SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården
|
|
- Ludvig Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog Hälsoteket Primärvården Skaraborg christina.r.karlsson@vgregion.se 1
2 Sammanfattning I studien Asking patients about their drinkning, Addictive behavior (2007)* visade att sjuksköterskor inom primärvården sällan frågar sina patienter om alkoholvanor, trots att de tycker att det är viktigt för hälsan. Mer kunskaper och klarare direktiv uppifrån skulle få dem att jobba mer med riskbruksarbete. Det vanligaste skälet som anges som förklaring till att alkoholfrågan inte tas upp är brist på tid för hälsofrågor. De tar heller inte upp frågan därför att de känner sig osäkra på hur de ska ställa frågan. Personal som deltog från Vårdcentralen Oden var 18 sjuksköterskor, 8 läkare och 9 sjuksköterskor på Mottagningen för psykisk hälsa inkl kuratorer och psykologer. Totalt 35 st. Den metod som användes på vårdcentralen var enkäter med frågor till personalen. Den första enkäten delades ut före studien och den andra efter ca 4 veckor. Till patienterna användes AUDIT som delades ut i receptionen till alla över 18 år. Sammanlagt lämnades 500 AUDIT ut i receptionen och 314 st lämnades in vid de olika besöken till respektive personalgrupp. Det tog ca 3 veckor att dela ut formulären. Personalen fick också ett tolkningsschema till AUDIT samt en modell (SIRAP) som användes för att hänvisa patienter beroende på vilka poäng AUDIT fått fram. Genom studien undersöktes om personalen oftare kunde ställa frågan om alkohol till patienterna. Samtidigt undersöktes också hur de ansåg det vara att ställa frågan. Förbättringar kunde märkas där personalen vid en uppföljande enkät kunde säga att de tyckte sig fått mer kunskap om riskbruk och de kände sig mer bekväma med att ställa frågan om alkohol till patienterna. Däremot hur bekväm personalen kände det med att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga riskbruk av alkohol var svaren näst intill oförändrat från första till andra enkäten. Att ställa frågan om alkohol till patienter upplevs av en del som svårt. Mer kunskap behöver tillföras om hur personalen ska bemöta riskbruk och var de ska hänvisa. Ett förtydligande behöver göras om vilka åtgärder som ska vidtas om personalen får en patient med höga AUDIT poäng. Det viktigaste är att frågan ställs och med hjälp av en miniprofil där andra livsstilsfrågor också tas upp om kost, motion, tobak, alkohol och stress, blir det mer naturligt att även alkoholfrågan kommer med. Med medel från Folkhälsorådet i Falköping har denna studie kunnat genomföras. Fortsättningen kan vara att genom mer utbildning och ökad kunskap om hanteringen av höga AUDIT poäng, hänvisning och information, ytterligare öka möjligheten att personalen frågar patienterna om deras alkoholvanor. * (Ref. Holmqvist Marita., et al., Asking patients about their drinking, Addictive Behaviors (2007), doi: /j addbeh ). 2 2
3 Innehållsförteckning BAKGRUND... 4 SYFTE... 7 MÅL... 7 FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 MÅLGRUPP... 7 METOD... 8 STUDIETID... 9 INTÄKTER... 9 KOSTNADER... 9 RESULTAT Bilagor SIRAP- modellen Bilaga 1 Följebrev till patienter Bilaga 2 AUDIT.. Bilaga 3 Tolkningsschema AUDIT.. Bilaga 4 Underlag för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening. Bilaga 5 Miniprofilen.. Bilaga 6 Checklista för rådgivning.. Bilaga 7 Enkät nr 1 Bilaga 8 Enkät nr 2 Bilaga 9 Enkät nr 3 Bilaga 10 Arbetsgrupp Bengt Nilsson, drogförebyggande samordnare, Falköpings kommun Christina Karlsson, hälsopedagog, Vårdcentralen Oden, Hälsoteket Per-Olof Ljungdahl, distriktsläkare, Vårdcentralen Oden, Hälsoteket Referensgrupp Erica Johansson, Folkhälsoplanerare i Falköpings kommun Christina Johansson, kurator, Mottagning psykisk hälsa, Vårdcentralen Oden 3 3
