Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen"

Transkript

1 Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 ( ) har i Västra Götaland 17% (17% i riket) av männen samt 10% (10% i riket) av kvinnorna en riskabel alkoholkonsumtion. För gruppen år (riket) gäller motsvarande siffror 32% av männen och 28% av kvinnorna. Primärvården har en stor kontaktyta mot befolkningen. Bland den oselekterade patientgrupp som söker på en allmänläkarmottagning kan vi räkna med att ovanstående andel av de som söker har en riskabel konsumtion av alkohol. Det finns ett stort värde av att på vårdcentralen tidigt upptäcka och vidta åtgärder för att förebygga alkoholrelaterade problem och beroende hos denna stora grupp. Primärvårdens uppdrag VG Primärvård Enligt kravboken för VG Primärvård (1 januari 2011) skall ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt integreras i all vård och behandling. Detta innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den samt att livsstilsfrågor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Insatser skall särskilt riktas mot tobaksanvändning, ohälsosam alkoholkonsumtion och övervikt/fetma. Strukturerade hälsosamtal och förskrivning av fysisk aktivitet (FAR) skall erbjudas. Vårdenheten ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra aktörer. I uppdraget ingår även att medverka i lokalt folkhälsoråd i kommun/stadsdelsnämn eller i dess arbetsgrupper och delta i gemensamma planerade aktiviteter. Att alkoholfrågan ingår som en del i arbetet med ohälsosamma levnadsvanor har flera fördelar. Dels blir alkoholfrågan då mindre stigmatiserad för patienten och dels blir det lättare för vårdpersonalen, av inte minst praktiska skäl, att ta upp frågan. Praktiska erfarenheter visar att vårdpersonalen genom detta blir mer bekväm med att ta upp alkoholfrågan. Det är av stor vikt att stödja vårdpersonalen att bli bekväm med att arbeta med alkoholfrågor såväl när det gäller riskbruk som lätt missbruk av alkohol. Att motivera personalen till att utöver riskbruksarbetet även kunna ge enkel behandling för lätt missbruk och beroende torde ha stora fördelar när det gäller kontinuitets- och complianceaspekter, då dessa patienter ändå kräver vård. Definitioner Riskbruk (ingen formell diagnos som missbruk och beroende) Vid riskbruk föreligger inte missbruk eller beroende. Men enligt erfarenhet och befolkningsstudier innebär alkoholvanan en risk för ohälsa och växande alkoholproblem om den fortsätter. Viktigt att beakta är att det finns en individuell känslighet! 1

2 Konsumtion Standardglas 12 gram alkohol: 45 cl folköl = 33 cl starköl =15 cl vin = 8 cl starkvin = 4 cl sprit Riskkonsumtion (enligt alkoholforskare doc Sven Andreasson och prof Peter Allebeck) Alkoholkonsumtion per vecka som överstiger: 14 standardglas per vecka för män 9 standardglas för kvinnor Allt berusningsdrickande är riskbruk: Som berusningsdrickande räknas konsumtion av 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män, och 4 standardglas för kvinnor. Skadligt bruk/missbruk av alkohol Alkoholkonsumtion som har medfört psykisk eller kroppslig skada, utan att beroende samtidigt föreligger. Tidiga tecken på skadligt bruk av alkohol kan vara sociala problem! Alkoholberoende Minst tre av följande sex kriterier (under senaste året): starkt behov, "sug" eller tvång att dricka alkohol svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen toleransökning abstinenssymtom tilltagande ointresse av andra saker på grund av alkohol fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador Tillstånd för vilka patienter söker, då alkohol som orsak är särskilt vanligt Tidiga symtom: Ångest Depression Sömnsvårigheter Stressrelaterade symtom Högt blodtryck (20-30% kan ha samband med alkohol) Skador/olycksfall Dyspepsi Sociala problem i äktenskap och finanser Senare symtom: Hjärtarytmi Leversjukdomar Bukspottkörtelinflammation Andra mag- tarmbesvär 2

