Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på"

Transkript

1 Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1

2 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat sedan mitten av 1990 talet 1,2. Den främsta orsaken tror man är ökad tillgänglighet till alkohol, till exempel genom ändrad alkoholpolitik, ökade införelsekvoter, lördagsöppet på systemet, fler serveringstillstånd, ökade öppettider på krogarna med mera 3. Ett mer europeiskt drickande och införandet av bag in box bidrar troligtvis också till ökad alkoholkonsumtion. En stabilisering av alkoholkonsumtionen i Sverige har dock setts de sista åren 4. En möjlig orsak kan vara att vi nu vant oss vid den ökade tillgängligheten av alkohol 4. Det är välkänt att det finns ett samband mellan alkohol och vissa sjukdomar och skador liksom många sociala och rättsliga problem. Vanligt förekommande sjukdomar där det finns ett samband med alkohol är bland andra högt blodtryck, diabetes, gastrit, depression och vissa former av stroke. Alkohol är också den huvudsakliga orsaken till cancer i munnen, esofagus och larynx. När det gäller skador som har samband med alkohol gäller det bland annat skador i trafiken, arbetsrelaterade skador och fallolyckor 5. Riskerna relaterade till alkohol beror på alkoholkonsumtionsmönstret och mängden alkohol. De personer som har ett alkoholberoende har störst risk att ådra sig skador. Men huvuddelen av skadorna förekommer hos dem som har ett ickeberoende, antagligen beroende på att de utgör den största gruppen 5. Hypotetiskt missas troligen ofta att vissa patienter har en överkonsumtion av alkohol då de söker sjukvård för en annan åkomma. Detta kan då leda till att den sjukdom patienten söker för blir svårbehandlad eftersom grundorsaken, det vill säga förhöjd alkoholkonsumtion inte behandlas. Det är väl känt att det ger goda hälsomässiga resultat att hitta personer med begynnande alkoholproblem eftersom kort rådgivning bland annat inom primärvård är en effektiv metod att minska alkoholkonsumtionen hos dessa personer 6. Kan det vara så att många personer inte själva är medvetna om att deras alkoholkonsumtion är så hög att den innebär ett riskbruk? Det sägs att alkoholmissbruk är mer vanligt förekommande i Ale kommun jämfört med många andra kommuner. Hur ser alkoholkonsumtionen ut hos patienterna på Älvängens Vårdcentral? Det finns i huvudsak två olika typer av test för att undersöka om patienter har alkoholproblem och hur grava dessa problem är. Dels biologiska test, främst CDT, GT, ASAT, ALAT, och MCV samt olika beteendevetenskapliga frågeformulär där AUDIT rekommenderas främst 6. AUDIT, the Alcohol Use Disorders Identifikation Test, utvecklades av WHO för att vara en enkel metod att screena för överkonsumtion av alkohol och för att kunna identifiera människor som skulle må bra av att minska alkoholkonsumtionen eller helt sluta dricka alkohol. Första versionen publicerades Den har därefter reviderats. Enlig WHO är de flesta som har en överkonsumtion av alkohol odiagnostiserade. AUDIT hjälper till att identifiera om personen ifråga har en riskfylld alkoholkonsumtion (riskbruk), ett skadligt bruk av alkohol (allvarliga alkoholproblem) eller ett alkoholberoende, se tabell nedan 5. 2

3 Grad av överkonsumtion av alkohol Riskfylld alkoholkonsumtion/riskbruk Skadligt bruk av alkohol/allvarliga alkoholproblem Alkoholberoende Innebörd Ett alkoholkonsumtionsmönster som ökar risken för skadliga konsekvenser för den som dricker eller för andra 5. En alkoholkonsumtion som ger konsekvenser på den fysiska eller psykiska hälsan och som eventuellt kan ge sociala följder 5. En grupp av beteenden, kognitiva och fysiologiska fenomen som utvecklas efter upprepat alkoholintag. Typiska sådana fenomen inkluderar: stark längtan efter drogen svårighet att kontrollera intaget fortsatt användning trots skadliga effekter prioritering av alkoholdrickande över andra aktiviteter och förpliktelser ökad alkoholtolerans fysiska abstinenssymtom 5 Syfte Det primära syftet med denna studie är att få ett grovt mått på alkoholkonsumtionen hos patienterna på Älvängens Vårdcentral. Ett sekundärt syfte är att se om det finns ett tydligt samband mellan förhöjd alkoholkonsumtion och sjukdomarna hypertoni, hjärtkärlskukdom, diabetes, depression/ångest eller magbesvär. Ett annat sekundärt syfte är att se hur medvetna patienterna är om graden av sin alkoholkonsumtion. Medverkande Alla konsekutiva patienter som besökte läkare, sjuksköterska och psykoterapeut på Älvängens vårdcentral tillfrågades om att anonymt besvara frågeformulär om alkoholbruk. Detta skedde under 1,5 veckas tid i september Receptionspersonalen och patienterna fick muntlig och skriftlig information om studien samt instruktioner. 3