4 Bakgrund Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 8,4 liter ren (100 procent) alkohol per invånare 15 år och äldre. I september år 2007 låg nivån på 9,74 liter. En ökad försäljning på Systembolaget är en betydande orsak till den ökade konsumtionen på senare år, men även restaurangförsäljningen och resandeinförseln har ökat. Utan att erlägga svensk skatt får resenärer som fyllt 20 år för privat bruk medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl från annat EU-land till Sverige. Statistik över alkoholkonsumtion och resandeinförsel finns vid Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning (SoRAD). Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor, men även kvinnorna har ökat sin konsumtion, vilket märks tydligast i gruppen år. Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har emellertid minskat på senare år. Det är främst ett ökat antal dryckestillfällen som ligger bakom den totala konsumtionsökningen även om mönstret av veckoslutsdrickande kvarstår. Konsumtionen uppvisar vidare tydliga säsongsvariationer och är som högst under sommaren. Detsamma gäller frekvensen av berusningsdrickande. Av de olika alkoholdryckerna är vin den mest konsumerade och starkölskonsumtionen har också ökat under senare år medan folkölskonsumtionen har minskat. Ny studie visar hur aktiviteten i riskbruksarbetet kan öka Sjuksköterskor inom primärvården frågar sällan sina patienter om alkoholvanor, trots att de tycker att det är viktigt för hälsan. Mer kunskap och klarare direktiv uppifrån skulle få dem att jobba mer med riskbruksarbete. Det visar en svensk studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Addicitve Behaviours. Studien talar sitt tydliga språk. Nästan alla läkare och sjuksköterskor som besvarat enkäten anser att det är viktigt eller mycket viktigt att identifiera riskbrukare och ge råd om alkoholkonsumtion. Trots det tar bara hälften av läkarna och lite drygt var fjärde sjuksköterska regelbundet upp frågan om alkoholbruk med patienterna. Det visar sig att alkohol faktiskt är den livsstilsfråga som sjuksköterskorna frågar allra minst om. 78 procent av sköterskorna frågar till exempel regelbundet om patienternas fysiska aktivitet, 68 procent frågar om rökning. Men bara 28 procent frågar om alkohol. 4 4
5 Prioritera alkohol Det vanligaste skälet som anges som förklaring till att alkoholfrågan inte tas upp är brist på tid för hälsofrågor. Det anger 36 procent av sjuksköterskorna. Det är en sanning med modifikation. Det handlar om prioriteringar. Många hinner ta upp frågan om rökning. Det är ett val de gör att ta upp rökning istället för alkohol. Det beror snarare på att de är osäkra på hur de ska gå till väga. Hela 24 procent av sjuksköterskorna i studien frågar sällan om patienternas alkoholvanor eftersom de känner sig osäkra på hur de ska ställa frågan. Bara 4 procent av läkarna anger samma skäl. Ytterligare 11 procent av sjuksköterskorna i studien vet inte hur de ska ge råd till patienterna. Mindre än 2 procent av läkarna har samma problem. (Ref. Holmqvist Marita., et al., Asking patients about their drinking, Addictive Behaviors (2007), doi: /j addbeh ). Unga kvinnor dricker sig berusade oftare Det blir vanligare att unga kvinnor dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Det visar nya siffror ur Folkhälsoenkäten från Statens folkhälsoinstitut. Att minska berusningsdrickandet är en viktig folkhälsofråga. Vid en konferens i Uppsala för alkoholansvarig personal från landets länsstyrelser presenterades färska siffror ur 2007 års Folkhälsoenkät. Det är en stor enkätundersökning som Statens folkhälsoinstitut låter genomföra varje år. Siffrorna visar att: i åldersgruppen år uppger 53 procent av männen och 34 procent av kvinnorna att de druckit sig berusade mer än en gång i månaden. I samma åldersgrupp uppger 32 procent av männen och 23 procent av kvinnorna att de druckit sig berusade två till tre gånger i månaden. Medan andelen som säger att man druckit sig berusad minskar något bland männen i åldersgruppen år så är trenden den motsatta bland kvinnorna. Där har andelen ökat de senaste åren från 18 procent 2004 till 23 procent Berusningsdrickande spelar många gånger en avgörande roll när det gäller så kallade våldsamma dödsfall som till exempel drunkningar, fallolyckor, självmord och mord. I Sverige handlar det om cirka 700 dödsfall varje år på grund av olyckor, exempelvis inom trafiken, självmord och andra orsaker som har ett samband med kraftig berusning. Dessa dödsfall kan förebyggas genom en effektivare alkoholpolitik och en effektiv tillsyn inom alkoholområdet. Resultaten ur Folkhälsoenkäten 2007 baseras på ett urval av svenskar mellan år. (Ref