3 Olika metoder för screening Rutinmässig fråga Frågeformulär t ex AUDIT Livsstilstest Labprover Vårdcentralen är en unik arena för screening, eftersom ca 80% av befolkningen besöker sin vårdcentral inom en tvåårsperiod. Om all personal rutinmässigt ställde frågor angående alkoholvanor skulle man då kunna fånga upp riskbrukare på ett tidigt stadium. Undersökningar visar att färre än tre procent av primärvårdspatienterna skulle ta illa upp att bli tillfrågade om sina alkoholvanor, helt avgörande är hur frågan ställs. VÅGA FRÅGA! AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification) är framtaget av WHO (Världshälsoorganisationen) som ett hjälpmedel för att identifiera personer som har ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol. Det är dock inte ett diagnostiskt instrument. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) Manual 10 frågor Varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (totalt 40 poäng) Poängberäkning Fråga 1-8 tilldelas 0,1,2,3,4 poäng. Fråga 9-10 tilldelas 0,2,4 poäng Tre delskalor Alkoholkonsumtion (fråga 1-3), Beroendesymtom ( fråga 4-6), Skadlig konsumtion (7-10) Gränsvärde: Män < 8 poäng Kvinnor < 6 poäng innebär inga problem och intervention är inte nödvändigt. Förhöjt AUDIT-poäng: Män 9-15 poäng Kvinnor 6-13 poäng Kort motiverande rådgivning med motiverande samtal och en uppföljning med AUDIT. Män poäng Kvinnor poäng Kort motiverande rådgivning med motiverande samtal och några uppföljningar med AUDIT. Män > 20 poäng Kvinnor > 18 poäng Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad. Därefter strukturerad psykosocial behandling och läkemedelsterapi med Campral, Revia och/eller Antabus. Regelbunden uppföljning. AUDIT-3 innebär de tre första frågorna i AUDIT Om > 3-4 p rekommenderas att göra fullständig AUDIT Livsstilstest som t ex Hälsoprofilen (innehåller AUDIT)LÄNK är ett utmärkt validerat screeninginstrument. Labprover är ytterligare ett sätt att fånga upp skadligt bruk av alkohol, men tyvärr ett väldigt trubbigt sätt, eftersom labprover som CDT, gamma GT, ASAT, ALAT och MCV stiger först efter långvarig hög alkoholkonsumtion. T ex kräver CDT, för positivt utfall, minst en flaska 3

4 vin (60 gram alkohol) per dag under två veckor. Denna nivå ligger således långt över riskkonsumtionsnivå. Behandling/uppföljning a. Hänvisning till sköterska på livsstils/riskbruksmottagning med fortsatt motiverande samtal. b. Uppföljning till vårdcentral med fortsatt motiverande samtal, biofeedback, ställningstagande till medicinsk behandling med tex Campral, Revia (läkarbesök var tredje månad, sköterskeuppföljning var 14:e dag - 1 månad) under 1 år. c. Ev remittering/extern hänvisning av svårare tillstånd. Läkemedelsbehandling vid lättare beroende (kan skötas på vårdcentralen) Vid all läkemedelsbehandling vid alkoholberoende rekommenderas regelbunden kontakt enligt nedan: läkarbesök var tredje månad, sköterskeuppföljning var 14:e dag - 1 månad under 1 år. Läkemedelsbehandling kombineras med motiverande samtal. Behandlingsregim enligt FASS Akamprosat (Campral) Naltrexon (Revia) fra vid situationsanpassat beroende av alkohol Disulfiram (Antabus) Kombination med medicinsk rådgivning och psykosocial behandling Förutsätter regelbunden kontakt med läkare/sköterska och uppföljning Telefon- och nätstöd Alkoholhjälpen på nätet Stöd via alkohollinjen Vårdprogrammet har framtagits av: Göran Eriksson, distriktsläkare, projektledare Riskbruksprojekt VGR samt RIS-projektet VG (Riktlinjer I Samverkan) tel Christina Anderson, riskbrukscoach Riskbruksprojekt VGR tel Britt-Marie Finbom Forsgren, distriktssköterska, riskbrukscoach Riskbruksprojekt VGR tel Malin Wallberg, ST-läkare allmänmedicin, riskbrukscoach Riskbruksprojektet VGR, tel

