen/konfirmering patientplasma) (screen/konfirmering normalplasma) Bestäm cut-off nivå på laboratoriet! 23 Lab-perspektiv på Lupusträsket

24 Svarsrapportering Rapportera kvantitativt och med förklarande kommentar 24 Lab-perspektiv på Lupusträsket

25 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 25 Lab-perspektiv på Lupusträsket

26 Komplicerande faktorer AVK-behandling Förlängd koag-tid pga behandling svårtolkade LA-resultat. Undvik helst testning under pågående AVK-behandling. 1-2 veckor efter avslutad behandling eller då INR <1,5 är testning ok Mixning kan till viss del fungera. 26 Lab-perspektiv på Lupusträsket

27 Komplicerande faktorer Heparin Förlänger koagulationstiden Heparininnehållande prover bör undvikas svårtolkade LA-resultat. LMWH bör inte påverka LA testen, men det kan variera beroende på vilket läkemedel som används för behandling. 27 Lab-perspektiv på Lupusträsket

28 Komplicerande faktorer Nya antikoagulantia Trombinhämmare / Faktor Xa-hämmare Påverkan på APTT och drvvt-assays Begränsad erfarenhet 28 Lab-perspektiv på Lupusträsket

29 Komplicerande faktorer Faktorbrister Bör kunna uteslutas genom mixning och klinisk bild. Fosfolipidberoende faktoranalyser kan påverkas falskt för låga resultat 29 Lab-perspektiv på Lupusträsket

30 Komplicerande faktorer Inhibitorer mot koagulationsfaktorer Svårt att skilja på förekomst av lupus antikoagulans och faktorinhibitorer. Klinisk bild viktig! 30 Lab-perspektiv på Lupusträsket

31 Komplicerande faktorer Undvik testning nära i tiden efter en trombos Ökade nivåer av akutfas-reaktanter kan påverka resultatet 31 Lab-perspektiv på Lupusträsket

32 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 32 Lab-perspektiv på Lupusträsket

33 Externkontroller >400 deltagande laboratorier i ECATs kontrollprogram för Lupus antikoagulans 33 Lab-perspektiv på Lupusträsket

34 Externkontroller 34 Lab-perspektiv på Lupusträsket

35 Orsaker till stor spridning i resultat Ingen tydlig förklaring i vilka tester och kombinationer av tester som använts. Stor variation inom alla test- och metodgrupper Variationer mellan reagenslot-er? Varierande kvalitet på normalplasma? Variationer vid tolkning av resultat? 35 Lab-perspektiv på Lupusträsket

36 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 36 Lab-perspektiv på Lupusträsket

37 Framtid/förbättringar Koagulationstester är än så länge bästa alternativet för att hitta patienter med hög risk för trombos/missfall. Kombinerat med positiv ß2-glykoprotein 1 ELISA är korrelationen med trombos starkare. Ökad standardisering av lab-tester Utveckling av nya assays för att hitta patienter med högriskantikroppar (Pengo et al, 2005, Urbanus et al, 2011) 37 Lab-perspektiv på Lupusträsket

38 Utveckling av mer specifika immunologiska metoder. Antikroppar riktade mot domän 1 av ß2-glykoprotein är mest betydelsefulla kliniskt 38 Lab-perspektiv på Lupusträsket (Urbanus RT et al Blood Rev 2011;25:97-106) Exempel: ELISA som specifikt detekterar antikroppar mot domän 1 av ß2- glykoprotein.

39 Utveckling av mer specifika koagulationstester för LA. Genom att tillsätta olika typer av fosfolipider vid konfirmering neutraliseras olika antikroppar. Exempel: ß2-glykoprotein 1-beroende LA-test. Multicenter studie har visat att ß2-glykoprotein 1-beroende LAtest korrelerar bättre med trombos jämfört med ett vanligt LA-test. (De Laat, 2011) 39 Lab-perspektiv på Lupusträsket

40 Sammanfattning Det finns inget enkelt sätt att detektera lupusantikroppar Diagnostiken behöver förbättras mer specifika tester för att hitta de mest kliniskt betydelsefulla antikropparna. 40 Lab-perspektiv på Lupusträsket

41 Tack! 30/8-1/

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?