6 Nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård Sedan år 2002 har Socialstyrelsen aktivt arbetat med att ta fram riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både medicinska och sociala insatser som ges inom kommunernas socialtjänst och landstingens beroendevård. Det är också första gången i riktlinjesammanhang som Socialstyrelsen på detta sätt försöker förena två huvudmäns verksamheter. Dokumentet sammanfattar Socialstyrelsens nuvarande kunskap om de metoder och tekniker som använts inom området fram till och med halvårsskiftet En samlad redovisning av det här slaget har ett stort värde och kan tjäna som en grund för fortsatt utvecklingsarbete och för kommande kunskapssammanställningar. Arbetet bygger i huvudsak på de översikter och analyser som fem expertgrupper utarbetat. Dessa utgår i sin tur i stor utsträckning från de kunskapsöversikter som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) respektive Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) har gjort. Dock har expertgrupperna i flera fall gjort kompletterande litteratursökningar. Experternas material som fortsättningsvis benämns faktaunderlaget finns tillgängligt på Socialstyrelsens hemsida. Det är ett mycket stort material som omfattar drygt 500 sidor. Upptäckt och förebyggande verksamhet Det är numera ett väl känt faktum att kort rådgivning inom primärvård, akutmottagningar, men även psykiatrimottagningar och sannolikt även företagshälsovård är en effektiv metod för att minska alkoholkonsumtionen hos patienter med begynnande alkoholproblem. En bidragande orsak är att hälso- och sjukvårdspersonal får tillfälle att samtala med patienten innan problemen hunnit utvecklas till allvarligare somatiska, psykiska eller sociala problem. Det handlar med andra ord om möjligheten att upptäcka problemen tidigt, men också om att erbjuda en form av dialog med patienten som uppfattas som respektfull. Två samtalstekniker som har god evidens är FRAMES och MI. FRAMES är inriktad på rådgivning och kräver en grundläggande kunskap om alkohol. MI är orienterad mot att stödja patientens reflexion kring sina motiv för vissa beteendemönster och ställer krav på längre utbildning och träning. En annan metod för att identifiera och påverka alkoholkonsumtion som prövats i Sverige med framgång är screening med biofeedback. Metoden bygger på att man använder en biologisk markör kompletterad med ett frågetest och återkoppling med provtagning vid regelbundna samtal med patienten. Vid all screening kan man utgå från att inte bara riskabla alkoholvanor identifieras, utan även mer omfattande alkoholproblem. För dessa personer bör det självklart finnas tillgång till behandling. Det är naturligtvis viktigt att identifieringen och bedömningen av problemet kan ske på ett effektivt och tidsbesparande sätt. Det är särskilt viktigt eftersom tiden för varje enskild patient är starkt begränsad. En sådan tillförlitlig metod för personer med riskkonsumtion av alkohol är AUDIT. De metoder som redovisas ovan är således effektiva inom hälso- och sjukvårdssammanhang. Även om det saknas evidens har Socialstyrelsen gjort bedömningen att några av dessa metoder även bör prövas inom socialtjänsten. ( 6
7 Syfte Att i ett tidigt skede hitta riskgrupper med hög alkoholkonsumtion och därmed förebygga ohälsa/missbruk samt främja hälsa. Mål Kortsiktigt Att sjuksköterskor, ordinarie läkare, MVC, psykologer, kuratorer på vårdcentralen Oden ska oftare ställa frågan till patienter över 18 år om deras alkoholvanor. Långsiktigt Även inkludera stafettläkare samt att med hjälp av Miniprofilen lättare kunna ställa frågan till patienterna om alkoholvanor. Frågeställningar 1. Kan studien få ordinarie läkare och sjuksköterskor att ställa frågan om alkohol oftare, till vuxna från 18 år och uppåt som söker vård på vårdcentralen Oden? 2. Hur bekväma känner sig läkarna/ sjuksköterskorna med att ställa frågan om alkohol? 3. Fungerar SIRAP modellen? Är den enkel att följa? Målgrupp Läkare inkl AT, ST (ej stafettläkare) Mottagningen för psykisk hälsa sjuksköterskor inkl kuratorer, psykologer Mödravårdsmottagningen Sjuksköterskor övriga mottagningar Totalt: 8 st 9 st 5 st 13 st 35 st 7