4 Metod Frågeformuläret bestod av det vedertagna AUDIT formuläret (bilaga 1) och en kompletterande sida med frågor speciellt för denna studie (bilaga 2). Med dessa frågeformulär följde ett informationsbrev (bilaga 3). Frågeformulären delades ut av personal i receptionen då patienterna kom och anmälde sig till sitt besök. Receptionspersonalen noterade hur många frågeformulär som delades ut samt hur många patienter som tackade nej. Patienterna fyllde i frågeformulären i väntrummet under tiden de väntade på sina besök. De lade sedan det ifyllda frågeformuläret i ett omärkt förslutet kuvert i ett brevinkast intill receptionen. Antal besvarade formulär beräknades. De enkäter där patienten inte fyllt i kön och/eller ålder togs bort. Fördelning av män och kvinnor bestämdes liksom åldersfördelning. Svaren i AUDIT formulären poängsattes enligt en validerad mall som WHO gett ut (bilaga 4). Därefter räknades en totalsumma ut för varje AUDIT formulär. Ju högre totalpoängen är desto högre är risken för riskbruk, skadligt bruk och beroende. Enligt WHO föreligger risk för riskbruk, skadligt bruk eller beroende vid 6 poäng eller mer för kvinnor, 7 poäng eller mer för personer över 65 år och 8 poäng eller mer för män till och med 65 år. 0 5/6/7 poäng innebär alltså låg risk. 6/7/8 16 poäng innebär riskbruk. Över 16 poäng talar för allvarliga alkoholproblem och över 20 poäng talar för beroende. Patientens totalpoäng på AUDIT, det vill säga grad av alkoholkonsumtion enligt AUDIT noterades. Om patienten hade sjukdomarna hjärtkärlsjukdom, hypertoni, diabetes, depression/ångest eller magbesvär noterades också. Självskattning av alkoholkonsumtionen (obefintlig, låg, måttlig, hög eller mycket hög) noterades liksom om patienten varit orolig för sin alkoholkonsumtion (ja/nej) och om AUDIT formuläret varit ofullständigt ifyllt. AUDIT poängen studerades också i relation till sjukdomarna ovan. AUDIT poängen och den konsumtionsmängd poängen innebar (normal konsumtion, riskbruk, allvarliga alkoholproblem eller beroende) jämfördes också med egenskattningsnivån (obefintlig, låg, måttlig, hög, mycket hög) och oro för sin alkoholkonsumtion. 4

5 Resultat Receptionspersonalen uppgav att de lämnat ut alla exemplar som trycktes upp, vilket var 250 stycken. De har antecknat att de frågat 240 patienter om de ville delta i studien och att 226 patienter tackade ja till att fylla i frågeformulären och 14 patienter tackade nej. 228 kuvert med frågeformulär lämnades in. Av dem var ett ej ifyllt alls. Det är alltså utlämnat exemplar. 31 var ofullständigt ifyllda avseende ålder och kön. Dessa uteslöts därför i beräkningar och jämförelser. 118 kvinnor och 78 män, totalt 196 personer, hade besvarat frågeformulären korrekt avseende kön och ålder och ingår i studien. Utav dessa hade 7 (4 män och 3 kvinnor) lämnat en fråga obesvarad på AUDIT. En man hade också hoppat över flera frågor. Totalt var medelåldern 50 år, medianåldern 51 range år. För kvinnor var medelåldern och medianåldern 48 range år. För män var medelåldern 52 år och medianåldern 53 range år. För hela gruppen var poängen på AUDIT som minst 0 och som max 37 poäng av 40 möjliga. Medelvärdet var 3,9 och medianen var 3.För kvinnor var poängen på AUDIT som minst 0 och max 24. Medelvärdet var 3,2 och medianvärdet var 2,5. För män var poängen på AUDIT som minst 0 och som högst 37. Medel 4,9 och median 3. 5