Läs mer

PK (INR) och D-dimer

PK (INR) och D-dimer EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel

Läs mer

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp (andreas.hillarp@regionhalland.se) Reaktioner som påverkar APTT Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering

Läs mer

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Triolab användarmöte 2016-04-19 Mer än 60 år med (A)PTT Utvecklades

Läs mer

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan

Läs mer

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar Karin Knobe Koagulation, Malmö 1 Janus (latin), är en ljus- eller solgud i romersk mytologi. Han öppnar och stänger himlaljusets portar och avbildas därför

Läs mer

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering

Läs mer

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park EXPERTGRUPPENS BEMANNING 2011: Fariba Baghaei, Göteborg Maria Berndtsson, Stockholm Inger Fagerberg Blixter, Göteborg

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Reproduktions- Immunologi

Reproduktions- Immunologi Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu. Nya sätt att hålla oss flytande Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.se Intrinsic pathway Koagulationskaskaden (in vitro koagulation)

Läs mer

Ny analyskatalog 15 april

Ny analyskatalog 15 april 1 (5) 2014-04-08 Till Cosmic-användare Ny analyskatalog 15 april Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 april i analyskatalog för elektroniska beställningar och

Läs mer

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl 2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati

Läs mer

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV

Läs mer

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311 Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311 Andreas Hillarp Klinisk kemi och Transfusionsmedicin Halland andreas.hillarp@regionhalland.se Warfarin Kort historik

Läs mer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl 2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)

Läs mer

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS). MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus Historia Virchows triad Blodets sammansättning

Läs mer

Neonatal trombocytopeni

Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni 1. Normalvärden lägre a.

Läs mer

Praktisk handläggning av gravida med SLE

Praktisk handläggning av gravida med SLE Praktisk handläggning av gravida med SLE Rekommendation från REUGRA 2017-10-06 Elisabeth Nordborg Estelle Trysberg Margareta Hellgren Hanne Wenkeler Tomas Fritz 1 Prekonceptionell rådgivning. Prekonceptionell

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004

Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004 AVSETT ÄNDAMÅL Kitet är avsett för fotometrisk bestämning av faktor VIII-aktivitet i plasma, antikoagulerad med citrat vid diagnostisering av FVIII-brist eller för monotorering av patienter i substitutionsterapi

Läs mer

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blood coagulation Summary Blodkoagulation Primär hemostas Plasmakoagulation Antikoagulation Fibrinolys Kampen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen

Läs mer

Ny analyskatalog 15 oktober

Ny analyskatalog 15 oktober 1 (6) 2014-10-06 Till TakeCare-användare TioHundra Ny analyskatalog 15 oktober Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 oktober i analyskatalog för elektroniska

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne FIBRIN Bildning och nedbrytning Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne Fibrinogen Fibrinogen kort historik 18-1900-talen: Fyra grundfaktorer (I-IV) Fibrinogen, protrombin,

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

1.5 Hemostasen en översikt

1.5 Hemostasen en översikt 1.5 Hemostasen en översikt Inledning Uppgiften för alla koagulationsfaktorer och hämmare är främst att snabbt täppa till mindre hål och skador i cirkulationssystemet utan att hindra blodflödet mer än nödvändigt.

Läs mer

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet

Läs mer

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 % Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 % Equalis Expertgrupp för Koagulation. Inger Fagerberg Blixter, Nils Egberg, Andreas Hillarp, Margareta Sten-Linder, Lennart

Läs mer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin

Läs mer

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling Föreläsning läkarlinjen termin 3 Tomas Lindahl, adj. professor & överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Reviderad

Läs mer

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014 Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Disposition Vad händer när det blöder? Primär hemostas Sekundär hemostas Fibrinolys Blödningsutredning av vanliga koagulationsrubbningar

