Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner
|
|
- Tobias Kjell Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Socialstyrelsen publicerade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter [ Socialtjänsterna och Vårdcentralerna i Svalöv/Landskrona, Capio/City-kliniken i Landskrona, Lasarettet i Landskrona samt VO Psykiatri Landskrona har utifrån dessa enats om följande gemensamma riktlinjer: 1. Tidig upptäckt. Ny patient / klient: Uppmärksamma om risksymtom eller riskfaktorer föreligger. Vid behov (inom psykiatrin alltid) ta alkoholanamnes. Alkoholrelaterade symtom Högt blodtryck Trötthet Magbesvär Oro, ångest, sömnbesvär, nedstämdhet Kronisk luftrörskatarr Upprepade olycksfall Rytmrubbningar på hjärtat Perifera förlamningar och känselrubbningar Täta och svåra infektioner Svårläkta eksem och sår Höga blodfetter Riskfaktorer Söner till alkoholister Låg respons på alkohol ( tål att dricka mycket ) Stark impulsivitet Psykisk sjukdom (schizofreni, manodepressiv sjukdom) Tidig rökdebut och hög tobakskonsumtion Ersätta mat med alkohol Vänner som dricker Behov av att varva ner, stressa ner med alkohol Behov av vita veckor. Inom socialtjänsten kan det inte uteslutas att alkohol eller narkotika kan vara en del av problemet i bl.a. följande fyra situationer: Parrelaterade problem och våld inom familjen. Försummelse av barnen. Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. Upprepade eller långvariga ekonomiska problem. 1
2 2. Identifiering av problemet Fördjupad alkoholanamnes Snabbscreening via CAGE-frågor; 2 jakande svar på nedanstående anger beroende. Svårt att minska konsumtionen (Cut down) Andra har kritiserat konsumtionen (Annoyance) Dåligt samvete (Guilt) Återställarbehov (Eye opener) AUDIT frågeformulär ASI-intervju (Vuxenenheten) Kemiska markörer via laboratorieprover. Vid långvarigt bruk: CDT (proteinförändringar) GT, ASAT,ALAT (leverförändringar) PEth (röda blodkroppar) är en ny markör. Rekommenderas av KlinKem, USiL. Säkrare än CDT och GT. Direkt relaterad till konsumerad mängd. 3. Svårighetsgrad AUDIT-utvärdering. Riskabel/skadlig konsumtion: kvinnor >6 poäng män >8 poäng Sannolikt beroende: kvinnor >14 poäng män >16 poäng Riskkonsumtion enligt Statens Folkhälsoinstitut. Ett standardglas motsvara 12 g alkohol = 4 cl sprit eller 15 cl vin eller 1 fl starköl. ( jfr AUDIT) Kvinnor: 9 standardglas / vecka = 40 cl sprit eller 2 flaskor vin eller 10 fl starköl. Män: 14 standardglas / vecka = 60 cl sprit eller 3 flaskor vin eller 15 fl starköl. 2
3 ASI-intervju (socialtjänsten) ASI är en kort kartläggande, strukturerad utredningsintervju vars syfte är att ge viktig bild av upplevelser och situation inom följande sex livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, kriminalitet, alkohol- och narkotikaanvändning, familj och umgänge samt psykisk hälsa. ASI-intervjun kan användas i det enskilda klientarbetet, som underlag för behovsbedömningar samt dokumentation och systematisk uppföljning av klienter. För bedömning av svårighetsgrad måste även komplicerande faktorer i form av psykisk och/eller fysisk samsjuklighet vägas in, likaså om en omfattande psykosocial problematik finns. 4. Stöd och behandling Kort rådgivning (Brief Intervention enl. FRAMES-Feedback, Responsibility, Advice, Menu, Empathy, Self-efficacy) Enkel kostnadseffektiv evidensbaserad metod då riskbruk föreligger (sekundärprevention). Baseras lämpligen på gjord screening med AUDIT. Rådgivande samtal utifrån feedback till patienten, patientens eget ansvar, råd och alternativ, empati och tilltro till patientens förmåga. Uppföljning av tidigare utredande åtgärder såsom AUDIT, ASI, laboratorieprover m m. Konsulterande kontakt med Primärvård, Psykiatri samt Socialtjänst då komplicerande faktorer föreligger. Primära ansvaret ligger kvar hos konsulterande förvaltningen. Medgivandeavtal upprättas mellan patient/klient och sjukvården/socialtjänst då flera förvaltningar kan bli involverade för att sekretessen ej ska hindra samverkan. Samverkansmöte mellan involverade förvaltningar i komplicerade ärenden. Behandling av psykisk och/eller fysisk sjukdom. Behandling av psykosocial situation. Psykosocial öppenvårdsbehandling av alkoholmissbruk och beroende (socialtjänsten) MI (Motivational Interviewing). Den Motiverande Intervjun hjälper oss att: 1) Bygga upp en relation, 2) Öka den inre motivationen för förändring, 3) Hjälpa klienten att ta steg vidare på vägen mot förändring, 4) Förstärka, förtydliga och bearbeta ambivalens, 5) Hantera motstånd. Strukturen i MI är att: B= Bekräfta, aktivt noggrant lyssnande, Ö= Öppna utforskande frågor, R= Reflexioner, S= Summeringar. 12-stegsbehandling. Innehållet varvas med föreläsningar, gruppdiskussioner egna uppgifter och filmer. Deltagarna får hemuppgifter och ska läsa viss litteratur. Föreläsningarna följer olika teman som: sjukdomsbegreppet, känslomässig påverkan av drogen, konsekvenser av 3
4 missbruk, relationer mot omgivningen, känslor, attityder, beteenden, återfallsprevention, att möta vardagen. Kognitiva behandlingsmetoder. Kognitiv behandling är en form av samtal till självhjälp för psykiska problem främst ångest och depressionsproblematik samt missbruk. Man arbetar utifrån en konkret situation här och nu. I behandlingen får man lära sig olika tekniker för att bättre hantera sin situation t.ex. andningsmedvetenhet och avslappning. Det är en aktiv form av behandling där man själv färdighetstränar mellan varje samtal. Denna teknik använder vi såväl individuellt som i gruppinriktad behandling. Familj/nätverk/anhörigarbete. En persons sociala nätverk utgörs av hennes relationer till alla de människor som sammantaget utgör hennes sociala sammanhang t.ex. familj, släkt, vänner, arbetskamrater, myndigheter, professionella hjälpare. Att arbeta med nätverket i psykosocialt arbete innebär att man inte bara ser den enskilde individen utan ser och tar hänsyn till hela det sociala sammanhanget. Kvinnogrupp. Medicinsk behandling Disulfiram (Antabus) utan övervakning har inte visat någon effekt jämfört med placebo, men däremot finns evidens för att behandling under övervakade förhållanden minskar missbruket (evidensgrad 3). Påverkar leverstatus. Akamprosat (Campral) i kombination med någon form av strukturerad psykosocial stödinsats har effekt jämfört med placebo och psykosocial stödinsats (evidensgrad 1). Kan börja användas så snart som möjligt efter upphörd alkoholkonsumtion. Bör även fortsätta användas när patienten får återfall. Naltroxen (ReVia). Bra medel, framför allt vid hereditet och/eller craving /sug. Risken för att en liten dos alkohol skall utlösa en alkoholperiod minskar. Behandla minst 6-12 månader, eventuellt livslångt. Vid terapisvikt prova andra preparat eller kombinationsbehandling. Alla tre kan kombineras med varandra. Vid återfall fortsätt att medicinera (gäller Campral och ReVia). ReVia kan användas intermittent för att förhindra akuta perioder. Läkemedelsverket konstaterade under våren 2006 att medlen (Campral och ReVia) användes i alltför liten omfattning i Sverige. Samtidigt kom en större amerikansk studie som visade goda resultat med enbart läkemedelsbehandling, utan kombination av andra aktiva behandlingsåtgärder än regelbundna återbesök med provtagning. Slutenvård Då behov av avgiftning föreligger vid identifierat aktivt missbruk kan sådan i förekommande fall oftast göras i öppen vård inom Primärvården. Vid akuta och komplicerade fall görs avgiftning inom psykiatrisk och somatisk slutenvård. Se separat dokument avseende detta. 4
5 Då patientens/klientens behov av vård ej kan tillgodoses inom aktuella förvaltningar kan denna i vissa fall bedrivas på externa behandlingshem (HVB hem för vård och boende). Bilagor. Telefonlistor AUDIT Medgivandeavtal Avgiftning i slutenvård Landskrona / Svalöv September 2007 Lena Mårtensson-Stenudd Chef Vuxenförvaltningen Landskrona kommun Anette Björk Verksamhetschef Barn och Vuxna Svalövs kommun Margaretha Rempling Verksamhetschef Vårdcentralen Svalöv Agneta Svensson Verksamhetschef Vårdcentralen Centrum, Landskrona Bibi Hidén Verksamhetschef Vårdcentralen Västra Fäladen, Landskrona Yvonne Kant Verksamhetschef Vårdcentralen Norrestad, Landskrona Agneta Löfström Verksamhetschef Capio/Citykliniken, Landskrona Paul Andersson Verksamhetschef VO Psykiatri, Landskrona Viveca Engblom Verksamhetschef Medicinska kliniken Landskrona Lasarett 5
6 AUDIT Här är ett antal frågor om dina alkoholvanor. Vi är tacksamma om du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för dig. Med ett standardglas menas 50 cl folköl 33 cl starköl 1 glas rött eller vitt vin 1 litet glas starkvin 4 cl sprit, t. ex. whisky hur gammal är du? år q man q kvinna 1. Hur ofta dricker du alkohol? 2. Hur många standardglas (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 1 gång i månaden 2 4 gånger 2 3 gånger 4 gånger/vecka Aldrig eller mer sällan i månaden i veckan eller mer eller fler 3. Hur ofta dricker du sex sådana standardglas eller mer vid samma tillfälle? 4. Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat sluta dricka sedan du börjat? 5. Hur ofta under det senaste året har du låtit bli att göra något som du borde för att du drack? 6. Hur ofta under senaste året har du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? 7. Hur ofta under det senaste året har du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av ditt drickande? 8. Hur ofta under det senaste året har du druckit så att du dagen efter inte kommit ihåg vad du sagt eller gjort? 9. Har du eller någon annan blivit skadad på grund av ditt drickande? 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över ditt drickande eller antytt att du borde minska på det? Mer sällan än en Dagligen eller Mer sällan än en Mer sällan än en Ja, men inte under Dagligen eller Mer sällan än en Dagligen eller Ja, men inte under Dagligen eller Mer sällan än en Dagligen eller Mer sällan än en Dagligen eller Ja, under Nej det senaste året det senaste året q q q Ja, under Nej det senaste året det senaste året q q q har du besvarat alla frågor? tack för din medverkan! Översatt och bearbetat av professor Hans Bergman vid Karolinska Institutet.
7 Kort information om frågeformuläret AUDIT AUDIT har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. AUDIT har översatts och kvalitetssäkrats till svenska förhållanden av professor Hans Bergman på Karolinska Institutet. Formuläret har visat god känslighet och träffsäkerhet för screening av tidiga alkoholproblem. Fokus riskbruk och senaste året AUDIT är särskilt avsett för tidig identifiering av skadligt drickande, medan tidigare formulär (CAGE, MAST, MmMAST, etc.) snarare haft fokus på att upptäcka missbruk och alkoholberoende. AUDIT har högre känslighet för att identifiera problemdrickande under den senaste 12-månadersperioden än problem som ligger längre tillbaka i tiden (livstidsproblem). 10 frågor och delskalor AUDIT består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (maximalt 40 poäng). Frågorna kan delas in i tre delskalor: alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymptom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Poängberäkning och gränsvärde Poängberäkningen går till så att på fråga 1-8 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 1, 2, 3 och 4 poäng. För frågorna 9-10 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 2 och 4 poäng. För riskbruk av alkohol och män rekommenderas ett gränsvärde 8 poäng eller högre ( 8). För kvinnor rekommenderas ett gränsvärde på 6 poäng eller högre ( 6). Alternativt kan samma gränsvärde som för män, 8 poäng eller högre ( 8), användas.
