Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
|
|
- Björn Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
2 Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt fosfatidsyra I närvaro av alkohol bildas i stället den abnorma lipiden PEth som normalt inte förekommer i kroppen Bildas och ansamlas i röda blodkroppar i närvaro av alkohol Beskrivs som en direkt alkoholmetabolit Mängden B-PEth tycks på individnivå vara närmast linjärt korrelelerad till föregående alkoholkonsumtion Cut-off-värdet är endast definierat utifrån mätbarhet (>0.7 umol/l)
3 Fosfatidyletanol (B-PEth) (tidigare studier) Hos friska försökspersoner som drack g alkohol per dag under 3 veckor: Samtliga 12 individer med mätbart PEth Endast 3 av 12 med CDT över cut-off -nivån Ingen av dessa 12 med förhöjt GT Engångsdos av 50 g alkohol ger inte mätbara PEth-nivåer
4 Fosfatidyletanol (B-PEth) (tidigare studier) Bland 144 aktivt drickande alkoholister fann man B-PEth >0.7 hos samtliga utom 2 I detta material identifierades således alkoholkonsumtion hos 99% med B-PEth 77% hade förhöjt CDT 44% med förhöjt GT Och 85% med förhöjt CDT el.gt
5 Fördelar med PEth Direkt etanolmetabolit Mycket hög specificitet, närmast 100% Hög sensitivitet, anges till 99% Indikerar föregående alkoholkonsumtion tidigare än andra markörer Relativt billig; ca 180 kr
6 Sensitiviteten för olika alkoholmarkörer (studie av aktivt drickande alkoholister, Aradottir et a. 2006) PEth 99% CDT 77% GT 44% MCV 40% CDT+GT 85% CDT+MCV 78% MCV+GT 61%
7 Nackdelar med PEth Analyseras f.n. endast i Lund Hittills fr. allt studier på alkoholberoende patienter med aktivt missbruk el. under avgiftning Kort halveringstid: ca 4 dagar Saknar cut-off -värde för vad som kan kallas skadlig alkoholkonsumtion
8 Riskfylld alkoholkonsumtion Enligt Statens Folkhälsoinstitut: För män > 168 g ren alkohol per vecka För kvinnor > 108 g CDT förhöjt vid > ca 420 g alkohol per vecka PEth ca 2.0 umol/l vid ca 350 g per vecka
9 Egen undersökning av PEth och övriga alkoholmarkörer Undersökning på en vårdcentral av 114 konsekutiva provtagningar mars februari 2008
10 Resultat från egen undersökning på vårdcentral Anledningen till provtagning (n= antalet prover) Medicinsk diagnos (n= antalet patienter) Körkortsärende 71 Beroende/missbruk alkohol 22 Kliniskt misstänkt missbruk 21 Beroende/missbruk narkotika 6 Ingen klar misstanke 22 Ingen säker diagnos 29 Totalt 114 Totalt 57
11 Totala antalet fall där någon av de 6 olika alkoholmarkörerna uppvisade värden över referensområdet. CDT 19 B-PEth > MCV 15 GT 13 ASAT 15 ALAT 12 Totalt fann man minst en förhöjd markör i 44 fall (39%)
12 Den procentuella andelen av patienter med förhöjda alkoholmarkörer i de olika patientkategorierna Körkortsärende 31% Kliniskt misstänkt missbruk 62% Ingen klar misstanke 50% Totalt 39%
13 Antal fall med B-PEth-värden >/= 0.7 resp. 2.0 umol/l samt antalet av dessa fall som samtidigt har CDT, MCV eller levervärden över referensnivån B-PEth Antal CDT MCV GT, ASAT el ALAT >/= >/=
14 Antal fall med CDT-värden > referensnivån samt antalet av dessa fall som samtidigt har B-PEth, MCV eller levervärden över referensnivån CDT Antal B-PEth >/= 0.7 >/= 1.9% B-PEth >/= 2.0 MCV GT, ASAT el. ALAT
15 En bedömning av B-PEth i förhållande till övriga markörer Inte i något fall var B-PEth förhöjt utan att någon annan alkoholmarkör också var förhöjd Överenstämmelse i 85% av fallen I övriga 15% var någon av övriga alkoholmarkörer förhöjd medan B-PEth ej var mätbart I 4% av fallen var CDT förhöjt samtidigt som B-PEth-värdet under- steg detektionsgränsen
16 Slutsatser PEth har ett kort tidsfönster och lämpar sig troligen inte för inplanerade kontroller Övriga alkoholmarkörer indikerar säkerligen en allvarligare och längre tid av alkoholöverkonsumtion Däremot har B-PEth ett närmast 100%-igt bevisvärde för påvisande av föregående alkoholkonsumtion Cut-off -värde för skadlig konsumtion saknas B-PEth ersätter knappast andra markörer men är ett bra komplement för att uppnå en hög sensitivitet
B-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se B-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol En jämförande undersökning i allmänpraxis Bo Bjerre, docent, distriktsläkare,
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merSlutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705
Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705 Sammanfattning Alkoholmarkörer har följts i 2 studiegrupper, dels personer ingående i alkolåsgruppen
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs merHarmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi
Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi PEth 16:0 18:1 EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins
Läs merSammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk
Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merHåll i ratten. Om Alkohol och droger i trafiken
Håll i ratten Om Alkohol och droger i trafiken Rattfylleri År 2017 anmäldes totalt 25 600 rattfylleribrott Rattfylleri Omkomna i trafiken Under 2017 gjordes nästan 25 600 rapporteringar om rattfylleribrott,
Läs merTrafikmedicin. Nr 16, Maj Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion Körkort
Trafikmedicin Nr 16, Maj 2008 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion Körkort Titel: Trafikmedicin nr 16 Utgivningsdatum: Maj 2008 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och Margareta
Läs merGrundläggande tolkning av leverprover
Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den 11 augusti 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1, 5 a och 6 körkortsförordningen
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merMISSBRUKSDIAGNOSTIK Klinisk kemisk diagnostik HT 2016 Elisabeth Hjortswang
MISSBRUKSDIAGNOSTIK Klinisk kemisk diagnostik HT 2016 Elisabeth Hjortswang Missbruk delas upp i narkotikamissbruk och alkoholmissbruk. NARKOTIKAMISSBRUK Kommer från grekiskans narkotikos som betyder sömn,
Läs mer/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges)
Datum 2012-11-06 Meddelande 6/20 /2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Kundtjänst informerar Ny medicinsk artikel - Alkoholmarkören
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 11 augusti 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2014:74. TSFS
Läs mer2 1 I dessa föreskrifter används följande definitioner. sådant alkolås som ska användas av den som har körkort med villkor om alkolås
Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den TSFS 2012:XXX Utkom från trycket
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merAlkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1
Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merAKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi
AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,
Läs merKOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill
KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merFosfatidyletanol i helblod (B-PEth)
Fosfatidyletanol i helblod (B-PEth) Labmedicin Skåne, Klinisk kemi Lund therese.hansson@skane.se EQUALIS Användarmöte Läkemedel/Toxikologi, 4 november 2010 PEth grupp - Lund Anders Isaksson Lisa Walther
Läs merSkattning av alkoholkonsumtion hos patienter på
Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige
Läs merUtredning av patologiska leverprover
, överläkare, verksamhetschef Detta dokument baseras på de nationella riktlinjerna för utredning av patologiska leverprover antagna av Svensk Gastroenterologisk Förening. Riktlinjerna är tillämpbara inom
Läs merLaboratorienytt. Innehåll:
LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, januari 2011 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1-2 Remisser till Laboratoriemedicin VL 2-5 Klinisk Kemi Automation B-PEth. Fosfatidyletanol i blod Patientnära bestämning
Läs merKorttidsfrånvaro en pilotstudie av alkoholens betydelse.
Korttidsfrånvaro en pilotstudie av alkoholens betydelse. Eva Björnman Företagsläkare Feelgood AB Byfogdegatan 4 415 05 Göteborg Telefon 031-337 33 60 eva.bjornman@feelgood.se Handledare Lars Barregård
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs mer- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merKlinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping
SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merBedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys.
Bedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys. Författare: Torbjörn Öhlund Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete
Läs merLeverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.
Leverns Struktur Leverlobulus Portatrakt Centralven A.hepatica Tillför O 2 V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner Gallgångarna Avlägsnar bilirubin, Sekretoriskt IgA Toxiner Virus Lever Cirros Leverlobulus
Läs merTentamen i Klinisk kemisk diagnostik
Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 16 december 2013 Skrivtid: 8:00-12:00 Personnummer: Läs detta först: 1. Skriv ditt namn på varje blad! 2. Mobiltelefoner (avstängda), väskor och ytterkläder ska förvaras
Läs merINGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN MANUAL FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM Innehåll BAKGRUND 3 Alkoholproblem en kostnad för arbetslivet 3 Vanligast med lindriga problem 3 Effektiva behandlingar
Läs merAlkohol och missbruk
Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.