8 Metod Information per telefon eller besök om projektet har delgetts till nätverket som bl a bestod av: Berörd personal inom kommunen Alkohol- och narkotikaenheten ANE Företagshälsovården Anonyma alkoholister AA Samtliga anställda på vårdcentralen Oden 1. Utbildning av målgruppen i riskbruk har skett på ett APG ca 2 timmar. Utbildningen höll Britta Elwér i som är anställd i riskbruksprojektet för västra götalands regionen. En utbildning i hur man använder AUDIT har målgruppen på vårdcentralen som har patientkontakt fått ta del av. Målgruppen fick också fylla i en enkät ang kunskap, bekvämlighet och att kunna ge råd om riskbruk innan och efter studien. 2. Alla patienter över 18 år fick ett formulär i receptionen AUDIT samt ett följebrev med information om studien. 3. Patienten fyllde i formuläret i väntrummet och tog med det in till läkare eller sjuksköterskan som tog emot och såg om det fanns riskbruk/ missbruk. En mall användes, tolkning av AUDIT formuläret. Alla AUDIT registrerades på en underlagsblankett för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening. 4. Tillvägagångssättet vid ett ev risk- missbruk skedde enligt SIRAPmodellen (flödesschema) som också fungerade som en mall för läkaren/ sjuksköterskan att följa. (Se bif. Bilaga). 5. Återbesök skedde vid behov eller så hänvisades patienten till annan behandlingsenhet efter bedömning. 6. I väntrummet stod en dator där patienter hade möjlighet att utföra en egen kartläggning enligt Magnus Geirssons alkoholprogram. Denna fanns tillgänglig för patienterna att själva kunna testa sin alkoholkonsumtion. Datorn fanns på vårdcentralen under pågående studie. 7. Uppföljande enkätfrågor om modellen SIRAP skickades ut till berörd personal efter studietiden. Har modellen fungerat? Detta redovisas i en enkät under resultat. 8 8
9 Studietid Start till och med Intäkter :- från Folkhälsorådet Kostnader Informationsmaterial Broschyrer Broschyrställ Böcker Dator för väntrumsscreening Utbildning av personal Marknadsföring FT 9 9
10 Resultat Enkät nr 1 delades ut innan studien startade 1.0 Enkät till vårdcentralspersonal ang. riskbruk av alkohol N=17 Fråga VAS skalan = 10= Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? Hur bekväm känner du dig i att fråga en patient om alkoholvanorna? Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? 6,1 Inte alls God kunskap 6,7 Obekväm Helt bekväm 7,2 Obekväm Helt bekväm Totalt antal utdelade enkäter: Inlämnade svar: Bortfall: 35 st 17 st 18 st Kommentar: Första enkäten skulle ha gjorts innan någon information alls hade gått ut om studien. Hälften har inte svarat på enkäten. Enkät nr 2 delades ut efter studien här också med en tilläggsfråga om SIRAPmodellen
11 1.1 Enkät till vårdcentralspersonal ang. riskbruk av alkohol N=24 Fråga VAS skalan = 10= Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? Hur bekväm känner du dig i att fråga en patient om alkoholvanorna? Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? Tycker du att riskbruksscreening enligt SIRAP-modellen har fungerat? Totalt antal utdelade enkäter: Inlämnade svar: Bortfall: 7,1 Inte alls God kunskap 7,3 Obekväm Helt bekväm 7,1 Obekväm Helt bekväm 7,1 Inte alls Utmärkt 35 st 24 st 11 st Kommentar: Andra enkäten visar att kunskapen har ökat och bekvämligheten att fråga om riskbruk har ökat. Enkät nr 3 delades ut efter studien. 1.2 Uppföljande frågor om studien SIRAP på vårdcentralen Oden Totalt antal utdelade enkäter: Inlämnade svar: Bortfall: 35 st 27 st 8 st N=
12 1. Har du använt dig av SIRAP modellen under riskbruksstudien? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 22 Nej 5 Vet ej, ej svar 0 Kommentarer: MVC har använt AUDIT i ett år, ej SIRAP Endast fram till ingen åtgärd. Personerna drack ingen/lite alkohol 2. Förstår du modellen? Om inte vad kan förbättras? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 26 Nej 1 Vet ej, ej svar 0 Kommentarer: Har inte använt blanketten Vilka åtgärder gäller vid mer än 16 p? 3. Är SIRAP modellen enkel att använda? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 24 Nej 0 Vet ej, ej svar 3 Kommentarer: Ej använt SIRAP på MVC Ej använt den Åter igen, vilka åtgärder? 4. Kommer du att använda SIRAP modellen även i framtiden? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 18 Nej 2 Vet ej, ej svar 7 Kommentarer: Ibland AUDIT formuläret bra att använda i diabetes- hypertonimottagningarna. Bra som diskussions underlag med patienten 12 12