6 Av kvinnorna hade 100 (84,7%) av 118 normal alkoholkonsumtion, 16 (13,6%) riskbruk, 1 allvarliga alkoholproblem och 1 beroende. Vad det gäller männen hade 65 (83,3%) av 78 personer normal alkoholkonsumtion, 9 (11,5%) riskbruk, 4 allvarliga alkoholproblem och 1 beroende. 6

7 ALKOHOLKONSUMTION RELATERAT TILL ÅLDER 7

8 SJUKDOMSFÖREKOMST Total förekomst av sjukdomsförekomst visas nedan; Av kvinnorna hade 7 personer (5,9 %) hjärt/kärlsjukdom, 25 personer(21,2 %)hypertoni, 9 personer (7,6 %) diabetes, 37 stycken(31,3 %) depression och 32 stycken(27,1 %) magbesvär. Vad det gällde männen hade 9 personer(11,5%) hjärt/kärlsjukdom, 34 personer(43,6 %) hypertoni, 17 personer (21,8 %) diabetes, 16 personer (20,5 %) depression och 20 personer(25,6 %) hade magbesvär. 8

9 SJUKDOMSFÖREKOMST RELATERAT TILL ÅLDER Sjukdomsförekomst i åldern år n=27, 10 män och 17 kvinnor Sjukdomsförekomst i åldern år n=70, 25 män och 45 kvinnor Antal personer Antal personer hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär 0 hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär Sjukdomsförekomst i åldern år n=81, 32 män och 49 kvinnor Sjukdomsförekomst i åldern år n=18, 11 män och 7 kvinnor Antal personer Antal personer hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär hjärt/kärlsjukdom hypertoni diabetes depression/ångest magbesvär 9

10 Av de kvinnor som hade hjärt/kärlsjukdom hade 1 person riskbruk av alkohol och de övriga 6 normal alkoholkonsumtion. Av de 25 kvinnor som hade hypertoni hade 1 kvinna allvarliga alkoholproblem och 1 kvinna riskbruk. De övriga 23 kvinnorna hade låg risk. De 9 kvinnor som hade diabetes hade samtliga normal alkoholkonsumtion. Av de 37 kvinnor som hade depression/ångest hade 1 alkoholberoende, 1 allvarliga alkoholproblem, 4 riskbruk och de övriga 31 normal alkoholkonsumtion. Av de 32 kvinnor som hade magbesvär hade 1 beroende, 3 riskbruk och de övriga 28 normal alkoholkonsumtion. Av de 9 män som hade hjärt/kärlsjukdom hade 1 riskbruk. De 8 övriga hade normal alkoholkonsumtion. Av de 34 män som hade hypertoni hade 3 allvarliga alkoholproblem, 3 riskbruk och de övriga 28 normal alkoholkonsumtion. Av de 17 män som hade diabetes hade 1 allvarliga alkoholproblem, 2 riskbruk av alkohol och de övriga 14 normal alkoholkonsumtion. Bland de 16 män som hade depression hade 3 allvarliga alkoholproblem, 3 riskbruk och de övriga 10 normal alkoholkonsumtion. 20 män hade magbesvär. Av dem hade 2 allvarliga alkoholproblem, 3 riskbruk av alkohol och de övriga 15 normal alkoholkonsumtion. 10

11 EGENSKATTNING AV ALKOHOLKONSUMTIONEN Totalt svarade 189 på denna fråga. Således har vi här ett bortfall på 7 stycken. Egenskattningen av alkoholkonsumtionen för totala gruppen visas i figuren nedan; Av kvinnorna hamnade 16 (14 %)i gruppen obefintlig alkoholkonsumtion, 61 (52 %)i låg, 31 (26%) i måttlig, 3 i hög och 1 i mycket hög. 112 personer av 118 besvarade frågan vilket innebär att bortfallet är 6 stycken (ca 5 %). Av männen (n=78) hamnade 7 (9%) personer i gruppen obefintlig alkoholkonsumtion, 37 (47%) i pen låg alkoholkonsumtion, 27 (35%)i måttlig, 6 (8%) i hög och 0 i mycket hög. 77 personer av 78 besvarade frågan vilket innebär att bortfallet här endast är 1 person (ca 1 %). 11

