Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter."

Transkript

1 Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

2 Körschema Om myndighetens behov Om diagnos Nya regler Provtagning alkohol Provtagning droger Provtagning och skadligt bruk CDT kontra PEth 2

3 Om myndighetens behov Medikolegalt gränssnitt Rättsäkerhet Hellre fria än fälla Hög specificitet mot hög sensitivitet Inte falskt positiva värden Tydlighet Lätt att förstå - rättssaker Siffror som gäller Referensvärden att lita på 3

4 Om diagnos Kriteriebaserade system DSM, ICD, Transportstyrelsens föreskrifters egna definition Viktigt skilja missbruk och beroende åt Görs inte i kliniskt språkbruk Kanske sammanslagning på gång i DSM 5 4

5 DSM IV Missbruk Ett maladaptivt substansbruk som lett till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst ett kriterium uppfyllt under samma 12 månadersperiod Upprepat substansbruk som lett till att man misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter eller till att man utsatt sig själv eller andra för betydande risker för fysisk skada (rattfylleri till exempel) eller till att man haft upprepade problem med rättvisan (LOB?) eller till att man haft ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur Diagnosen beroende har aldrig ställts för denna substans 5

6 Missbruk Ett substansbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt (Transportstyrelsens definition, liknande i ICD 10) Här kommer lab in i diagnostiken Skadligt bruk Återkommer senare om det 6

7 DSM IV Beroende 3 kriterier under 12 mån tolerans abstinens större mängd eller längre period än avsett misslyckade försök att begränsa mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen aktiviteter överges bruket av substansen fortgår trots vetskap om skadlighet Ställd diagnos gäller framgent 7

8 Diagnos är hinder för körkortsinnehav Tills man kunnat styrka nykterhet tillräckligt länge TSFS 2013:2, 12 kap 1. minst sex månader vid diagnosen missbruk, 2. minst ett år upp till två år vid allvarligt missbruk, och 3. minst ett år vid diagnosen beroende, och upp till två år vid svårt beroende. Inte av betydelse om man kört onykter/drogpåverkad eller inte 8

9 Vad är nykterhet (Allmänna råd) Med nykterhet bör i dessa föreskrifter förstås när det gäller alkohol, att biologiska markörer ligger inom referensområdet eller att det kan styrkas att de förhöjda värdena beror på annat än alkoholkonsumtion. Vidare gäller, oavsett om alkoholmarkörer inom referensområdet redovisas, att det inte föreligger andra uppgifter om onykterhet, t.ex. omhändertagande enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m., när det gäller ej läkarordinerat bruk av psykoaktiva substanser, att drogfrihet kan styrkas, 9

10 Kap 12 mot kap 13, alkolås Kap 12 vid diagnos Kap 13 vid återfående av körkort efter grovt eller upprepat rattfylleri, diagnos ej känd För att ställa diagnos 50-60% har diagnos Labvärden centrala men inte det enda Läkarintyg med diagnosfrågor enligt DSM Alkolås 2 varianter Inte krav på nykterhet Droger hinder, även legala Krav för att återfå körkortet utan alkolås vid diagnos och efter grovt rattfylleri 10

11 Nya regler Vid uppföljning efter grovt eller upprepat rattfylleri (kap 13) Redogörelse för och en bedömning av bruket av den eller de substanser som påvisats vid brottet Läkaren bedöma om även annan provtagning behövs För återfående krävs provtagning under 6 månader 4 alkoholrelaterade prover (blod) 6 drogprover (urin) eller 2 (hår) men bara om det är aktuellt Mer om läkaren anser att det behövs Intyga att man gjort en bedömning av provtagning för sidobruk 11

12 Nya regler Kap 13 (diagnos finns inte) Uppföljning efter återfåendet ( villkor om läkarintyg ) månader Samma antal prover fast längre tid sista omgången Kap 12 (diagnos finns) Uppföljning efter återfåendet ( villkor om läkarintyg ) månader, eventuellt mer Samma antal prover fast längre tid sista omgången Alla prover ska vara fördelade över observationstiden 12

13 Provtagning alkohol CDT och GT är obligatoriska PEth, ASAT, ALAT, MCV nämns som prover som kan vara av värde utöver de obligatoriska Provtagning ska vara med kort varsel så kallad oannonserad provtagning, inom några dagar för blodproverna Analys ska ske vid ackrediterat lab Resultatet ska redovisas (lablistor bra) Referensvärden ska anges Värden över dessa ska kommenteras av läkaren 13

14 Provtagning droger Vid beroende/missbruk de fem vanliga Amfetaminer Cannabinoider Bensodiazepiner Opiater Kokain Efter rattfylleri den påvisade drogen plus mer efter behov För urinprov är kort varsel = dagen efter Undanflykter, frågas efter återbud i läkarintyg Ackrediterat lab. Stickor duger inte här! 14

15 Provtagning droger, fortsättning Övervakat prov Kreatinin i urin redovisas (ref >2 mmol/l) Värden under 2 utan värde för att styrka drogfrihet ph behövs inte längre Verifiering! Hårprover särskilt reglerat, kan tas mindre ofta, övervakning eller oannonserad provtagning behövs inte Går inte om man är snaggad Tar lite längre tid Något dyrare 15

16 Provtagning droger, fortsättning Hur länge man ska ta prover innan man får sitt körkort tillbaka vid diagnos beror på prognosen för drogfrihet Här kan man med hårprov styrka drogfrihet 3 månader retroaktivt Urinstickor från vården tillsammans med intyg om klinisk drogfrihet och följsamhet till reahabiliterande behandling kan bidra till att kortare tid behövs 16

17 Skadligt bruk vad är det? Etablerad alkoholskada - levercirrhos, polyneuropati, kognitiv svikt Labprover som indikerar skada? Bilirubin? ASAT/ALAT? GT? CDT? MCV? PEth? Tillfällig förhöjning jmf m långvarig? Orsaken klarlagd? Hög konsumtion? Folkhälsoinstitutet (WHO) Riskfylld konsumtion för män >210 g/v, kvinnor >140 g/v (60 g/flaska vin) Jmf CDT som reagerar på 420 g/v 2 CDT inom ett år och med mer än 5 veckor emellan = missbruk enligt definition i 12 kap 3 - ett bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt 17

18 CDT kontra PEth PEth har bättre specificitet Omvandlingsprodukt av etanolmolekylen (fosfatidyletanol) Kortare tidsfönster Nu nationell harmonisering nya gränsvärden 18

19 Alkoholkonsumt ion PEth 16:0/18:1 (μmol/l) Total-PEth (μmol/l) Ingen eller Låg < 0,05 < 0,10 (sporadiskt intag) Måttlig 0,05-0,30 0,10-0,70 Överkonsumtion > 0,30 > 0,70 (omfattande, regelbundet intag)

20 CDT kontra PEth 50% av blodgivare har (lätt) förhöjt värde Redan efter en episod av promille kring 1,0 får man förhöjt värde Vad säger ett värde <0,05? Vad säger ett värde >0,30? 20

21 CDT kontra PEth Förhöjt CDT ger ett bättre juridiskt underlag Missar en del hellre fria än fälla Ytterst sällsynt med felkällor och falskt positiva värden Ibland går ej att analysera Finns metod med Etg/EtS för att falsifiera att förhöjt CDT beror på alkohol (PM juni 2012) PEth bra komplement, liksom ASAT, ALAT, MCV 21

22 Problem för myndigheten Diskrepanser mellan CDT och PEth Både normala CDT och höga PEth och höga CDT och normala PEth Tidsfönstret? Dryckesmönster? 22

23 Tack för mig Väg/trafikmedicin 23

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva) Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 11 augusti 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2014:74. TSFS

Läs mer

2 1 I dessa föreskrifter används följande definitioner. sådant alkolås som ska användas av den som har körkort med villkor om alkolås

2 1 I dessa föreskrifter används följande definitioner. sådant alkolås som ska användas av den som har körkort med villkor om alkolås Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den TSFS 2012:XXX Utkom från trycket

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den

Läs mer

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Örebro Värmlands Allmänläkardagar Loka Brunn 17-18 januari 2013 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om

Läs mer

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om Transportstyrelsen Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet,

Läs mer

Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705

Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705 Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705 Sammanfattning Alkoholmarkörer har följts i 2 studiegrupper, dels personer ingående i alkolåsgruppen

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (21)

Konsekvensutredning 1 (21) Konsekvensutredning 1 (21) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Monika Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS

Läs mer

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt 5 3 2 4 6 Körschema Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Växjö 2014-04-02 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Lite om Transportstyrelsen Sjukdomar i trafiken

Läs mer

MISSBRUKSDIAGNOSTIK Klinisk kemisk diagnostik HT 2016 Elisabeth Hjortswang

MISSBRUKSDIAGNOSTIK Klinisk kemisk diagnostik HT 2016 Elisabeth Hjortswang MISSBRUKSDIAGNOSTIK Klinisk kemisk diagnostik HT 2016 Elisabeth Hjortswang Missbruk delas upp i narkotikamissbruk och alkoholmissbruk. NARKOTIKAMISSBRUK Kommer från grekiskans narkotikos som betyder sömn,

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL Denna blankett kan användas vid beroende eller missbruk samt för särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri. Utredningen efter grovt rattfylleri

Läs mer

Trafikmedicin. Nr 16, Maj Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion Körkort

Trafikmedicin. Nr 16, Maj Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion Körkort Trafikmedicin Nr 16, Maj 2008 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion Körkort Titel: Trafikmedicin nr 16 Utgivningsdatum: Maj 2008 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och Margareta

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

B-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol

B-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se B-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol En jämförande undersökning i allmänpraxis Bo Bjerre, docent, distriktsläkare,