13 5. Ställer du frågan om alkohol oftare nu till patienter än innan riskbruksstudien? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 14 Nej 12 Vet ej, ej svar 1 Kommentarer: MVC har rutiner ang AUDIT på gravida, ibland screenas även partnern Kommer att fråga fler kring deras alkoholbruk Har alltid frågat Förhoppningsvis ökar det Använt AUDIT förut, ställt frågor tidigare Nej men tydligare, ställer fler frågor Övriga kommentarer: Har tidigare använt AUDIT när det varit mer uppenbart med överkonsumtion. Bra formulär att diskutera omkring, kan skickas med hem till patienten att fundera över till nästa samtal. Kommer nog använda AUDIT oftare nu blir tydligt hur patienten alkoholbruk ser ut, vilket gör att det är lättare att samtala mer konkret kring alkoholen. Frågor om alkohol missbruk riskbruk ingår i vårt status, anamnes. Vet ej om AUDIT ska vara vårt på MVC, AUDIT används på andra MVC i Skaraborg. 1.3 Underlagsblankett för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening Totalt lämnades 500 AUDIT blanketter ut. Underlag Antal Genomsnittlig ålder på patienterna 59 Män 136 Kvinnor 178 Antal inlämnade AUDIT 314 Genomsnittspoäng på AUDIT 2 Rådgivning 34 Uppföljning 7 Hänvisning
14 [ BILAGA 1 ] [ BILAGA 1 ] SIRAP-modellen SIRAP-modellen Studie över I mplementering av RiskbruksArbete i P rimärvården Studie över I mplementering av RiskbruksArbete i P rimärvården Besök på vårdcentral Besök på vårdcentral Minskat riskbruk Minskat riskbruk Uppföl jning Återbes efter ca 3-4 mån Uppföl jning Återbes efter ca 3-4 mån Receptionen Info om studien Receptionen AUDIT Info om studien AUDIT <20p Remiss/Hänvisning <20p Remiss/Hänvisning ANE (Alk & Nark Enheten) ANE AA (Anonyma (Alk & Nark Alkoholister) Enheten) AA Mottagning (Anonyma Alkoholister) psyk.hälsa 19 Mottagning psyk.hälsa LSM(Livsstilsmottagning) LSM(Livsstilsmottagning) Arbetsgivare 08 som i sin tur tar kontakt med resp Arbetsgivare företagshälsovård som i där sin tur tar avtal kontakt finns skrivet. med resp företagshälsovård Psyk.klin (beroendeenheten) där avtal finns 000 (vxl) skrivet. Psyk.klin (beroendeenheten) (vxl) 16 19p Återbesök/tel.kontakt 16 19p Rådgivning Återbesök/tel.kontakt LAB-svar Ev Rådgivning Remiss/Hänvisning LAB-svar Ev Remiss/Hänvisning Läkare/S juksköterska Screening med AUDIT Läkare/S Åtgärd enligt juksköterska schema Screening med AUDIT Åtgärd enligt schema 8 15p Kort rådgivning, 8 15p enligt checklista Kort rådgivning, enligt checklista <8p Ingen åtgärd <8p Ingen åtgärd Åtgärdsschema utifrån AUDIT-screening < 8p = Ingen åtgärd Åtgärdsschema 8-15p = Kort rådgivning utifrån AUDIT-screening < 16-19p 8p = Ingen Rådgivning, åtgärd Uppföljning, LAB-prover (leverstatus, P-GT, CDT) 8-15p 20p > = Kort Remiss/Hänvisning rådgivning 16-19p = Rådgivning, Uppföljning, LAB-prover (leverstatus, P-GT, CDT) 20p > = Remiss/Hänvisning
15 [ BILAGA 2 ] Välkommen till vårdcentralen Oden! Under maj månad kommer vi att ha en studie på vårdcentralen ang Riskbruk av alkohol. Man vet genom flera studier att frågan om alkohol sällan eller aldrig tas upp av läkare eller patienten. Ändå vet man att ett flertal sjukdomar är kopplat till Dina alkoholvanor! Du har fått i Din hand ett frågeformulär AUDIT som tar upp ett antal frågor om Dina alkoholvanor. Vi är tacksamma om Du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller Dig. Tag sedan med Dig formuläret in till din läkare/ sjuksköterska som Du ska besöka. Var vänlig och lämna formuläret oavsett om du fyllt i det eller inte! I väntrummet kan Du också ta del av material kring alkohol, kanske behöver Du mer kunskap eller kanske har Du någon i Din närhet som behöver stöd. Du kan själv testa dina alkoholvanor på en speciell dator i väntrummet som vi har ställt upp under studietiden. Stort tack för att Du hjälper oss att blir bättre på att prata om alkohol och kanske kan vi förhindra att just Du hamnar i missbruk! Vänliga hälsningar Per-Olof Ljungdahl Christina Karlsson Bengt Nilsson Distr.läkare Hälsopedagog Drogförebyggande samordnare 15 15
16 [ BILAGA 3 ] 16 16