12 VAR PATIENTERNA OROADE ÖVER SIN ALKOHOLKONSUMTION? Antalet personer som var oroade för sin alkoholkonsumtion var totalt 5 stycken av hela gruppen. 11 valde att ej besvara frågan. Av kvinnorna var 2 oroliga för sin alkoholkonsumtion 8 personer valde att ej svara på frågan. Av männen var 3 oroade för sin alkoholkonsumtion 3 svarade ej på frågan. 12

13 Diskussion Det primära syftet med denna studie var att få ett grovt mått på alkoholkonsumtionen hos patienterna på Älvängens Vårdcentral. Resultatet visar att alkoholkonsumtionen hos de flesta av patienterna är låg % av patienterna hade ett riskbruk och 2,6 % hade skadligt bruk av alkohol. Två av 196 hade beroende där en var nykter med hjälp av antabus sedan några veckor. Jämförelsevis uppskattades att 13,6 % av Sveriges befolkning hade riskbruk och 2, 6 % skadligt bruk Motsvarande siffror för beroende har ej hittats. Således är resultatet i denna studie ganska likt hur det ser ut i riket i övrigt, dock något lägre andel riskbrukare. Frågan är om detta resultat är representativt för de patienter som tillhör Älvängens Vårdcentral. Eftersom Ale Kommun är känd för att ha en hög alkoholkonsumtion var förväntningen att andelen personer med riskbruk, missbruk och beroende skulle vara högre än vad denna studie visar. Kan resultatet vara fel? Har vissa patienter som besvarat AUDIT enkäten inte besvarat den sanningsenligt trots att den var anonym? Kan det vara så att de personer som har förhöjd alkoholkonsumtion inte söker vårdcentralen så mycket? Eller kan det vara så att de patienter som besökte vårdcentralen just den tid studien pågick inte var representativa för kommunen vad det gäller alkoholkonsumtion? Det var också ett antal personer som valde att inte besvara frågeformulären; 14 personer tackade nej till att fylla i formulären, en person lämnade in ett ej ifyllt formulär, det saknas också 22 formulär som borde vara utlämnade. Troligtvis valde patienterna att ej fylla i eller lämna in dessa. Vad var då anledningen till att ovan nämnda personer valde att inte besvara frågeformulären? Hade de förhöjd alkoholkonsumtion? Var det i så fall därför de ej fyllde i och lämnade in formuläret? Alkoholkonsumtionen skiljde sig åt i de olika åldersgrupperna. I gruppen år var riskbruket klart högst, 33 % jämfört med 14 % i gruppen år, 6 % i gruppen år 13

14 och nästan obefintlig i den äldsta gruppen. Motsvarande siffror för riket år 2009 var ca 42 % för män och 35 % för kvinnor i åldern år, 11 % för män och kvinnor i åldern år samt 9 % för män och 6 % för kvinnor i åldern år 4. Då var även skadligt bruk och beroende inräknat vilket gör det svårt att riktigt jämföra med denna studie. Detta visar dock att många ungdomar har ett riskfyllt drickande. De få personer i denna studie som hade allvarliga alkoholproblem eller beroende var år. Jämförande siffror för hela Sverige har ej hittats. Vad det gäller genusperspektivet hade kvinnor lite lägre konsumtion än männen, medelvärdet på AUDIT för kvinnor var 3,2 jämfört med 4,9 för männen. Detta var förväntat då man vet att kvinnor har en lägre alkoholkonsumtion än män generellt 4. Däremot hade en högre andel av kvinnorna riskbruk jämfört med männen, 14 % jämfört med 12 % vilket var anmärkningsvärt, det brukar vara tvärtom. Detta resultat är dock troligen inte statistiskt signifikant. Enligt en studie från 2002 av 997 personer slumpvis utvalda ur Sveriges befolkning hade 18 % av männen och 11 % av kvinnorna riskbruk 8. Enligt en annan studie 2009 hade ca 15 % av männen och 15 % av kvinnorna ett riskfyllt drickande, allvarliga alkoholproblem eller beroende 4. Man har sett en trend att skillnaderna mellan mäns och kvinnors alkoholkonsumtion minskar 9. Skillnaderna är också mindre i yngre åldrar och i länder med hög jämlikhet mellan könen som till exempel Sverige 9. Det sågs ingen tydlig korrelation mellan sjukdomarna hypertoni, hjärt/kärlsjukdom, diabetes, depression/ångest och magbesvär och förhöjd alkoholkonsumtion. Troligtvis är materialet för litet i denna studie för att en sådan korrelation skall kunna visas. I denna studie var medvetenheten om att en förhöjd alkoholkonsumtion förelåg låg i riskbruksgruppen, endast fem av 25 personer tyckte att de hade hög alkoholkonsumtion, men högre i gruppen allvarliga alkoholproblem och beroende. Detta tyder på att de flesta som har ett riskbruk inte är medvetna om det vilket är anmärkningsvärt. Likaså var antalet personer som var oroade för sin alkoholkonsumtion lågt. Endast en av 25 i riskbruksgruppen respektive två av fem i gruppen allvarliga alkoholproblem var oroade för sin alkoholkonsumtion. Detta stödjer teorin att alla inte är medvetna om att de har en riskfylld alkoholkonsumtion. 14