Läs mer

Om alkolås. Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen

Om alkolås. Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen Om alkolås Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen Alkolås i Sverige Minst tre olika varianter Som kvalitetssäkring av transporter Försöksverksamhet från 1999 till 2013 Alkolås efter rattfylleri från

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Ny organisation Trafikmedicinska Rådet Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås

Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås Konsekvensutredning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Ingar Werkström Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.; beslutade den 19 november 2015. TSFS 2015:65 Utkom från trycket

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (19) Dnr/Beteckning 2014-04-23 TSF 2014-1

Konsekvensutredning 1 (19) Dnr/Beteckning 2014-04-23 TSF 2014-1 Konsekvensutredning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion trafikmedicin Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Ändring i körkortslagen från 1 februari 2012 utökad anmälningsskyldighet för läkare s.5

Ändring i körkortslagen från 1 februari 2012 utökad anmälningsskyldighet för läkare s.5 Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion trafikmedicin Nr 22, november 2012 Lägesrapport trafikmedicin järnväg s.4 Ändring i körkortslagen från 1 februari 2012 utökad anmälningsskyldighet

Läs mer

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 med

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri TRANSPORTSTYRELSEN. BEST NR TS201628. OKTOBER 2016. PRODUKTION: BLOMQUIST & CO. För mer information om alkolås: transportstyrelsen.se Blanketter finns på: transportstyrelsen.se Har du ytterligare frågor,

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi PEth 16:0 18:1 EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Lars Widman Yrkes-och miljömedicin, NUS Umeå Målbeskrivning- Körkortsmedicin: Känna till vad som gäller för läkares medverkan i den medicinska

Läs mer

De medicinska kraven i trafiken

De medicinska kraven i trafiken De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig

Läs mer

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer

Läs mer

Vid rådgivning och förfrågningar per telefon debiteras kommunen/staden för varje påbörjad kvart med en fjärdedel av avtalat timpris.

Vid rådgivning och förfrågningar per telefon debiteras kommunen/staden för varje påbörjad kvart med en fjärdedel av avtalat timpris. PRISLISTA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 2015 Beställning görs av chef eller HR via rekvisition. E-mail: taby@falckhealthcare.se Tel: 0771-29 22 40 Besöksadress: Sveavägen 17, 7:e våningen Beställningar görs enklast

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Riktlinjer för hälsokontroller, intyg, vaccinationer m m

Riktlinjer för hälsokontroller, intyg, vaccinationer m m Styrande dokument Regeldokument Riktlinje Sida 1 (8) Riktlinjer för hälsokontroller, intyg, vaccinationer m m Taxebeloppen gäller oavsett ålder, det vill säga barn och ungdomar betalar samma belopp som

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri INNEHÅLL Vem kan få alkolås? 5 Så fungerar det 7 Så går ansökan till 9 Det här gäller under villkorstiden 11 Vad händer sen? 15 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta.

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Narkotikaharmonisering - Uppföljning

Narkotikaharmonisering - Uppföljning Narkotikaharmonisering - Uppföljning Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte 23-24 mars 2017 Expertgruppsarbete HARMONISERINGAR Nationell harmonisering inom alkohol- och drogtestningsområdet,

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Alkohol och missbruk

Alkohol och missbruk Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,

Läs mer

Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (33) Dnr/Beteckning TSF

Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (33) Dnr/Beteckning TSF Konsekvensutredning 1 (33) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Åsa Ericson Väg och järnväg Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem Motiverande samtal för personer med missbruksproblem sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 30 september 2014 www.sbu.se/2014_09 Missbruk av alkohol och

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade

Läs mer

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl 2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad

Läs mer

Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada. Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje

Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada. Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje Bilkörning en komplex aktivitet Meningsfull aktivitet Har stor betydelse Komplext och krävande Jag som kört prickfritt

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. TSFS 2013:XX VÄGTRAFIK Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. TSFS 2012:19 Innehåll 1 kap. Inledande

Läs mer

Trafikmedicin. Nr 15, November 2007. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet

Trafikmedicin. Nr 15, November 2007. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin Nr 15, November 2007 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 15 Utgivningsdatum: November 2007 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och Margareta Lannermark

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Bilkörning och demens

Bilkörning och demens Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar

Läs mer

Harmonisering av missbruksanalyser i urin

Harmonisering av missbruksanalyser i urin Harmonisering av missbruksanalyser i urin EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 24 november 2011 Stockholm Harmonisering av missbruksanalyser i urin 1) Harmonisering av U-Kreatinins nedre gränsvärde

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt

Laboratorium. Patientjournal. Personalakt Riktlinjer för tillförlitlig alkohol- och drogtestprocess Bakgrund De centrala organisationerna på arbetsmarknaden har tillsammans med representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac samt

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

TSFS 2012:19 VÄGTRAFIK

TSFS 2012:19 VÄGTRAFIK VÄGTRAFIK Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser...

Läs mer