17 [ BILAGA 4 ] Kort information om frågeformuläret AUDIT AUDIT har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. AUDIT har översatts och kvalitetssäkrats till svenska förhållanden av professor Hans Bergman på Karolinska Institutet. Formuläret har visat god känslighet och träffsäkerhet för screening av tidiga alkoholproblem. Fokus riskbruk och senaste året AUDIT är särskilt avsett för tidig identifiering av skadligt drickande, medan tidigare formulär (CAGE, MAST, MmMAST, etc.) snarare haft fokus på att upptäcka missbruk och alkoholberoende. AUDIT har högre känslighet för att identifiera problemdrickande under den senaste 12-månadersperioden än problem som ligger längre tillbaka i tiden (livstidsproblem). 10 frågor och delskalor AUDIT består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (maximalt 40 poäng). Frågorna kan delas in i tre delskalor: alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymptom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Poängberäkning och gränsvärde Poängberäkningen går till så att på fråga 1-8 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 1, 2, 3 och 4 poäng. För frågorna 9-10 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 2 och 4 poäng. För riskbruk av alkohol och män rekommenderas ett gränsvärde 8 poäng eller högre ( 8). För kvinnor rekommenderas ett gränsvärde på 6 poäng eller högre ( 6). Alternativt kan samma gränsvärde som för män, 8 poäng eller högre ( 8), användas. Ulric Hermansson
18 [ BILAGA 5 ] Underlagsblankett för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening Uppgiftslämnare: Datum: Exempel Patientens ålder Födelseår 1939 Kön Kvinna Man X AUDIT inlämnat ja/nej ja AUDIT-poäng siffra 12 Åtgärd råd X uppföljning X hänvisning Patientens ålder Födelseår Kön Kvinna Man AUDIT inlämnat ja/nej AUDIT-poäng siffra Åtgärd råd uppföljning hänvisning Patientens ålder Födelseår Kön Kvinna Man AUDIT inlämnat ja/nej AUDIT-poäng siffra Åtgärd råd uppföljning hänvisning
19 [ BILAGA 6 ] Miniprofil Fem hälsofrågor kring livsstil och levnadsvanor KOST Hur ser dina matvanor ut? Äter du frukost? Regelbundet frukost, lunch, middag (kvällsmål) samt två mellanmål? Om nej, önskar du mer information och vägledning kring dina matvanor? MOTION Är du fysiskt aktiv? Om ja, vad gör du? Om nej, fysisk aktivitetsnivå enligt IPAQ, Erbjud FaR TOBAK Hur ser dina tobaksvanor ut? Antal cigaretter/ dag? Antal snusdosor/ vecka? Har du en önskan om att sluta? ALKOHOL Hur ser dina alkoholvanor ut? Antal standardglas/ vecka enligt AUDIT STRESS Upplever du stress? Om ja, hur ser det ut i din livssituation? Om ja, hur ser det ut i ditt arbete? Upplever du att du sover tillräckligt? Dessa fem hälsofrågor kan vara avgörande för hur en patient ska förhålla sig till sin egen hälsa. Genom en kontakt med livsstilsmottagningen på vårdcentralen kan patienten få rätt kunskap och medvetenhet om hur han/hon ska hantera sin egen hälsa. Erbjud en kontakt med livsstilsmottagningen om patienten är motiverad och om det finns riskfaktorer i miniprofilen ovan
20 [ BILAGA 7 ] Checklista för kort rådgivning enligt SIRAP-modellen. Användbara frågor att ställa: Är det ok att vi pratar lite om dina alkoholvanor? Tycker du själv att du dricker för mycket? Tycker andra att du dricker för mycket? Vad tror du att du skulle vinna, om du minskade din alkoholkonsumtion? Vad skulle vara det viktigaste skälet för dig om du beslöt dig för att minska din alkoholkonsumtion? Vilka positiva sidor har alkoholen för dig? Vilka negativa sidor har alkoholen för dig? Vad skulle du sakna om du minskade din konsumtion? Vad skulle du vinna på att ändra dina vanor? Vad känner du till om alkoholens effekter på hälsan? Har du tidigare sökt hjälp för dina alkoholvanor? I så fall när och var? 20 20
21 [ BILAGA 8 ] ENKÄT NR 1 Datum: Enkät till vårdcentralspersonal angående riskbruk av alkohol 1. Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? inte alls god kunskap 2. Hur bekväm känner du dig att fråga en patient om alkoholvanorna? obekväm helt bekväm 3. Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? obekväm helt bekväm Egna kommentarer: 21 21
22 [ BILAGA 9 ] ENKÄT NR 2 Datum: Enkät till vårdcentralspersonal angående riskbruk av alkohol 1. Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? inte alls god kunskap 2. Hur bekväm känner du dig att fråga en patient om alkoholvanorna? obekväm helt bekväm 3. Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? obekväm helt bekväm 4. Tycker du att riskbrukssceening enligt SIRAP-modellen fungerar? inte alls utmärkt Egna kommentarer: 22 22