5 Referenser 1 Nationell Folkhälsoenkät. Statens Folhälsoinstitut VG Primärvård, kravbok med bilagor. VGR Regionala utvecklingsplanen för psykiatri. VGR Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen Nordström A, Winberg J, Persson S. 17 procent av männen, 8 procent av 1998; 95: kvinnorna troliga högkonsumenter. Läkartidningen 6 Andréasson S, Brandell Eklund A. Metodik för screening och motiverande 1999; 96: samtal. Läkartidningen 7 Arborelius E, Wahlquist L, Wennermark B. Med all respekt. En handbok i 1993 alkoholrådgivning. Stockholm: Socialstyrelsen 8 Eriksson G, Spak F, Andersson C. Riskbruk av alkohol kartlagt på vårdcentral. Sekundärprevention av alkoholproblem hos 2000; 97: primärvårdspatienter. Läkartidningen 9 Hedberg C, Hallberg H, Urwitz V. Projekt om "Riskbruk av alkohol". Patienten ges underlag för beslut om sina alkoholvanor. Läkartidningen 2000; 97: Bentsen P Sekundärprevention i hälso- och sjukvården. I Den svenska supen i det nya Europa, Sven Andréasson Red. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm 11 Geirsson M, Bendtsen P, Spak F. Attitudes of Swedish general practitioners and nurses to patients with alcohol problems, also related to their own alcohol consumption. Published in Alcohol and Alcoholism Advance Access. available at Will appear in paper format later Blomstrand A, Pedersen N, Bengtsson C. Primärvården kan inspirera till förebyggande egenvård. "Hälsoprofil" hjälper patienten att själv analysera sina riskfaktorer. Läkartidningen 13 Blomstrand A, Lindqvist P, Enoksson carlsson I, Pedersen N, Bengtsson C. Low-budget method for lifestyle improvement in primary care. Experiences from the Göteborg Health Profle Project. Scandinavian Journal of Primary Health Care 14 Blomstrand A, Ariai N, Baar A-C, Finbom-Forsgren B-M, Björkelund C. Härlsofrämjande primärvård på Hisingen, Göteborg - erfarenheter från åtta vårdcentraler i storstadsområde. Fritt föredrag Riksstämman June ;99: ;23:

6 6

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på

Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

>60 medicinska?llstånd

>60 medicinska?llstånd TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Socialstyrelsen publicerade 2007-02-16 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård för socialtjänstens

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol Fredrik Spak, lektor, docent, överläkare FoUU, PV Hanna Reinholtz, Läkarexamen,

Läs mer

Alkoholförebyggande insatser i primärvården

Alkoholförebyggande insatser i primärvården Lokalt arbete mot alkohol och narkotika Alkoholförebyggande insatser i primärvården Alkoholförebyggande insatser i primärvården Nr 8 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA, univ.lektor Ledningsgruppen

Läs mer

Två gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol

Två gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol Två gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol Författare: Johan Rosén Handledare: Thomas Lundh, Arbets- och Miljömedicin, Lund Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning 2008-2009 September

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

ATT BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄR- OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN

ATT BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄR- OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN ATT BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄR- OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN EN HANDBOK I 15-METODEN Innehåll: INTRO... 5 15-METODEN... 6 TRAPPSTEG 1 IDENTIFIKATION VEM DRICKER FÖR MYCKET?... 8 VARFÖR IDENTIFIKATION?

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Uppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen - Alkohol- och droger i ett arbetsplatsperspektiv -

Uppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen - Alkohol- och droger i ett arbetsplatsperspektiv - Uppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen - Alkohol- och droger i ett arbetsplatsperspektiv - Bodil Grahn Företagsläkare Previa AB Brogatan 7 211 44 Malmö 040-174240 bodil.grahn@previa.se Handledare

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011

Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011 Sjuk eller bara misslyckad? En rapport från Actavis 2011 Ansvarslös missbruksvård en politisk utmaning Form och tryck Grafisk idé Text Mix Public Relations Foto Dreamstime I mitt arbete som forskare och

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Bedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys.

Bedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys. Bedömning av alkoholriskbruk baserat på den biologiska markören PEth jämfört med egenskattning av alkoholkonsumtion enligt AUDIT och CDT-analys. Författare: Torbjörn Öhlund Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård

Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård Resultat från Riskbruksprojektet www.fhi.se A 2010:01 A 2010:01 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-683-4 ALKOHOLFRÅGOR I VARDAGLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 3 Innehåll

Läs mer

Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd

Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd Fredrik Spak, överläkare, docent. institutionen för medicin, Socialmedicin, samt FoU PV Gbg och Södra Bohuslän Innehåll SU uppmärksammar alkohol, om

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-29 LS 0604-0808 1 (6) Yttrande

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård

Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård Riskbruksprojektet bakgrund, strategi och resultat Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård Riskbruksprojektet bakgrund, strategi och resultat STATENS

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN MANUAL FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM Innehåll BAKGRUND 3 Alkoholproblem en kostnad för arbetslivet 3 Vanligast med lindriga problem 3 Effektiva behandlingar

Läs mer

Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober 2013

Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober 2013 Effekten av annonsering, jämfört med intern hänvisning från vårdcentralen, samt effekten av kort rådgivning för patientbesök angående överkonsumtion av alkohol Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer