Per 43 år. Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Fredrik, 18 år. Madelene, 50 år. Vad är vad? Jörg Rosowski distriktsläkare 1. Riskbruk Vad är det?

Transkript

1 Per 43 år Riskbruk, skadligt bruk och beroende Jörg Rosowski Riskbruksprojektet Värmland Socialbidrag sedan 1998 Flera ggr varit på behandlingshem pga alkoholproblem Skild, ingen kontakt med sina barn Brukar söka primärvården berusad för krissituationer Madelene, 50 år Jobbar som undersköterska Pappa dog i alkoholkomplikationer Dricker 2-3 flaskor rödvin per vecka Söker för sömnproblem Fredrik, 18 år Blivit av med sitt körkort pga. rattfylleri Var sedan också positiv för 3 olika droger vid screening med urintest Har utbildningsplats, sköter sig bra där Bor hos föräldrar Riskbruk Missbruk Skadligt bruk Beroende Illegalt bruk Friskbruk Bristbruk Vad är vad? Riskbruk Vad är det? Ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga konsekvenser, men där beroende inte föreligger. Jörg Rosowski distriktsläkare 1

2 Beroende 3 av följande 7: 1. tolerans 2. abstinens 3. kontrollförlust 4. varaktig önskan/försök minska 5. stor del av livet ägnas åt alk. 6. sociala aktiviteter/yrke försummas 7. fortsatt användning trots skador Skadligt bruk Alkoholanvändning som leder till hälsoskador Missbruk Upprepad alkoholanvändning som leder till något av: 1. att skyldigheter ej fullgörs (skola, arbete, hemmet) 2. användning i risksituationer (bilkörning) 3. upprepade kontakter med rättsväsendet 4. fortsatt användning trots ihållande relationsproblem Hur dricks det i Sverige? - Hur mycket alkohol dricks det? - Hur många dricker för mycket - Hur mycket sjukdom och död orsakas - Hur många riskbrukare/beroende träffar vi Alkoholkonsumtionen i Sverige Liter 100% alkohol per capita (inklusive icke-registrerad konsumtion) Alkohol och sjukvård Inga alkoholproblem, ca 8 miljoner svenskar Generell alkohol politik Primärprevention Riskbeteende, ca Sekundärprevention i sjukvården Beroende, ca Tertiär prevention Behandling i öppen eller sluten vård Alkoholproblemets storleksordning Alcohol is more important as a cause of ill-health and premature death than diabetes or asthma Svenska män dricker fortfarande dubbelt så mycket som svenska kvinnor Undantag: svenska 18-åringar 60 % av de unga männen och 20 % av de unga kvinnorna riskdricker (20-32 år) riskbrukare missbrukare/beroende marginaliserade barn har föräldrar med alkoholproblem DALYs (000 s) Alcohol Diabetes Asthma Jörg Rosowski distriktsläkare 2

3 Hur vanligt är alkoholproblematik i primärvården? Om man träffar 2000 patienter om året: Så är >200 av dessa högkonsumeter av alkohol >300 av dessa berusar sig två gånger per månad eller oftare är alkoholberoende Hur mycket är för mycket? Som riskabelt bruk av alkohol anses: 1) mer än 14 standardglas per vecka för män, 9 standardglas per vecka för kvinnor 2) mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för män, 4 standardglas vid ett och samma tillfälle för kvinnor. Med ett standardglas menas alkohol innehållande 12 g 100% alkohol, ungefär denna mängd alkohol finns i: Dryckesmönster och konsekvenser Vodkabältet Sociala problem Olycksfall Misshandel Cerebrovasculärt Hjärtarytmier Depression/Självmord Fosterskador Kontinentalt Leverskador Cancer Mage/tarm Skelett/leder Nervsystemet Svensken har nu tagit till sig båda dryckesmönstren! Samtalet vårt främsta verktyg! Kostnadseffektivt 167 Blodtrycksbehandling Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att en stroke skall undvikas 20 Rådgivning om tobak Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar röka 8 Enkel rådgivning om alkohol Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta riskkonsumenter som minskar sin konsumtion till ofarliga nivåer. Jörg Rosowski distriktsläkare 3

4 Hur alkohol ändrar beteendet Svensk bar en fredagsnatt: De flesta har en promillehalt >0,8 Man mår bäst vid <0,55 promille enligt forskning Många tror att man får roligare ju mer man dricker - felaktigt! Vid höjd toleransnivå krävs mer alkohol för samma effekt Vid utvecklad alkoholism kan det gå åt andra hållet - man blir kraftigt berusad av nästan ingenting Hur alkohol ändrar beteendet 0,2-0,3 promille Ökning av endorfiner, värmekänsla, avspänning, minskad självkritik, reaktionshastighet och precision försämras 0,5-0,6 promille Upprymdhet, hämningar minskar, omdöme och förmågan att ta in information försämras 0,8 promille Långsammare reflexer, överdrivna rörelser, högljudd, sämre synförmåga, överdrivet självsäker, upplevs berusad. Normalkonsumenten slutar oftast dricka senast vid detta promilletal. Hur alkohol ändrar beteendet Könsskillnader 1,0 promille Sluddrigt tal, försämrad muskelkontroll, svårt att gå stadigt, svårt att kontrollera känslor, kraftigt berusad 1,5 promille Packad, raglar, kräkningar, emotionella utbrott, somnar 2,0 promille Svårt att prata och gå upprätt, dubbelseende 3,0 promille Uppfattar inte vad som händer, gränsar till medvetslöshet 4,0 promille Medvetslöshet, långsam andning, risk för dödlig alkoholförgiftning Vanliga alkoholskador Alkohol och ohälsa Kunskap en trygg grund i samtalet Psykiska Nervsystem *Sömnstörning Trötthet Stresskänsla *Depression *Ångest Självmord - 48% alkoholrelaterat *Minnesstörning Alkoholdemens Kronisk värk Jörg Rosowski distriktsläkare 4

5 Växande hjärna extra känslig 1 Alkoholskador - Blod Leukocyter Neutropeni (toxisk effekt) Hämmad mobilisering/migrering Infektionskänslighet These images show functional activity levels (MR) in the brain of a healthy 15-year-old male nondrinker (left), and that of a 15-year-old male heavy drinker (right). Ref: Susan Tapert, Alcoholism: Clinical and Experimental Research (Volume 24, Number 2) Alkoholskador Alkoholskador Andningsvägar Sömnapnésyndrom Andningsdepression Mag-Tarm Reflux-halsbränna GI-blödningar Metabol Kaloritillskott - Övervikt Ökad frekvens nyinsjuknande diabetes (X2) Försämrad reglering (inkl metabolisk acidosrisk) Höga Blodfetter Bukspottskörtelinflammation Levercirros Villusatrofi/resorptionsstörning Motorikstörning Diarré Alkoholskador Alkoholskador Hjärta-kärl *Hypertoni Stroke Hjärtinfarkt Hjärtsvikt *Hjärtarytmier Hud Infektion *Svårläkta sår (ektyma vinsår ) *Psoriasis * *Ökad infektionsbenägenhet (cellmedierat) Könsorgan *Impotens *Infertilitet Jörg Rosowski distriktsläkare 5

6 Alkoholskador Muskler värk svaghet Alkoholskador - Cancer Linjärt samband mellan alkohol - cancer Skelett Osteoporos (Mg, Ca förlust, PTH ökar) + ökad falltendens Vanligt Ovanligare men starkt samband Bröst Munhåla/svalg (70-80%) Grovtarm Matstrupe Ändtarm Lever (kvinnor) Magsäck Äggstockar Ej lika starka kopplingar som tobak - lungcancer Alkohol orsakar bröstcancer Varför dör man av alkohol? (globalt 2002) cancerfall/år Skador/olyckor Cancer diabetes/lever etc hjärta-kärl neuro & psykiatriskt 40,4 % 22,0 % 16,9 % 14,5 % 6,1 % Standardglas/dag Alkoholens andel av all global dödlighet 3,7 % incidens bröstca per 1000 kvinnor vid 80 åå 5000 dödsfall/år i Sverige Ref: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer, USA Skadligt bruk Alkoholens skademekanismer Män >18 Standardglas/vecka Dryckesmönster (berusning) Volym/år Kvinnor > 13 Standardglas/vecka toxisk effekt berusning beroende Kronisk sjukdom akuta sociala kroniska sociala Olyckor/skador Jörg Rosowski distriktsläkare 6

7 Varningsklockor Tidiga konsekvenser av alkohol: - Sömnproblem/trötthet/stress - Psykiska problem - Mage/Tarm-problem - Infektioner - Hudproblem - Hypertoni Riskbrukshypotesen Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i stor utsträckning De angivna alkoholmängderna ska bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i den enskilda fallet kan vara en ohälsosamt hög konsumtion Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev av SFAM Rekommendationer om alkohol och hälsa (FHI 2005) Rekommendera inte alkohol som medicin Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion Avråd alltid från berusningsdrickande Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol Inga säkra nivåer för gravida Frågeformulär Biologiska alkoholmarkörer Sensitivitet Sensitivitet Specificitet Högkons Alk ber Högkons Sensitivitet Högkons Sensitivitet Alk ber Specificitet Högkons GGT 35% 65% ca 50% ASAT 17% 57% <50% ALAT 33% 47% <50% MCV 22% 47% <50% CDT 29% 79% 93% CAGE 93% MAST 85% 91% 89% 76% 88% Nytt prov: Fosfatidyletanol B-PEth AUDIT 92% - 94% Linjärt svar vid högkonsumtion Finns bara i Lund, ca 200:- Jörg Rosowski distriktsläkare 7

8 Kort alkoholrådgivning i ett nötskal Behandlingstrappan 1 Bestäm hur screening ska läggas upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser 2 Bestäm screeningmetod AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: 14 glas/vecka För kvinnor: 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än 5 glas på en gång 2 ggr per månad eller oftare) Partner, familj Institut omsorg 3 Kort rådgivning Om möjligt ges kort rådgivning (5-10 minuter) till riskkonsumenter direkt. Annars bokas pat in på snabbt återbesök. Börja med bedömning av beredskap till förändring Använd motivationskorset som samtalsupplägg. Okomplicerad högkonsument: ingen ytterligare åtgärd, förutom uppföljning Pat med tyngre alk problem: hänvisa till kurator på vårdcentralen om sådan finns, alternativt till beroendemottagning Motivationskorset Pos med Pos med status quo förändring Mindre bra Mindre bra med status quo förändring 4 Dokumentera / följ upp 5 Telefonuppföljning efter 2-3 veckor Farmakol behandling Screening, kort rådgivn Motiv.höj behandl KBT 12-steg CRA Jörg Rosowski distriktsläkare 8