Läs merPrislista Hälsochecken. Längd Vikt Midjemått BMI (Body Mass Index) Blodtryck Puls Provtagning - blodsocker, kolesterol och blodvärde (Hb)
Prislista 2018-2019 Hälsochecken Detta är en lite mindre hälsokoll men det viktigaste ingår: BMI (Body Mass Index) Blodtryck Puls Provtagning - blodsocker, kolesterol och blodvärde (Hb) Alla resultat får
Läs merAlkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren
Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer
Läs merNAFLD bifynd eller allvarlig leversjukdom?
NAFLD bifynd eller allvarlig leversjukdom? Mattias Ekstedt, MD, PhD Universitetslekor/Specialistläkare Linköpings universitet/universitetssjukhuset i Linköping Courtesy of Dr Kechagia 1 3 Normal liver
Läs merALKOHOLMETABOLISM OCH ALKHOLMARKÖRER
ALKOHOLMETABOLISM OCH ALKHOLMARKÖRER كحل Al-kuhl Liten, polär. 0,789 g/l. Kokpunkt 78. Upptag Oesofagus Ventrikel visst upptag Duodenum och jejunum primärt upptag Influeras av ev födointag Ju högre konc,
Läs merVårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest
Läs merHur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merMinnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI
Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem
Läs merATT HANTERA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄRVÅRDEN EN HANDBOK I 15-METODEN
ATT HANTERA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄRVÅRDEN EN HANDBOK I 15-METODEN Ett samarbete inom Stockholms läns landsting Riddargatan 1 Centrum för psykiatriforskning Beroendecentrum Stockholm 1 DENNA HANDBOK ÄR
Läs merResultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:
Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som
Läs merHur vanligt är alkoholproblem? Tratten
Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merOm alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning
Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merPer 43 år. Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Fredrik, 18 år. Madelene, 50 år. Vad är vad? Jörg Rosowski distriktsläkare 1. Riskbruk Vad är det?
Per 43 år Riskbruk, skadligt bruk och beroende Jörg Rosowski Riskbruksprojektet Värmland Socialbidrag sedan 1998 Flera ggr varit på behandlingshem pga alkoholproblem Skild, ingen kontakt med sina barn
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merHälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:
Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merManual för Motivationshöjande behandling MET. (Motivational Enhancement Therapy)
Manual för Motivationshöjande behandling MET (Motivational Enhancement Therapy) Svensk reviderad version av: Anders Hammarberg, Sven Andreasson, Claudia Fahlke, Lars Forsberg, Magnus Johansson, Agneta
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merSepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Läs merÄndring i körkortslagen från 1 februari 2012 utökad anmälningsskyldighet för läkare s.5
Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion trafikmedicin Nr 22, november 2012 Lägesrapport trafikmedicin järnväg s.4 Ändring i körkortslagen från 1 februari 2012 utökad anmälningsskyldighet
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merKonsekvensutredning 1 (21)
Konsekvensutredning 1 (21) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Monika Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS
Läs merDROGVANEUNDERSÖKNING 2014
DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall
Läs merVårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen
Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merAlkolås i Sverige Om alkolås. Minst tre olika varianter. Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen
Om Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen Alkolås i Sverige Minst tre olika varianter Som kvalitetssäkring av transporter Försöksverksamhet från 1999 till 2013 Alkolås efter rattfylleri från 2012
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merBestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012
Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17
Läs merGemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner
Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Socialstyrelsen publicerade 2007-02-16 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård för socialtjänstens
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan
Läs merSIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården
SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog
Läs merVid rådgivning och förfrågningar per telefon debiteras kommunen/staden för varje påbörjad kvart med en fjärdedel av avtalat timpris.
PRISLISTA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 2015 Beställning görs av chef eller HR via rekvisition. E-mail: taby@falckhealthcare.se Tel: 0771-29 22 40 Besöksadress: Sveavägen 17, 7:e våningen Beställningar görs enklast
Läs merLandstinget Dalarna Sid 1 (9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 DECEMBER 2009
Landstinget Dalarna Sid 1 (9) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs mer