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker

Läs mer

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH 2012-09-14 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus Andreas Hillarp, docent Skånes universitetssjukhus, Malmö Viktiga aspekter på patientnära INR

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

Klassifikation av anemi och koagulation

Klassifikation av anemi och koagulation Klassifikation av anemi och koagulation Olafr Steinum RDK 14 mars 2013 Anemi och EVF (erytrocyt volum fraktion = hematokrit ) olafr steinum 2013 2 olafr steinum 2013 1 Anemi D50 D64 Det finns ca 80 olika

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

Heparininfusion vuxna US Linköping

Heparininfusion vuxna US Linköping Heparininfusion vuxna US Linköping Riktlinjen beskriver användning av heparininfusion vid behandling av vuxna patienter med venös tromboembolism där behandling med lågmolekylärt heparin (LMH: Innohep,

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen Antikoagulantia Trombocytaggregationshämmare Fibrinolytika - trombolytika Antifibrinolytika Kap 26 1 Medel som påverkar blodkoagulationen 2 1 Läkemedel att gå igenom Antikoagulantia Heparingruppen Heparin

Läs mer

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Kvalitetsmodellen Hemoglobinopatipiloten. Camilla Valtonen-André

Kvalitetsmodellen Hemoglobinopatipiloten. Camilla Valtonen-André Kvalitetsmodellen Hemoglobinopatipiloten Camilla Valtonen-André Måndagen den 10 nov 2014 Varför ett kontrollprogram för hemoglobinopati? En allt vanligare differentialdiagnos vid anemi Mutationer i hemoglobinkedjorna

Läs mer

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg FALL Frisk, inga lkm. BMI 23, ålder 27 år 0-para, gravid vecka 25+1. Söker för diffus smärta i buken

Läs mer

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD Lorraine Eriksson, Kerstin Malm, Maria A Demontis*, Paula Mölling, Martin Sundqvist, Graham

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Norrköping Framtagen av: (Namn, titel,

Läs mer

Hemostasen. Hemostasen

Hemostasen. Hemostasen Hemostasen Hemostasen Primära hemostasen Sekundära hemostasen (humoral koagulation) Fibrinolysen Analyser för att följa de olika delarna i hemostasen Hemostasen Hemostasen Normal hemostas beror på Blod

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik Fariba Baghaei Överläkare Lennart Stigendal Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Första fasen

Läs mer

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation

Läs mer

Ny analyskatalog 15 oktober

Ny analyskatalog 15 oktober 1 (9) 2014-10-06 Till TakeCare-användare CSTC Ny analyskatalog 15 oktober Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 oktober i analyskatalog för elektroniska beställningar

Läs mer

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 8, 2015 RSV-rapport för vecka 8, 2015 Denna rapport publicerades den 26 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 8 (16/2 22/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

Är det möjligt att bota HIV?

Är det möjligt att bota HIV? Är det möjligt att bota HIV? Varför livslång infektion? Varför behövs bot? Är bot möjlig? Vilka metoder provas? Jan Albert Professor i Smittskydd, speciellt virologi, MTC, KI Överläkare, Mikrobiologen,

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi Klinisk kemi Sid 1(5) Immulite2000XPi Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46 000. IGFBP-3

Läs mer

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blood coagulation Summary Blodkoagulation Primär hemostas Plasmakoagulation Antikoagulation Fibrinolys Kampen

Läs mer

RF-CCP. Prov /C (förväntat positivt för P-RF och P-CCP):

RF-CCP. Prov /C (förväntat positivt för P-RF och P-CCP): RF-CCP Prov 2012-16/C (förväntat positivt för P-RF och P-CCP): Fullständig överensstämmelse för P-RF och P-CCP Fortfarande rejäl spridning i kvantitativt för P-CCP mellan olika metoder men utifrån cut

Läs mer

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Sammanställning av jämförelse mellan elfores och immunkemi 1 april 1 juni, 331 prover varav 84 med monoklonalt fynd Bakgrund

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten Equalis användarmöte för primärvården 2012-10-19 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. 1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10

Läs mer