8 Riktlinjer för handläggning av alkoholmissbrukare i akut skede inom slutenvården Somatisk slutenvård Allvarliga somatiska komplikationer sköts i första hand av respektive somatisk kliniks akutsjukvård. Nedanstående tillstånd kräver i regel inläggning: Kraftigt etylintag (alkoholintoxikation), medvetslösa eller vakenhetssänkta patienter av oklar anledning handläggs primärt inom akutmedicin USiL Allvarligt abstinenstillstånd föreligger med Wernickes syndrom Diabetiker med aktuell missbruksperiod vilka är i behov av inläggning skall om möjligt i första hand erbjudas inneliggande vård på Lasarettet i Landskrona (LiL) I samband med vårdtiden på LiL är patienten knuten till ett slutenvårdsteam bestående av ansvarig avdelningsläkare, sjuksköterska samt kurator. Patienten skall erbjudas kontakt med såväl öppenvården som Vuxenenheten i Landskrona efter avslutad slutenvårdsperiod. I samband med SVPL bör förutom slutenvårdsteamet även representanter från den kommunala hemsjukvården, öppenvården och vid behov även den kommunala missbruksvården vara involverade. Psykiatrisk slutenvård Följande patienter skall i första hand erbjudas bedömning för inneliggande vård inom akutpsykiatrin USiL, vanligtvis via psykiatriska akutmottagningen S:t Lars-området, Lund: Allvarligt abstinenstillstånd föreligger eller kan vara förestående (dvs kramper och/eller delirium tremens) Exempel på allvarligt abstinenstillstånd: * Pulsfrekvens > 115 * Nystagmus * Hallucinationer * Krampanfallsrisk eller postiktalt * Konfusionstillstånd inkl delirium tremens Patienter som är så nedgångna och/eller berusade att de inte kan klara sig utanför sjukhuset (t ex uppenbar fallrisk) Patienter med eftervårdsplan enligt separat överenskommelse där inläggning för avgiftning sker i samplanering med Vuxenenheten direkt till vårdavdelning i Landskrona.
9 Vuxenförvaltningen i Landskrona/Svalöv Primärvården i Landskrona/Svalöv VO Psykiatri Landskrona Lasarettet i Landskrona Datum: MEDGIVANDE Jag medger att ovannämnda organisationer i Landskrona/Svalöv, utan hinder av sekretess, får lämna ut sådana uppgifter till varandra om min situation, som annars varit sekretessbelagda. Detta medgivande gäller all information som är betydelsefull för min behandling och rehabilitering och under den tid sådan pågår inom någon av ovanstående organisationer. Jag kan när jag vill återkalla detta medgivande.... Namn Personnummer
10
SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs mer2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merRESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merSIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården
SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merÄndring av levnadsvanor: Alkohol
1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merNÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson
NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merGod samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd
God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merUtvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merBehandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Läs merVårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem
Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merHandledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården
Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merSammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk
Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merAUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD
AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merRiskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en
Läs merFördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs merDu bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser
Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om
Läs merFrågeformulär angående din hälsa
Frågeforulär angående din hälsa Dagens datu: Aktuella sypto Sjukhistoria Personuppgifter Nan: Personnuer: - Arbete/Sysselsättning: Vikt: kg Längd: c Har Du under de seneste 5 åren kontrollerats eller behandlats
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merVårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merVårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums
Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårds- psykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral,
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merUndersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merVårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen
Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)
Läs merVälkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!
Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk
Läs merNationella Riktlinjer
Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs mer