15 Referenser 1) Alkoholrådgivning i primärvården. Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsvanor Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU:s webbplats, kunskapscentrum för hälso och sjukvården. 2) Alkohol och narkotika Socialstyrelsens hemsida 3) Durhan E, Second Opinion, September ) Källmén H, Wennberg P, Leifman H, Bergman H, Bergman AH, Alcohol Habits in Sweden during with Particular Focus on 2005 and 2009, Assessed with the AUDIT: A Repeated Cross Sectional Study, European Addict Research 2011;17: ) Babor TF, Higgins Biddle JC, Saunders JB, Monteiro MG. AUDIT The Alcohol Use Disorders Identification Test. Guidelines for Use in Primary Care, Second Edition. World Health Organization. S ) Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblem. Socialstyrelsen. S Edita Västra Aros, maj ) Bergman AH, Screening hjälp att upptäcka riskbruk, Psykologtidningen, 2008 nr 10, s ) Bergman H, Källmén H, Alcohol use among Swedes and a psychometric evaluation of Alcohol Use Disorders Identification Test, Alcohol & Alcoholism Vol.37, No 3,pp , ) Hensing G, Spak F, Introduction: Gendering Socio Cultural Alcohol and Drug Research, Oxford Journals Medicine Alcohol and Alcoholism, Volume 44, Issue 6, Pp ,

16 Bilaga 1: AUDIT formulär 16

17 Bilaga 2: Kompletterande frågor KOMPLETTERANDE FRÅGOR Ringa in rätt svarsalternativ på nedanstående påståenden/frågor: 1 Jag har Hjärt kärlsjukdom JA NEJ Förhöjt blodtryck JA NEJ Diabetes JA NEJ Depression och/eller ångest. JA NEJ Magbesvär JA NEJ 2 Hur bedömer du din alkoholkonsumtion? Obefintlig. Jag dricker inte alkohol. Låg Måttlig Hög Mycket hög 3 Jag är orolig för min alkoholkonsumtion. JA NEJ 17

18 Bilaga 3: Informationsbrev till patienten INFORMATION OM STUDIE AV ALKOHOLKONSUMTION Jag heter Annica Gustafsson och arbetar som läkare på Älvängens Vårdcentral och utbildar mig samtidigt till distriktsläkare (specialist inom allmänmedicin). I min utbildning ingår att göra ett mindre forskningsarbete. Jag har valt att göra en studie på alkoholkonsumtionen hos patienter som söker Älvängens vårdcentral. Detta för att få en bild av hur alkoholkonsumtionen hos patienterna i området ser ut. Anledningen till att jag valt det ämnet är att vi vet alkoholkonsumtionen i Sverige ökat de sista åren. Vi vet också att det förekommer ett samband mellan förhöjd alkoholkonsumtion och vissa sjukdomar, t ex högt blodtryck. Du blir nu tillfrågad att besvara några frågor om din alkoholkonsumtion. UNDERSÖKNINGEN ÄR ANONYM. Du behöver INTE uppge personuppgifter. Frågeformulären och kuvertet är inte märkta så vi kommer inte att kunna spåra vem som svarat vad. Frågeformuläret består av 2 sidor. Kryssa för respektive ringa in det alternativ som passar bäst på varje fråga. Stoppa sedan det ifyllda frågeformuläret i ett kuvert och förslut det. Lämna in kuvertet i receptionen. Resultaten kommer sedan att sammanställas och analyseras. Om du är intresserad av att ta del av resultaten kan du vända dig till någon av personalen på vårdcentralen.. Annica Gustafsson, Leg läkare, Älvängens Vårdcentral 18