23 [ BILAGA 10 ] Uppföljande frågor om studien SIRAP på vårdcentralen Oden Vänligen fyll i nedan svar på frågorna: 1. Har du använt dig av SIRAP modellen under riskbruksstudien? Ja Nej Egen kommentar: 2. Förstår du modellen? Om inte vad kan förbättras. Ja Nej Egen kommentar: 3. Är SIRAP modellen enkel att använda? Ja Nej Egen kommentar: 4. Kommer du att använda SIRAP modellen även i framtiden? Ja Nej Egen kommentar: 5. Ställer du frågan om alkohol oftare nu till patienter än innan riskbruksstudien? Ja Nej Egen kommentar: Övriga kommentarer: Lämnas till P-O eller Christina snarast. Stort tack för din medverkan i studien! 23 23
24 24
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merLÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merRESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli
RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5
Läs merNationella Riktlinjer
Nationella Riktlinjer Konferens Draken 27 Feb 2009 Utbildningsdel 2 Tidig upptäckt och tidiga insatser Kapitel 3 & 4 Föreläsare docent Sven Andreasson RIS Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland GIR Text/bild/layout:
Läs merKontaktuppgifter & arbete
Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,
Läs merUndersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2
Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merAlkohol och droger riktlinjer
1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen
Läs merAlkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se
Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merHögstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Läs merVilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?
Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet? Resultat från baslinjeintervjuer Rapport 2012:3 Författare: Nelleke Heinemans, Kerstin
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merGÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Läs merDrogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.
00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning
Läs merSkolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun
Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merRedovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merHur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun
Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Mötesplats IFO 9 oktober 2008 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet i din kommun/stadsdel?
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merSocialnämnden informerar. Anhörigstöd
Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merCirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:
Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merAlkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox
Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol
Läs merDrogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merStudenter och alkohol
Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merMånadstema Levnadsvanor Rehab
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården 2011-11-01 Uppdaterad 2011-12-02 Månadstema Levnadsvanor Rehab Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen
Läs merBrukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012
2012-10-01 Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 Avd. för verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx britt.kronberg@kalmar.se
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Läs merDrogvaneundersökning År 9
Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merDrogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland
Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers
Läs merSammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015
Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs mertobak alkohol - narkotika
Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010
Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,
Läs merFolkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs meralkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011
Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs mer