19 Bilaga 4: Poängsättning av AUDIT värden enligt WHO Tolkning av AUDIT Kort utdrag ur WHO s manual Att använda AUDIT är bara ett första steg med syfte att hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och risker. Tolkning skall ske med kliniskt omdöme och värderas i ett större sammanhang. AUDIT kan inte ensamt ställa alkoholdiagnos. Räkna poäng I formuläret finns fem kolumner för svar på de tio frågorna. Svar i vänstra kolumnen ger 0 poäng, nästa kolumn 1 poäng, tredje kolumnen 2 poäng, nästa 3 poäng och högra kolumnen 4 poäng. För fråga 9 och 10 saknas svarsmöjlighet i andra och fjärde kolumnen och man kan därför bara få 0, 2 eller 4 poäng på dessa frågor. Poängen sammanräknas sedan. Tolkning av poängen Högre poäng betyder större sannolikhet att riskbruk, skadligt bruk, eller beroende föreligger. Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning: WHO anger att 8 poäng eller mer är lämplig nivå som indikator på att riskbruk, skadligt bruk, eller beroende föreligger. För kvinnor anses att en lägre gräns, 6 poäng är lämplig. För personer över 65 år rekommenderar WHO en poäng lägre nivå, d.v.s. 7 poäng. Över 16 poäng indikerar allvarliga alkoholproblem. Vid 8 15 poäng räcker ofta kort rådgivning då det oftast är ett riskbruk och inte beroende. Över 20 poäng indikerar starkt att beroende föreligger. Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning: Fråga 1 och 3 ger indikation på skadligt bruk. Frågor 4 till 6 ger indikation på beroende. Frågor 7 till 10 ger indikation på alkoholskador 19

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer

Läs mer

RISKBRUK i Västerbotten

RISKBRUK i Västerbotten RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Folkhälsoskrift 2012:4 Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Sammanställning av resultat från AUDIT-undersökning inom barnhälsovården hösten 2011 Av Hanna Lunding folkhälsoenheten Handledare Lena

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Ändring av levnadsvanor: Alkohol 1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Screening for alkohol och droger

Screening for alkohol och droger Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens

Läs mer

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården 2014-10- 13 Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Det svenska nätverket HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring Maj 2007 Temagruppen för alkoholprevention inom HFS Förord Denna rapport har utarbetats av professor

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Riskabelt bruk av alkohol

Riskabelt bruk av alkohol Riskabelt bruk av alkohol Screening av riskbruksförekomst på plastindustri Christin Svensson HVC i Ljungby AB christin.svensson@hvclby.se Handledare: Peter Jönsson, forskare Universitetssjukhuset Lund

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Bedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys.

Bedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys. Bedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys. Författare: Torbjörn Öhlund Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Alkoholvanor, tobaksbruk och psykisk ohälsa inom somatisk öppenvård

Alkoholvanor, tobaksbruk och psykisk ohälsa inom somatisk öppenvård resultat från en enkätstudie i Västerbotten 2008 FOTO: LISA NORDSTRÖM SÄFSTEN Alkoholvanor, tobaksbruk och psykisk ohälsa inom somatisk öppenvård Förord Hälso- och sjukvården har en strategisk roll i

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

Två gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol

Två gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol Två gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol Författare: Johan Rosén Handledare: Thomas Lundh, Arbets- och Miljömedicin, Lund Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning 2008-2009 September

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Äldres hälsa och alkohol

Äldres hälsa och alkohol Äldres hälsa och alkohol Guldkant eller riskbruk? Studiehäfte Producerad med hjälp av medel från: UTVECKLING ALKOHOLKONSUMTION ALKOHOLFÖRSÄLJNING I LITER ALKOHOL 100% PER INVÅNARE 15 ÅR OCH ÄLDRE, FÖRDELAD

Läs mer

Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol. Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby

Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol. Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby September 2014 2 INNEHÅLL INTRODUKTION... 4 Nationella riktlinjer

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer